3 - Mina rättigheter efter rättegången

Save as PDF

Kan jag överklaga domen?

En kärande (1), en part som väcker åtal i åklagarens ställe (2) eller en person som väcker enskilt åtal ("privat åklagare") (3) har generellt sett rätt att överklaga domen.

Det finns två typer av överklaganden: Ogiltigförklaring (Nichtigkeitsbeschwerde) innebär att lagligheten i förfarandena och domen ifrågasätts, medan ett överklagande (Berufung) innebär att ett beslut som fattats om civilrättsliga fordringar bestrids. Om du väcker enskilt åtal kan du också överklaga vitesbeloppets storlek. Vid en frikännande dom ska käranden och personer som väcker åtal i åklagarens ställe driva sina ersättningsanspråk vid tvistemålsdomstol.

Om du är kärande, väcker åtal i åklagarens ställe eller väcker enskilt åtal har du rätt att inge ett överklagande om ogiltigförklaring av en dom i följande fall:

  • Om din civilrättsliga talan har vidarebefordrats till en tvistemålsdomstol på grund av svarandens frikännande dom och om det är uppenbart att bestridandet av ett yrkande som du gjorde under rättegången påverkade domstolens beslut om din civilrättsliga fordran på ett negativt sätt.

Som kärande eller en part som väcker åtal i åklagarens ställe har du rätt att överklaga i följande fall:

  • Om domstolen vid en fällande dom hänskjuter dina anspråk till en tvistemålsdomstol, även om de skulle kunna ha prövats av brottmålsdomstolen eftersom dina anspråk var mycket välgrundade och motiverade.

I förfaranden vid en distriktsdomstol (Bezirksgericht) och vid en regional domstol (Landesgericht) med ensamdomare kan kärande och personer som väcker åtal i åklagarens ställe överklaga civilrättsliga avgöranden om anspråken hänskjuts i sin helhet till tvistemålsdomstolarna, men även om de vill bestrida omfattningen av ett eventuellt skadestånd.

Om du har status som privat åklagare i förfarandet har du och åklagaren samma rättigheter att överklaga beslutet. Om svaranden frikänns kan du inge ett överklagande om ogiltigförklaring. I förfaranden vid distriktsdomstol och vid en regional domstol med ensamdomare kan du också bestrida de fakta som fastställts i avgörandet genom att överklaga frågan om svarandens skuld. Om svaranden finns skyldig till brottet kan du överklaga om du motsätter dig straffet eller om dina civilrättsliga anspråk vidarebefordrats till tvistemålsdomstol. Om du inte närvarade vid den förhandling då domstolen meddelade sitt beslut måste du ta del av domstolshandlingarna för att få veta om svaranden fanns skyldig eller inte. Domskälen måste anges i avgörandet som ska undertecknas av domaren inom fyra veckor. Om du har deltagit i rättegången som kärande, en part som väcker åtal i åklagarens ställe eller som privat åklagare och om du inger ett överklagande eller ett överklagande om ogiltigförklaring inom tre dagar från det att domen avkunnades måste du få en kopia av domen. Du kan ansöka om rättshjälp för att inge ditt överklagande eller överklagande om ogiltigförklaring. I nödvändiga fall kan detta inbegripa kostnadsfri översättningshjälp. Domstolen beviljar rättshjälp om ett juridiskt ombud är nödvändigt och om din inkomst inte är tillräcklig för att betala för legalt ställföreträdarskap utan att du får försörjningsproblem.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Alla brottsoffer kan begära att de ska få information om när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången, om gärningsmannen flyr och grips, om gärningsmannen ska friges eller har frigetts och om samtliga villkor som ställs vid villkorlig frigivning.

Personer som har utsatts för sexualbrott och sexuellt betingat våld måste höras innan elektronisk fotboja beviljas, om de har begärt att få information om gärningsmannen får lämna eller friges från fängelset. Sådana brottsoffer måste underrättas om att elektronisk fotboja har beviljats. De har rätt till brottsofferstöd för att hävda dessa rättigheter.

I annat fall får du ingen annan information från myndigheterna efter att domen har vunnit laga kraft. Du har dock fortfarande rätt att ta del av domstolshandlingarna om dina intressen berörs.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegången har du rätt till ett uppföljningssamtal med den organisation som tillhandahållit brottsofferstödet.

Brottsoffer som har fått psykosocialt stöd under de straffrättsliga förfarandena har även rätt till detta under efterföljande civilrättsliga förfaranden. Kravet är dock att sakfrågan i det civilrättsliga förfarandet har koppling till det straffrättsliga förfarandet och att stödet är nödvändigt för att värna om brottsoffrets processuella rättigheter. Den brottsofferorganisation som tillhandahåller stödet bedömer om dessa villkor är uppfyllda. Brottsoffret får ansöka om rättshjälp så att han/hon kan företrädas av en advokat i de civilrättsliga förfarandena. Stödet ges längst fram tills det att de civilrättsliga förfarandena har avslutats.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du kan ta del av resultatet av förfarandena och det straff som utdöms genom att antingen stanna kvar i förhandlingssalen tills det muntliga avgörandet gjorts eller ta del av domstolshandlingarna i ett senare skede.

Underrättas jag om gärningsmannen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

På begäran underrättas du omedelbart om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången. Du underrättas också om gärningsmannen flyr och grips. Om villkor ställts på gärningsmannen vid frigivningen i syfte att skydda offret, informeras du även om dessa.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Brottsoffret blir endast delaktigt i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning i vissa särskilda fall. Det är bara personer som har utsatts för sexualbrott eller sexuellt betingat våld och som har begärt att bli underrättade om gärningsmannen flyr eller friges som kommer att höras innan elektronisk fotboja beviljas.

1. Kärande

För att bli kärande i målet måste du inge en förklaring. Förklaringen måste innehålla en specifik beräkning av det anspråk som görs på ersättning för förlust som uppstått till följd av brottet eller liden skada. Förklaringen måste inges till polisen eller åklagaren under utredningen. Den kan göras skriftligen eller muntligen. Under rättegången måste förklaringen inges innan all bevisning har samlats in. Det är också senast då som anspråkets omfattning måste fastställas.

Som kärande har du följande rättigheter utöver de som du har som brottsoffer:

  • Rätt att begära bevisning som eventuellt kan användas mot gärningsmannen eller för att motivera ersättningsanspråket; rätt att bli kallad till rättegången; rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att ärendet ska avslutas och rätt att överklaga utifrån dina civilrättsliga anspråk.

2. Part som väcker åtal i åklagarens ställe

För att kunna väcka åtal i åklagarens ställe måste du vara eller bli kärande och inge en förklaring om att åtal väcks i åklagarens ställe. Man får inte väcka åtal i åklagarens ställe om gärningsmannen är minderårig.

Genom att inge en förklaring kan du väcka åtal i åklagarens ställe. Om åklagaren lägger ner åtalet under rättegången måste du inge en sådan förklaring omedelbart om du kallats på vederbörligt sätt. Gärningsmannen frikänns om du inte har iakttagit kallelsen eller inte inger någon förklaring om åtal i åklagarens ställe.

Om åklagaren lägger ner åtalet utanför domstol eller om du inte har kallats på vederbörligt sätt som kärande, måste domstolen informera dig om detta. Du har sedan en månad på dig att inge en förklaring om att åtal väcks i åklagarens ställe.

Om du fortsätter driva ärendet i åklagarens ställe kan åklagaren få information om domstolsförfarandena när som helst och besluta att ta över ärendet igen. I sådana fall medverkar du fortfarande i rättegången som kärande.

3. Privat åklagare

Vissa mindre allvarliga brott blir inte föremål för åtal från åklagarens sida utan av brottsoffret självt. Om du blivit utsatt för ett sådant brott inleds de straffrättsliga förfarandena först om du lämnar ärendet till domstol som privatperson. Därefter får du status som privat åklagare. I sådana fall görs ingen utredning, och om du väcker enskilt åtal måste du bevisa samtliga fakta som är avgörande för en fällande dom samt stå för kostnaderna om den påstådda gärningsmannen frikänns.

4. Brottsofferstöd

Du har rätt till brottsofferstöd om du har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning eller om din sexuella integritet har kränkts. Du kan också få stöd om du är en nära släkting till en person som har avlidit på grund av brottet eller om du är en släkting som har bevittnat brottet. Brottsofferstöd måste alltid ges utan kostnad och utan krav om att brottsoffret först måste ansöka om detta, om han/hon har kränkts sexuellt eller är under 14 års ålder.

Brottsofferstöd innefattar psykosocialt stöd, till exempel att någon följer med dig till polisstationen och domstolen för förhör och förbereder dig för rättegången.

Brottsofferstöd ges av särskilda brottsofferorganisationer (t.ex. barnskyddsinrättningar, rådgivningscenter eller insatscenter). Bland personalen finns socialarbetare, psykologer eller liknande som har genomgått specialutbildning (obligatorisk sådan) på det straffrättsliga området.

Brottsofferstödet inbegriper även juridiskt stöd, däribland rättshjälp och legalt ställföreträdarskap inför domstolar och myndigheter. Dessa tjänster tillhandahålls av advokater i samarbete med brottsofferorganisationerna.

Brottsofferstödet finansieras av justitieministeriet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018