Rättigheter för brottsoffer i straffrättsliga förfaranden - Luxemburg

Du betraktas som brottsoffer om du eller dina tillhörigheter har skadats, om du har blivit bestulen osv. till följd av en händelse som utgör en brottslig handling enligt den nationella lagstiftningen. Som brottsoffer har du enligt lagen vissa rättigheter före, under och efter rättegången.

Det straffrättsliga förfarandet i Luxemburg består av två steg: utredning och rättegång. Polisen och/eller en förundersökningsdomare brukar genomföra utredningen. När utredningen är klar förs fallet vidare till åklagare. Åklagaren ska besluta om fallet ska prövas i domstol eller läggas ned.

Om fallet förs till domstol, hålls en förhandling för att bedöma insamlade bevis och besluta om den tilltalade är skyldig eller ej. Om domstolen finner gärningsmannen skyldig döms denne och ett straff utdöms. Om de insamlade bevisen inte bedöms som tillräckliga för att den tilltalade ska förklaras skyldig frikänns denne.

Mer information

Länken öppnas i ett nytt fönster1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Länken öppnas i ett nytt fönster2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Länken öppnas i ett nytt fönster3 - Mina rättigheter efter rättegången

Länken öppnas i ett nytt fönster4 - Ersättning

Länken öppnas i ett nytt fönster5 - Min rätt till stöd och bistånd


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

1 - Mina rättigheter som brottsoffer


Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Polisen eller åklagarmyndigheten ska informera brottsoffer om följande, utan dröjsmål och i enlighet med artikel 3.7 i lagen om regler för rättegång i brottmål, på ett språk som brottsoffret förstår:

  • vilken typ av stöd de kan få och från vem, däribland i förekommande fall grundläggande information om tillgång till sjukvård, specialiststöd, inklusive psykologiskt stöd, och alternativt boende,
  • förfarandena för att lämna in anmälan om brott och deras roll i samband med sådana förfaranden,
  • hur och på vilka villkor de kan få skydd,
  • hur och på vilka villkor de kan få tillgång till advokat och rättshjälp enligt lagens villkor och andra typer av rådgivning,
  • hur och på vilka villkor de kan få ersättning,
  • hur och på vilka villkor de kan utöva rätten till tolkning och översättning,
  • de tillgängliga förfarandena för att klaga om deras rättigheter inte respekteras,
  • kontaktuppgifter för kommunikation om deras ärende,
  • möjligheter till medling och reparativ rättvisa,
  • hur och på vilka villkor de kan få ersättning för kostnader till följd av att de deltar i brottmålsförfarandet,
  • rätten till en individuell bedömning hos tjänsten för stöd till brottsoffer för att bekräfta behovet av särskild behandling för att förhindra sekundär viktimisering,
  • beroende på behov ska brottsoffret få ytterligare upplysningar som är lämpliga vid de olika skedena i förfarandet,
  • rätten att ledsagas av en person som de själva har valt om de på grund av följderna av brottet behöver stöd för att förstå eller göra sig förstådda.

Dessutom kan tjänsten för juridisk mottagning och information, tjänsten för brottsofferstöd vid den centraliserade socialförsäkringstjänsten och justitieministeriet också erbjuda hjälp och rådgivning.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Offer som är utländska medborgare (från ett annat EU-land eller från ett tredjeland) får ta del av de rättigheter som beskrivs ovan, och de ska få information om hur de kan utöva sina rättigheter när de är bosatta i ett annat EU-land, dvs. rätten att göra en anmälan hos de luxemburgska polismyndigheterna.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Offer har särskilt rätt

  • att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och om skälen till detta,
  • att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
  • att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
  • att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
  • att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Som brottsoffer eller civilrättslig part som inte talar eller förstår det språk som används vid förfarandet, har du rätt till kostnadsfritt bistånd från en tolk på ett språk som du förstår. Du har också rätt till en kostnadsfri översättning av alla handlingar som kommer att delges och som du har rätt att få tillgång till.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Om brottsoffer inte talar eller förstår det språk som används vid förfarandet har de rätt till kostnadsfritt bistånd från en tolk. Om brottsoffer har talsvårigheter eller en hörselnedsättning ska de få bistånd av en teckenspråkstolk eller annan kvalificerad person som har ett språk, en metod eller en utrustning som möjliggör kommunikation.

Om det är barn som är brottsoffer har de rätt att åtföljas av sin juridiska företrädare eller av en person som de själva väljer.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Brottsoffer har rätt till stöd från flera olika tjänster som erbjuder stöd till brottsoffer. Staten ger stöd genom den allmänna åklagarens centrala stödtjänst. Där tas brottsoffret emot och får kostnadsfritt socialt, psykosocialt och juridiskt stöd. Det finns också icke-statliga organisationer som erbjuder brottsoffret hjälp om det är en kvinna eller ett barn som har utsatts för våld, är en sårbar person och så vidare.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Polisen är skyldig att informera brottsoffer om deras rättigheter och sträva efter att fungera som förmedlare för de organisationer som erbjuder stöd till brottsoffer. Polisen ska systematiskt lämna ut en informationsbroschyr om information och stöd till brottsoffer (http://www.police.public.lu/fr/aide-victimes/flyer-aide-victime-fr.pdf). Broschyren finns på luxemburgiska, franska, tyska, engelska och portugisiska. Polisen ska också lämna ut informationsbladet ”Infodroit”. (http://www.police.public.lu/fr/aide-victimes/infodroit-victime.pdf).

Hur skyddas min personliga integritet?

Brottsoffers personliga integritet skyddas av Luxemburgs konstitution. Enligt artikel 11.3 i konstitutionen ska ”staten garantera skyddet av den personliga integriteten, med de undantag som fastställs i lag”.

Polisen och rättsväsendet är skyldiga att erbjuda brottsoffer skydd, bland annat om gärningsmannen har hotat eller försökt hämnas på brottsoffret. Skyddet ska finnas tillgängligt från det att utredningen inleds och under hela utredningens gång. Brottsoffer har också rätt till skydd mot alla intrång i deras privatliv, åtminstone direkt efter brottet.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsofferstödet är avsett för alla brottsoffer (barn, unga, vuxna) som har lidit fysisk och/eller mental skada på grund av ett brott. Gruppen tillhandahåller psykologisk och psykoterapeutisk rådgivning och ger offren information om deras rättigheter. Den kan också ledsaga brottsoffer under de rättsliga förfarandena. Tjänsten erbjuder också en terapigrupp för brottsoffer för våld i nära relationer. Dessutom erbjuds tjänster för alla som har blivit lidande till följd av sin relation med brottsoffret, eller för vittnen till brott. Du är inte tvungen att anmäla brottet för att få ta del av brottsofferstödet.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Den anklagade kan hållas i förvar före rättegången

  • om brottet kan leda till ett högsta straff på minst två års fängelse,
  • om det finns risk för att den anklagade kommer att begå nya brott,
  • om det finns risk för avvikande.

Vem kan ge mig skydd?

Luxemburgs polis kan skydda brottsoffer.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

De olika förhållandena beaktas vid beslutet om huruvida gärningsmannen ska tas i förvar före rättegången.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Enligt artikel 48.1 i lagen om regler för rättegång i brottmål kan barn som är brottsoffer få följande skydd:

  • En ljud- eller filminspelning kan göras av förhöret med ett vittne eller annat barn, med tillstånd av statsåklagaren.
  • Inspelningar som har gjorts efter att samtycke har inhämtats från vittnena eller barnen, om de har den bedömningsförmåga som krävs. I annat fall ska samtycke inhämtas från barnets rättsliga ombud. Om det finns risk för en vederbörligen bekräftad intressekonflikt mellan barnets rättsliga ombud och barnet får inspelningen endast ske med tillstånd av barnets tillfälliga vårdnadshavare (administrateur ad hoc), om en sådan har utsetts för barnet. Om det inte har utsetts någon sådan får inspelningen endast ske med uttryckligt och motiverat tillstånd från den allmänna åklagaren.
  • Om ett barn har utsatts för de brott som avses i artiklarna 354–360, 364, 365, 372–379, 382.1 och 382.2, 385, 393, 394, 397, 398–405, 410.1, 410.2 eller 442.1 i strafflagen eller om ett barn är vittne till sådana brott som avses i artiklarna 393–397 eller 400–401a i strafflagen, måste det dock genom undantag från ovanstående göras en inspelning på det sätt som avses i punkt 1 , förutsatt att inte den allmänna åklagaren fastställer att detta inte behövs, eftersom barnet eller barnets rättsliga ombud eller den tillfälliga vårdnadshavaren motsätter sig en sådan inspelning.
  • Inspelningen fungerar som bevis. Originalet förseglas. Kopiorna registreras och läggs till i ärendehandlingarna. Parterna och en expert får lyssna eller titta på inspelningarna med tillstånd av den allmänna åklagaren, på en plats som åklagaren bestämmer.
  • De barn som avses i punkt 3 har rätt att ledsagas till förhandlingen av en vuxen person som barnet själv väljer, förutsatt att statsåklagaren inte beslutar något annat genom ett motiverat beslut om den berörda personen, med hänsyn till barnets intresse och till behovet av att få fram sanningen.

Offer för människohandel eller våld i nära relationer får särskilt skydd under vissa omständigheter.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Offer som är minderåriga har ett antal ytterligare rättigheter:

  • En preskriptionstid, det vill säga att åtal inte längre får väckas efter en viss tidsperiod, börjar löpa först den dag brottsoffret fyller 18 när det gäller brott mot brottsoffret som förargelseväckande beteende, våldtäkt och människohandel, sexuellt utnyttjande, dråp, misshandel, övergrepp och drogning.
  • Att få en särskild företrädare, en administrateur ad hoc (tillfällig vårdnadshavare), utsedd av statsåklagaren eller utredningsdomaren, om deras intressen inte skyddas fullt ut av åtminstone en av deras rättsliga ombud. Den särskilda företrädaren ska skydda brottsoffrets intressen och utöva sina rättigheter som civilrättslig part.
  • Att få information om att brottmålsförfarandet har inletts och om rätten att göra ett enskilt anspråk via sitt rättsliga ombud eller sin tillfälliga vårdnadshavare.
  • Rätt att få film- eller ljudinspelningar av sina förhör för att undvika att traumatiseras av att behöva upprepa uttalanden flera gånger under förfarandet, med tillstånd från statsåklagaren och efter att ha inhämtat samtycke från brottsoffret eller från brottsoffrets rättsliga ombud eller tillfälliga vårdnadshavare. Det är obligatoriskt att göra inspelningar när det är fråga om brott som rör våldtäktsförsök och våldtäkt, prostitution, sexuellt utnyttjande och människohandel, mord, dråp och misshandel, förutsatt att inte den allmänna åklagaren beslutar att inte göra en sådan inspelning på grund av att brottsoffret eller brottsoffrets företrädare invänder mot det.
  • Att ledsagas vid förhör av sin juridiska företrädare eller av en person som de själva har valt.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har avlidit på grund av ett brott och du anser att du har lidit skada har du rätt att göra en anmälan genom att lämna in ett enskilt anspråk till den behöriga utredningsdomaren.

I sådant fall har du framför allt rätt

  • att begära ersättning från den åtalade,
  • att delta i den utredning som beordrats av utredningsdomaren,
  • att be utredningsdomaren att begära ytterligare undersökningar,
  • att överklaga vissa undersökningar som påverkar dina civilrättsliga intressen till en domstolsavdelning,
  • att enbart höras om du själv vill det,
  • att få möta den åtalade ansikte mot ansikte vid behov,
  • att få tillgång till ärendehandlingarna på utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd,
  • att be utredningsdomaren om en kopia av ärendehandlingarna när utredningen är klar,
  • att be om en expertrapport, höra vittnen och få tillbaka beslagtagna föremål,
  • att delta i inspektionen av brottsplatsen.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

En tredje part som har påverkats av ett brott som en släkting har utsatts för har rätt

  • att från den allmänna åklagarmyndigheten begära en kopia av rapporten om det brott som denna person påverkas av som tredje part,
  • att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där ärendet ska prövas,
  • att begära ut domen i målet från registret för den berörda domstolen.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag är säker under medling?

Medling i brottsärenden är ett alternativ till åtal. I princip innebär detta att en tvist kan avgöras utan ingripande från domstol. Medling mellan gärningsman och brottsoffer kan endast genomföras innan brottmålsförfaranden har inletts. Den allmänna åklagaren kan besluta sig för att använda medling om han eller hon anser att detta sannolikt kommer att säkerställa ersättning för de skador som har vållats eller kommer att sätta stopp för den störning som brottet har orsakat eller bidra till gärningsmannens rehabilitering. Medling är uteslutet om gärningsmannen är en person som brottsoffret lever tillsammans med. Detta alternativ kräver att både gärningsman och brottsoffer går med på det.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

I lagen om regler för rättegång i brottmål.

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://legilux.public.lu/eli/etat/leg/code/procedure_penale

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen


Hur anmäler jag ett brott?

Brottsoffer kan anmäla ett brott

  • till Luxemburgs polis,
  • till den åklagare som har jurisdiktion i det berörda området.

Alla får anmäla ett brott, men om brottsoffret tänker delta i förfarandet som civilrättslig part måste hon eller han lämna in anmälan personligen eller via sin advokat.

Offer får också väcka personligt åtal mot gärningsmannen vid polisdomstolen eller vid distriktsdomstolens brottsmålsavdelning.

Anmälan måste lämnas in på något av Luxemburgs officiella språk, det vill säga luxemburgiska, franska eller tyska. Brottsoffer som inte talar något av dessa tre språk har rätt till kostnadsfri tolk. Anmälan ska helst lämnas in skriftligt, men behöver inte utformas på något särskilt sätt. Följande uppgifter måste finnas med:

  • Anmälarens efternamn, förnamn, födelseort och födelsedatum, yrke och hemort.
  • Den händelse som orsakat skadan.
  • Typen av skada.

Tidsfristen för att göra en anmälan beror framför allt på preskriptionstiden för brottet. Den kan variera mellan ett och tio år.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Offer har rätt

  • att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och skälen till detta,
  • att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
  • att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
  • att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
  • att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

När anmälan lämnas in hos allmän åklagare ska denne inom 18 månader efter mottagandet av anmälan eller anklagelsen informera brottsoffret om alla åtgärder som har vidtagits för att följa upp ärendet, inklusive i förekommande fall att ärendet har lagts ned och skälen till detta.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

För att säkerställa möjligheten att få rättslig prövning även när brottsoffret saknar resurser, framför allt i relation till den garanterade minimiinkomsten, har brottsoffret rätt att kostnadsfritt få fullständigt stöd för att försvara sina intressen. Stödet ges av advokatsamfundet om brottsoffret ber om detta och om brottsoffret är

  • luxemburgsk medborgare,
  • utländsk medborgare med uppehållstillstånd,
  • medborgare i ett EU-land,
  • utländsk medborgare som är likställd med en luxemburgsk medborgare i fråga om rättshjälp genom ett internationellt fördrag.

Vid bedömningen av de ekonomiska resurserna beaktas både de totala bruttoinkomsterna och förmögenheten och även inkomsterna hos personer som lever i samma hushåll. Utöver fallet med begränsade resurser kan brottsoffer också få rättshjälp om det finns allvarliga skäl som rör deras sociala, familjemässiga eller materiella situation som motiverar det.

Ansökan om rättshjälp måste göras på det frågeformulär som advokatsamfundet tillhandahåller (http://www.guichet.public.lu/citoyens/fr/organismes/service-central-assistance-sociale/index.html). Ansökan ska undertecknas av brottsoffret och lämnas in till områdets behöriga ordförande för advokatsamfundet (Diekirch eller Luxemburg).

Frågeformuläret ska bland annat innehålla uppgifter om

  • offrets identitet (efternamn, förnamn, födelseort och födelsedatum, yrke, hemort, civilstånd, nationalitet),
  • vilken typ av rättstvist som rättshjälpen behövs för,
  • offrets familjesituation,
  • offrets ekonomiska situation.

Offret kan också ange vilken eller vilka advokater som hon eller han vill ha rättshjälp av, eller, i förekommande fall, ange namnet på den advokat som bistår dem just då.

Handlingar som ska bifogas ansökan:

  • en kopia av brottsoffrets id-handling,
  • ett Länken öppnas i ett nytt fönsterintyg om registrering hos det gemensamma socialförsäkringscentrumet (Centre Commun de la Sécurité Sociale – CCSS), även för de personer som ingår i deras hushåll,
  • för den berörda personen och varje medlem i hushållet: lönespecifikationer (eller ett inkomstintyg från CCSS), kvitton på lägsta garanterade inkomst, arbetslöshetsersättning eller pension eller andra inkomster för de senaste tre kvartalen, med uppgifter om bruttobelopp (kontoutdrag från banken är inte tillräckligt),
  • ett intyg om nollsaldo från den nationella solidaritetsfonden (Fonds national de solidarité) för varje medlem i hushållet, om hushållet inte tar emot någonting från fonden,
  • om hushållet tar emot eller betalar underhåll, ett dokument som visar det betalade eller mottagna beloppet (till exempel kontoutdrag från de tre senaste månaderna),
  • ett intyg för varje person i hushållet om huruvida de äger någon fastighet eller inte, utfärdat av Luxemburgs skattemyndighet (Administration des contributions directes),
  • i förekommande fall styrkande handlingar om ägande av fastigheter utomlands,
  • handlingar som bevisar innehav av rörliga tillgångar (kontanter, besparingar, aktier, fonder och så vidare),
  • om hushållet hyr sin bostad, en kopia av hyreskontraktet och kvitton på hyresbetalningar för de tre senaste månaderna,
  • om hushållet har ett bostadslån, bevis på att det månatliga beloppet har betalats,
  • handlingar som styrker inkomster från fastigheter och rörliga tillgångar,
  • handlingar som rör det aktuella ärendet.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

När den ekonomiska situationen har kontrollerats ska advokatsamfundets ordförande eller den medlem av samfundet som ordföranden har utsett för ändamålet informera brottsoffret via vanlig post om rättshjälp beviljas och via rekommenderat brev om rättshjälp nekas. Ordföranden ska utse den advokat som brottsoffret själv har valt. Om brottsoffret inte har valt advokat eller om ordföranden anser att den valda advokaten är olämplig, kommer ordföranden själv att utse en advokat.

Notarius publicus och exekutionsbiträden utses ex officio av den domstol som hanterar ärendet inom ramen för rättshjälpen.

Om rättshjälp beviljas under förfarandet kommer brottsoffret att få ersättning för sina kostnader.

Kostnader som inte ersätts

Om brottsoffret får rättshjälp och döms att betala rättegångskostnaderna kommer staten att täcka dem.

Om det gäller brottmål kommer rättshjälpen inte att täcka kostnader och böter som utdöms för dömda personer.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om ärendet läggs ner före rättegång ska det anges i tillkännagivandet på vilka villkor brottsoffer får inleda förfaranden genom ett personligt åtal eller ett anspråk som civilrättslig part.

Om påföljderna för brottet är straffrättsliga påföljder eller påföljder inom kriminalvården ska tillkännagivandet innehålla information om att brottsoffret kan överklaga till riksåklagaren som har rätt att instruera statsåklagaren att väcka åtal.

Om brottmålsavdelningen (Chambre du conseil) beslutar att inte hänskjuta brottmålet till en domstol som skulle avgöra om den påstådda gärningsmannen är skyldig eller ej, kan brottsoffret överklaga till appellationsdomstolens brottmålsavdelning. Därför har brottsoffer rätt att lämna in ansökningar och kommentarer till detta råd.

Om brottmålsavdelningen beslutar att inte gå vidare med ärendet på grund av sakförhållanden och inte av juridiska skäl kan brottsoffret fortfarande vända sig till en civilrättslig domstol för att få skadestånd.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Precis som under undersökningen/utredningen kan brottsoffer delta i förfarandet utan att ha särskild status eller vara civilrättslig part.

Offer får delta i både offentliga och stängda förhandlingar, men enbart om de kallas som vittnen. De kan också kallas som vittnen i de muntliga förhandlingarna. I så fall får de en skriftlig kallelse från den allmänna åklagaren och måste besvara frågor från såväl domstolen som från den motsatta partens advokat. Under rättegången sitter brottsoffer längst bak i domstolssalen för att förhindra att de har direkt kontakt med den åtalade.

Civilrättsliga parter får en skriftlig kallelse till de muntliga förhandlingarna. De har också rätt att delta i både offentliga förhandlingar och förhandlingar bakom stängda dörrar, och de måste vara närvarande för att få lägga fram sina krav. Oftast brukar brottsoffer höras efter vittnesförhören. Dessutom kan deras sak framföras i alla frågor som rör deras civila intressen, och de får vittna om sakförhållanden.

Vilken är mina officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Brottsoffer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Din officiella roll i rättssystemet är som brottsoffer utan särskild ställning. Brottsoffer har rätt att delta i förfarandet som civilrättslig part.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Offer har framför allt rätt

  • att använda ett språk som de förstår eller i annat fall få tillgång till tolk, när det är fråga om en polisanmälan,
  • att kostnadsfritt få en kopia av anmälan och de handlingar de har lämnat som stöd för anmälan,
  • att få ett kvitto på ett språk som de förstår, som innehåller uppgifter om ärendenummer samt datum och plats för deras anmälan, att få en bekräftelse på mottagandet av anmälan som har lämnats in till den allmänna åklagaren,
  • att få bistånd eller företrädas av en advokat,
  • att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och om skälen till detta,
  • att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
  • att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
  • att automatiskt informeras av åklagarmyndigheten om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
  • att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet,
  • att ansöka om interimistiska åtgärder hos den domare som behandlar ansökningar för att göra en preliminär utbetalning, förutsatt att det inte på allvar går att ifrågasätta den andra partens ansvarsskyldighet.

Civilrättsliga parter har också rätt

  • att begära ersättning från den åtalade,
  • att delta i den utredning som beordrats av utredningsdomaren,
  • att be utredningsdomaren att begära ytterligare undersökningar,
  • att överklaga vissa undersökningar som påverkar deras civilrättsliga intressen till en domstolsavdelning,
  • att enbart höras om de själva vill det,
  • att få möta den åtalade ansikte mot ansikte vid behov,
  • att få tillgång till ärendehandlingarna, till utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd,
  • att be utredningsdomaren om en kopia av ärendehandlingarna när utredningen är klar,
  • att be om en expertrapport, höra vittnen och få tillbaka beslagtagna föremål,
  • att delta när syn hålls på brottsplatsen.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Vittnen får delta i förhandlingar och under ed berätta för domaren om alla sakförhållanden som de känner till. Vittnen måste besvara frågor från såväl domstolen som från den motsatta partens advokat.

Civilrättsliga parter får lägga fram sin sak om alla frågor som rör deras civilrättsliga intressen och får vittna om sakförhållanden. En advokat som företräder en civilrättslig part får fråga ut experter och även försvarets vittnen.

I princip är all bevisning tillåten, förutsatt att sunda förnuftet och erfarenheten visar att den kan leda till en fällande dom. Bevis får läggas fram förutsatt att parterna har kunnat föra fram sina synpunkter på och argument om det.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Offret ska få följande information:

  • På begäran: läget i brottmålsförfarandet.
  • Automatiskt: datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas.
  • På begäran: alla slutliga domar i åtalet.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

När en anmälan gjorts hos polisen ska anmälaren kostnadsfritt få en kopia av anmälan, direkt eller inom en månad från det att anmälan lämnades in. Anmälaren får också be den domstol som behandlar deras ärende om att särskilda åtgärder ska vidtas i förfarandet.

Om anmälaren har anslutit sig till förfarandet som civilrättslig part har hon eller han rätt att få tillgång till ärendehandlingarna, till utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd.

När förfarandet är avslutat ska utredningsdomaren överlämna ärendehandlingarna till den allmänna åklagaren. Som civilrättslig part har du rätt att ta del av handlingarna minst åtta arbetsdagar innan ärendet ska behandlas av .

Civilrättsliga parter och personer som kan visa att de har ett legitimt personligt intresse har rätt att få en kopia av ärendehandlingarna, utom eventuella papper och handlingar som har tagits i beslag, inom en rimlig period före den fastställda dagen för förhandlingen. För att få detta måste de lämna in en begäran till den allmänna åklagaren.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

3 - Mina rättigheter efter rättegången


Kan jag överklaga domen?

Alla slutliga domar vinner laga kraft så snart de har meddelats. Det betyder att de betraktas som sanna så länge de inte upphävs av ett rättsmedel som föreskrivs i lag. Normalt sett fattar domaren straff- och civilrättsliga beslut i samma dom.

På grund av rätten till en rättvis rättegång gäller den lagakraftvunna domen endast dem som varit part i brottmålet och de delar av beslutet för vilka dessa parter har kunnat lägga fram sin sak. Som brottsoffer kan du bara överklaga om du har varit part i målet och deltagit som civilrättslig part.

Som sådan kan du överklaga, men enbart i fråga om dina civilrättsliga intressen och om du har ett intresse av att agera, till exempel om domstolen har avslagit ditt krav på ersättning eller om du anser att det utdömda beloppet är för litet.

Du kan alltså inte överklaga bara för att du inte håller med om domen eller för att rätten frikänt den svarande. Det är bara åklagaren som får överklaga utifrån den straffrättsliga aspekten av förfarandet.

Rådgör med din advokat för att avgöra om det är lämpligt att överklaga. Om din advokat bekräftar att det är lämpligt måste överklagan lämnas in inom 40 dagar till registratorn vid den domstol som har utfärdat domen.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

När domen har meddelats kan du få en kopia av den.

Du kan också överklaga, men enbart om du har varit part i målet och deltagit som civilrättslig part och enbart i fråga om dina civilrättsliga intressen (se punkt 1).

Om en villkorlig frigivning planeras kan du meddela den åklagare som ansvarar för att verkställa domen att du invänder mot den.

Du kan fortfarande företrädas av en advokat.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Som civilrättslig part har du rätt till rättshjälp i fråga om allt som rör domens verkställande.

Som offer för ett uppsåtligt brott som har lett till kroppsskada kan du under vissa omständigheter ansöka hos justitieministeriet om ersättning från staten, om du inte kan få ersättning från gärningsmannen.

Polisen och rättsväsendet är skyldiga att erbjuda dig brottsofferskydd. Alla beslut om villkorlig frigivning av en dömd person får ske på särskilda villkor som framför allt handlar om att skydda både samhället och offret.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du har rätt att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

När det gäller gärningsmannens dom är det viktigt att komma ihåg att domen, utan att återge villkoren, måste innehålla uppgifter om de lagbestämmelser som tillämpas, de omständigheter som utgör det brott som svaranden är åtalad för eller den dom eller de domar som fälls (artikel 195 i lagen om regler för rättegång i brottmål). Om du har andra frågor om domarnas verkställighet kan du kontakta tjänsten för domars verkställighet hos åklagaren.

I Luxemburg kommer en person som har dömts i sista instans sitter av sitt straff i fängelset i Schrassig eller i Givenich.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Enligt artikel 4.1 i lagen om regler för rättegång i brottmål kan du efter att ha gjort en särskild ansökan till den allmänna åklagaren få information om gärningsmännen friges eller rymmer, om det finns ett hot mot dig eller en konstaterad risk för att du ska skadas, förutsatt att sådan information inte medför risk för skada för gärningsmannen.

Kommer jag att bli delaktiga i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Nej.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

4 - Ersättning


Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

I de flesta fall är det den domstol som ansvarar för att pröva målet mot gärningsmannen som, om den anser att den svarande är skyldig, fastställer skadestånd inklusive ränta för brottsoffren som kompensation för deras skada.

För att domstolen ska utdöma skadestånd är det mycket viktigt att brottsoffret fogar ett enskilt anspråk till det straffrättsliga förfarandet. Brottsoffer kan lägga till ett enskilt anspråk när som helst under utredningen. Brottsoffer är inte skyldiga att närvara vid förhandlingen. De kan företrädas av en advokat och lägga fram sina anspråk skriftligt före förhandlingen.

Om brottsoffret inte lägger fram något enskilt anspråk eller gör någon ansökan kan domstolen inte på eget initiativ utdöma skadestånd inklusive ränta till brottsoffret.

Offer som inte lägger fram ett enskilt anspråk under den straffrättsliga förhandlingen förlorar inte sin rätt till ersättning.

Brottsoffret kan fortfarande väcka talan mot gärningsmannen i en civilrättslig domstol, förutsatt att detta sker innan preskriptionstiden enligt civilrätten löper ut och att brottsoffret kan visa att omständigheterna kan anses inrymma en skadeståndsgrundande handling i civilrättslig mening.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Brottmålsdomstolens uppgift är att kvantifiera den skada som brottsoffret har lidit, men den ingriper inte i återvinningen av det utdömda skadeståndet inklusive ränta.

När den slutliga domen har meddelats är det upp till brottsoffret att vidta åtgärder för att se till att gärningsmannen betalar skadeståndet.

Oftast är det advokaten som övervakar att skadestånd inklusive ränta verkligen betalas, först i godo genom att ta kontakt med den dömda personens advokat, eller genom att ansöka hos ett exekutionsbiträde om att få domen verkställd.

När domstolen utfärdar en villkorlig dom som omfattar en skyldighet att betala ersättning är det åklagaren, som ansvarar för att verkställa domar, som kontrollerar att den dömda personen verkligen uppfyller sin skyldighet.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Under rättegången kan domstolen bevilja en preliminär utbetalning i väntan på resultatet av till exempel en expertrapport. Om gärningsmannen vägrar eller inte kan göra denna utbetalning kan justitieministeriet ta över om det är fråga om ett bevisat behov.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Genom den ändrade lagen av den 12 mars 1984 om ersättning till vissa brottsoffer för kroppsskada till följd av ett brott kan vissa brottsoffer få rätt till ersättning som ska betalas med statliga medel. Detta är viktigt för brottsoffer i följande fall:

Gärningsmannen har inte identifierats, gärningsmannen har identifierats men inte påträffats, gärningsmannen är insolvent.

För att hävda denna rättighet måste brottsoffer ansöka hos justitieministeriet, som ska fatta beslut om begäran om ersättning inom ett halvår. Ansökan om ersättning måste skrivas på franska, tyska eller luxemburgiska och måste innehålla uppgifter om datum, plats och de exakta omständigheterna. Dokument som styrker sakförhållandena och den skada som brottsoffret har lidit måste bifogas denna skrivelse till stöd för anspråket.

Rätten till ersättning omfattas av vissa villkor som brottsoffret måste uppfylla:

Offer måste vara regelbundet eller varaktigt bosatt i Luxemburg eller vara medborgare i ett EU-land eller i ett land som är med i Europarådet Brottsoffret måste också ha vistats lagligen i Luxemburg när brottet begicks, eller vara utsatt för det brott som avses i artikel 382.1 i strafflagen [människohandel].

Skadan måste vara följden av uppsåtliga handlingar som utgör ett brott.

Skadan måste vara en kroppsskada och får inte enbart vara materiell (vilket till exempel utesluter ersättning för stöld).

Skadan måste resultera i en allvarlig störning i levnadsvillkoren, till exempel till följd av inkomstförlust, ökade kostnader av engångskaraktär eller förlorad arbetsförmåga, förlorad skolgång under ett år, fysisk eller mental skada eller moralisk eller estetisk skada samt fysiskt och mentalt lidande. Brottsoffer för ett brott enligt artiklarna 372–376 i strafflagen undantas från kravet på att bevisa fysisk eller mental skada, eftersom sådan presumeras.

Staten är endast skyldig att betala ersättning om brottsoffret inte kan få faktisk och tillräcklig ersättning på annat sätt (till exempel från gärningsmannen, socialförsäkringen eller annan personlig försäkring).

Det är viktigt att känna till att ersättning kan nekas eller sänkas på grund av brottsoffrets beteende vid den berörda tidpunkten eller vederbörandes relation till gärningsmannen.

Även om staten beviljar brottsoffret ersättning kan brottsoffret lämna ett in ett enskilt anspråk och begära ytterligare belopp från gärningsmannen, om brottsoffret anser att ersättningen inte är tillräcklig. I sådant fall måste brottsoffret informera domstolen om att vederbörande har lämnat in en ansökan om ersättning från staten eller att vederbörande har fått sådan ersättning från staten, i förekommande fall.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Offer har rätt till ersättning om gärningsmannen inte döms, förutsatt att de är offer för ett brott och gärningsmannen inte har identifierats eller om gärningsmannen har identifierats men inte påträffats, eller om gärningsmannen är insolvent.

Om det inte hålls någon rättegång och domstolen därmed inte har utdömt någon ersättning får justitieministeriet fastställa ett fast belopp och/eller beställa en expertrapport som bekostas av ministeriet för att fastställa vilket belopp som brottsoffret ska få som ersättning.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Om du kan bevisa att du behöver det kan justitieministern besluta om en utbetalning i väntan på att din ansökan behandlas.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018

5 - Min rätt till stöd och bistånd


Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

– Som brottsoffer kan du vända dig till följande organisationer för att få stöd:

A. Statlig tjänst:

Centrala tjänsten för socialt stöd – stöd till brottsoffer (Service central d’assistance sociale (SCAS) – Services d’Aide aux Victimes (SAV))SAV i Luxemburg

Typer av stöd:

  • Psykologisk och psykoterapeutisk rådgivning
  • Juridisk information
  • Terapigrupper för offer för våld i nära relationer
  • Ledsagar brottsoffer under rättsprocessen

KONTAKTUPPGIFTER:

Bâtiment Plaza Liberty, Entrance C
12-18 rue Joseph Junck
L-1839 Luxemburg

Tfn: (+352) 47 58 21-627
(+352) 47 58 21-628
Mobiltfn: (+352) 621 32 65 95

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterscas-sav@justice.etat.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://justice.public.lu/fr/aides-informations/assistance-sociale/scas-service-aide-victimes.html

B. Icke-statliga organisationer:

1. Stöd för brottsoffer (Aide aux Victimes de la Criminalité) – Wäisse Rank Lëtzebuerg Asbl

Typer av stöd:

  • Juridisk rådgivning
  • Moraliskt, ekonomiskt och materiellt stöd

KONTAKTUPPGIFTER:

84 rue Adolphe Fischer
L-1521 Luxemburg

Tfn: (+352) 40 20 40

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterwrl@pt.lu
Webbplats: http://www.benevolat.public.lu/de/espace-benevole/decouvrir-associations/chercher-association/associations/?~=/de/assoc/212

2. Stöd till offer för bekräftat våld i nära relationer

Det finns tre sådana tjänster:

– SAVVD i Luxemburg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse) asbl

Typer av stöd:

  • Psykosocial rådgivning
  • Juridisk information och juridiskt stöd
  • Juridisk, administrativ och social information och stöd när åklagaren har frigett gärningsmannen
  • Planering av rättsliga åtgärder
  • Ledsagande av brottsoffer till exempelvis domstol, advokat, läkare
  • Vägledning
  • Rådgivning och skyddsåtgärder mot trakasserier
  • Framtagning av en skyddsplan för brottsoffer

KONTAKTUPPGIFTER:

BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 18 62
Fax: (+352) 26 48 18 63

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@savvd.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/savvd/

– PSY EA– i Luxemburg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

För barn som direkt eller indirekt har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkning.

Typer av stöd:

  • Vård av barn och unga som har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkningsåtgärd.
  • Som psykologiskt stöd för barn och unga som är offer för våld i nära relationer. Psykologiskt stöd för barn och unga som är offer för våld i nära relationer och för deras familjer.

KONTAKTUPPGIFTER:

BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 20 50
Fax: (+352) 26 48 18 63

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@psyea.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/psyea/

- ALTERNATIVES i Dudelange från stiftelsen Pro Familia (Fondation Pro Familia))

Stöd för barn som direkt eller indirekt har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkning.

Typer av stöd:

  • Vård av barn och unga som har blivit offer för våld i nära relationer i samband med en vräkningsåtgärd.

KONTAKTUPPGIFTER:

Route de Zoufftgen 5
L-3598 Dudelange L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 51 72 72 89

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsteralternatives@profamilia.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.profamilia.lu/Enfants+Adolescents/ALTERNATIVES+_+Centre+de+consultation+pour+enfants+et+adolescents+victimes+de+violence-p-470.html

3. Rådgivning för kvinnor som är bekräftade våldsoffer

Typer av stöd:

  • Telefonrådgivning
  • Psykosocial rådgivning
  • Juridisk, administrativ och social information och juridiskt, administrativt och socialt stöd
  • Planering av rättsliga åtgärder
  • Kvinnor ledsagas till andra instanser: advokat, domstol, polis
  • Inskrivningsintervju vid ett skyddat boende för kvinnor
  • Utbildning och föreläsningar om våld i nära relationer
  • Seminarier och diskussionsgrupper

Det finns fyra sådana grupper:

– VISAVI (Leva utan våld) (VISAVI (Vivre Sans Violence)) i Luxemburg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

Rådgivningscentrum för kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer

KONTAKTUPPGIFTER:

2, rue du Fort Wallis
L-2714 Luxemburg

Tfn: (+352) 49 08 77-1
Fax: (+352) 26 48 26 82

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterfeminfo@visavi.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/visavi/

– SÖDRA CENTRUMET (FOYER SUD) i Esch-sur-Alzette från Luxemburgs nationella kvinnoråd (Conseil national des femmes du Luxembourg)

Rådgivning för utsatta kvinnor, däribland våldsoffer.

KONTAKTUPPGIFTER:

41, rue de Luxembourg
L-4220 Esch sur Alzette

Tfn: (+352) 54 55 77 / 26 53 03 26/ 54 57 57
Fax: (+352) 54 57 57 57

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterfoyersud@pt.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cnfl.lu/site/foyersud.html

– Centre OZANAM i Luxemburg

- Centrum OZANAM Norr (Centre OZANAM Nord) i Wiltz från stiftelsen Huset med öppen dörr (Fondation Maison de la Porte Ouverte)

Rådgivning för utsatta kvinnor, däribland våldsoffer.

KONTAKTUPPGIFTER:

Ozanam Luxembourg
64, rue Michel Welter
L-2730 Luxemburg

Tfn: (+352) 48 83 47

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterozanam@fmpo.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fmpo.lu/foyers/centre-ozanam/

KONTAKTUPPGIFTER:

Ozanam Nord
49, Grand-Rue
L-9530 Wiltz

Tfn: (+352) 26 95 39 59

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterozanam.nord@fmpo.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fmpo.lu/foyers/centre-ozanam-nord/

- PROFAMILIA i Dudelange från stiftelsen Pro Familia (Fondation Pro Familia)

Rådgivning för utsatta kvinnor, däribland våldsoffer.

KONTAKTUPPGIFTER:

Route de Zoufftgen 5
L-3598 Dudelange

Tfn: (+352) 51 72 72-41
Fax: (+352) 52 21 88

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterfemmes@profamilia.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.cnfl.lu/

4. Rådgivningscentrum för barn och unga som är registrerade våldsoffer

Det finns fyra sådana centrum:

- PSY EA i Luxembourg från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

Psykologiskt stöd för barn och unga i åldern 3–21 som har utsatts för eller bevittnat våld i nära relationer och för deras familjer.

Typer av stöd:

  • Psykologiskt stöd för barn och unga som är offer för våld i nära relationer och för deras familjer.

KONTAKTUPPGIFTER:

BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 20 50
Fax: (+352) 26 48 18 63

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@psyea.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/psyea/

- ALTERNATIVES i Dudelange från stiftelsen Pro Familia (Fondation Pro Familia)

Rådgivning för barn och unga i åldern 0–27 som har utsatts för eller bevittnat fysiskt och mentalt våld, däribland våld i nära relationer, och för deras familjer.

Typer av stöd:

  • Psykologiskt stöd för barn och deras familjer.
  • Stöd för att skapa varma familjerelationer, ömsesidig uppskattning
  • Medvenhet om våld och förebyggande arbete

KONTAKTUPPGIFTER:

Route de Zoufftgen 5
L-3598 Dudelange L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 51 72 72 89

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsteralternatives@profamilia.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.profamilia.lu/Enfants+Adolescents/ALTERNATIVES+_+Centre+de+consultation+pour+enfants+et+adolescents+victimes+de+violence-p-470.html

- OXYGENE i Dudelange från den ideella organisationen Utsatta kvinnor (Femmes en détresse)

Rådgivning och information för utsatta flickor (12–21 år) som har blivit offer för fysiskt, mentalt eller sexuellt våld.

Typer av stöd:

  • Enskilda samtal
  • Stöd till administrativa förfaranden
  • Hjälp att söka övervakat boende
  • Hjälp att eventuellt få plats vid det skyddade boendet Meederchershaus

KONTAKTUPPGIFTER:

2, rue du Fort Wallis
L-2714 Luxemburg

Tfn: (+352) 49 41 49
Fax: (+352) 27 12 59 89

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfofilles@pt.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/oxygene/

- ALUPSE DIALOGUE i Luxemburg från den ideella organisationen Alupse

Psykologsamtal och terapitjänster för barn från 0 till 21 år som har utsatts för fysiskt, mentalt och sexuellt våld och för deras familjer.

KONTAKTUPPGIFTER:

8, rue Tony Bourg
L- 1278 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 18 48-1
Fax: (+352) 26 19 65 55

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsteralupse@pt.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.alupse.lu/fr/lassociation-alupse/

5. Ackrediterat centrum för rådgivning, information och stöd till utsatta män och pojkar som har utsatts för våld – infoMann i Luxemburg från den ideella organisationen actTogether

Typer av stöd:

  • Psykologiskt och socialt stöd samt rådgivning
  • Informations- och dokumentationstjänst
  • Åtgärder för att öka medvetenheten samt utbildningsverksamhet
  • Ledsagar och ger stöd till män för att hjälpa dem att få plats i skyddat boende för män

KONTAKTUPPGIFTER:

Cour du Couvent 5
L-1362 Luxemburg

Tfn: (+352) 27 49 65
Fax: (+352) 27 49 65 65

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@infomann.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.infomann.lu/

6. Ackrediterat rådgivnings- och stödcentrum för personer som har begått våldsbrott, däribland våld i nära relationer – Riicht eraus i Luxemburg från Röda korset i Luxemburg

Typer av stöd:

  • Rådgivning, samtal, stöd, hjälp och ledsagning för personer (kvinnor och män) som har utövat våld i nära relationer i samband med en vräkning till följd av en domstolsdom eller på frivillig basis
  • Uppmuntran av medvetenhet och ansvar hos gärningsmän
  • Skydd för brottsoffer på kort sikt
  • Konflikthantering och självförtroende
  • Stöd till människor som vill förändras
  • Hjälp med att utveckla konkreta strategier för en varaktig förändring i gärningsmäns attityd och beteende
  • Stöd till människor som vill ändra sitt våldsamma beteende
  • Diskussionsgrupp

KONTAKTUPPGIFTER:

73 rue Adolph Fischer
L-1520 Luxemburg

Tfn: (+352) 27 55-5800
Röda korsets hjälptelefon: (+352) 27 55
Fax: (+352) 27 55-5801

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterriichteraus@croix-rouge.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.croix-rouge.lu/riichteraus/

7. Stöd för erkända offer för människohandel

Öppenvård och sjukhusvård för alla offer för människohandel, kvinnor, män och barn.

Det finns två tjänster som samordnas:

– SAVTEH i Luxemburg från Utsatta kvinnor (Femmes en détresse) asbl

- COTEH i Luxemburg från stiftelsen Huset med öppen dörr (Fondation Maison de la Porte Ouverte)

Typer av stöd:

  • Rådgivning per telefon och personlig rådgivning
  • Psykologiskt stöd och psykologisk övervakning
  • Psykologiskt stöd och psykologisk stabilisering
  • Organisation av rådgivning eller medicinsk vård
  • Ledsagning av brottsoffret till brottsutredningsavdelningen för identifiering
  • Stöd till brottsoffrets samarbete med polis och åklagare
  • Ledsagning av brottsoffer, framför allt under deras rättsliga, administrativa och sociala förfaranden
  • Samordning av sjukhusvård och boende för brottsoffret, beroende på kön och ålder
  • Materiellt och ekonomiskt stöd
  • Information om rättigheter för brottsoffer för människohandel, rättsliga och administrativa förfaranden, förmåner
  • Kontakt med icke-statliga organisationer och ursprungsländer vid frivilligt återvändande

KONTAKTUPPGIFTER:

SAVTEH
BP 1024
L-1010 Luxemburg

Tfn: (+352) 26 48 26 31
Fax: (+352) 26 48 26 82
Mobiltfn: (+352) 621 316 919

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstertraite.humains@visavi.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fed.lu/wp/services/savteh/

COTEH

Tfn: (+352) 24 87 36 22
Mobiltfn: (+352) 621 351 884

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercoteh@fmpo.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://fmpo.lu/services/service-dassistance-aux-victimes-de-la-traite-des-etres-humains/

C. Polis:

Luxembourg Police
Directorate General
(Police Grand-Ducale Direction Générale) L-2957 Luxemburg

Tfn: (+352) 49 97-1
Akutnummer: 113
Fax: (+352) 49 97-20 99

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstercontact@police.public.lu
Webbplats: http://www.police.public.lu/fr/aide-victimes/

D. Lokala myndigheter:

Juridiska mottagnings- och informationstjänster (Service d’accueil et d’information juridique):

- DIEKIRCH

Justice de paix
Place Joseph Bech
L-9211 Diekirch

Tfn: (+352) 80 23 15

- ESCH-SUR-ALZETTE

Justice de Paix
Place Norbert Metz
L-4239 Esch-sur-Alzette

Tfn: (+352) 54 15 52

- LUXEMBURG

Cité judiciaire
Building BC
L-2080 Luxemburg

Tfn: (+352) 22 18 46

Webbplats: http://www.justice.public.lu/fr/aides-informations/accueil-info-juridique/

Juridisk information om kvinnors rättigheter:

ALLMÄNNA ÅKLAGAREN (PARQUET GÉNÉRAL)

Cité judiciaire
byggnad BC eller CR
L-2080 Luxemburg

Webbplats: http://www.justice.public.lu/fr/aides-informations/droits-femme/index.html

E. Ministerier:

- Justitieministeriet (Ministère de la Justice)

13 rue Erasme
L-2934 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-84537
Fax: (+352) 26 68 48 61

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@mj.public.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.mj.public.lu/

Uppdrag:

  • Civilrättsliga ärenden
  • Straffrättsliga ärenden: Ersättning till brottsoffer, rättshjälp, medling vid brott
  • Handelsrättsliga ärenden
  • Rättsväsendets organisation
  • Allmän samordning av förvaltningsrättsliga processer vid förvaltningsdomstolar
  • Fastställande av påföljder

- Inrikesministeriet (Ministère de l’Intérieur)

BP 10
L-2010 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-84600
Fax: (+352) 22 11 25

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@miat.public.lu
Webbplats: http://www.mi.public.lu/

Uppdrag i enlighet med storhertigligt dekret av den 28 januari 2015:

  • Samordning av räddningstjänsten
  • Samarbete med icke-statliga organisationer

- Ministeriet för inre säkerhet (Ministère de la Sécurité intérieure)

19-21 Boulevard Royal
L-2449 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-84659
Fax: (+352) 22 72 76

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönstersecretariat@msi.etat.lu
Webbplats: http://www.gouvernement.lu/3313529/minist_securite_interieure

Stöd till brottsoffer i enlighet med storhertigligt dekret av den 28 januari 2015:

  • Luxemburgs polis, generalinspektoratet för polisen (Police Grand-Ducale, Inspection générale de la Police), EU:s politik för rättsliga och inrikes frågor, politik för internationellt polissamarbete

- Ministeriet för lika möjligheter (MEGA) (Ministère de l’Égalité des Chances)

6A, bd. F. D. Roosevelt
Hôtel Terres Rouges
L-2921 Luxemburg

Tfn: (+352) 247-85806
Fax: (+352) 24 18 86

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterinfo@mega.public.lu
Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.mega.public.lu/fr/index.html

Uppdrag:

  • Våld i nära relationer
  • Kommitté för samarbete mellan fackfolk i kampen mot våld
  • Partnerskap med icke-statliga organisationer som har ackrediterats av ministeriet för lika möjligheter och administration av öppenvård och sjukhusvård av offer för och gärningsmän av våld i nära relationer, utsatta kvinnor och män, könsbaserat våld och människohandel
  • Partnerskap och samarbete med statligt godkända icke-statliga organisationer inom vården av människor i nöd som har utsatts för våld.

Hotline för stöd till brottsoffer

- Luxemburgs polis

Hjälptelefon: 113

Måndag–fredag, dygnet runt

Röda korset i Luxemburg

Hjälptelefon: 2755

Måndag–fredag kl. 7.00–22.00

- Fraentelefon (Utsatta kvinnor)

Hjälptelefon: (+352) 44 81 81

Måndag–fredag, dygnet runt

- Fraentelefon (Utsatta kvinnor)

Hjälptelefon: (+352) 44 81 81

Måndag–fredag kl. 9.00–15.00

Är stöd till brottsoffer gratis?

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Ja, stödet till brottsoffer är kostnadsfritt.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Svaret på den första frågan hittar du under B.


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/11/2018