Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Österrike

Du anses vara ett brottsoffer om du har lidit skada eller om dina juridiska intressen, som skyddas genom strafflagen, kan ha skadats i andra avseenden, till exempel om du själv har skadats eller din egendom har skadats eller stulits och om detta utgör ett brott enligt österrikisk lag. Som brottsoffer har du enligt lag vissa individuella rättigheter före, under och efter förfarandet i domstol.

Straffrättsliga förfaranden i Österrike börjar så snart kriminalpolisen (Kriminalpolizei) eller den allmänna åklagarmyndigheten (Staatsanwaltschaft) inleder en utredning till följd av en misstanke om brott. Så snart utredningen har genomförts kan åklagaren besluta att ärendet ska läggas ner, begära att andra åtgärder än traditionella straffrättsliga förfaranden ska användas eller lämna ärendet till domstol. Vissa brott (brott som blir föremål för enskilt åtal – Privatanklagedelikte) lagförs endast på brottsoffrets begäran, som då måste väcka åtal på egen hand ("privat åklagare"). Ingen utredning görs i sådana fall.

Under rättegången hålls en rättegång i domstolen som då bedömer de framförda bevisen. Beroende på hur allvarligt brottet är prövas ärendena av

  • en enskild domare,
  • en dömande sammansättning som, beroende på brottet i fråga, består av en eller två yrkesdomare och två nämndemän, och som fattar beslut om huruvida svaranden är skyldig eller inte och om vitesbeloppets storlek,
  • en jurydomstol, bestående av tre yrkesdomare och åtta nämndemän (juryledamöter). Juryledamöterna beslutar om svarandens skuld, medan beslutet om vitesbeloppets storlek fattas gemensamt av juryledamöterna och de tre yrkesdomarna.

Som brottsoffer kan du vara en mycket viktig aktör i de straffrättsliga förfarandena och du har även olika rättigheter. Som brottsoffer kan du delta utan någon särskild rättslig status eller bli kärande i målet, en part som väcker åtal i åklagarens ställe eller en part som väcker enskilt åtal samt åtnjuta andra rättigheter och möjligheter.

Klicka på länkarna nedan för att finna den information som du söker.

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Innan du anmäler brottet kan du få information om dina rättigheter via justitieministeriets (Bundesministerium für Justiz) webbplats (Länken öppnas i ett nytt fönsterklicka här) och brottsofferjouren (Opfernotruf) eller brottsofferjourens webbplats (0800 112 112 eller genom att klicka på Länken öppnas i ett nytt fönsterföljande länk).

Som brottsoffer har du rätt att få information om dina rättigheter från myndigheterna. Sådan information bör i princip ges vid utredningens början. Om du har rätt till brottsofferstöd från en brottsofferorganisation informeras du om detta före din första inställelse i domstolen. Kallelsen att inställa sig i domstol innehåller också information om stödtjänsterna och adresser till relevanta brottsofferorganisationer. Dessutom informeras du om din rätt att ta med en person som du har förtroende för.

Om du har fallit offer för sexualbrott eller våld i hemmet eller om du är ett barn, anses du vara ett särskilt utsatt offer. Detta innebär att du har fler rättigheter; Framför allt måste du informeras om följande före förhandlingen och innan du avger ditt vittnesmål:

  • Att du kommer att höras av en person av samma kön där så är möjligt.
  • Att du får vägra svara på frågor om detaljer kring brottet, till exempel i ett sexualbrott om du anser att frågorna är osakliga. Du kan dock vara tvungen att svara på frågorna om ditt vittnesmål är av särskild vikt för sakfrågan i målet.
  • Att du har rätt till särskild prövning under utredningen och rättegången.
  • Att du får begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar.
  • Att du kommer att underrättas om gärningsmannen flyr eller släpps från häktet.
  • Att du får ta med en person som du har förtroende för till förhandlingen.

Ytterligare information finns i brottsofferorganisationernas broschyrer, som finns hos polisen. Du kan också välja att utgå från muntlig information som du har fått om dina rättigheter.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Brottsoffer ska ha likvärdiga rättigheter i alla EU-medlemsstater i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF. Dessa rättigheter gäller oavsett vilken nationalitet du som brottsoffer har.

För att göra det lättare att anmäla brott som begåtts i en annan EU-medlemsstat, ska anmälningar av brott som begåtts i brottsoffrets hemvistland överlämnas av åklagaren till behörig myndighet i den andra medlemsstaten.

Man har också rätt till kostnadsfri översättning under de straffrättsliga förfarandena.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Som brottsoffer måste du omedelbart informeras om dina rättigheter. Sådan information innefattar följande:

  • Dina rättigheter under de straffrättsliga förfarandena.
  • Kontaktuppgifter till brottsofferorganisationerna och vilka tjänster de utför.
  • Möjligheten att begära ersättning av gärningsmannen.
  • Möjligheten att begära ersättning av staten.

Om du har rätt till brottsofferstöd från en brottsofferorganisation informeras du om detta före din första inställelse vid domstol. Kallelsen att inställa sig i domstol innehåller också information om dessa stödtjänster samt adresser till relevanta brottsofferorganisationer. Dessutom informeras du om din rätt att ta med en person som du har förtroende för. Ytterligare information finns i brottsofferorganisationernas reklamblad eller broschyrer, som finns hos polisen. Du kan också välja att utgå från information som du har fått muntligen.

Om din sexuella integritet har kränkts har du rätt att få information om dina rättigheter före förhandlingen och innan du avger ditt vittnesmål:

  • Rätten att höras av en person av samma kön där så är möjligt.
  • Rätten att vägra svara på frågor om detaljer kring ett sexualbrott, om du anser att frågorna är osakliga. Du kan dock vara tvungen att svara på frågorna om ditt vittnesmål är av särskild vikt för sakfrågan i målet.
  • Rätten till särskild prövning under utredningen och rättegången.
  • Rätten att begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar.

Så snart du har anmält brottet får du en skriftlig bekräftelse på din anmälan. I bekräftelsen anges ett ärendenummer. Om du ringer till behörig polisstation och anger ärendenumret kan du få tala med den tjänsteman som har hand om ditt ärende. Genom polisens ärendenummer kan du också kontakta den åklagare som har hand om ärendet.

Åklagarmyndigheten underrättar dig om viktig utveckling under förfarandets gång. Till exempel underrättas du om myndigheterna beslutar att inte gå vidare med åtal eller överväger andra åtgärder än ett traditionellt brottmålsförfarande. Du har också rätt att ta del av handlingarna.

Domstolen informerar dig om när och var förhandlingen kommer att hållas, om du tidigare har begärt sådan information eller om du är målsägande i målet.

Om du har utsatts för ett sexualbrott, våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning, om din sexuella integritet har kränkts, din personliga beroendeställning har utnyttjats i gärningen eller om du befinner dig i en särskilt utsatt situation, underrättas du automatiskt av myndigheterna om gärningsmannen släpps eller flyr från häktet. I övriga fall informeras du om sådana händelser om du har begärt detta. Informationen från polisen eller åklagaren måste innehålla uppgifter om skälen till frigivandet och om huruvida gärningsmannen har blivit föremål för mildare åtgärder som ett alternativ till häktning.

På begäran får du också omedelbart information om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången. Du underrättas också om gärningsmannen flyr och grips. Du informeras även om eventuella villkor som har ställts på gärningsmannen vid frigivningen i syfte att skydda brottsoffret.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Du har rätt till kostnadsfri tolkning om du inte behärskar tyska tillräckligt väl. Tolkning tillhandahålls under förhöret eller förhandlingen. Du har också rätt till en skriftlig översättning av viktiga delar av ärendet.

Brottsofferstödet innefattar översättningshjälp och finansieras av justitieministeriet.

Hur ska myndigheten se till att jag har förstått och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Rättsliga instruktioner och förhör måste alltid vara begripliga. Myndigheten måste därför anpassa sina instruktioner och frågor till brottsoffrets behov och förmåga. När instruktionerna har getts kommer du att få svara på frågan om du har förstått allt.

Du har rätt till kostnadsfri tolkning om du inte behärskar tyska tillräckligt väl. Tolkning tillhandahålls under förhöret eller förhandlingen. Du har också rätt till en skriftlig översättning av viktiga delar av ärendet.

En teckenspråkstolk måste vara närvarande för att hjälpa döva eller stumma brottsoffer. I nödvändiga fall kan du också kommunicera skriftligen eller på annat lämpligt sätt.

Hänsyn tas till eventuella funktionsnedsättningar när man bedömer huruvida ett brottsoffer bör betraktas som en särskilt utsatt person, vilket medför särskilda rättigheter. Sådana funktionsnedsättningar kan kompenseras genom rätten till rättshjälp.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Du kan kontakta en brottsofferorganisation. Det finns särskilda organisationer för personer som utsatts för våld i hemmet och olaga förföljelse, personer som fallit offer för människohandel och unga brottsoffer. För att hjälpa brottsoffer att komma i kontakt med lämplig organisation har det inrättats en brottsofferjour, som finansieras av justitieministeriet (0800 112 112 och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.opfer-notruf.at/) och som ger kostnadsfri hjälp dygnet runt.

Vissa offer har rätt till brottsofferstöd.

Om du har utsatts för våld i hemmet eller olaga förföljelse får du hjälp av särskilda organisationer, till exempel det nationella insatscentret mot våld i hemmet (Interventionsstelle gegen Gewalt in der Familie) eller centren för skydd mot våld (Gewaltschutzzentren). Det lokala insatscentret mot våld i hemmet eller det lokala skyddscentret underrättas om polisen har utfärdat ett besöksförbud. De som arbetar vid dessa organisationer kontaktar dig och erbjuder sin hjälp. De kan även upprätta en säkerhetsplan och ge juridisk rådgivning (framför allt om hur man ansöker om ett interimistiskt förbudsföreläggande) samt psykosocialt stöd.

Du kan också kontakta insatscentret eller något av skyddscentren direkt. Du måste inte vänta tills polisen har vidtagit åtgärder eller tills du har anmält brottet.

Hänvisar polisen automatiskt mig till brottsofferorganisationen?

Om du har utsatts för våld i hemmet eller olaga förföljelse får du hjälp av säarskilda organisationer, till exempel det nationella insatscentret mot våld i hemmet (Interventionsstelle gegen Gewalt in der Familie) eller centren för skydd mot våld (Gewaltschutzzentren). Det lokala insatscentret mot våld i hemmet eller det lokala skyddscentret underrättas om polisen har utfärdat ett besöksförbud. De som arbetar vid dessa organisationer kontaktar dig och erbjuder sin hjälp. De kan även upprätta en säkerhetsplan och ge juridisk rådgivning (framför allt om hur man ansöker om ett interimistiskt förbudsföreläggande) samt psykosocialt stöd.

I alla övriga fall kontaktar du relevant brottsofferorganisation på egen hand.

Hur skyddas min personliga integritet?

Som brottsoffer har du flera olika rättigheter som innebär att din personliga integritet ska skyddas i största möjliga mån, trots principen om offentliga domstolsförhandlingar.

Du har till exempel rätt att ange en delgivningsadress som inte är densamma som din faktiska hemadress. Domstolen måste säkerställa att dina personliga omständigheter som vittne inte röjs.

Det är förbjudet att offentliggöra handlingars innehåll, spela in eller sända förhandlingar i radio eller tv och spela in videor eller ta bilder under förhandlingarna.

Rättegången kan hållas bakom stängda dörrar om så krävs för att skydda brottsoffrens och vittnenas personliga integritet.

Om du har utsatts för ett sexualbrott har du rätt att vägra svara på frågor som rör vissa omständigheter kring gärningen, om inte omständigheterna är viktiga för rättegången. I undantagsfall kan du även lämna ditt vittnesmål anonymt, om röjandet av din identitet skulle utsätta dig eller andra för allvarlig fara. När vittnen avger sina vittnesmål inför domstol får de till och med ändra sitt utseende för att de inte ska bli igenkända (på villkor att det fortfarande går att se deras ansiktsuttryck).

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferorganisationen?

Du måste inte anmäla ett brott för att få tillgång till brottsofferstöd. Detta innebär att du kan kontakta en brottsofferorganisation innan du har anmält ett brott. Sådana organisationer kan hjälpa dig med att anmäla brottet om du behöver det.

Du kan också få tillgång till brottsofferjourens tjänster (+0800 112 112) oavsett om du har anmält ett brott eller inte.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Det finns olika typer av vittnesskydd, som ger olika nivåer av skydd beroende på vilket hot vittnet utsätts för. Säkerhetspolisens vittnesskydd består till exempel av förebyggande och beskyddande åtgärder, däribland utökad patrullering, polisbevakning eller placering i en vittnesskyddsinrättning. Det mest omfattande skyddet ges via vittnesskyddsprogram.

Vem kan ge mig skydd?

Säkerhetsmyndigheterna ansvarar för att garantera vittnen och brottsoffer personskydd.

Stöd och rådgivning kan fås från brottsofferorganisationer. Det finns särskilda organisationer för personer som utsatts för våld i hemmet och olaga förföljelse, personer som fallit offer för människohandel och unga brottsoffer. För att hjälpa brottsoffer att komma i kontakt med lämplig organisation har det inrättats en brottsofferjour, som finansieras av justitieministeriet (0800 112 112 och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.opfer-notruf.at/) och som ger kostnadsfri hjälp dygnet runt.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Om nya omständigheter uppstår under förfarandena (t.ex. till följd av information från en brottsofferorganisation) måste åklagaren eller domstolen dokumentera den nya bedömningen och bevilja dig de rättigheter som du har i egenskap av en särskilt utsatt person.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Kriminalpolisen, åklagaren och domstolen måste ta vederbörlig hänsyn till brottsoffrens rättigheter, intressen och utsatthet. Alla myndigheter som är involverade i straffrättsliga förfaranden måste respektera brottsoffrens personliga värdighet under förfarandet och deras intressen av att få sin personliga integritet skyddad. Denna allmänna skyldighet att värna om brottsoffrens intressen innebär även att brottsoffren inte ska skadas till följd av de straffrättsliga förfarandena i sig. Detta säkerställs även genom brottsoffrets särskilda rättigheter, till exempel rätten till särskild prövning eller till att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar, samt genom förbudet mot att bilder på brottsoffret eller dennes personuppgifter offentliggörs.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Med särskilt utsatta brottsoffer avses personer som har utsatts för ett sexualbrott eller våld i hemmet och samtliga brottsoffer som är barn.

Alla andra brottsoffer kan också få sådan status på grundval av deras ålder, psykiska tillstånd, hälsa samt brottets art och särskilda omständigheter.

Utöver de rättigheter som alla brottsoffer har, har utsatta brottsoffer även rätt att höras av en person av samma kön under utredningen när så är möjligt. Brottsoffren får vägra svara på frågor som rör detaljer kring brottet om de anser att detaljerna är osakliga. De får även vägra svara på frågor som rör omständigheter av en högst personlig karaktär. Under utredningen och rättegången beviljas särskilt utsatta brottsoffer särskild prövning om de begär detta. De kan begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar. Särskilt utsatta brottsoffer får alltid ta med sig en förtrolig person till förhandlingen.

Särskilt utsatta brottsoffer måste underrättas omedelbart om gärningsmannen släpps eller flyr från häktet. På begäran underrättas de också om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Brottsoffer som är barn betraktas alltid som särskilt utsatta.

Under utredningen har de rätt att höras av en person av samma kön där så är möjligt. Brottsoffren får vägra svara på frågor som rör detaljer kring brottet om de anser att detaljerna är osakliga. De får även vägra svara på frågor som rör omständigheter av en högst personlig karaktär. Under utredningen och rättegången beviljas särskilt utsatta brottsoffer särskild prövning om de begär detta. Barn vars sexuella integritet kan ha kränkts måste alltid beviljas särskild prövning. De får begära att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar. De får ta med en person som du har förtroende för till rättegången.

Särskilt utsatta brottsoffer måste underrättas omedelbart om gärningsmannen släpps eller flyr från häktet. På begäran underrättas de också om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet - vilka rättigheter har jag?

Om din make/maka eller registrerade partner, din partner, ditt barn, dina föräldrar eller mor-/farföräldrar, dina barnbarn, din syster eller bror eller någon annan anhörig har avlidit på grund av brottet har du rätt till brottsofferstöd. Detta gäller också om någon annan av dina släktingar har avlidit på grund av brottet och om du blivit vittne till detta.

Om en person som du är beroende av enligt lag har avlidit på grund av ett sådant brott har du eventuellt rätt till stöd enligt brottsskadelagen (Verbrechensopfergesetz). Ansökningar om sådant stöd prövas av myndigheten för sociala frågor och personer med funktionsnedsättning (Bundesamt für Soziales und Behindertenwesen.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott - vilka rättigheter har jag?

Om din make/maka eller registrerade partner, din partner, ditt barn, dina föräldrar eller mor-/farföräldrar, dina barnbarn, din syster eller bror eller någon annan anhörig har utsatts för våld, ett farligt hot eller ett sexualbrott har du rätt till brottsofferstöd.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Polis, åklagare och domare måste ta hänsyn till dina intressen och informera dig om förfarandenas gång, inklusive andra åtgärder som kan användas i stället för traditionella brottmålsförfaranden och som fastställs om det rör sig om ringa och mindre allvarliga brott. Om åklagaren överväger en sådan alternativ åtgärd måste han/hon ge dig möjlighet att yttra dig om så krävs för att värna om dina rättigheter och intressen, framför allt din rätt till ersättning.

Åklagaren kan begära att utbildade medlare från relevanta organisationer ska hjälpa gärningsmän och offer med medling. Medling kan endast inledas med ditt samtycke, om inte skälen till att du inte godtar medling är oacceptabla inom ramen för det straffrättsliga förfarandet. Om gärningsmannen är under 18 år krävs inte samtycke från din sida.

Du kan få delta i medlingsprocessen om du vill. Dina intressen kommer att beaktas. Du kommer att uppmanas att göra en framställning om så är lämpligt för att värna om dina intressen, framför allt din rätt till ersättning.

Du har rätt att ta med en förtrolig person till medlingen. Du måste få information om dina rättigheter och lämpliga brottsofferorganisationer så fort som möjligt.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Brottsoffers rättigheter i straffrättsliga förfaranden omfattas av straffprocesslagen (Strafprozessordnung (StPO)). Straffprocesslagen och alla andra lagar finns att tillgå utan kostnad via Länken öppnas i ett nytt fönsterÖsterrikes rättsinformationssystem.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Om du har utsatts för ett brott kan du anmäla det till polisen eller till en åklagare.

Du kan lämna en muntlig eller skriftlig anmälan och din underskrift krävs. Anmälan kan också göras av en tredje part. Du bör ange dina personuppgifter i anmälan samt den adress som du kan nås på och personuppgifterna för den eventuella tredje part som anmäler brottet. Du måste dock inte ange dessa uppgifter.

Dessutom bör du tillhandahålla sådan bevisning och information som du kan ha om den brottsmisstänkta. Detta kommer att underlätta utredningen.

Polisen har ett standardformulär som du ska fylla i (vanligtvis elektroniskt) för att polisen ska registrera den information som du lämnar. Härefter ingår din brottsanmälan i ärendet.

Du kan anmäla brottet till polisen eller direkt till åklagaren.

Anmälan får göras på tyska eller på något av de officiella regionsspråken.

Om du inte behärskar tyska eller något annat av de officiella språken tillräckligt väl har du rätt till tolk.

Vid vissa typer av brott (t.ex. våldsbrott eller sexualbrott) har du rätt att få hjälp av en brottsofferorganisation för att anmäla brottet.

Ett brott måste inte anmälas inom en viss tid. Efter en viss tid som anges i lag får dock polisen, åklagaren eller domstolen vägra pröva ärendet. Denna tidsperiod skiljer sig åt beroende på vilken typ av brott det rör sig om (preskriptionstider).

Myndigheterna måste inleda utredningen när de har informerats om att en eventuell brottsöverträdelse har gjorts (med undantag för brott som blir föremål för enskilt åtal).

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Så snart du har anmält brottet får du en skriftlig bekräftelse på din anmälan. I bekräftelsen anges ett ärendenummer. Om du i ett senare skede ringer till behörig polisstation och anger ärendenumret kan du komma i kontakt med den tjänsteman som har hand om ditt ärende.

Om du anmäler brottet skriftligen till polisen eller åklagaren måste du be om ärendenumret. Brottsofferorganisationerna hjälper dig att få fram rätt ärendenummer.

Du har rätt att ta del av handlingarna. Åtkomst får endast nekas eller begränsas om utredningen skulle äventyras eller om ditt vittnesmål skulle påverkas om du tar del av handlingarna.

Åklagarmyndigheten underrättar dig om viktig utveckling under förfarandets gång. Till exempel underrättas du om myndigheterna beslutar att inte gå vidare och väcka åtal eller överväger andra åtgärder än ett traditionellt straffrättsligt förfarande.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Du kan få stöd och låta dig företrädas av en advokat, en medlem av brottsofferorganisationen eller någon annan lämplig person i dina kontakter med de brottsbekämpande myndigheterna.

Om du uppfyller kraven för rättshjälp kommer advokater, i samarbete med särskilda brottsofferorganisationer, att ge dig kostnadsfri hjälp med att hävda dina rättigheter under förfarandet. Du har rätt till sådant stöd om du har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning, om din sexuella integritet har kränkts eller om din personliga beroendeställning har utnyttjats i gärningen. Du kan också få stöd om du är en nära släkting till en person som har avlidit på grund av brottet eller om du är en släkting som har bevittnat brottet. Stödet måste vara nödvändigt för att värna om brottsoffrets rättigheter och säkerställs av brottsofferorganisationen.

Om du inte har rätt till brottsofferstöd kan du ansöka till domstolen om kostnadsfri rättshjälp om du är kärande i målet. Ansökan godtas om domstolen anser att ett juridiskt ombud är nödvändigt (framför allt för att undvika att en civilrättslig talan senare väcks) och om din inkomst är tillräcklig för att betala ett juridiskt ombud utan att du får försörjningsproblem.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Ersättning ges för resekostnader till och från den allmänna åklagarmyndigheten, domstolen eller den plats där förhandlingen hålls. Ersättning ges också för förlorad arbetstid om du har lidit ekonomisk skada till följd av detta. Om du är ett vittne och måste övernatta och äta frukost, lunch eller middag på en viss ort, ersätts vistelsekostnaderna upp till ett visst belopp. Du måste inge ersättningsansökan inom 14 dagar.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om åklagaren lägger ner ärendet måste du underrättas om detta. Du har sedan 14 dagar på dig att begära att åklagaren ska motivera sitt beslut. Du kan också ansöka om att förfarandet ska fortsätta i följande fall:

  • Om lagen har kringgåtts eller tillämpats på ett felaktigt sätt.
  • Om det finns betydande tvivel kring riktigheten i den fakta som beslutet om att avsluta förfarandet baserats på.
  • Om ny fakta eller bevisning kan presenteras för att motivera att förfarandena ska fortsätta.

Begäran måste inges inom 14 dagar efter att du har underrättats om åklagarens beslut om att avsluta förfarandet eller fått ta del av skälen till beslutet. Om du inte har fått sådan information inom denna tid förlängs tidsfristen till tre månader efter det att beslutet fattades. Begäran om att förfarandet ska fortsätta måste ställas till åklagaren.

Om åklagaren anser att begäran är välgrundad beslutar han/hon om att förfarandet ska fortsätta. I annat fall måste åklagaren avge ett skriftligt svar och inge detta, tillsammans med ärendet, till den domstol som prövar din begäran. Om domstolen godtar begäran måste åklagaren fortsätta förfarandet. I annat fall avslås begäran.

Om åklagaren beslutar att andra åtgärder än ett traditionellt straffrättsligt förfarande ska vidtas kan du inte överklaga hans/hennes beslut.

Om åtal har väckts och åklagaren därefter lägger ner ärendet har du i vissa fall rätt att fortsätta talan som en part som väcker åtal i åklagarens ställe. I ett sådant fall måste du tidigare ha varit kärande i målet. Därefter får du förklara att du som part kommer att fortsätta talan i åklagarens ställe.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Som brottsoffer har du rätt att delta i rättegången. Du kallas endast till domstolen om du måste vittna. Ett brottsoffer måste endast respektera kallelsen att inställa sig inför domstolen om han/hon kallas som vittne.

Om du erhåller brottsofferstöd informeras den brottsofferorganisation som tillhandahåller stödet om vilka datum förhandlingarna kommer att hållas.

Om du har vittnat i ett korsförhör under utredningen kommer du endast att informeras om vilka datum rättegången kommer att hållas om du har begärt detta. Om du är kärande i målet, väcker åtal i åklagarens ställe eller väcker enskilt åtal ("privat åklagare") kommer du att informeras på vederbörligt sätt om vilka datum som fastställts för förhandlingarna. Oavsett om rättegången är offentlig eller ej har du som brottsoffer rätt att ta med en person som du har förtroende för – en advokat, en medlem av en brottsofferorganisation eller någon annan person. Du har rätt att ställa frågor till svaranden, vittnen och experter samt rätt att höras när det gäller din rätt till ersättning.

Om du är kärande i målet kan du välja att inte närvara vid förhandlingen. Om du väcker enskilt åtal och inte närvarar vid förhandlingen kommer domstolen att göra det obestridliga antagandet att du inte längre är intresserad av att någon fällande dom ska avkunnas och kommer då att lägga ner ärendet.

Om du inte talar tyska (eller något annat av de officiella språken) har du rätt till kostnadsfri tolkning under förhandlingen.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Du är ett brottsoffer om du uppfyller relevanta lagstadgade krav. Följande personer har status som brottsoffer:

  • Personer som har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning, vars sexuella integritet och självbestämmande kan ha kränkts eller vars personliga beroendeställning har utnyttjats i gärningen.
  • En make/maka, registrerad partner, partner, förstagradssläkting, bror eller syster eller någon annan anhörig till en person som har avlidit på grund av ett brott eller andra släktingar som bevittnat brottet.
  • Annan person som har lidit skada på grund av ett brott eller vars juridiska intressen, som skyddas genom strafflagen, kan ha skadats i andra avseenden.

Du är ett vittne om du har gjort iakttagelser som är relevanta för det straffrättsliga förfarandet. Detta avgörs av polisen och åklagaren under utredningen. Beslutet fattas av domstolen under rättegången.

Det är upp till dig om du vill vara kärande i målet eller inte.

Det är också upp till dig om du vill fortsätta förfarandena som en person som väcker åtal i åklagarens ställe om förundersökningen läggs ner.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Under förfarandena måste alla myndigheter respektera din personliga värdighet som brottsoffer och dina intressen att din personliga integritet ska skyddas. Vederbörlig hänsyn måste tas till dina rättigheter, intressen och särskilda skyddsbehov. Alla brottsoffer måste så tidigt som möjligt informeras om sina rättigheter och möjligheten att erhålla stöd och ersättning.

En bekräftelse på din anmälan måste ges på begäran.

Varje brottsoffer har rätt till ombud och rådgivning. Detta kan ges av en advokat, en brottsofferorganisation eller något annat lämpligt ombud. Om du har rätt till brottsofferstöd kommer den person som ger dig rättshjälp att företräda dig i förfarandena.

Om du inte uppfyller kraven för rättshjälp men vill företrädas av en advokat som kärande kan du ansöka om rättshjälp på vissa villkor.

Som vittne befrias du från skyldigheten att vittna om vittnesmålet skulle binda en släkting till brottet. Du förlorar denna rättighet om du är en vuxen person och begär ersättning som kärande inom ramen för det straffrättsliga förfarandet.

Det är tillåtet att vägra svara på olika frågor:

  • Om svaret skulle vara förödmjukande eller innebära att du kan utsättas för en direkt och betydande ekonomisk förlust.
  • Om svaret skulle röra strängt personliga förhållanden hos dig eller någon annan person.
  • Om du anser att frågor om detaljer kring sexualbrottet är osakliga.

Du kan dock vara tvungen att svara på frågorna om ditt vittnesmål är av särskild vikt för sakfrågan i målet.

Om andra personer närvarar vid förhöret måste man vara försiktig så att dina personuppgifter inte röjs. Du måste inte uppge din hemadress. I stället kan du ange en annan adress på vilken myndigheterna lätt kan komma i kontakt med dig.

Du har rätt att ta del av handlingarna om dessa berör dig. Du kan också begära kopior av handlingarna mot en avgift.

Om du utsatts för våld i hemmet, avsiktligt våld eller ett farligt hot eller om din sexuella integritet har kränkts måste du underrättats om gärningsmannen släpps från häktet. Om du har fallit offer för någon annan typ av brott måste du inge en begäran om att du vill bli underrättad om gärningsmannen friges.

Du måste underrättas om att förfarandena avslutas och fortsätter och om åklagaren lägger ner utredningen. Om andra åtgärder än traditionella straffrättsliga förfaranden övervägs måste du få fullständig information om dina rättigheter. Du kan begära att förfarandena ska fortsätta om de har avslutats av åklagaren.

Om du inte behärskar tyska tillräckligt väl eller är döv eller stum har du rätt till översättnings-/tolkhjälp. Du har rätt att delta i korsförhör, rekonstruktioner av händelser och i rättegången, där du har rätt att ställa frågor och göra framställningar.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Som brottsoffer har du rätt att göra uttalanden inom ramen för ditt vittnesmål eller delta på annat sätt i ett förhör eller en förhandling. Du kan till exempel ange att du vill vara kärande i målet och att du skulle vilja få ersättning. Du kan också ställa frågor till gärningsmannen.

Du har rätt att ge bevisning om du kallas till ett förhör eller en förhandling.

Om du också är ett vittne måste du komma när du kallas och lämna trovärdig och fullständig information.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under rättegången informeras du om dina rättigheter i början av förhöret.

Det är du som bestämmer om du vill närvara vid hela förhandlingen eller inte.

Domen avkunnas vid förhandlingens slut. Du kan ta del av domens innehåll genom att stanna tills förhandlingen avslutats eller läsa domen.

Om du är kärande i målet måste domstolen också besluta om ditt anspråk i domen. Om domstolen beslutar att du ska få ersättning betraktas domen som en civilrättslig exekutionstitel, och du kan ansöka till förbundsregeringen om ett förskott på ersättningen. Detta förutsätter dock att den dömda personen inte omedelbart kan fullgöra sin betalningsskyldighet till följd av ett beslut om att en frihetsberövande påföljd ska verkställas.

Domstolen kan också besluta att egendom som tillhör brottsoffret och som är i svarandens besittning ska återlämnas till brottsoffret.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Du har rätt att ta del av handlingarna. Åtkomst får endast nekas eller begränsas om utredningen skulle äventyras eller om ditt vittnesmål skulle påverkas om du tar del av handlingarna.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

En kärande (1), en part som väcker åtal i åklagarens ställe (2) eller en person som väcker enskilt åtal ("privat åklagare") (3) har generellt sett rätt att överklaga domen.

Det finns två typer av överklaganden: Ogiltigförklaring (Nichtigkeitsbeschwerde) innebär att lagligheten i förfarandena och domen ifrågasätts, medan ett överklagande (Berufung) innebär att ett beslut som fattats om civilrättsliga fordringar bestrids. Om du väcker enskilt åtal kan du också överklaga vitesbeloppets storlek. Vid en frikännande dom ska käranden och personer som väcker åtal i åklagarens ställe driva sina ersättningsanspråk vid tvistemålsdomstol.

Om du är kärande, väcker åtal i åklagarens ställe eller väcker enskilt åtal har du rätt att inge ett överklagande om ogiltigförklaring av en dom i följande fall:

  • Om din civilrättsliga talan har vidarebefordrats till en tvistemålsdomstol på grund av svarandens frikännande dom och om det är uppenbart att bestridandet av ett yrkande som du gjorde under rättegången påverkade domstolens beslut om din civilrättsliga fordran på ett negativt sätt.

Som kärande eller en part som väcker åtal i åklagarens ställe har du rätt att överklaga i följande fall:

  • Om domstolen vid en fällande dom hänskjuter dina anspråk till en tvistemålsdomstol, även om de skulle kunna ha prövats av brottmålsdomstolen eftersom dina anspråk var mycket välgrundade och motiverade.

I förfaranden vid en distriktsdomstol (Bezirksgericht) och vid en regional domstol (Landesgericht) med ensamdomare kan kärande och personer som väcker åtal i åklagarens ställe överklaga civilrättsliga avgöranden om anspråken hänskjuts i sin helhet till tvistemålsdomstolarna, men även om de vill bestrida omfattningen av ett eventuellt skadestånd.

Om du har status som privat åklagare i förfarandet har du och åklagaren samma rättigheter att överklaga beslutet. Om svaranden frikänns kan du inge ett överklagande om ogiltigförklaring. I förfaranden vid distriktsdomstol och vid en regional domstol med ensamdomare kan du också bestrida de fakta som fastställts i avgörandet genom att överklaga frågan om svarandens skuld. Om svaranden finns skyldig till brottet kan du överklaga om du motsätter dig straffet eller om dina civilrättsliga anspråk vidarebefordrats till tvistemålsdomstol. Om du inte närvarade vid den förhandling då domstolen meddelade sitt beslut måste du ta del av domstolshandlingarna för att få veta om svaranden fanns skyldig eller inte. Domskälen måste anges i avgörandet som ska undertecknas av domaren inom fyra veckor. Om du har deltagit i rättegången som kärande, en part som väcker åtal i åklagarens ställe eller som privat åklagare och om du inger ett överklagande eller ett överklagande om ogiltigförklaring inom tre dagar från det att domen avkunnades måste du få en kopia av domen. Du kan ansöka om rättshjälp för att inge ditt överklagande eller överklagande om ogiltigförklaring. I nödvändiga fall kan detta inbegripa kostnadsfri översättningshjälp. Domstolen beviljar rättshjälp om ett juridiskt ombud är nödvändigt och om din inkomst inte är tillräcklig för att betala för legalt ställföreträdarskap utan att du får försörjningsproblem.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Alla brottsoffer kan begära att de ska få information om när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången, om gärningsmannen flyr och grips, om gärningsmannen ska friges eller har frigetts och om samtliga villkor som ställs vid villkorlig frigivning.

Personer som har utsatts för sexualbrott och sexuellt betingat våld måste höras innan elektronisk fotboja beviljas, om de har begärt att få information om gärningsmannen får lämna eller friges från fängelset. Sådana brottsoffer måste underrättas om att elektronisk fotboja har beviljats. De har rätt till brottsofferstöd för att hävda dessa rättigheter.

I annat fall får du ingen annan information från myndigheterna efter att domen har vunnit laga kraft. Du har dock fortfarande rätt att ta del av domstolshandlingarna om dina intressen berörs.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Efter rättegången har du rätt till ett uppföljningssamtal med den organisation som tillhandahållit brottsofferstödet.

Brottsoffer som har fått psykosocialt stöd under de straffrättsliga förfarandena har även rätt till detta under efterföljande civilrättsliga förfaranden. Kravet är dock att sakfrågan i det civilrättsliga förfarandet har koppling till det straffrättsliga förfarandet och att stödet är nödvändigt för att värna om brottsoffrets processuella rättigheter. Den brottsofferorganisation som tillhandahåller stödet bedömer om dessa villkor är uppfyllda. Brottsoffret får ansöka om rättshjälp så att han/hon kan företrädas av en advokat i de civilrättsliga förfarandena. Stödet ges längst fram tills det att de civilrättsliga förfarandena har avslutats.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du kan ta del av resultatet av förfarandena och det straff som utdöms genom att antingen stanna kvar i förhandlingssalen tills det muntliga avgörandet gjorts eller ta del av domstolshandlingarna i ett senare skede.

Underrättas jag om gärningsmannen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

På begäran underrättas du omedelbart om gärningsmannen flyr eller friges från fängelset samt när gärningsmannen får lämna häktet utan tillsyn för första gången. Du underrättas också om gärningsmannen flyr och grips. Om villkor ställts på gärningsmannen vid frigivningen i syfte att skydda offret, informeras du även om dessa.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Brottsoffret blir endast delaktigt i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning i vissa särskilda fall. Det är bara personer som har utsatts för sexualbrott eller sexuellt betingat våld och som har begärt att bli underrättade om gärningsmannen flyr eller friges som kommer att höras innan elektronisk fotboja beviljas.

1. Kärande

För att bli kärande i målet måste du inge en förklaring. Förklaringen måste innehålla en specifik beräkning av det anspråk som görs på ersättning för förlust som uppstått till följd av brottet eller liden skada. Förklaringen måste inges till polisen eller åklagaren under utredningen. Den kan göras skriftligen eller muntligen. Under rättegången måste förklaringen inges innan all bevisning har samlats in. Det är också senast då som anspråkets omfattning måste fastställas.

Som kärande har du följande rättigheter utöver de som du har som brottsoffer:

  • Rätt att begära bevisning som eventuellt kan användas mot gärningsmannen eller för att motivera ersättningsanspråket; rätt att bli kallad till rättegången; rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att ärendet ska avslutas och rätt att överklaga utifrån dina civilrättsliga anspråk.

2. Part som väcker åtal i åklagarens ställe

För att kunna väcka åtal i åklagarens ställe måste du vara eller bli kärande och inge en förklaring om att åtal väcks i åklagarens ställe. Man får inte väcka åtal i åklagarens ställe om gärningsmannen är minderårig.

Genom att inge en förklaring kan du väcka åtal i åklagarens ställe. Om åklagaren lägger ner åtalet under rättegången måste du inge en sådan förklaring omedelbart om du kallats på vederbörligt sätt. Gärningsmannen frikänns om du inte har iakttagit kallelsen eller inte inger någon förklaring om åtal i åklagarens ställe.

Om åklagaren lägger ner åtalet utanför domstol eller om du inte har kallats på vederbörligt sätt som kärande, måste domstolen informera dig om detta. Du har sedan en månad på dig att inge en förklaring om att åtal väcks i åklagarens ställe.

Om du fortsätter driva ärendet i åklagarens ställe kan åklagaren få information om domstolsförfarandena när som helst och besluta att ta över ärendet igen. I sådana fall medverkar du fortfarande i rättegången som kärande.

3. Privat åklagare

Vissa mindre allvarliga brott blir inte föremål för åtal från åklagarens sida utan av brottsoffret självt. Om du blivit utsatt för ett sådant brott inleds de straffrättsliga förfarandena först om du lämnar ärendet till domstol som privatperson. Därefter får du status som privat åklagare. I sådana fall görs ingen utredning, och om du väcker enskilt åtal måste du bevisa samtliga fakta som är avgörande för en fällande dom samt stå för kostnaderna om den påstådda gärningsmannen frikänns.

4. Brottsofferstöd

Du har rätt till brottsofferstöd om du har utsatts för våld eller ett farligt hot till följd av en avsiktlig gärning eller om din sexuella integritet har kränkts. Du kan också få stöd om du är en nära släkting till en person som har avlidit på grund av brottet eller om du är en släkting som har bevittnat brottet. Brottsofferstöd måste alltid ges utan kostnad och utan krav om att brottsoffret först måste ansöka om detta, om han/hon har kränkts sexuellt eller är under 14 års ålder.

Brottsofferstöd innefattar psykosocialt stöd, till exempel att någon följer med dig till polisstationen och domstolen för förhör och förbereder dig för rättegången.

Brottsofferstöd ges av särskilda brottsofferorganisationer (t.ex. barnskyddsinrättningar, rådgivningscenter eller insatscenter). Bland personalen finns socialarbetare, psykologer eller liknande som har genomgått specialutbildning (obligatorisk sådan) på det straffrättsliga området.

Brottsofferstödet inbegriper även juridiskt stöd, däribland rättshjälp och legalt ställföreträdarskap inför domstolar och myndigheter. Dessa tjänster tillhandahålls av advokater i samarbete med brottsofferorganisationerna.

Brottsofferstödet finansieras av justitieministeriet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

För att göra ekonomiska anspråk (t.ex. ersättning för ideell skada, vårdkostnader) kan brottsoffren vidta följande åtgärder:

  • Vidta rättsliga åtgärder mot gärningsmannen.
  • Medverka som kärande i de straffrättsliga förfarandena mot den åtalade.

För att få göra anspråk som kärande under straffrättsliga förfaranden måste du först lämna in en förklaring. Förklaringen måste innehålla en specifik beräkning av det anspråk som görs för att få ersättning för förlust som uppstått till följd av brottet eller liden skada. Dessutom måste berättigandet till anspråken påvisas (skälen till och omfattningen av skadeståndet/ersättningen). Ett annat villkor är att svaranden döms för den åsamkade skadan.

Du bör träda in i de straffrättsliga förfarandena som kärande så tidigt som möjligt (helst när brottet anmäls till polisen). Efter det att ärendet lämnats till behörig domstol kan förklaringen också protokollföras av behörig åklagare eller inges skriftligen utan några formella krav. Under rättegången måste förklaringen inges senast innan all bevisning har samlats in. Det är också senast då som anspråkets omfattning måste fastställas.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om den dömde inte fullgör sin skyldighet att betala det utdömda beloppet kan fordringsägaren, det vill säga det brottsoffer som tilldömts ersättning, vidta verkställighetsåtgärder med hjälp av domstolen. För detta ändamål måste en skriftlig eller muntlig ansökan (verkställighetsansökan) inges till behörig distriktsdomstol. Du kan göra anspråk på ersättning som beviljats i ett rättsligt bindande domstolsbeslut inom 30 års tid. Därefter preskriberas anspråket.

Om den dömdes tillgångar förklaras förverkade har brottsoffret rätt att begära att den ersättning som han/hon beviljats ska överföras från tillgångar som utmätts av staten.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Förskottsbetalning kan endast beviljas om betalning har hindrats på grund av att straff avtjänas. Så är exempelvis fallet om gärningsmannen inte kan tjäna inkomst eftersom han/hon avtjänar en frihetsberövande påföljd eller inte har några pengar efter att ha betalat böter. Ett villkor för att förskottsbetalning ska medges är att käranden har beviljats ersättning i ett juridiskt bindande domstolsbeslut till följd av dödsfall, kroppsskada, hälsoskada eller ekonomisk förlust. I vissa fall finns ingen möjlighet till förskottsbetalning (t.ex. om käranden har rätt till annan statlig ersättning eller om skadan uppstått till följd av slagsmål eller grov oaktsamhet).

Begäran om förskottsbetalning måste inges till behörig brottmålsdomstol.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Brottsoffer kan få ekonomisk ersättning från staten i följande fall:

  • Om de inte har kunnat utöva sitt yrke på grund av sjukdom eller eftervård och så vidare och om de därmed har fått lägre inkomst.
  • Om de har varit tvungna att genomgå psykoterapi, kristerapi eller annan behandling för att förbättra sin hälsa.
  • Om ortopedisk behandling krävs.
  • Om glasögon eller tandproteser har skadats.
  • Om rehabilitering krävs.
  • Om de behöver vård (i detta fall kan ett vårdbidrag betalas ut).
  • Om de är blinda (i detta fall kan bidrag till blinda betalas ut).

Brottsoffer som lidit allvarlig kroppsskada efter den 31 maj 2009 kan få engångsersättning för ideell skada.

Överlevande anhöriga till brottsoffer får följande:

  • Ersättning för förlorat underhåll (om brottsoffret avlidit och hans/hennes make/maka och/eller barn har förlorat nödvändigt ekonomiskt stöd för att sörja för sina behov.
  • Terapeutisk behandling (t.ex. psykoterapi) och ortopedisk behandling.
  • Begravningskostnader upp till ett visst högsta belopp.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Om gärningsmannen inte döms hänvisas brottsoffret till tvistemålsdomstolarna inför vilka han/hon kan väcka talan om ersättning.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Nej.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Jag är ett brottsoffer. Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Enligt avsnitt 66 i straffprocesslagen har justitieministeriet ingått avtal med lämpliga, väletablerade organisationer som ger stöd till brottsoffer efter att ha kontrollerat att de lagstadgade kraven är uppfyllda. Närmare uppgifter om dessa organisationer finns på följande länk, där organisationerna anges grupperade per delstat: Länken öppnas i ett nytt fönsterBrottsofferorganisationer

Hotline för stöd till brottsoffer

Det federala socialtjänstkontoret (Sozialministeriumservice): 0043 158831 och den allmänna brottsofferjouren: 0800 112 112

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Brottsoffer får ekonomisk ersättning i enlighet med bestämmelserna i lagen om ersättning till brottsoffer (Verbrechensopfergesetz [VOG], i Österrikes officiella tidning (BGBI) nr 288/1972.

Enligt lagen om ersättning till brottsoffer tillämpas samma förfarande för samtliga sökande (österrikiska och utländska medborgare). Detta är ett administrativt förfarande där myndigheten måste fastställa relevanta fakta och besluta om huruvida stöd ska beviljas. Sökanden måste samarbeta i förfarandet och lämna nödvändig information (även för fastställandet av skadan).

Ansökningar enligt lagen om ersättning till brottsoffer måste inges till det federala socialtjänstkontoret, som också handlägger ansökningarna.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Följande personer har rätt till brottsofferstöd:

  • Personer som har utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller farligt hot eller personer vars personliga beroendeställning kan ha utnyttjats i en avsiktlig gärning.
  • En make/maka, partner, förstagradssläkting, bror, syster eller någon annan anhörig till en person som har avlidit på grund av ett brott eller andra släktingar som bevittnat brottet.

På begäran måste sådana brottsoffer ges psykosocialt och juridiskt stöd, förutsatt att detta är nödvändigt för att värna om deras processuella rättigheter, med hänsyn tagen till deras personliga inblandning i största möjliga mån. Brottsofferorganisationerna ansvarar för att bedöma huruvida stödet är ”nödvändigt”. Personer som utsatts för sexualbrott och som är under 14 år har alltid rätt till psykosocialt stöd.

PSYKOSOCIALT STÖD

Psykosocialt stöd innebär att brottsoffren förbereds för den psykiska stress som förfarandena innebär, att de får hjälp med att hantera sina erfarenheter (oro, förtvivlan, sorg eller ilska) och att de får sällskap under förhandlingar som förs inom ramen för utredningen eller rättegången.

JURIDISKT STÖD

Juridiskt stöd innebär att brottsoffren får hjälp med att hävda sina rättigheter i straffrättsliga förfaranden. Detta är särskilt lämpligt och nödvändigt om det finns särskilda omständigheter som föranleder oro för att brottsoffrets rättigheter inte kommer att respekteras fullt ut under förfarandena. Om brottsoffret har lidit skada eller men till följd av brottet kan advokaten begära ersättning (t.ex. för ideell skada) å brottsoffrets vägnar (om brottsoffret är kärande).


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 06/11/2018