Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Delgivning av handlingar - Ungern

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlag CXXX från 2016 om civilprocesslagen (nedan kallad lag CXXX från 2016) ska domstolshandlingar, om inte annat föreskrivs i lag, delges adressaten per post, i enlighet med lagstiftningen om delgivning av officiella handlingar. Mot uppvisande av id-handling kan adressaten även ta emot handlingen på domstolen. Vid obligatorisk eller valfri elektronisk kommunikation delges handlingarna elektroniskt.

Se även faktabladet om automatiserad behandling av mål.

Syftet med att delge handlingar är att informera adressaten om innehållet i handlingarna, men på ett sätt som även gör det möjligt för avsändaren att visa att handlingarna har översänts till adressaten. Själva handlingen, datumet och resultatet av delgivningen ska styrkas. Officiella handlingar får skickas som rekommenderade försändelser med för denna tjänst särskilda mottagningsbevis.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlag CLIX från 2012 om posttjänster (nedan kallad lag CLIX från 2012) är handlingar som ska delges sådana handlingar vars översändande eller delgivning (försök till delgivning), eller datumet för detta, har rättsliga konsekvenser som regleras i lag, sådana handlingar som utgör grund för lagstadgade tidsfrister och sådana handlingar som enligt lag klassificeras som officiella handlingar.

Enligt lag CXXX från 2016 ska vid tvistemål följande meddelas genom delgivning:

– Domar och förelägganden delges parterna.

– Beslut som fattas under rättegång, delges en part om inte kallats till rättegången på vederbörligt sätt.

– Vissa beslut som anges i lag CXXX från 2016, och som fattats under rättegången, delges en part som underlåtit att inställa sig till rättegången.

– Beslut som fattas utanför rättegång, delges berörd part.

– Alla beslut som fattas under förfarandets gång, delges den person i vars intresse åklagaren, eller en person med talerätt, har inlett förfarandet.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolen och postleverantören ansvarar för att delge handlingarna, enligt den lagstiftning som är tillämplig på dem.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Det finns ingen sådan skyldighet, men det är inte uteslutet att domstolen till exempel kontrollerar aktuell adress till det företag som skrivits in i handelsregistret och ordnar med delgivning i enlighet därmed.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Fysiska personers bostadsadress:

I Ungern sköts det centrala registret över bostadsadresser av den biträdande statssekreteraren med ansvar för folkbokföring vid inrikesministeriet (Belügyminisztérium Nyilvántartások Vezetéséért Felelős Helyettes Államtitkársága (BM NYHÁT)) Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://nyilvantarto.hu/hu/adatszolgaltatas_szemelyi. Det här registret kan användas för att få tillgång till adressuppgifter till identifierade enskilda personer. Sådana ansökningar får lämnas in av privatpersoner, juridiska personer eller enheter som inte är juridiska personer, under förutsättning att de motiverar syftet med och den rättsliga grunden för att använda uppgifterna.

Ansökan kan lämna in personligen vid valfritt kontor eller utomlands på den Länken öppnas i ett nytt fönsterungerska diplomatiska beskickning som är behörig för utländska bostadsadresser.

En skriftlig ansökan kan lämnas in till valfritt distriktskontor. Om de begärda uppgifterna inte är tillgängliga på distriktskontoret

– kan ansökningar från offentliga myndigheter och ansökningar om uppgifter från offentliga myndigheter lämnas in till BM NYHÁT:s avdelning för personuppgifter och hantering av personuppgifter, enheten för nationellt juridiskt bistånd (BM NYHÁT Személyi Nyilvántartási és Igazgatási Főosztály Belföldi Jogsegélyügyek Osztály), postadress: H-1476 Budapest, Pf. 281.,

– kan alla ansökningar från andra sökande (t.ex. från privatpersoner, företag osv.) lämnas in till BM NYHÁT:s avdelning för personlig kundtjänst och tillsyn över handlingar (BM NYHÁT Személyes Ügyfélszolgálati és Okmányügyeleti Főosztály), postadress: H-1553 Budapest, Pf. 78.

– En skriftlig ansökan kan lämnas in på den Länken öppnas i ett nytt fönsterungerska diplomatiska beskickning som är behörig för utländska bostadsadresser.

Ansökan ska innehålla följande:

• Sökandens uppgifter; namn, adress, säte eller verksamhetsställe gällande sökanden eller dennes ombud.

• Exakt angivelse av de uppgifter som efterfrågas.

• Hur uppgifterna ska användas.

• Uppgifter om den fysiska person som kan användas för att identifiera den person som namnges i ansökan (namn, födelsedatum och födelseort, moderns namn) eller det namn och den bostadsadress som är kända för sökanden (ortens namn, gatunamn, husnummer).

Handlingar som ska inges tillsammans med ansökan:

• Den handling som motiverar den rättsliga grunden för användningen av uppgifterna.

• Den bemyndigade företrädaren måste inge en fullmakt, om inte denna redan har registrerats i registret över klientuppgifter (rendelkezési nyilvántartás). Fullmakten måste vara en officiell handling eller en bestyrkt privat handling, annars måste den registreras.
Om inte annat anges i fullmakten omfattar den alla förklaringar och rättshandlingar som rör förfarandet.

Om det råder tvivel kring en utländsk officiell handlings giltighet eller innehåll uppmanar myndigheten sökanden att inge den utländska officiella handlingen med apostill.
Om sökanden inger en bestyrkt ungersk översättning av en handling som utfärdats på ett annat språk godtar myndigheten handlingen på grundval av innehållet i översättningen.

En administrativ avgift tas i efterhand ut för förfarandet.

För tillhandahållande av uppgifter om 1–5 personer är avgiften 3 500 ungerska forinter (HUF).

För tillhandahållande av uppgifter om fler än 5 personer är avgiften antalet personer som berörs multiplicerat med 730 HUF.

Vid ansökningar som skickas från utlandet eller via den ungerska diplomatiska beskickning som är ackrediterad i det land där sökanden bor ska avgiften betalas som en konsulär avgift vid behörig ungersk utländsk beskickning.

Företag:

För företag är de viktigaste uppgifterna i handelsregistret, däribland adressen, kostnadsfritt tillgängliga på följande webbplats (på ungerska): Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.e-cegjegyzek.hu/

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Förordningen är inte tydlig vad gäller huruvida framställningar i syfte att erhålla bostadsadresser faller inom dess tillämpningsområde. Det ankommer därför på domstolen att besluta om sådana framställningar ska tillmötesgås. Ungerska domstolar får emellertid begära ut adressuppgifter från BM NYHÁT, och därför är det i praktiken inte uteslutet att tillmötesgå en sådan framställning om rättsligt bistånd.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterregeringsdekret nr 335/2012 av den 4 december 2012 om fastställande av detaljerade regler för posttjänster och delgivning av officiella handlingar (nedan kallat regeringsdekret nr 335/2012) ska postleverantören delge officiella handlingar som skickas med mottagningsbevis genom att överlämna dem personligen till adressaten eller annan bemyndigad mottagare.

Om adressaten är en fysisk person och han eller hon inte är på plats vid tidpunkten för delgivningsförsöket ska den officiella handlingen i första hand delges adressatens ombud där. Om varken adressaten eller dennes ombud är närvarande vid delgivningsförsöket får handlingen, i enlighet med förklaringen om indirekta mottagare, delges en indirekt mottagare som är på plats.

När det gäller organisationer har organisationens företrädare rätt att ta emot handlingar.

Postleverantören kan även anse att en anställd som inte egentligen är kvalificerad att företräda organisationen har rätt att ta emot handlingen som tillfällig mottagare.

Postleverantören delger försändelser via den organisation som verkar på platsen som anges i adressen (surrogatdelgivning) om adressatens adress, bostadsort eller arbetsplats är något av följande: den ungerska försvarsmakten, militära underrättelsetjänsten, ett brottsbekämpande organ, en kriminalvårdsanstalt, en ungdomsvårdsskola, en hälso- och sjukvårdsinrättning eller en social inrättning, ett hotell, ett studenthem, en arbetarbostad eller en semesteranläggning.

Enligt regeringsdekret nr 335/2012 ska postleverantören göra två försök att delge officiella handlingar. Om det första delgivningsförsöket misslyckas på grund av att adressaten eller den bemyndigade mottagaren inte befinner sig på adressen ska postleverantören lämna ett meddelande, förvara handlingen på ett leveransställe som anges i meddelandet och göra ett nytt delgivningsförsök den femte arbetsdagen efter den misslyckade delgivningen. Om det andra delgivningsförsöket misslyckas ska leverantören återigen lämna ett meddelande till adressaten och förvara handlingen på ett leveransställe som anges i meddelandet under fem arbetsdagar efter dagen för det andra delgivningsförsöket. I avvaktan på det andra delgivningsförsöket kan handlingen hämtas ut på det angivna leveransstället mot uppvisade av id-handling. Om handlingen inte hämtas ut före den tidsfrist som anges i det andra meddelandet ska leverantören returnera handlingen nästa arbetsdag, med påskriften ”Ej uthämtad”.

I så fall ska handlingen, enligt bestämmelserna i lag CXXX från 2016, anses ha delgetts den femte arbetsdagen efter dagen för det andra delgivningsförsöket, om inte annat kan påvisas. Delgivningen anses inte lagenlig om handlingen genom surrogatdelgivning delgavs en annan person än adressaten och denna person är motpart eller motpartens ombud i rättsprocessen. Om delgivningen avser en handling som inleder ett förfarande eller ett beslut i sakfrågan som avslutar ett förfarande, ska domstolen inom åtta arbetsdagar meddela adressaten att handlingen presumeras ha delgetts. Om det finns en e-postadress ska meddelandet även skickas till e-postadressen.

Adressaten kan även hämta ut den handling som adresseras till honom eller henne på domstolskansliet, mot uppvisade av id-handling.

I Länken öppnas i ett nytt fönsterlag LIII från 1994 om verkställighetsförfaranden (nedan kallad lag LIII från 1994) regleras delgivning genom delgivningsman som ett alternativt delgivningssätt. Detta sätt får användas i fall med beslut i sakfrågan som utgör grund för verkställighet, där presumtionen om delgivning har fått verkan och den part som har rätt att presentera framställning om verkställighet uttryckligen har gjort detta och i förväg betalat kostnaderna. Enligt lag LIII från 1994 får delgivningsmannen också delge verkställighetshandlingar personligen, i enlighet med särskild lagstiftning. Om förfarandet misslyckas kan handlingarna delges genom ett nytt förfarande enligt de allmänna regler som är tillämpliga på delgivning av officiella handlingar.

I lag CXXX från 2016 och Länken öppnas i ett nytt fönsterlag L från 2009 om betalningsföreläggande anges andra fall där delgivning genom delgivningsman kan användas.

Förutom ovanstående får, i de fall som anges i lag, delgivning ske med hjälp av särskilda delgivningsenheter, t.ex. genom domstolspersonal (t.ex. delgivning av kallelser till civilprocesser i brådskande fall).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

I lag CXXX från 2016 skiljer man mellan obligatorisk och valfri elektronisk kommunikation.

Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterlag CCXXII från 2015 om allmänna regler för elektronisk förvaltning och betrodda tjänster (nedan kallad lag CCXXII från 2015) ska de som enligt lag är skyldiga att använda elektronisk kommunikation (t.ex. juridiska ombud och företag) inge alla ansökningar till domstolen på elektronisk väg, på det sätt som föreskrivs i lag CCXXII från 2015 och tillämpningsdekreten till denna. Domstolen delger också dessa personer handlingar på elektronisk väg.

Parter i förfarandet som inte är skyldiga att använda sig av elektronisk kommunikation, eller deras företrädare om dessa inte är juridiska ombud, får – med de undantag som anges i lag CXXX från 2016 – om de så önskar inge handlingar på elektronisk väg i enlighet med bestämmelserna i lag CCXXII från 2015 och tillämpningsdekreten till denna. Om en part eller dess företrädare väljer att kommunicera på elektronisk väg delger domstolen alla handlingar på elektronisk väg.

Om elektronisk kommunikation används garanteras kontinuerlig kontakt med domstolen via det elektroniska delgivningssystemet. Den part som väljer att använda sig av elektronisk kommunikation meddelas huruvida deras inlagor uppfyller it-kraven.

Det säkra delgivningssystemet garanterar bland annat att mottagaren meddelas om att deras meddelanden har tagits emot, och huruvida delgivningen lyckades. Tjänsteleverantören är skyldig att omedelbart skicka ett mottagningsbevis till avsändaren. Mottagningsbeviset ska skickas till den e-postadress som anmälts och bekräfta informationen beträffande delgivningen av handlingen.

För handlingar som delgetts med hjälp av det säkra delgivningssystemet ska mottagningsbeviset skickas inom fem arbetsdagar, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen. Om adressaten inte tar emot e-postmeddelandet inom den tidsfristen, men inte heller vägrar att ta emot meddelandet, skickas ett andra meddelande den första arbetsdagen efter perioden på fem arbetsdagar.

Sedan möjligheten till elektronisk kommunikation infördes i processrätten är bestämmelserna i lag CXXX från 2016 om presumtion om delgivning (som beskrivs närmare nedan) inte enbart tillämpliga på postleveranser utan på alla lagliga sätt att delge handlingar, inklusive på elektronisk väg.

I brådskande fall får kallelser till civilprocesser skickas via e-post också i avsaknad av elektronisk kommunikation.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Enligt lag CXXX från 2016 ska delgivning ske genom anslag om partens bosättning är okänd och handlingen inte kan delges den parten på elektronisk väg, eller om parten bor i en stat som inte tillhandahåller rättsligt bistånd för delgivning, eller om det finns andra bestående hinder för delgivning, eller om så föreskrivs i lag. Huvudregeln är att domstolen endast får besluta om delgivning genom anslag på begäran av en part och endast om det finns starka skäl för detta.

Anslaget ska visas i femton dagar på domstolarnas centrala webbplats, på domstolens anslagstavla och på anslagstavlan hos det lokala borgmästar- eller kommunstyrelsekontoret på partens senast kända bostadsort. Om parten har en e-postadress ska det anslagna meddelandet även skickas till e-postadressen.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

När det gäller delgivning genom anslag är huvudregeln att handlingarna ska anses delgivna den femtonde dagen efter att de anslogs på domstolens centrala webbplats.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Leverantören och adressaten får enligt lag CLIX från 2012 komma överens om att den post som adressaten får inte ska delges på den adress som anges på försändelserna utan på en annan adress. Enligt regeringsdekret nr 335/2012 ska postleverantören informera om när officiella handlingar adresserade till en postbox tas emot. Detta ska göras genom att lämna ett meddelande i postboxen, också när handlingen är adresserad till postboxen men inte till postboxens innehavare.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Enligt lag CXXX från 2016 ska domstolshandlingar anses delgivna den dag då delgivningsförsöket gjordes, om adressaten vägrar motta handlingarna.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

När det gäller delgivning enligt artikel 14 i förordningen har den ungerska postleverantören ingen information om att försändelsen som tas emot från utlandet är en officiell handling. Därför tillämpas inte de särskilda reglerna för delgivning av officiella handlingar, utan bara de allmänna nationella regler som är tillämpliga på rekommenderade försändelser (med mottagningsbevis).

Informationen i punkt 5 om personer som är bemyndigade att ta emot handlingar gäller för officiella handlingar.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om adressaten eller annan bemyndigad mottagare inte är närvarande på adressen vid tidpunkten för delgivningsförsöket ska leverantören lämna ett meddelande som informerar adressaten om att handlingen kan hämtas på leverantörens leveransställe. Adressaten, ett ombud eller en indirekt mottagare som har sin hemvist eller bostad på den angivna adressen kan hämta ut handlingen på leveransstället. Om adressaten eller annan bemyndigad mottagare inte hämtar ut försändelsen före utgången av den tidsfrist som anges i meddelandet ska leverantören returnera handlingen som ej levererad.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Tillgänglighetsperioden bestäms av postleverantören. När det gäller Magyar Posta Zrt. är den tio arbetsdagar från delgivningsförsöket. För meddelandesätt, se föregående punkt.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Det skriftliga beviset på delgivningen är mottagningsbeviset, vilket anger resultatet av delgivningsförfarandet, dvs. mottagaren, mottagarens funktion om han eller hon inte är adressaten (t.ex. ett ombud), datum för mottagandet eller, om delgivning inte skett, vad som hindrade delgivningen (t.ex. vägrat mottagande, ”Ej uthämtad”). Leverantören ska alltid returnera mottagningsbeviset till avsändaren.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om en presumtion om delgivning har fått verkan (adressaten vägrade att ta emot handlingen eller tog inte emot den trots två delgivningsförsök) kan adressaten, enligt lag CXXX från 2016, på någon av nedanstående grunder inge en invändning till den domstol som inledde det förfarande inom ramen för vilket det första delgivningsförsöket gjordes. Invändningen ska inges inom femton dagar från det att adressaten får veta att delgivning presumeras ha skett eller får kännedom om delgivningen. Som en allmän regel får en invändning inte inges mer än tre månader efter den dag presumtionen får verkan eller delgivningsdagen. Om presumtionen om delgivning eller delgivningen avser en handling som inleder ett förfarande kan invändningen inges medan förfarandet pågår, inom femton dagar från det att adressaten får veta att presumtionen fått verkan eller får veta att handlingen faktiskt har delgetts.

Domstolen godtar invändningen om adressaten inte kunde ta emot domstolshandlingen på grund av något av följande skäl:

a) Delgivningen genomfördes i strid med den lagstiftning som är tillämplig på delgivning av officiella handlingar eller var inte lagenlig av andra orsaker.

b) Adressaten kunde inte ta emot handlingen av skäl som inte omnämns i punkt a, utan egen förskyllan.

Endast fysiska personer får invända mot presumtionen om delgivning av de skäl som anges i punkt b.

Om domstolen godtar invändningen blir de rättsliga konsekvenserna av presumtionen av delgivning ogiltiga, och vid behov måste delgivningen och eventuella handlingar och processuella åtgärder som redan vidtagits tas om.

En invändning får även göras under ett verkställighetsförfarande. Om det beslut som anses ha delgetts vinner laga kraft får adressaten – av ovannämnda skäl – inge en invändning till den domstol som meddelade beslutet i första instans under verkställighetsförfarandet, inom femton dagar från det att adressaten fick vetskap om förfarandet för att verkställa beslutet.

Huvudregeln är att domstolen endast får besluta om delgivning genom anslag på begäran av en part och endast om det finns starka skäl för detta. Om de fakta som ange i ansökan om delgivning genom anslag visar sig vara felaktiga och den ansökande parten var medveten om detta, eller rimligen borde ha varit medveten om detta, ska parten åläggas att betala den kostnad som uppkommer i samband med delgivningen genom anslag, oavsett resultatet av förfarandet. Domstolen utdömer också böter.

Ett slutligt avgörande kan bli föremål för omprövning om en handling som inleder ett förfarande eller en annan handling delgetts en part genom anslag i strid med de regler som är tillämpliga på delgivning genom anslag.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Kostnaderna för delgivning av handlingar ingår i domstolsavgifterna. En part behöver därför inte betala några kostnader för delgivning i samband med ett domstolsförfarande. Det enda undantaget är delgivning genom delgivningsman, enligt lag LIII från 1994, där en person som begär verkställighet ska betala de därmed förknippade kostnaderna i förväg. I enlighet med lagen har delgivningsmannen rätt till ett arvode på 6 000 HUF och en klumpsumma på 1 500 HUF för att täcka sina kostnader, oavsett antalet delgivningsförsök.

Om ett verkställighetsförfarande inleds på grundval av den handling som ska delges ska kostnaderna bäras av gäldenären. Kostnader som avser delgivning genom anslag ska betalas i förväg av den person som begär delgivning genom anslag.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
De EU-länder som ansvarar för det nationella innehållet på den här webbplatsen håller på att uppdatera delar av sitt innehåll mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU. Det kan dock ta ett tag innan vi har uppdaterat alla sidor.

Senaste uppdatering: 20/11/2020