Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Delgivning av handlingar - Bulgarien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning av handlingar i rättsliga förfaranden är det sätt som föreskrivs i lagstiftningen för att meddela parterna och övriga deltagare i de rättsliga förfarandena om rättegångshandlingar i skriftlig form.

Delgivning ger deltagarna i rättsliga förfaranden möjlighet att i god tid och enligt lagstiftningen sätta sig in i förfarandenas förlopp, vilket garanterar att de blir skäliga och rättvisa.

Syftet med delgivning är att mottagaren ska informeras om det pågående förfarandet, eller åtminstone garanteras varje möjlighet att bli informerad. Det centrala när det gäller delgivning av handlingar är således att göra det möjligt för mottagaren att sätta sig in i handlingarnas innehåll; om han eller hon sedan faktiskt gör detta lämnas åt hans eller hennes eget gottfinnande och personliga val.

Det viktiga vid delgivning är att stämningsmannen intygar tidpunkten för delgivningen, delgivningssättet och identiteten på den person som blir delgiven, så att delgivningen kan anses ha utförts korrekt utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. I princip är en stämning som gjorts i enlighet med det lagstadgade förfarandet och som upprättats av den tjänsteman som utför delgivningen en officiell handling i fråga om de sakförhållanden som beskrivs.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

  1. Kallelser att inställa sig i domstol delges deltagarna i ett förfarande.
  2. Domstolen måste delge parterna en kopia av de handlingar som är föremål för en fristående talan (artikel 7.2 i civilprocesslagen (Grazhdanski protsesualen kodeks). Domar, rättsliga avgöranden och beslut delges parterna i ett förfarande, tredje part som deltar i domstolsförhandlingen och eventuell tredje part som av domstolen åläggs att verkställa dess avgörande.
  3. Ansökningar och överklagande från parterna delges motparten.
  4. Handlingar från domstolen delges också parterna i ett förfarande.
  5. Verkställighetsbeslut (artikel 418.5 i civilprocesslagen) och meddelanden om frivillig efterlevnad (artikel 428 i civilprocesslagen) delges av stämningsmän.
  6. Alla övriga handlingar i de fall där så föreskrivs i lag, däribland delgivning till statliga institutioner och organ, fysiska eller juridiska personer.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Följande personer är enligt artikel 42 i civilprocesslagen behöriga att delge handlingar, kallelser och andra dokument:

  • Domstolstjänstemän: stämningsmän och registratorer (i de fall där personen inställer sig personligen vid domstolens kansli eller underrättas via telefon, fax eller e-post; registratorn för upp personens namn på förteckningen över personer som ska kallas).
  • Postanställda eller bud: när handlingen delges som rekommenderad försändelse med mottagningsbevis eller med en budtjänst.
  • Borgmästare i berörda kommuner, när det inte finns någon rättslig institution på den ort där delgivning ska ske.
  • Privata stämningsmän, efter beslut av domstolen på uttrycklig begäran av en part, som i så fall också ska bära kostnaderna för delgivningen.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Enligt artikel 38 i civilprocesslagen delges handlingen till den adress som uppgetts i målet.

Om en fysisk person inte inställer sig personligen för att hämta handlingarna kontrollerar domstolen, på eget initiativ, hans eller hennes registrerade adress i folkbokföringsdatabasen. Om den adress som uppgetts inte är personens permanenta, nuvarande adress förordnar domstolen att delgivningen ska ske till den nuvarande eller permanenta adressen. Domstolen kontrollerar också, på eget initiativ, svarandens anställningsort och förordnar att delgivningen ska ske till anställningsorten respektive till angiven delgivningsadress eller till den ort där näringsverksamhet bedrivs.

Om handlingar ska delges en näringsidkare eller juridisk person kan adressen fastställas med hjälp av en gratis sökning i det elektroniska handelsregistret. I så fall måste det exakta namnet på näringsidkaren (den juridiska personen), en del av namnet eller det enhetliga identifieringsnumret (EIK) anges.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Handelsregistret och registret över icke-vinstdrivande juridiska personer är offentliga och är tillgängliga online på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.brra.bg.

Allmänheten har kostnadsfri tillgång till databasen med registrerade uppgifter om näringsidkare och icke-vinstdrivande juridiska personer.

En näringsidkares eller juridisk persons säte kan fås fram via gratis sökning i registret.

Registreringsbyrån ger registrerad åtkomst, mot betalning av en lagstadgad avgift, till en näringsidkares akt och de handlingar som den innehåller (t.ex. bolagsordning).

Enligt artikel 16d i tabellen över de lagstadgade avgifter som ska tas ut av registreringsbyrån ska en årlig avgift på 100 bulgariska lev (BGN) betalas för åtkomst till hela handelsregistrets databas, inklusive uppdateringar.

Den nationella befolkningsdatabasen är en elektronisk databas där alla bulgariska medborgare finns registrerade. Den innehåller även information om utländska medborgare som är varaktigt eller permanent bosatta i Bulgarien, liksom personer som har beviljats flyktingstatus, humanitär status eller asyl i Bulgarien. Det här är Bulgariens största databas med fysiska personers personuppgifter (namn, födelsedatum, personligt identifieringsnummer eller utlännings identifieringsnummer, födelseort, registrering av födelse, familjerättslig ställning och släktskap, identitetshandling osv.). Databasen sköts av generaldirektoratet för folkbokföring och administrativa tjänster vid ministeriet för regional utveckling och offentliga arbeten.

Folkbokföringslagen reglerar särskilt de fall där uppgifter som lagras i databasen kan göras tillgängliga och anger vilka personer som får ta del av dessa uppgifter.
1. Dessa personer är i huvudsak de fysiska personer (bulgariska och utländska medborgare) som uppgifterna avser och tredje parter (fysiska personer) för vilka uppgifterna är av vikt med avseende på uppkomst, förekomst, ändring eller upphörande av deras lagenliga rättigheter och intressen.

2. Statliga myndigheter och institutioner har också åtkomsträtt i enlighet med sina lagstadgade befogenheter, dvs. inom ramen för deras behörighet.

3. Juridiska personer (bulgariska och utländska) får också ges åtkomst till databasen, om detta föreskrivs i en särskild lag eller rättegångshandling (domstolsbeslut) eller godkänns av kommissionen för skydd av personuppgifter.

I praktiken får utländska rättsliga myndigheter och/eller parter i rättsliga förfaranden använda informationen i folkbokföringsdatabasen genom att vända sig till den domstol vid vilken det enskilda förfarandet har inletts och förklara behovet av att fastställa den berörda personens adress.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Standardförfarandet för granskning av framställningar om bevisupptagning tillämpas, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (artiklarna 614–618 i civilprocesslagen).

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

De flesta kallelser och handlingar delges i allmänhet av domstolstjänstemän och postanställda från relevant leveranstjänst.

I artikel 43 i civilprocesslagen föreskrivs följande delgivningssätt:

  1. Personlig delgivning.
  2. Delgivning genom annan person.
  3. Delgivning genom att ett meddelande anslås på den svarandes permanenta eller aktuella adress.
  4. Delgivning genom offentliggörande i Bulgariens officiella kungörelseorgan.
  5. Delgivning av vittnen, expertvittnen eller tredje parter som inte deltar i målet ska ske genom att handlingen lämnas i brevlådan eller genom att ett meddelande sätts upp.

Personlig delgivning: Delgivning sker på den delgivningsadress som har uppgetts i det aktuella målet. Om adressaten inte påträffas på den angivna adressen ska handlingen delges på den aktuella adressen. Om detta misslyckas ska delgivning ske på den permanenta adressen (artikel 38 i civilprocesslagen).

Om parten har uppgett namnet på en person som ska delges handlingarna och som bor på den ort där domstolen har sitt säte eller om parten har anlitat en advokat för målet, delges i praktiken den personen eller advokaten. Om adressaten saknar rättslig handlingsförmåga delges handlingen hans eller hennes juridiska ombud. Delgivning via ett ombud anses motsvara personlig delgivning enligt artikel 45 i civilprocesslagen.

Delgivning genom annan person: Detta görs om adressaten inte kan delges handlingen personligen och den andra personen samtycker till att ta emot den. Den andra personen ska vara en vuxen person som tillhör adressatens familj eller som bor på adressen, eller en arbetare, en anställd eller en arbetsgivare på adressen. Personen genom vilken delgivning sker ska underteckna mottagningsbeviset och åtar sig att lämna handlingen till adressaten.

Från den grupp av personer som får ta emot handlingen utesluter domstolen alla som deltar som motpart i målet, som har intresse i målets utgång eller som uttryckligen omnämns i en skriftlig redogörelse från adressaten.

Enligt artikel 46 i civilprocesslagen anses en annan persons mottagande av handlingen innebära delgivning av adressaten.

En näringsidkare eller en juridisk person som har registrerats i relevant register ska delges på den senaste adress som angetts i det registret. Om personen har bytt adress och den nya adressen inte har förts in i registret förs alla handlingar till övriga handlingar i målet och anses vederbörligen delgivna (artikel 50.2 i civilprocesslagen).

Näringsidkare och juridiska personer delges på sina kontor och delgivningen kan ske till varje kontors- eller fabriksarbetare som är villig att ta emot den.

Statliga institutioner och kommuner är skyldiga att utse en tjänsteman som tar emot handlingar under kontorstid.

En part i målet som under längre tid än en månad befinner sig någon annanstans än på den adress som uppgetts i målet eller där en handling tidigare har delgetts den parten är skyldig att meddela domstolen sin nya adress. En sådan parts juridiska ombud, förmyndare och advokat i målet omfattas av samma skyldighet. Om denna skyldighet inte fullgörs förs alla handlingar till övriga handlingar i målet och anses delgivna (artikel 41 i civilprocesslagen).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Handlingar får också delges en part på en elektronisk adress som angetts av denna part. Sådana handlingar anses ha delgetts när de tagits emot i det angivna informationssystemet (artikel 42.4 i civilprocesslagen). Delgivning till en elektronisk adress ska bekräftas av en kopia från tillhörande elektroniskt register. Det finns inga begränsningar vad gäller typen av förfaranden eller vem parten är. Den enda begränsningen är att parterna själva måste ha tillhandahållit den elektroniska adressen, varigenom samtycke anses ha lämnats till detta delgivningssätt.

Om handlingen inte har delgetts på något annat sätt kan domstolen i undantagsfall förordna att en domstolstjänsteman ska delge handlingen via telefon, telex, fax eller telegram. Delgivning via telefon eller fax bekräftas skriftligen av den som utför delgivningen, delgivning via telegram bekräftas via ett leveransbesked och delgivning via telex bekräftas genom en skriftlig bekräftelse på den skickade handlingen. Bekräftelserna returneras till domstolen direkt efter det att de har upprättats.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Delgivning genom uppsättande av meddelande: Om svaranden under mer än en månads tid inte finns på den adress som angetts för målet och det inte heller går att hitt någon annan person som är villig att ta emot handlingen, ska stämningsmannen, enligt artikel 47 i civilprocesslagen, sätta upp ett meddelande på adressatens ytterdörr eller brevlåda, eller – om dessa är oåtkomliga – i byggnadens huvudentré eller på en synlig plats i dess närhet. Om brevlådan är åtkomlig lämnar stämningsmannen även ett meddelande i denna. Den omständigheten att svaranden inte står att finna på den adress som uppgavs i målet fastställs genom minst tre besök till den adressen, var och en med minst en vecka emellan. Minst ett av dessa besök måste göras en dag som inte är arbetsdag. Denna regel gäller inte om stämningsmannen från fastighetsförvaltaren eller borgmästaren eller på något annat sätt har fått reda på att svaranden inte längre bor på den adressen och styrker denna omständighet genom att ange källan till dessa uppgifter.

I meddelandet anges att handlingarna har lämnats på domstolens kansli, där delgivningen utförs av en domstolstjänsteman eller en privat stämningsman, eller hos kommunen, där delgivningen utförs av en kommuntjänsteman, och att handlingarna kan hämtas där inom två veckor från underrättelsen.

Handlingen anses ha delgetts vid utgången av tidsfristen för att hämta ut den från domstolens kansli eller kommunkontoret.

Om domaren fastställer att handlingen har delgetts i vederbörlig ordning ska han eller hon besluta om att föra den till de övriga handlingarna i målet och utse ett särskilt ombud till svaranden på kärandens bekostnad.

Uppsättande av meddelande är också det sätt som används för att delge handlingar till assisterande parter.

När juridiska personer ska delges sätter stämningsmannen upp ett meddelande om han eller hon inte får tillträde till kontoret eller inte hittar någon som är villig att ta emot handlingen. Ett andra meddelande sätts inte upp. Parten anses ha delgetts vid utgången av tvåveckorsfristen.

Förfarandet för att sätta upp meddelanden gäller även vid delgivning av vittnen, sakkunnigvittnen eller tredje parter som inte deltar i målet. Delgivningen utförs då genom att handlingen lämnas i brevlådan eller – om det inte går att komma åt brevlådan – genom att ett meddelande sätts upp.

Delgivning genom offentliggörande: Delgivning genom offentliggörande regleras i artikel 48 i civilprocesslagen.

Om svaranden, när talan väcks, inte har någon registrerad eller aktuell adress kan käranden ansöka om delgivning genom offentliggörande i den icke-officiella delen i Bulgariens officiella kungörelseorgan, minst en månad före domstolsförhandlingen. Delgivning får bara ske på detta sätt om käranden intygar, i en redogörelse över en registersökning, att svaranden inte har någon registrerad adress. Käranden ska vidare, i en förklaring, bekräfta att han eller hon inte har svarandens utländska adress. Om svaranden, trots offentliggörandet, inte inställer sig i domstolen när talan väcks ska domstolen utse ett särskilt ombud för honom eller henne på kärandens bekostnad.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

När delgivning sker genom uppsättande av meddelande anses handlingen ha delgetts i rätt tid vid utgången av tidsfristen för att hämta ut den.

I alla händelser anses delgivning ha skett när den bekräftats på något av följande sätt:

– Om delgivningen sker via telefon eller fax bekräftar stämningsmannen skriftligen att delgivning har ägt rum.

– Delgivning per telegram ska intygas genom leveransbesked.

– Delgivning per telex ska intygas genom skriftlig bekräftelse av den skickade handlingen.

– Delgivning per post bekräftas genom ett mottagningsbevis.

– Delgivning till en elektronisk adress bekräftas av en kopia från tillhörande elektroniskt register.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om delgivningen sker genom att ett meddelande sätts upp anges det i själva meddelandet att handlingarna har lämnats på domstolens kansli, där delgivningen utförs av en domstolstjänsteman eller en privat stämningsman, eller hos kommunen, där delgivningen utförs av en kommuntjänsteman, och att handlingen kan hämtas där inom två veckor från underrättelsen.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

En vägran att ta emot en delgiven handling anses inte i sig vare sig berättigad eller oberättigad; den avgörande faktorn är att delgivningsförfarandet iakttas, snarare än partens skäl för att ta emot eller inte ta emot handlingen. Att en part vägrat att ta emot en handling ska anges på mottagningsbeviset och intygas genom stämningsmannens underskrift. Om mottagaren vägrar att ta emot en handling ska delgivningen ändå anses ha skett på vederbörlig sätt.

När delgivningen sker genom att ett meddelande sätts upp anses handlingarna ha delgetts i vederbörlig ordning om det fastställda förfarandet för att sätta upp meddelanden har följts och tidsfristen för att hämta ut handlingarna har löpt ut. Om parten underlåter att hämta ut dokumenten inom den fastställda tidsfristen, och om domaren fastställer att handlingen har delgetts i vederbörlig ordning, ska han eller hon besluta att den ska föras till de övriga handlingarna i målet och utse ett särskilt ombud till svaranden på kärandens bekostnad.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Enligt artikel 5.1 i de gemensamma reglerna för leveransvillkor för postförsändelser och postpaket (antagna genom beslut nr 581 av den 27 maj 2010 av kommissionen för kommunikationsreglering) krävs mottagarens underskrift vid leverans av försändelser som skickas rekommenderade. Rekommenderade försändelser får levereras till en medlem i hushållet som har uppnått 18 års ålder och som bor på den angivna leveransadressen. Vid mottagandet fordras en underskrift och en identitetshandling ska visas upp.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om en postförsändelse inte kan levereras vid besök på adressen, till följd av att adressaten eller annan person genom vilken delgivning kan ske inte är på plats, kommer ett formellt skriftligt meddelande att lämnas i brevlådan. I meddelandet uppmanas adressaten att gå till postkontoret och hämta ut försändelsen inom en tidsfrist som specificeras av leverantören av posttjänster. Denna frist får inte vara kortare än 20 dagar och inte längre än 30 dagar från dagen för mottagandet på det utdelande postkontoret. Antalet formella meddelanden och tidsfristen för uthämtning bestäms av leverantörerna av posttjänster i de allmänna villkoren i deras avtal med användarna. Minst två formella meddelanden måste dock skickas.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Se svaret på fråga 8.2.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

När delgivning har skett fylls ett mottagningsbevis i av relevant medlem i personalen. Detta tjänar som bevis på att delgivning har ägt rum. Mottagningsbeviset ska innehålla alla de nödvändiga uppgifter som visar att delgivning utförts på ett korrekt sätt. Dessa är:

–          Namnet på den person till vilken handlingen är adresserad.

–          Namnet på den person som delges handlingen.

–          Personen som utför delgivningen: domstolstjänsteman, postanställd eller bud, borgmästare eller privat stämningsman.

Om delgivning sker till annan person än adressaten ska det alltid anges att den andra personen är skyldig att överlämna handlingen till adressaten.

I artikel 44 i civilprocesslagen föreskrivs följande sätt för att intyga att delgivning har utförts:

–          Stämningsmannen intygar datum och delgivningssätt samt identiteten på den person som delges handlingen med sin underskrift.

–          Vägran att ta emot en handling ska noteras på mottagningsbeviset och intygas med stämningsmannens underskrift; delgivning anses dock ändå ha skett på vederbörligt sätt. Trots en sådan vägran anses delgivning ha skett på vederbörligt sätt.

–          Delgivning per telefon eller fax ska skriftligen intygas av stämningsmannen.

–          Delgivning per telegram ska intygas genom leveransbesked.

–          Delgivning per telex ska intygas genom skriftlig bekräftelse av den skickade handlingen.

–          Delgivning per post ska intygas genom mottagningsbevis.

–          Delgivning via en elektronisk adress ska bekräftas av en kopia från det elektroniska tjänsteregistret.

Beviset på att delgivning har skett ska föras till de övriga handlingarna i målet så snart det har upprättats.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om adressaten inte får handlingen eller om handlingen inte delges honom eller henne på ett sätt som föreskrivs i lag får denna delgivning inte några rättsliga konsekvenser. Om en part i ett mål inte har kallats på vederbörligt sätt till domstolsförhandlingen föreskrivs i artikel 46 i civilprocesslagen att förhandlingen ska skjutas upp och att en ny kallelse ska delges. Parten kan emellertid inställa sig personligen, uppge att han eller hon har fått meddelande om förhandlingen, att han eller hon önskar bli hörd och muntligen eller skriftligen anhålla om att få inställa sig inför domstolen. I ett sådant fall anses kallelsen ha delgetts på vederbörligt sätt.

Om parterna har kallats på vederbörligt sätt men förhandlingen skjuts upp av bevisskäl är det inte nödvändigt att delge nya kallelser.

Om en part påstår sig ha missat en lagstadgad tidsfrist eller en tidsfrist som domstolen fastställt på grund av att parten inte har underrättats på vederbörligt sätt kan parten begära att tidsfristen ska startas om, om han eller hon kan bevisa att tidsfristen missades på grund av särskilda omständigheter som han eller hon inte kunde råda över (artikel 63 ff. i civilprocesslagen).

Berörd part kan begära att ett verkställbart beslut ska ändras enligt artikel 303 i civilprocesslagen om parten, till följd av ett brott mot de relevanta reglerna, har berövats möjligheten att delta i målet eller inte har företrätts på vederbörligt sätt, eller inte haft möjlighet att delta personligen eller via ombud på grund av särskilda, oförutsedda omständigheter som han eller hon inte kunde råda över.

Om gäldenären hävdar att han eller hon har berövats möjligheten att bestrida en fordran för vilken ett verkställighetsbeslut har utfärdats kan gäldenären inge ett överklagande till appellationsdomstolen enligt förfarandet i artikel 423 i civilprocesslagen.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

De lagstadgade avgifter som tas ut av domstolar i Bulgarien för prövning av mål täcker alla kostnader för delgivningar, om dessa utförs av domstolstjänstemän, postanställda eller av borgmästaren i kommunen i fråga.

Inga avgifter tas vanligtvis ut för delgivning av handlingar enligt förordning (EG) nr 1393/2007.

Om en part begär att domstolen ska besluta om att handlingar ska delges av en privat stämningsman föreskrivs i artikel 42.2 i civilprocesslagen att den parten ska stå för delgivningskostnaderna. I så fall är avgiften för delgivning av handlingarna 20 bulgariska lev (BGN).

Om delgivningen sker genom offentliggörande i den icke officiella delen av Bulgariens officiella kungörelseorgan tas följande avgifter ut:

– För handlingar på upp till 1/2 standardsida: 20 BGN.

– För handlingar på upp till 1 standardsida (30 rader, 60 tecken per rad): 40 BGN.

– För handlingar på mer än 1 standardsida: 40 BGN och 35 BGN för varje ytterligare sida.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
De EU-länder som ansvarar för det nationella innehållet på den här webbplatsen håller på att uppdatera delar av sitt innehåll mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU. Det kan dock ta ett tag innan vi har uppdaterat alla sidor.

Senaste uppdatering: 24/11/2020