Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Kroatien

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till kroatiska är dock redan färdig.

Brottsoffer har en rad rättigheter vid förfaranden före rättegången och straffrättsliga förfaranden – och särskilt skydd ges åt barn och dem som utsatts för brott mot den sexuella friheten och människohandel

Ett brottsoffer har rätt att

  • få information som polisen, utredaren, åklagarmyndigheten och domstolen är skyldiga att tillhandahålla,
  • få ändamålsenligt psykologiskt och annat expertstöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer,
  • delta i brottmålsförfaranden som skadelidande part,
  • få information från den statliga åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av offrets anmälan och att lämna in klagomål till en chefsåklagare,
  • få gratis specialistrådgivning om han/hon har drabbats av mycket allvarliga psykosomatiska skador eller av mycket allvarliga konsekvenser av brottet,
  • lämna in en skadeståndstalan,
  • få kompensation enligt en särskild lag om han/hon har lidit allvarlig kroppsskada eller fått allvarliga hälsoproblem till följd av våldsbrott.

Ett offer för ett brott mot den sexuella friheten eller människohandel har följande rättigheter, utöver dem som nämnts ovan:

  • Rätt att gratis prata med en rådgivare innan man blir förhörd.
  • Rätt att få gratis rättshjälp.
  • Rätt att bli förhörd av en person av samma kön på polisstationen eller på åklagarmyndigheten.
  • Rätt att ha en person som man litar på närvarande under förhöret.
  • Rätt att vägra att svara på ovidkommande frågor som rör privatlivet.
  • Rätt att begära att bli förhörd med hjälp av audiovisuella hjälpmedel.
  • Rätt till konfidentiell behandling av sina personuppgifter.
  • Rätt att begära att allmänheten utestängs från förhandlingarna.
  • Rätt att upplysas om dessa rättigheter av domstolen, den statliga åklagaren och polisen före det första förhöret.

Om brottsoffret är ett barn gäller även följande rättigheter:

  • Rätt att få gratis rättshjälp.
  • Rätt att ha en person som han eller hon litar på närvarande under förfarandena.
  • Rätt till konfidentiell behandling av sina personuppgifter.
  • Barnet kan förhöras i sitt hem, eller på någon annan för ändamålet utrustad plats, i stället för i domstolen.
  • Rätt till att allmänheten utestängs.
  • Förhöret kan genomföras utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med hjälp av audiovisuella hjälpmedel som sköts av en professionell assistent.
  • Rätt till särskild omsorg under förhöret, så att barnets psykiska hälsa inte påverkas negativt.

Som barn räknas alla personer under 18 år.

Vittnen och brottsoffer som är barn ska förhöras av undersökningsdomaren under bevisframställningen, och ett barnvittne ska kallas till domstol via sina föräldrar eller vårdnadshavare.

Enskilt åtal

Om ett brott har anmälts kommer åklagaren i de flesta fall att väcka åtal på ämbetets vägnar.

Enskilt åtal kan väckas för brott där straffrättsliga förfaranden av denna typ är tillåtna. Talan måste väckas inom tre månader efter att behörig fysisk eller juridisk person fått kännedom om brottet och gärningsmannen.

Skadeståndstalan

Ett brottsoffer är även skadelidande part och har rätt att väcka en skadeståndstalan i domstol.

En sådan talan kan omfatta följande anspråk:

  • Ersättning för skador – som kan vara fysiska eller psykiska (sveda och värk, rädsla).
  • Återlämnande av tillhörigheter – om den skadelidande parten kan bevisa att han/hon var ägare eller laglig innehavare.
  • Ogiltigförklaring av en särskild transaktion – om brottet resulterat i en egendomstransaktion (om svaranden tvingade offret att ingå ett avtal).

En skadeståndstalan kan väckas i samband med ett straffrättsligt förfarande eller i ett separat civilrättsligt förfarande mot svaranden. Om talan väcks i samband med ett straffrättsligt förfarande måste domstolen först finna den svarande skyldig.

I ett civilrättsligt förfarande behövs inte något sådant godkännande.

Skadelidande parters rättigheter under en utredning och i straffrättsliga förfaranden

Under en utredning har brottsoffren, som privatpersoner och skadelidande parter, rätt att lägga fram fakta och bevis som är väsentliga för att fastställa att ett brott har begåtts, identifiera de skyldiga och fastställa anspråk i skadeståndstalan.

Ett offer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som skadelidande part har rätt att

  • använda sitt eget språk, däribland dövas och dövblindas teckenspråk, och få hjälp av en tolk om han/hon inte förstår eller använder kroatiska, eller få hjälp av en översättare eller teckenspråkstolk, om han/hon är döv eller dövblind,
  • använda sitt eget språk,
  • lämna in en skadeståndstalan och begära tillfälliga domstolsförelägganden,
  • få ett ombud,
  • lägga fram fakta och bevis,
  • närvara vid bevisframställningen,
  • närvara vid rättegången och medverka i bevisföringen samt hålla slutanförande,
  • få tillgång till handlingarna i målet,
  • begära information från den statliga åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av hans/hennes anmälan och lämna in klagomål till en chefsåklagare,
  • överklaga,
  • lämna förslag om åtalspunkter eller väcka enskilt åtal,
  • bli underrättad om en brottsanklagelse har ogillats eller om åklagaren har beslutat att inte väcka åtal,
  • väcka åtal i åklagarens ställe,
  • ansöka om återställande av den tidigare situationen,
  • bli underrättad om utgången av det straffrättsliga förfarandet.

Åklagarmyndigheten och domstolen är skyldiga att undersöka, både före och i varje steg av det straffrättsliga förfarandet, om det finns någon möjlighet att den åtalade gottgör den skadelidande parten för den skada som har orsakats av brottet. De är också skyldiga att upplysa den skadelidande parten om vissa lagstadgade rättigheter (den skadelidande partens rätt att använda sitt eget språk, rätt att lämna in en skadeståndstalan osv.).

Rätt till ekonomisk ersättning

I lagen om ekonomisk ersättning till brottsoffer (Zakon o novčanoj naknadi žrtvama kaznenih djela, Narodne Novine (NN; Republiken Kroatiens officiella tidning) nr 80/08 och 27/11) fastställs en rätt till ekonomisk ersättning till personer som fallit offer för ett uppsåtligt våldsbrott i Kroatien, eller till deras anhöriga enligt villkoren i denna lag.

I lagen fastställs en rätt till ekonomisk ersättning till personer som fallit offer för ett uppsåtligt våldsbrott och anges förutsättningarna och förfarandet för utövandet av rätten till ersättning, vilka organ som fattar beslut och deltar i beslutsprocessen om rätten till ersättning samt de behöriga organen och förfarandet i gränsöverskridande ärenden.

Personer som fallit offer för ett uppsåtligt våldsbrott har rätt till ekonomisk ersättning från staten.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna är skyldiga att lämna information om rätten till ersättning, tillhandahålla nödvändiga ansökningsblanketter och på offrets begäran ge allmän vägledning och information om hur man fyller i en ansökan och om vilka styrkande handlingar som krävs.

Ansökningar om ekonomisk ersättning ska skickas in till justitieministeriet via den blankett som kan laddas ned från ministeriets webbplats.

Ansökningsblankett för ekonomisk ersättning till brottsoffer_hr PDF(223 Kb)hr

Ansökningar måste inges inom sex månader efter det datum då brottet begicks. Om det finns goda skäl till att offret inte kunde lämna in en sådan ansökan inom tidsfristen måste han/hon göra detta inom tre månader efter det datum då de goda skälen upphörde. En ansökan kan inte inges senare än tre år efter det datum då brottet begicks.

Om offret är ett underårigt barn eller en person som har berövats sin rättsliga handlingsförmåga, och hans/hennes juridiska ombud inte lämnade in en ansökan inom sex månader efter det datum då brottet begicks, börjar sexmånadersperioden löpa då personen fyller 18 år eller då ett straffrättsligt förfarande inleds efter att offret har blivit myndig eller då personens rättsliga handlingsförmåga återställs.

Personer som är berättigade till ekonomisk ersättning:

  • De som fallit offer för våldsbrott och som är kroatiska medborgare eller medborgare eller varaktigt bosatta i ett av EU:s medlemsländer, och brottet begicks i Kroatien.
  • Offer som har lidit allvarlig kroppsskada eller som har fått allvarliga hälsoproblem till följd av brottet (sådana personer har rätt till ersättning för sjukvårdskostnader, förutsatt att dessa inte täcks av den obligatoriska sjukförsäkringen, upp till sjukförsäkringsbeloppet i Kroatien, samt ersättning för inkomstbortfall upp till 35 000 kuna).
  • Personer som är nära anhöriga till det avlidna offret (make/maka eller partner, barn, förälder, adoptivförälder, adoptivbarn, styvförälder, styvbarn, samkönad partner, far-/eller morförälder och barnbarn om de tillhörde samma hushåll som offret) (sådana personer har rätt till ersättning på upp till 70 000 kuna för förlust av lagstadgat underhåll).
  • Om ett offer avlider har den person som betalade begravningskostnaderna rätt till ersättning på upp till 5 000 kuna.
  • Om ett brott anmäls till eller registreras av polisen eller åklagarmyndigheten inom sex månader, oavsett om gärningsmannen är känd eller inte.

När ersättningsbeloppet fastställs beaktas offrets agerande under och efter brottet eller hans/hennes bidrag till skadan och till skadans omfattning, huruvida personen är ett direkt offer och huruvida han/hon anmälde brottet till de behöriga myndigheterna, och när. Dessutom bedöms hur offret samarbetade med polisen och de behöriga myndigheterna för att dra gärningsmannen inför rätta, med beaktande av om det direkta offret bidrog till eller förvärrade skadan. I dessa fall minskas den ersättning som offret har rätt till i motsvarande mån. En ansökan om ersättning avslås, eller också minskas beloppet, om det visar sig att offret deltar i organiserad brottslighet eller en kriminell organisation. Ersättning kan också nekas, eller beloppet minskas, om beviljandet av full ersättning skulle strida mot principen om rättvisa, allmän moral och allmän ordning.

Information om frigivning av den dömde

Då fängelsestraff utdöms informerar justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen brottsoffret om den dömdes frigivningsdatum (reguljär frigivning och villkorlig frigivning).

Lagstadgad skyldighet att informera offer om gärningsmannens frigivning

I enlighet med bestämmelserna i lagen om ändring av lagen om fängelsestraff (Zakon o izmjenama i dopunama Zakona o izvršenju kazne zatvora) måste justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen informera ett offer, en skadelidande part eller deras familjemedlemmar om gärningsmannen friges.

Offer underrättas om den intagnes frigivning vid brott mot den sexuella friheten och den sexuella moralen, mot liv och lem samt vid våldsbrott.

Offret, den skadelidande parten eller den skadelidande partens familjemedlemmar ska förses med ovanstående information oavsett om det gäller reguljär eller villkorlig frigivning.

Vid beslut om lämpligheten av att låta en intagen lämna fängelset och flytta till sin stadigvarande eller tillfälliga bosättningsort får dessutom anstalten/fängelset begära att frivårdsmyndigheten tar reda på hur offret eller offrets familj ställer sig till det begångna brottet. Den särskilda avdelningen för stöd till offer och vittnen utarbetar rapporter för frivårdsmyndigheten på grundval av sina diskussioner med offret.

Stöd till vittnen och offer

Stödet till offer och vittnen i Kroatien samordnas av justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen.

Offer och vittnen kan få stöd och information om sina rättigheter och om förfaranden från en domstols avdelning för stöd till offer och vittnen.

Sådana avdelningar har inrättats vid sju regiondomstolar: Zagreb, Zadar, Osijek, Vukovar, Split, Sisak och Rijeka. Avdelningarna ger känslomässigt stöd, praktisk information och information om rättigheter till offer (och vittnen) och personer som följer med dem. Stöd ges även av avdelningarna vid behöriga distriktsdomstolar och småbrottsdomstolar.

Offren kan också få information om sina rättigheter och vilken typ av stöd som de kan få genom att ringa gratis till 116 006 på det nationella callcentret för brottsoffer (se det nationella callcentrets webbplats).

Justitieministeriet ger dessutom offer och vittnen stöd och information om deras rättigheter, och frågor kan skickas via e-post till Länken öppnas i ett nytt fönsterzrtve.i.svjedoci@pravosudje.hr eller besvaras på det kroatiska justitieministeriets webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/

Stöd till offer och vittnen i gränsöverskridande mål

Justitieministeriets särskilda avdelning för stöd till offer och vittnen ger stöd och information till både vittnen och offer som kallas inom ramen för internationell rättslig hjälp (däribland vittnen till krigsförbrytelser).

Informationsbrev skickas till vittnen som kallas för att avge vittnesmål vid kroatiska domstolar, eller till kroatiska vittnen som kallas till utländska domstolar.

Vittnen till krigsförbrytelser ges vid behov fysiskt skydd, och hjälp med att förbereda resan till och inställelsen vid behörig domstol (när vittnen och andra parter kallas till förhör i straffrättsliga förfaranden om krigsförbrytelser vid behöriga domstolar i Kroatien, eller utanför Kroatien då sådant stöd avser en begäran om internationell rättslig hjälp).

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

I straffprocesslagen regleras inte innehållet i det informationsblad som ges till brottsoffret efter att brottet har inträffat men innan det anmäls. Alla har rätt och möjlighet att kontakta åklagarmyndigheten, där de kan anmäla ett brott, lämna ett vittnesmål eller komma med en inlaga i ett ärende som ligger inom åklagarens ansvarsområde. Personen som kontaktar åklagarmyndigheten får upplysningar om hur brottet anmäls och andra grundläggande upplysningar om sina rättigheter och skyldigheter.

Polisen ska registrera anmälningar av brott som faller under allmänt åtal.

Dessutom har alla rätt till lämpligt polisskydd, om det finns rimliga skäl att bevilja sådant skydd.

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar, lämnar känslomässigt stöd och upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjer om deras rättigheter (däribland tekniska och praktiska upplysningar). Upplysningar och stöd lämnas i alla skeden av förfarandet. Brottsoffret får upplysningar och stöd även om han/hon inte anmäler brottet. Dessa avdelningar hänvisar också brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Bestämmelser om brottsoffers och civilrättsliga parters rättigheter gäller för alla oavsett nationalitet, eftersom Kroatiens strafflagstiftning gäller alla som begår ett brott inom Kroatiens gränser. Parter och deltagare i förfaranden har rätt att använda sitt modersmål.

Polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna ska enligt straffprocesslagen och lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) lämna upplysningar till brottsoffer om deras rättigheter enligt dessa lagar. Detta innebär att åklagarmyndigheten och domstolarna både före och under det straffrättsliga förfarandet ska undersöka den åtalades möjligheter ersätta den civilrättsliga parten för eventuella förluster/skador till följd av brottet, informera den civilrättsliga parten om dennes rätt att använda sitt modersmål och att göra ett sakrättsligt anspråk (rätten till ersättning), muntligen, på ett språk som brottsoffret förstår, eller skriftligen, på antingen kroatiska eller engelska. Åklagarmyndigheten och domstolarna ska på dennes begäran också ge brottsoffret allmänna instruktioner och upplysningar om hur man utformar anspråket och vilka styrkande handlingar som ska lämnas in. Informationsblad med upplysningar om brottsoffrets rätt till ersättning finns på kroatiska och engelska, liksom formuläret för ersättningskrav. Dessa handlingar, i kroatisk och engelsk version, kan laddas ned från det kroatiska justitieministeriets webbplats.

Ett brottsoffer som anmäler ett brott får information om sina rättigheter av polisen. Efter att ha informerat brottsoffret muntligen lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om tjänster för skydd av och stöd åt brottsoffer. De senare omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer.

För personer som inte kan kroatiska har polisen ett informationsblad om rättigheter tillgängligt på andra språk.

Frivilliga vid den nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006) lämnar känslomässigt stöd, upplysningar om rättigheter och praktisk information. De hänvisar också brottsoffer till andra behöriga myndigheter och organisationer för att de ska få ytterligare upplysningar och andra former av stöd och hjälp. Detta journummer är öppet vardagar kl. 8–20, och personalen kan ta emot samtal på kroatiska och engelska.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

a) Brottsoffer och civilrättsliga parter har rätt att inom två månader från anmälan av ett brott begära upplysningar från åklagarmyndigheten om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagarmyndigheten upplyser dem om de vidtagna åtgärderna inom en rimlig tid, men senast 30 dagar efter begäran, såvida inte begäran äventyrar förfarandets ändamålsenlighet. Ett beslut att vägra lämna ut sådan information ska meddelas det brottsoffer eller den civilrättsliga part som gör begäran.

b) Åklagaren beslutar att inte väcka åtal

  • om det brott som personen är anklagad för inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • om omständigheterna utesluter att den anklagade personen är skyldig, såvida inte den olagliga handlingen utfördes i ett tillstånd av psykisk oförmåga,
  • om brottet är preskriberat eller om brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller om åtal preskriberas genom andra omständigheter, och
  • om det inte finns bevis på att den anklagade personen har begått brottet.

Beslutet om att inte väcka åtal översänds till den civilrättsliga parten och till den anklagade personen, som omedelbart släpps om han/hon sitter häktad. Utöver skrivelsen om beslutet får den civilrättsliga parten information i enlighet med artikel 55 i straffprocesslagen om hur man själv kan väcka åtal.

c) Efter att ha gått igenom anmälan och gjort en kontroll i åklagarmyndighetens informationssystem avslår åklagaren anmälan genom ett motiverat beslut om det av själva anmälan framgår

  • att brottet inte är ett brott som faller under allmänt åtal,
  • att brottet är preskriberat eller att brottet är föremål för en amnesti eller en benådning, eller att slutlig dom i saken redan har avkunnats av domstolen, eller att åtal preskriberas genom andra omständigheter,
  • att omständigheterna utesluter skuld,
  • att det inte finns rimliga tvivel om att den anklagade personen har begått det anmälda brottet, eller
  • att uppgifter i anmälan tyder på att anmälan inte är trovärdig.

Åklagarens beslut att avskriva en anmälan kan inte överklagas.

Om inte annat anges i straffprocesslagen informerar åklagaren brottsoffret om beslutet att avskriva anmälan och skälen till detta inom åtta dagar. Åklagaren lämnar också information om hur brottsoffret själv kan väcka åtal. Åklagaren informerar direkt den person som gjorde anmälan och den anklagade personen om sitt beslut att avskriva anmälan, om detta begärs av endera parten.

Om åklagaren inte kan bedöma anklagelsernas trovärdighet enligt anmälan i sig eller om upplysningarna i anmälan inte ger tillräcklig grund för ett beslut om att inleda en utredning eller samla in bevisning genomför åklagaren själv efterforskningar eller begär att polisen gör detta.

d) Häkteschefen släpper omedelbart den anhållna eller häktade personen

  • på åklagarens anmodan,
  • om den anhållna personen inte har förhörts inom den lagstadgade tidsfristen, eller
  • om häktningen har upphävts.

e) Åklagaren kallar skriftligen ett vittne eller en sakkunnig för att bistå i bevisinsamlingen. Kallelsen kan också skickas av utredaren på åklagarens anmodan. Domstolen kallar ett vittne eller en sakkunnig till förhör vid bevispresentation eller till domstolsförhandling. Det behöriga organet fastställer på förhand den tid och plats där bevisningen ska tas upp. Den kallade personen förvarnas om följderna i händelse av att han/hon inte inställer sig.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ett vittne som deltar i ett straffrättsligt förfarande som civilrättslig part har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära hjälp av tolk om han/hon inte förstår eller använder kroatiska, eller av en teckenspråkstolk, om den civilrättsliga parten är döv eller dövblind.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen under 14 år. Förhöret äger rum utan att domaren eller parterna är närvarande i samma rum som barnet, med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en professionell assistent. En psykolog, pedagog eller annan yrkesperson deltar vid förhöret. Även en förälder eller förmyndare får delta i förhöret, såvida inte detta strider mot utredningens eller barnets intresse. Efter undersökningsdomarens godkännande får parterna ställa frågor till barnvittnet via en yrkesperson. Förhöret spelas in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Barnvittnet får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, i vilket fall samma förfarande följs.

Såvida inte något annat föreskrivs i en särskild lag hör undersökningsdomaren alla barnvittnen i åldern 14–18 år. Barnet behandlas hänsynsfullt för att förhöret inte ska påverka barnets psyke negativt, särskilt om barnet är offer för brottet. Särskild vikt läggs på att skydda barnet.

Vittnen som inte kan hörsamma kallelsen på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning får höras i sin bostad. Sådana vittnen får höras med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel som sköts av en yrkesperson. Förhöret genomförs på ett sådant sätt att parterna kan ställa frågor till vittnet utan att befinna sig i samma rum, om detta är motiverat med hänsyn till vittnets tillstånd. Förhöret spelas vid behov in med hjälp av ett audiovisuellt hjälpmedel, och inspelningen förseglas och bifogas till protokollet. Detta förhörsförfarande följs på begäran av offer för sexualbrott, människohandel eller familjevåld som avger vittnesmål. Ett sådant vittne får endast i undantagsfall kallas till ett andra förhör, om domstolen anser att detta är nödvändigt.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen, som har inrättats av sju regiondomstolar (Zagreb, Osijek, Split, Rijeka, Sisak, Zadar och Vukovar), lämnar stöd till brottsoffer och vittnen som vittnar i dessa domstolar och i dessa städers distriktsdomstolar. Dessa avdelningar lämnar även stöd i familjevåldsmål vid småbrottsdomstolar och hänvisar brottsoffer och vittnen till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på deras behov.

Upplysningar och stöd lämnas per telefon och när brottsoffret/vittnet kommer in i domstolsbyggnaden. Upplysningar lämnas även via e-post.

Ytterligare information finns på följande webbsida för Kroatiens justitieministerium:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/o-ministarstvu/djelokrug-6366/iz-pravosudnog-sustava-6372/podrska-zrtvama-i-svjedocima/6156

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

När polisen informerar brottsoffret om hans/hennes rättigheter lämnar polisen skriftliga upplysningar om brottsoffrets rättigheter och eventuell tillgänglig information om brottsofferstöd. Denna information omfattar telefonnumret till ett kostnadsfritt journummer för stöd till brottsoffer. Informationsbladet om rättigheter innehåller kontaktuppgifter till

  • behörig avdelning för stöd till brottsoffer och vittnen,
  • civilsamhällesorganisationer i berörd region,
  • nationella teletjänstcentralen för brottsoffer (116-006).

Hur skyddas min personliga integritet?

Behöriga myndigheter får endast samla in personuppgifter för ändamål som fastställs i lagstiftningen, som ett led i den verksamhet som föreskrivs i straffprocesslagen.

Personuppgifter får endast behandlas när detta anges i en lag eller annan föreskrift, och sådan behandling ska begränsas till det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in. Ytterligare behandling av sådana uppgifter är tillåten, såvida inte detta strider mot det ändamål för vilket uppgifterna har samlats in, och förutsatt att de behöriga organen har rätt att behandla sådana uppgifter för ett annat ändamål som fastställs i lag och den ytterligare behandlingen är nödvändig och motsvarar det andra ändamålet.

Personuppgifter om någons hälsa eller sexualliv får endast behandlas i undantagsfall, om brottet, som kan bestraffas med fängelse i fem eller fler år, inte kan uppdagas eller beivras på något annat sätt, eller om det annars skulle vara förenat med oproportionerliga svårigheter att uppdaga eller beivra brottet.

Ingen behandling av personuppgifter som rör ras eller etnicitet, politisk övertygelse, religiös eller filosofisk övertygelse eller fackföreningsmedlemskap är tillåten.

Personuppgifter som har samlats in inom ramen för ett straffrättsligt förfarande får endast vidarebefordras till statliga myndigheter i enlighet med en särskild lag, och till andra juridiska personer, om åklagarmyndigheten eller domstolen anser att de behöver sådana uppgifter för ett ändamål som fastställs i lagstiftningen. När sådana uppgifter vidarebefordras påminns de berörda juridiska personerna om sin plikt att skydda personuppgifterna.

Enligt bestämmelserna får personuppgifter användas i andra straffrättsliga förfaranden, i andra förfaranden som rör straffbara handlingar som begås i Kroatien, i förfaranden som avser internationell straffrättslig hjälp samt inom internationellt polissamarbete.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsoffret får information och stöd från avdelningen för stöd till brottsoffer och vittnen vid berörd domstol eller civilsamhällesorganisation, även om han/hon inte anmäler brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Om inte något annat föreskrivs i en särskild lag, och under den tid då det finns rimliga skäl för en sådan åtgärd, ska polisen i enlighet med artikel 99 i lagen om polisens uppgifter och befogenheter säkerställa lämpligt skydd för brottsoffret och eventuellt andra personer som har lämnat eller kan lämna upplysningar som är relevanta för det straffrättsliga förfarandet, eller för närstående personer, om de eller närstående personer löper risk att skadas av gärningsmannen eller andra personer som deltar i det straffrättsliga förfarandet. Polisens vittnesskydd består av fysiskt skydd dygnet runt.

Vilka typer av skydd finns det?

I enlighet med artikel 130 i småbrottslagen får polisen tillfälligt och upp till åtta dagar vidta en säkerhetsåtgärd mot en person som är skäligen misstänkt för brottet. I praktiken innebär detta normalt förelägganden som förbjuder den misstänkte att besöka en viss plats eller ett visst område (avhysning från brottsoffrets hem), att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person. Inom åtta dagar ska polisen väcka åtal vid behörig småmålsdomstol, som fattar beslut om huruvida säkerhetsåtgärden ska upphävas eller förlängas. Enligt lagen om familjevåld (skydd) får domstolen under småmålsförfarandet dessutom besluta att följande åtgärder ska vidtas mot gärningsmannen:

  1. Obligatorisk psykosocial behandling.
  2. Ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att närma sig, trakassera eller förfölja ett offer för familjevåld.
  3. Avhysning från ett gemensamt hem.
  4. Obligatorisk missbruksbehandling.

Enligt småbrottslagen får domstolen också tillgripa andra skydds- och säkerhetsåtgärder för att inte den misstänkte ska närma sig eller trakassera brottsoffret.

I enlighet med straffprocesslagen får domstolen och åklagaren dessutom, i stället för att häkta den åtalade, besluta om en eller flera säkerhetsåtgärder, däribland ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att besöka en viss plats eller ett visst område, att närma sig en viss person eller att ta eller hålla kontakt med en viss person, eller ett föreläggande som förbjuder gärningsmannen att förfölja eller trakassera brottsoffret eller en annan person, eller om avhysning från brottsoffrets hem.

Vem kan ge mig skydd?

Brottsoffret kan få information från polisen om alla sina rättigheter, däribland upplysningar om sin rätt till skydd, vilka typer av skydd som erbjuds och polisens åtgärder för att skydda brottsoffret.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

När utredningen har avslutats och relevanta handlingar har lämnats in till behöriga straffrättsliga myndigheter bedömer polisen inte längre brottsoffrets behov, utom för att genomföra de beslutade skydds- eller säkerhetsåtgärderna. Om nya omständigheter blir kända som tyder på ett förnyat hot från gärningsmannens sida vidtar polisen ytterligare åtgärder för att skydda brottsoffret i linje med sin bedömning och sakförhållandena.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången) respekterar brottsoffrets rättigheter och ställning i det straffrättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen. Innan brottsoffret förhörs bedömer den åtalande myndighet som har hand om utredningen brottsoffrets situation, i samarbete med organ, organisationer eller institutioner som lämnar stöd och hjälp åt brottsoffer. Vid bedömningen av brottsoffrets situation fastställs behovet av att vidta särskilda skyddsåtgärder för brottsoffret. Om det finns ett sådant behov avgör den åtalande myndigheten vilka skyddsåtgärder som ska vidtas (särskilda förhörsarrangemang för brottsoffret, användning av kommunikationsteknik för att förhindra ögonkontakt mellan brottsoffret och gärningsmannen och andra åtgärder som fastställs i lagstiftningen). Om brottsoffret är ett barn förutsätts det att det finns ett behov av särskilda skyddsåtgärder, som därmed vidtas. Vid bedömningen av brottsoffrets situation beaktas särskilt brottsoffrets personliga egenskaper, brottets typ och karaktär och omständigheterna kring brottet. Särskild uppmärksamhet ägnas brottsoffer som har lidit stor skada på grund av brottets allvar, offer för ett brott som har begåtts på grund av offrets personliga egenskaper och brottsoffer vars förhållande till gärningsmannen gör dem särskilt utsatta.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om brottsoffret är ett barn har det följande ytterligare rättigheter, utöver brottsoffrets ordinarie rättigheter:

  1. Rätten att företrädas av ett ombud som betalas av staten.
  2. Rätten att få sina personuppgifter behandlade konfidentiellt.
  3. Rätten till förhandling inom stängda dörrar.

Ett barn är en person under 18 år.

Ett barn som är vittne eller brottsoffer hörs av undersökningsdomaren vid en bevispresentation, och kallelsen skickas till barnets föräldrar eller förmyndare.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Enligt lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning) har det indirekta brottsoffret (make/maka, partner, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön) rätt till ekonomisk ersättning i enlighet med lagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning), om det direkta brottsoffret avlider på grund av ett våldsbrott.

Ett indirekt brottsoffer som försörjdes av det avlidna (direkta) brottsoffret har rätt till ersättning på högst 70 000 kroatiska kuna till följd av förlusten av lagstadgat underhåll och till ersättning på högst 5 000 kroatiska kuna för normala begravningskostnader som har betalats av det indirekta offret.

En person vars familjemedlem har avlidit som offer för ett brott har som civilrättslig part rätt att delta i det straffrättsliga förfarandet och kräva ersättning (både i straffrättsligt och civilrättsligt förfarande).

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Det indirekta brottsoffret anses vara make/maka, partner, barn, förälder, fosterbarn, fosterförälder, styvmor, styvfar eller styvbarn till det direkta brottsoffret eller den person som det direkta brottsoffret levde med i en förbindelse mellan två personer av samma kön.

Det indirekta brottsoffret anses också vara farfar/morfar, farmor/mormor eller barnbarn, om ett av dem är det direkta brottsoffret, förutsatt att de tre delade ett gemensamt hushåll under en längre period och att farfadern/morfadern och farmodern/mormodern ersatte föräldrarna.
Samboförhållanden och förbindelser mellan två personer av samma kön tolkas enligt kroatiska bestämmelser.

Om ett brottsoffer har avlidit har indirekta brottsoffer rätt till ersättning (på grund av förlusten av lagstadgat underhåll och för normala begravningskostnader).

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Kroatien tillämpar modellen för medling mellan brottsoffer och gärningsman före straffrättsliga förfaranden för minderåriga och unga gärningsmän. Detta ingår i systemet med villkorligt utrymme för skönsmässig bedömning. I detta följs bestämmelserna i lagen om ungdomsdomstolar avseende den särskilda skyldigheten för minderåriga och unga gärningsmän att delta i medlingen genom tvistlösning utanför domstol. Om den minderåriga gärningsmannen med andra ord fullgör denna skyldighet slipper han/hon rättegång.

Sedan 2013 har Kroatien haft totalt 60 medlare, som utbildades i ett ettårigt program bestående av 170 undervisningstimmar (med föredrag, arbetsuppgifter, rollspel och praktisk handledning samt kontroll). De är de enda yrkespersonerna i Kroatien som har tillstånd att skipa reparativ rättvisa i brottmål, och de erhöll sina utbildningsbevis från Kroatiens ministerium för socialpolitik och ungdomsfrågor, föreningen för tvistlösning utanför domstol och Unicef.

Därigenom kan centralorten i varje kroatisk region ha sin egen avdelning för tvistlösning utanför domstol.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Länken öppnas i ett nytt fönsterStraffprocesslagen
Länken öppnas i ett nytt fönsterLagen om brottsoffer (ekonomisk ersättning)


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Hur anmäler jag ett brott?

Brott kan anmälas genom att man gör en brottsanmälan i skriftlig, muntlig eller annan form till behörig åklagarmyndighet.

Personer som gör en brottsanmälan muntligen förvarnas om följderna av att göra falska anmälningar. Muntliga anmälningar spelas in. Anmälningar per telefon eller andra telekommunikationsmedel spelas om möjligt in, och en tjänsteanteckning görs.

När anmälan görs får brottsoffren en skriftlig bekräftelse på att anmälan har tagits emot, med grundläggande uppgifter om brottet. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får anmäla brottet på sitt eget språk och förses med en tolk eller annan person som talar och förstår både det officiella språket och brottsoffrets språk. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som används av den behöriga myndigheten får begära att bekräftelsen ska översättas till deras eget språk på myndighetens bekostnad.

Alla brottsanmälningar som tas emot av domstolarna, polisen eller åklagarmyndigheter utanför jurisdiktionsområdet vidarebefordras omedelbart till behörig åklagarmyndighet.

Åklagarmyndigheten för vederbörligen in brottsanmälan i registret över brottsanmälningar när den tas emot, utom i undantagsfall som anges i lagstiftningen.

Om åklagaren endast har hört talas om ett brott eller tagit emot uppgifter från brottsoffret gör han/hon en tjänsteanteckning, registrerar den i registret över ärenden som rör diverse brott och går till väga enligt lagstiftningen.

Om brottsanmälan inte omfattar några detaljer om brottet, dvs. om åklagaren inte kan identifiera det anmälda brottet, registrerar han/hon den i registret över ärenden som rör diverse brott och anmodar den person som gör anmälan att inom 15 dagar lämna ytterligare upplysningar.

Om den person som gör anmälan ignorerar begäran om ytterligare upplysningar gör åklagaren en tjänsteanteckning om detta. När tidsfristen för att lämna in ytterligare upplysningar har löpt ut ska åklagaren inom åtta dagar rapportera detta till en överordnad åklagare. Den överordnade åklagaren får besluta att brottsanmälan ska föras in i registret över brottsanmälningar.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Två månader efter att en brottsanmälan har gjorts får brottsoffret eller målsäganden skicka en informationsbegäran till åklagaren om vilka åtgärder som har vidtagits i ärendet. Åklagaren ska svara inom en rimlig tidsperiod, men senast 30 dagar från den dag den skriftliga begäran mottogs, utom i fall då ett sådant svar kan påverka förfarandet negativt. Om åklagaren beslutar att inte lämna ut sådan information ska han/hon upplysa brottsoffret/målsäganden om detta.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att bli informerad om förfarandets resultat.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel rätt till kostnadsfri rådgivning med en juridisk rådgivare och får tilldelas ett ombud före förhör. Staten betalar rådgivaren/ombudet.

Barn har samtliga ovanstående rättigheter samt rätt till ett ombud som betalas av staten.

Brottsoffer har rätt till primär och sekundär rättshjälp. Sådan hjälp ges kostnadsfritt till offer för våldsbrott under förfarandet, så att de kan få ersättning för den skada de har drabbats av som brottsoffer.

I lagen om kostnadsfri rättshjälp föreskrivs primär och sekundär rättshjälp.

Den primära rättshjälpen omfattar allmän rättslig information, juridisk rådgivning, inlagor till offentliga organ, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och internationella organisationer i enlighet med internationella fördrag och interna rättegångsregler, representation i förfaranden vid offentliga organ samt rättsligt bistånd vid tvistlösning utanför domstol.

Primär rättshjälp kan lämnas i alla rättsliga frågor

  • om sökanden inte känner till eller har förmåga att hävda sina rättigheter,
  • om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser,
  • om den inlämnade ansökan inte är uppenbart ogrundad,
  • om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet.

Den som ansöker om primär rättshjälp bör kontakta en instans för primär rättshjälp direkt.

Sekundär rättshjälp omfattar juridisk rådgivning, inlagor i ett förfarande för skydd av arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren, inlagor i domstolsförfaranden, representation i domstolsförfaranden, rättshjälp vid förlikning och befrielse från betalning av rättegångskostnader och domstolsavgifter.

Sekundär rättshjälp får beviljas

  1. om förfarandet är komplext,
  2. om sökanden inte kan företräda sig själv,
  3. om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmar i hushållet,
  4. om processen inte är för omfattande,
  5. om sökanden inte har fått avslag på sin ansökan inom de senaste sex månaderna på att grund av att avsiktligen ha lämnat felaktiga uppgifter, och
  6. om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med separata bestämmelser.

Sekundär rättshjälp godkänns utan förhandsbedömning av sökandens ekonomiska situation, om sökanden är

  1. ett barn som deltar i ett underhållsförfarande,
  2. ett offer för ett våldsbrott som söker ersättning för skada till följd av brottet,
  3. en mottagare av underhållsbidrag i enlighet med separata bestämmelser om socialförsäkringsrättigheter, eller
  4. en mottagare av levnadskostnadsbidrag i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar samt lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner.

Sökande som begär sekundär rättshjälp ska lämna in ansökan till behörigt kontor på ett särskilt formulär.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Tilltalade som förklaras skyldiga anmodas av domstolen att betala rättegångskostnaderna, såvida de inte är helt eller delvis befriade från att betala.

Om det straffrättsliga förfarandet skjuts upp eller om domstolen frikänner den tilltalade eller lägger ned åtalet ska det i domstolens beslut/avgörande anges att kostnaden för det straffrättsliga förfarandet enligt artikel 145.2.1–5 i denna lag, den tilltalades nödvändiga kostnader samt försvarsadvokatens nödvändiga kostnader och ersättning ska betalas av staten, såvida inte något annat föreskrivs i lagstiftningen.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ned före rättegång?

Brottsoffer vars brottsanmälningar har avslagits får själva väcka åtal.

Om åklagaren kommer fram till att det saknas grund för att väcka åtal för ett brott som faller under allmänt åtal, eller mot en anmäld person, ska han/hon upplysa brottsoffret om detta inom åtta dagar och om att brottsoffret får väcka åtal själv. Detsamma ska göras av en domstol som har stoppat förfarandet eftersom åklagaren har lagt ned åtalet i andra mål.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Enligt denna lag har målsägande i det straffrättsliga förfarandet rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med artikel 184.2 i denna lag,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Brottsoffer är fysiska personer som har drabbats av fysisk eller psykologisk skada, egendomsskada eller en allvarlig kränkning av sina grundläggande rättigheter och friheter som en direkt följd av brottet. Make/maka, partner, livskamrat, informell livskamrat, avkomling(ar), eller i avsaknad av de senare, anförvant(er) i uppstigande led eller syskon till den person vars död direkt kan tillskrivas brottet, samt person(er) som försörjdes av den avlidna personen, anses också vara offer för brottet.

En målsägande är ett brottsoffer eller en juridisk person som har lidit skada till följd av brottet och som deltar i det straffrättsliga förfarandet i egenskap av målsägande.

Att en person är part eller deltagare i förfarandet beror inte på personens önskemål, utan på personens roll i brottmålet. Vem som helst kan ha någon av dessa roller, beroende på de omständigheter som anges i bestämmelserna. Valet man har är vilka rättigheter man vill utöva som målsägande eller brottsoffer.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Ett brottsoffer har rätt att

  • få tillgång till brottsofferstöd,
  • få ändamålsenlig psykologisk och annan professionell hjälp och stöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer, i enlighet med lagstiftningen,
  • skyddas mot hot och vedergällning,
  • få sin värdighet bevarad när vederbörande vittnar som brottsoffer,
  • höras utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort en brottsanmälan och att därefter inte förhöras mer än vad som är absolut nödvändigt för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • åtföljas av en person brottsoffret litar på i alla processer brottsoffret deltar i,
  • genomgå ett minimum av medicinska förfaranden och endast om dessa är absolut nödvändiga för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • lämna in ett yrkande om åtal eller väcka enskilt åtal i enlighet med strafflagen, att delta i straffrättsliga förfaranden som målsägande, att informeras om ogillandet av en brottsanmälan (artikel 206.3 i lagen) och om åklagarens beslut att inte vidta åtgärder samt att väcka åtal individuellt utan åklagare,
  • bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan (artikel 206a i lagen) och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare (artikel 206b i denna lag),
  • begära och utan onödigt dröjsmål få information om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret,
  • begära och få information om eventuella slutliga beslut som avslutar det straffrättsliga förfarandet,
  • åtnjuta övriga lagstadgade rättigheter.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • använda sitt modersmål, däribland teckenspråk, och begära en tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • väcka en tillhörande skadeståndstalan och lämna in yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas offentligt biträde,
  • göra en sakframställning och yrka på beaktande av bevisning,
  • närvara vid bevispresentationen,
  • närvara vid förhandlingarna, delta i bevisförfaranden och göra en plädering,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med lagen,
  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av brottsanmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av en tidigare situation,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Utöver ovanstående rättigheter har offer för sexualbrott och människohandel ytterligare rättigheter, som tas upp i punkt 12.

Om brottsoffret är ett barn har han/hon ytterligare rättigheter, som anges i punkt 13, utöver ovanstående rättigheter för brottsoffer.

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Både före och under det straffrättsliga förfarandet ska åklagarmyndigheten och domstolen överväga möjligheten att den tilltalade ersätter målsäganden för eventuella förluster på grund av brottet. De ska även upplysa målsäganden om vissa lagstadgade rättigheter (t.ex. målsägandens rätt att använda sitt modersmål, rätten att väcka en tillhörande skadeståndstalan osv.).

Personer som sannolikt har upplysningar om brottet, gärningsmannen eller andra relevanta omständigheter kan kallas som vittnen.

Följande kan anmodas att vittna: målsägande, målsägande som åklagare och den privata åklagaren.

En privat åklagare har samma rättigheter som den allmänna åklagaren, med undantag av de rättigheter som endast en statlig myndighet har.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Målsägande i straffrättsliga förfaranden har de rättigheter som anges i punkt 25.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under utredningen får brottsoffer som är privata åklagare eller målsägande uppmärksamma alla sakförhållanden och lägga fram bevisning som är väsentlig för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa kraven i tillhörande skadeståndstalan.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • begära att bli informerad av åklagaren avseende de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan och lämna in ett klagomål till en överordnad åklagare,
  • få information om att brottsanmälan har avslagits eller att åklagaren har beslutat att inte vidta några åtgärder,
  • få ett meddelande om resultatet av det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande får ta del av handlingarna i målet.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


Kan jag överklaga domen?

Brottsoffer som deltar i straffrättsliga förfaranden som målsägande får överklaga domen.

Behöriga personer får överklaga en dom i första instans inom 15 dagar från delgivningen av domen.

En part, en försvarsadvokat eller en målsägande får överklaga.

Målsäganden får överklaga domen på grund av domstolens beslut om rättegångskostnaderna eller skadeståndstalan. Om den allmänna åklagaren dock har tagit över åtalet från målsäganden som privat åklagare får den senare överklaga på alla grunder som en dom kan bestridas på.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Brottsoffer som deltar i straffrättsliga förfaranden som målsägande får överklaga domen och ansöka om återställande av den tidigare situationen.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Brottsoffer och vittnen kan när som helst under straffrättsliga förfaranden (eller småmålsförfaranden), men innan domen har meddelats, vända sig till specialiserade avdelningar vid regiondomstolarna för att få information och stöd.

Om brottsoffer eller vittnen vänder sig till dessa avdelningar för brottsoffer- och vittnesstöd efter att domen har meddelats lämnar avdelningarna information som överensstämmer med deras ansvarsområde, och hänvisar dem till andra organisationer och avdelningar som är specialiserade på brottsoffers eller vittnens behov.

Justitieministeriets oberoende avdelning för brottsoffer- och vittnesstöd ger brottsoffer, målsägande eller deras familjer information om gärningsmannens frigivning från fängelse (automatisk eller villkorlig frigivning). Denna information lämnas till alla offer för och målsägande efter grova brott, såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott, våldsbrott eller krigsförbrytelser.

I undantagsfall, när den oberoende avdelningen konstaterar att ett offer för långvarigt familjevåld eller våld mot kvinnor behöver samordnat extra stöd, underrättar den samordnaren i regiongruppen för förebyggande och bekämpning av familjevåld och våld mot kvinnor om intervjun med offret och de problem han/hon står inför, och uppmanar regiongruppen att vidta lämpliga åtgärder. När så är lämpligt översänds denna information även till behörig polismyndighet och behörigt socialkontor, om brottsoffret (barn/person) saknar rättskapacitet, eller till behörigt frivårdskontor, om gärningsmannen har blivit villkorligt frigiven och regelbundet ska inställa sig på frivårdskontoret.

I undantagsfall, när den oberoende myndigheten på grundval av information från brottsoffret (för ett annat brott än ovanstående) drar slutsatsen att brottsoffret har ett akut behov av ytterligare stöd och skydd, får den begära att behörig polismyndighet vidtar åtgärder, om offret samtycker till detta.

Brottsofferstöd lämnas också av civilsamhällesorganisationer, omedelbart efter att brottet har begåtts, under det straffrättsliga förfarandet och efter rättegången, dvs. efter att en slutlig dom har meddelats. Stödet och hjälpen från civilsamhällesorganisationer beror på deras ansvarsområde.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

En skriftlig dom med upplysningar om rättsmedel delges den som väckte åtal, den tilltalade och dennes försvarsadvokat, målsäganden (om denne har rätt att överklaga), den part vars egendom beslagtas genom domen och den juridiska person från vilken intäkterna ska beslagtas.

En målsägande som inte har rätt att överklaga delges domen i enlighet med lagstiftningen, tillsammans med ett meddelande om hans/hennes rätt att ansöka om återställande av den tidigare situationen. Den slutliga domen delges målsäganden på begäran.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Enligt straffprocesslagen har brottsoffret rätt att utan dröjsmål informeras av polisen om att gärningsmannen har släppts från häkte, utom då sådan information kan leda till att gärningsmannen utsätts för fara. Brottsoffret underrättas också om de åtgärder som har vidtagits för att skydda honom/henne, om det har beslutats om sådana åtgärder.

Straffanstalter och fängelser upplyser inte den oberoende avdelningen för brottsoffer- och vittnesstöd om att intagna har rymt, utan skickar endast ett meddelande om gärningsmannens rymning till polisen. Denna lag kommer dock snart att ändras.

Brottsoffer har rätt att på begäran underrättas om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda offret.

Offer för grova brott, dvs. såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott, våldsbrott och krigsförbrytelser, underrättas om gärningsmannens automatiska eller villkorliga frigivning.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Alla uttalanden av offer för våldsbrott och annan relevant information som hänför sig till brottsoffret beaktas vid beslut om att eventuellt låta gärningsmannen tillbringa veckosluten utanför straffanstalten eller fängelset. Brottsoffrets uttalande är en del av handlingarna om den villkorliga frigivningen. Enligt de regler som för närvarande gäller kan dock inte brottsoffret bli delaktigt i beslut om villkorlig frigivning och/eller överklaga detta beslut.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Enligt särskilda bestämmelser har offer för brott som kan leda till fängelse i minst fem år, som har drabbats av svårt psykofysiskt trauma eller har påverkats allvarligt av brottet, rätt till advokat innan de vittnar i ett straffrättsligt förfarande eller väcker skadeståndstalan. Advokaten betalas av staten.

Skadeståndstalan i ett straffrättsligt förfarande får väckas av personer som har rätt att väcka sådan civilrättslig talan.

Brottsoffer som väcker skadeståndstalan ska ange om de har fått ersättning eller väckt skadeståndstalan.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

När ett beslut om skadestånd vinner laga kraft och blir verkställbart får målsäganden begära att den domstol som meddelade beslutet i ett förstainstansförfarande ger honom/henne en bestyrkt kopia av beslutet, med uppgift om att detta beslut kan verkställas.

I det fall beslutet saknar angiven tidsfrist ska förpliktelsen fullgöras inom 15 dagar efter att beslutet vunnit laga kraft. Efter denna tidsfrist blir fullgörandet av förpliktelsen föremål för verkställighet.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Offer för uppsåtliga brott får enligt särskild lag ersättas av staten. Om brottsoffret har vunnit en skadeståndstalan är ersättningen beroende av det tillerkända beloppet. Den domstol som beslutar om skadeståndstalan gör på samma sätt om offret redan har ersatts av staten.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Offer för uppsåtliga våldsbrott som begåtts i Kroatien efter den 1 juli 2013 har rätt till ersättning

  • om de är medborgare eller bosatta i Kroatien eller en annan EU-medlemsstat,
  • om de har drabbats av svåra kroppsskador eller allvarlig hälsoförsämring på grund av brottet,
  • om brottet anmäls till eller registreras av polisen eller åklagarmyndigheten inom sex månader från den dag det begicks, oavsett om gärningsmannen är känd,
  • om de har lämnat in en ansökan på ett officiellt formulär tillsammans med nödvändig dokumentation (formuläret kan erhållas från polisstationer, åklagarmyndigheten eller en distriktsdomstol eller regiondomstol, och är även tillgängligt online, på webbplatserna för justitieministeriet, inrikesministeriet, åklagarmyndigheten samt distriktsdomstolar och regiondomstolar).

Brottsoffret har rätt till ersättning

  • för läkarkostnader i enlighet med nationella tak, om offret inte kan ersättas inom ramen för sjukförsäkringen,
  • på upp till 35 000 kroatiska kuna för förlorad inkomst.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Brottsoffret får tillerkännas ersättning även om gärningsmannen är okänd eller om ett straffrättsligt förfarande inte har inletts.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Ersättning i förväg finns inte i kroatisk lagstiftning.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.


I am a victim of crime. Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

Journummer för stöd till brottsoffer

På det nationella journumret för stöd till brottsoffer (116-006) lämnas känslomässigt stöd, upplysningar om offers rättigheter och vägledning om vilka organ och organisationer som kan ge ytterligare upplysningar, hjälp och stöd.

Journumret är en kostnadsfri tjänst

som är tillgänglig på kroatiska och engelska, vardagar kl. 8.00–20.00.

Det nationella journumret för stöd till brottsoffer (116-006) är en allmän stödtjänst.

Ytterligare upplysningar finns här: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://pzs.hr/

Även andra specialiserade civilsamhällesorganisationer lämnar stöd och hjälp till offer för vissa brott och till barn per telefon. Ytterligare upplysningar och en förteckning över dessa organisationer per region finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterKroatiens justitieministerium.

Förteckning över organisationer som ger nationellt psykosocialt och rättsligt bistånd:

116 006

Nationellt journummer för stöd till brottsoffer

Vardagar kl. 8.00–20.00

116 000

Nationell telefonjour för saknade barn

Centrum för saknade och utnyttjade barn

Dygnet runt

116 111

Hrabri telefon – journummer för barn

Vardagar kl. 9.00–20.00

0800 0800

Hrabri telefon – journummer för föräldrar

Vardagar kl. 9.00–20.00

0800 77 99

Larmnummer för människohandel

Varje dag kl. 10.00–18.00

0800 55 44

Rådgivningscentrum för kvinnliga våldsoffer

Skyddat boende för kvinnor i Zagreb

Vardagar kl. 11.00–17.00

0800 655 222

Larmnummer för kvinnor och barn som drabbats av våld

Ženska pomoć sada – journummer för kvinnor

Dygnet runt

0800 200 144

B.a.B.e. – kostnadsfritt rättsligt bistånd för personer som drabbats av familjevåld

Vardagar kl. 9.00–15.00

01 6119 444

Stödcentrum för personer som drabbats av sexuellt våld

Ženska soba – centrum för sexuella rättigheter

Vardagar kl. 10.00–17.00

01 48 28 888

Psykologiskt stöd

Tesa – centrum för psykologiskt stöd

Vardagar kl. 10.00–22.00

01 48 33 888

Blue Phone

Vardagar kl. 9.00–21.00

01 4811 320

Gratis rättshjälp

Rättshjälp vid Zagrebs universitets juridiska fakultet

Vardagar kl.10.00–12.00, ons. och tors. kl. 17.00–19.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Avdelningarna för stöd till brottsoffer och vittnen lämnar

  1. känslomässigt stöd,
  2. upplysningar om rättigheter,
  3. tekniska och praktiska upplysningar till brottsoffer, vittnen och deras familjemedlemmar,
  4. hänvisningar till specialiserade institutioner och organisationer i det civila samhället, beroende på brottsoffrets/vittnets behov.

Regiondomstolarnas avdelningar för stöd till brottsoffer och vittnen

AVDELNINGAR FÖR STÖD TILL BROTTSOFFER OCH VITTNEN

Regiondomstolen i Osijek

Adress:

Europska avenija 7, 31 000 Osijek, Kroatien

Tfn:

031 228 500

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima@zsos.pravosudje.hr

Regiondomstolen i Rijeka

Adress:

Žrtava fašizma 7, 51000 Rijeka, Kroatien

Tfn:

051 355 645

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-ri@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Sisak

Adress:

Trg Ljudevita Posavskog 5, 44000 Sisak, Kroatien

Tfn:

044 524 419

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-sk@zssk.pravosudje.hr

Regiondomstolen i Split

Adress:

Gundulićeva 29a, 21000 Split, Kroatien

Tfn:

021 387 543

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-st@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Vukovar

Adress:

Županijska 33, 32000 Vukovar, Kroatien

Tfn:

032 452 529

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima-vu@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Zadar

Adress:

Borelli 9, 23 000 Zadar, Kroatien

Tfn:

023 203 640

E-post:

Länken öppnas i ett nytt fönsterpodrska-svjedocima@pravosudje.hr

Regiondomstolen i Zagreb

Adress:

Trg N.Š. Zrinskog 5, 10 000 Zagreb, Kroatien

Tfn:

01 4801 062

Det kroatiska justitieministeriets oberoende avdelning för brottsoffer och vittnen lämnar upplysningar om rättigheter och känslomässigt stöd, utöver särskild information om stöd till brottsoffer och vittnen. Stöd lämnas också till vittnen och brottsoffer som kallas att vittna i kroatiska domstolar genom mekanismen för internationell rättslig hjälp och till kroatiska brottsoffer och vittnen som kallas att vittna i utländska domstolar genom denna mekanism. Den oberoende avdelningen skickar informationsbrev med kontaktuppgifter till brottsoffer och vittnen, och informerar dem om gärningsmannen friges från fängelse (automatisk och villkorlig frigivning). Den har också ansvar för att fastställa den ekonomiska ersättningsnivån till brottsoffer.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Beroende på typen av organisation och dess ansvarsområde finns det olika typer av hjälp och stöd: psykologiskt, känslomässigt, rättsligt, praktiskt, boenderelaterat, medicinskt, säkerhetsrelaterat och i domstolen.

Ytterligare upplysningar och en förteckning över dessa organisationer per region finns på webbplatsen för Länken öppnas i ett nytt fönsterKroatiens justitieministerium.

Tolv frivårdskontor håller på att inrättas i Kroatien. Syftet är att ge en mänsklig dimension åt verkställandet av brottspåföljder, säkerställa en effektivare återintegrering av gärningsmän i samhället och ge brottsoffer, målsägande och deras respektive familjer hjälp.

Den nationella kriminalvårdsmyndigheten deltar i förberedelserna för att återanpassa gärningsmännen i samhället efter att de har frigetts från fängelse. Detta innebär bl.a. att man hjälper dem att hitta boende och arbete och att man förbereder dem, brottsoffer, målsägande och deras familjer på gärningsmannens frigivning. Myndigheten ordnar också psykosocialt stöd till brottsoffer, målsägande och offrens och gärningsmannens familjer.

Om den gärningsman som ska friges avtjänar ett straff för sexualbrott, ett brott mot liv och hälsa eller ett våldsbrott ska kriminalvårdsmyndigheten på lämpligt sätt och utan dröjsmål informera brottsoffren, målsäganden och deras familjer.

Kontaktuppgifterna för enskilda frivårdskontor och justitieministeriets kriminalvårdsavdelning finns Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Brottsoffer kan kontakta polisen via e-post på Länken öppnas i ett nytt fönsterpolicija@mup.hr eller prevencija@mup.hr, eller genom att ringa 192 (dygnet runt) eller +385 1 3788 111.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018