1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Save as PDF

Please note that the original language version of this page Croatian has been amended recently. The language version you are now viewing is currently being prepared by our translators.


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

I straffprocesslagen regleras inte innehållet i det informationsblad som ges till brottsoffret efter att brottet har inträffat men innan det anmäls. Alla har rätt och möjlighet att kontakta åklagarmyndigheten, där de kan anmäla ett brott, lämna ett vittnesmål eller komma med en inlaga i ett ärende som ligger inom åklagarens ansvarsområde. Personen som kontaktar åklagarmyndigheten får upplysningar om hur brottet anmäls och andra grundläggande upplysningar om sina rättigheter och skyldigheter.

Polisen ska registrera anmälningar av brott som faller under allmänt åtal.

Dessutom har alla rätt till lämpligt polisskydd, om det finns rimliga skäl att bevilja sådant skydd.

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar, lämnar känslomässigt stöd och upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjer om deras rättigheter (däribland tekniska och praktiska upplysningar). Upplysningar och stöd lämnas i alla skeden av förfarandet. Brottsoffret får upplysningar och stöd även om han/hon inte anmäler brottet. Dessa avdelningar hänvisar också brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Bestämmelser om brottsoffers och civilrättsliga parters rättigheter gäller för alla oavsett nationalitet, eftersom Kroatiens strafflagstiftning gäller alla som begår ett brott inom Kroatiens gränser. Parter och deltagare i förfaranden har rätt att använda sitt modersmål.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna ska enligt straffprocesslagen och lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) lämna upplysningar till brottsoffer om deras rättigheter enligt dessa lagar. Detta innebär att åklagarmyndigheten och domstolarna både före och under det straffrättsliga förfarandet ska undersöka den åtalades möjligheter ersätta den civilrättsliga parten för eventuella förluster/skador till följd av brottet, informera den civilrättsliga parten om dennes rätt att använda sitt modersmål och att göra ett sakrättsligt anspråk (rätten till ersättning), muntligen, på ett språk som brottsoffret förstår, eller skriftligen, på antingen kroatiska eller engelska. Åklagarmyndigheten och domstolarna ska på dennes begäran också ge brottsoffret allmänna instruktioner och upplysningar om hur man utformar anspråket och vilka styrkande handlingar som ska lämnas in. Informationsblad med upplysningar om brottsoffrets rätt till ersättning finns på kroatiska och engelska, liksom formuläret för ersättningskrav. Dessa handlingar, i kroatisk och engelsk version, kan laddas ned från det kroatiska justitieministeriets webbplats.

Ett brottsoffer som anmäler ett brott får information om sina rättigheter av polisen. Efter att ha informerat brottsoffret muntligen lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om tjänster för skydd av och stöd åt brottsoffer. De senare omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer.

För personer som inte kan kroatiska har polisen ett informationsblad om rättigheter tillgängligt på andra språk.

Frivilliga vid den nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006) lämnar känslomässigt stöd, upplysningar om rättigheter och praktisk information. De hänvisar också brottsoffer till andra behöriga myndigheter och organisationer för att de ska få ytterligare upplysningar och andra former av stöd och hjälp. Detta journummer är öppet vardagar kl. 8–20, och personalen kan ta emot samtal på kroatiska och engelska.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

a) Brottsoffer och civilrättsliga parter har rätt att inom två månader från anmälan av ett brott begära upplysningar från åklagarmyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagarmyndigheten upplyser dem om de vidtagna åtgärderna inom en rimlig tid, men senast 30 dagar efter begäran, såvida inte begäran äventyrar förfarandets ändamålsenlighet. Ett beslut att vägra lämna ut sådan information ska meddelas det brottsoffer eller den civilrättsliga part som gör begäran.

b) Åklagaren beslutar att inte väcka åtal

  • om det brott som personen är anklagad för inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • om omständigheterna utesluter att den anklagade personen är skyldig, såvida inte den olagliga handlingen utfördes i ett tillstånd av psykisk oförmåga,
  • om brottet är preskriberat eller om brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller om åtal preskriberas genom andra omständigheter, och
  • om det inte finns bevis på att den anklagade personen har begått brottet.

Beslutet om att inte väcka åtal översänds till den civilrättsliga parten och till den anklagade personen, som omedelbart släpps om han/hon sitter häktad. Utöver skrivelsen om beslutet får den civilrättsliga parten information i enlighet med artikel 55 i straffprocesslagen om hur man själv kan väcka åtal.

c) Efter att ha gått igenom anmälan och gjort en kontroll i åklagarmyndighetens informationssystem avslår åklagaren anmälan genom ett motiverat beslut om det av själva anmälan framgår

  • att brottet inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • att brottet är preskriberat eller att brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller att slutlig dom i saken redan har avkunnats av domstolen, eller att åtal preskriberas genom andra omständigheter,
  • att omständigheterna utesluter skuld,
  • att det inte finns rimliga tvivel om att den anklagade personen har begått det anmälda brottet, eller
  • att uppgifter i anmälan tyder på att anmälan inte är trovärdig.

Åklagarens beslut att avskriva en anmälan kan inte överklagas.

Om inte annat anges i straffprocesslagen informerar åklagaren brottsoffret om beslutet att avskriva anmälan och skälen till detta inom åtta dagar. Åklagaren lämnar också information om hur brottsoffret själv kan väcka åtal. Åklagaren informerar direkt den person som gjorde anmälan och den anklagade personen om sitt beslut att avskriva anmälan, om detta begärs av endera parten.

Om åklagaren inte kan bedöma anklagelsernas trovärdighet enligt anmälan i sig eller om upplysningarna i anmälan inte ger tillräcklig grund för ett beslut om att inleda en utredning eller samla in bevisning genomför åklagaren själv efterforskningar eller begär att polisen gör detta.

d) Häkteschefen släpper omedelbart den anhållna eller häktade personen

  • på åklagarens anmodan,
  • om den anhållna personen inte har förhörts inom den lagstadgade tidsfristen, eller
  • om häktningen har upphävts.

e) Åklagaren kallar skriftligen ett vittne eller en sakkunnig för att bistå i bevisinsamlingen. Kallelsen kan också skickas av utredaren på åklagarens anmodan. Domstolen kallar ett vittne eller en sakkunnig till förhör vid bevispresentation eller till domstolsförhandling. Det behöriga organet fastställer på förhand den tid och plats där bevisningen ska tas upp. Den kallade personen förvarnas om följderna i händelse av att han/hon inte inställer sig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ett vittne som deltar i ett straffrättsligt förfarande som civilrättslig part har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära hjälp av tolk om han/hon inte förstår eller använder kroatiska, eller av en teckenspråkstolk, om den civilrättsliga parten är döv eller dövblind.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen under 14 år. Förhöret äger rum utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en professionell assistent. En psykolog, pedagog eller annan yrkesperson deltar vid förhöret. Även en förälder eller förmyndare får delta i förhöret, såvida inte detta strider mot utredningens eller barnets intresse. Efter undersökningsdomarens godkännande får parterna ställa frågor till barnvittnet via en yrkesperson. Förhöret spelas in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Barnvittnet får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, i vilket fall samma förfarande följs.

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen i åldern 14–18 år. Barnet behandlas hänsynsfullt för att förhöret inte ska påverka barnets psyke negativt, särskilt om barnet är offer för brottet. Särskild vikt läggs på att skydda barnet.

Vittnen som inte kan hörsamma kallelsen på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning får höras i sin bostad. Sådana vittnen får höras med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en yrkesperson. Förhöret genomförs på ett sådant sätt att parterna kan ställa frågor till vittnet utan att befinna sig i samma rum, om detta är motiverat med hänsyn till vittnets tillstånd. Förhöret spelas vid behov in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Detta förhörsförfarande följs på begäran av offer för sexualbrott, människohandel eller familjevåld som avger vittnesmål. Ett sådant vittne får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, om domstolen anser att detta är nödvändigt.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar (Zagreb, Osijek, Split, Rijeka, Sisak, Zadar och Vukovar), lämnar stöd till brottsoffer och vittnen som vittnar i dessa domstolar och i dessa städers distriktsdomstolar. Dessa avdelningar lämnar även stöd i familjevåldsmål vid småbrottsdomstolar och hänvisar brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Upplysningar och stöd lämnas per telefon och när brottsoffret/vittnet kommer in i domstolsbyggnaden. Upplysningar lämnas även via e-post.

Ytterligare information finns på följande webbsida för Kroatiens justitieministerium:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/o-ministarstvu/djelokrug-6366/iz-pravosudnog-sustava-6372/podrska-zrtvama-i-svjedocima/6156

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

När polisen informerar brottsoffret om hans/hennes rättigheter lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om brottsofferstöd. Denna information omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer. Informationsbladet om rättigheter innehåller kontaktuppgifter till

  • behörig avdelning för stöd till brottsoffer och vittnen,
  • civilsamhällesorganisationer i berörd region,
  • nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006).

Hur skyddas min personliga integritet?

Behöriga myndigheter får endast samla in personuppgifter för ändamål som fastställs i lagstiftningen, som ett led i den verksamhet som föreskrivs i straffprocesslagen.

Personuppgifter får endast behandlas när detta anges i en lag eller annan föreskrift, och sådan behandling ska begränsas till det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Ytterligare behandling av sådana uppgifter är tillåten, såvida inte detta strider mot det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, och förutsatt att de behöriga organen har rätt att behandla sådana uppgifter för ett annat ändamål som fastställs i lag och den ytterligare behandlingen är nödvändig och motsvarar det andra ändamålet.

Personuppgifter om någons hälsa eller sexualliv får endast behandlas i undantagsfall, om brottet, som kan bestraffas med fängelse i fem eller fler år, inte kan uppdagas eller beivras på något annat sätt, eller om det annars skulle vara förenat med oproportionerliga svårigheter att uppdaga eller beivra brottet.

Ingen behandling av personuppgifter som rör ras eller etnicitet, politisk övertygelse, religiös eller filosofisk övertygelse eller fackföreningsmedlemskap är tillåten.

Personuppgifter som har samlats in inom ramen för ett straffrättsligt förfarande får endast vidarebefordras till statliga myndigheter i enlighet med en särskild lag, och till andra juridiska personer, om åklagarmyndigheten eller domstolen anser att de behöver sådana uppgifter för ett ändamål som fastställs i lagstiftningen. När sådana uppgifter vidarebefordras påminns de berörda juridiska personerna om sin plikt att skydda personuppgifterna.

Enligt bestämmelserna får personuppgifter användas i andra straffrättsliga förfaranden, i andra förfaranden som rör straffbara handlingar som begås i Kroatien, i förfaranden som avser internationell straffrättslig hjälp samt inom internationellt polissamarbete.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsoffret får information och stöd från avdelningen för stöd till brottsoffer och vittnen vid berörd domstol eller civilsamhällesorganisation, även om han/hon inte anmäler brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Om inte något annat föreskrivs i en särskild lag, och under den tid då det finns rimliga skäl för en sådan åtgärd, ska polisen i enlighet med artikel 99 i lagen om polisens uppgifter och befogenheter säkerställa lämpligt skydd för brottsoffret och eventuellt andra personer som har lämnat eller kan lämna upplysningar som är relevanta för det straffrättsliga förfarandet, eller för närstående personer, om de eller närstående personer löper risk att skadas av gärningsmannen eller andra personer som deltar i det straffrättsliga förfarandet. Polisens vittnesskydd består av fysiskt skydd dygnet runt.

Vilka typer av skydd finns det?

I enlighet med artikel 130 i småbrottslagen får polisen tillfälligt och upp till åtta dagar vidta en säkerhetsåtgärd mot en person som är skäligen misstänkt för brottet. I praktiken innebär detta normalt förelägganden som förbjuder den misstänkte att besöka en viss plats eller ett visst område (avhysning från brottsoffrets hem), att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person. Inom åtta dagar ska polisen väcka åtal vid behörig småmålsdomstol, som fattar beslut om huruvida säkerhetsåtgärden ska upphävas eller förlängas. Enligt lagen om familjevåld (skydd) får domstolen under småmålsförfarandet dessutom besluta att följande åtgärder ska vidtas mot gärningsmannen:

  1. Obligatorisk psykosocial behandling.
  2. Ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att närma sig, trakassera eller förfölja ett offer för familjevåld.
  3. Avhysning från ett gemensamt hem.
  4. Obligatorisk missbruksbehandling.

Enligt småbrottslagen får domstolen också tillgripa andra skydds- och säkerhetsåtgärder för att inte den misstänkte ska närma sig eller trakassera brottsoffret.

I enlighet med straffprocesslagen får domstolen och åklagaren dessutom, i stället för att häkta den åtalade, besluta om en eller flera säkerhetsåtgärder, däribland ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att besöka en viss plats eller ett visst område, att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person, eller ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att förfölja eller trakassera brottsoffret eller en annan person, eller om avhysning från brottsoffrets hem.

Vem kan ge mig skydd?

Brottsoffret kan få information från polisen om alla sina rättigheter, däribland upplysningar om sin rätt till skydd, vilka typer av skydd som erbjuds och polisens åtgärder för att skydda brottsoffret.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

När utredningen har avslutats och relevanta handlingar har lämnats in till behöriga straffrättsliga myndigheter bedömer polisen inte längre brottsoffrets behov, utom för att genomföra de beslutade skydds- eller säkerhetsåtgärderna. Om nya omständigheter blir kända som tyder på ett förnyat hot från gärningsmannens sida vidtar polisen ytterligare åtgärder för att skydda brottsoffret i linje med sin bedömning och sakförhållandena.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om brottsoffret är ett barn har det följande ytterligare rättigheter, utöver brottsoffrets ordinarie rättigheter:

  1. Rätten att företrädas av ett ombud som betalas av staten.
  2. Rätten att få sina personuppgifter behandlade konfidentiellt.
  3. Rätten till förhandling inom stängda dörrar.

Ett barn är en person under 18 år.

Ett barn som är vittne eller brottsoffer hörs av undersökningsdomaren vid en bevispresentation, och kallelsen skickas till barnets föräldrar eller förmyndare.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Enligt lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) har det indirekta brottsoffret (make/maka, partner, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön) rätt till ekonomisk ersättning i enlighet med lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning), om det direkta brottsoffret avlider på grund av ett våldsbrott.

Ett indirekt brottsoffer som försörjdes av det avlidna (direkta) brottsoffret har rätt till ersättning på högst 70 000 kroatiska kuna till följd av förlusten av lagstadgat underhåll och till ersättning på högst 5 000 kroatiska kuna för normala begravningskostnader som har betalats av det indirekta offret.

En person vars familjemedlem har avlidit som offer för ett brott har som civilrättslig part rätt att delta i det straffrättsliga förfarandet och kräva ersättning (både i straffrättsligt och civilrättsligt förfarande).

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Det indirekta brottsoffret anses vara make/maka, partner, barn, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön.

Det indirekta brottsoffret anses också vara farfar/morfar, farmor/mormor eller barnbarn, om ett av dem är det direkta brottsoffret, förutsatt att de tre delade ett gemensamt hushåll under en längre period och att farfadern/morfadern och farmodern/mormodern ersatte föräldrarna.
Samboförhållanden och förbindelser mellan två personer av samma kön tolkas enligt kroatiska bestämmelser.

Om ett brottsoffer har avlidit har indirekta brottsoffer rätt till ersättning (på grund av förlusten av lagstadgat underhåll och för normala begravningskostnader).

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Kroatien tillämpar modellen för medling mellan brottsoffer och gärningsman före straffrättsliga förfaranden för minderåriga och unga gärningsmän. Detta ingår i systemet med villkorligt utrymme för skönsmässig bedömning. I detta följs bestämmelserna i lagen om ungdomsdomstolar avseende den särskilda skyldigheten för minderåriga och unga gärningsmän att delta i medlingen genom tvistlösning utanför domstol. Om den minderåriga gärningsmannen med andra ord fullgör denna skyldighet slipper han/hon rättegång.

Sedan 2013 har Kroatien haft totalt 60 medlare, som utbildades i ett ettårigt program bestående av 170 undervisningstimmar (med föredrag, arbetsuppgifter, rollspel och praktisk handledning samt kontroll). De är de enda yrkespersonerna i Kroatien som har tillstånd att skipa reparativ rättvisa i brottmål, och de erhöll sina utbildningsbevis från Kroatiens ministerium för socialpolitik och ungdomsfrågor, föreningen för tvistlösning utanför domstol och Unicef.

Därigenom kan centralorten i varje kroatisk region ha sin egen avdelning för tvistlösning utanför domstol.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslagen
Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018