Delgivning av handlingar - Irland

Återställ Spara som pdf

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Syftet med delgivning är att se till att svarande känner till innebörden i den fordran som riktas mot dem och att de får kännedom om de handlingar som rör fordran. Domstolens arbetsordning innehåller särskilda krav för säkerställande av att delgivning sker på riktigt sätt.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Alla handlingar genom vilka civilrättsliga förfaranden inleds inför distriktsdomstol (District Court), grevskapsdomstol (Circuit Court) eller High Court och alla efterföljande handlingar i förfarandena.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Den part för vars räkning handlingen utfärdas eller en person som denna part har bemyndigat för ändamålet.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Nej. Delgivningsadressen måste tillhandahållas av den begärande myndigheten.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Nej. Det finns inget centralt adress-/folkbokföringsregister över privatpersoner. Man kan finna ett företags registrerade adress genom att söka på det irländska bolagsverkets webbplats.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

En framställan hanteras av grevskapsdomstolen som en framställan enligt förordning (EG) nr 1206/2001.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Vid distriktsdomstolen kan delgivning ske

i) per rekommenderat brev

ii) per rekommenderat brev med mottagningsbevis

iii) genom direkt överlämning i ett förseglat kuvert till en annan person än den som ansökan avser

iv) genom personlig delgivning eller delgivning med en anhörig över 16 års ålder som bor tillsammans med svaranden.

Vid grevskapsdomstolarna delges praktiskt taget alla handlingar med rekommenderat brev.

När det gäller överdomstolen anges det i Order 9 Rule 2 of the Rules of the Superior Courts att en stämningsansökan mot fysiska personer ska delges genom personlig delgivning. Delgivning kan även ske på annat sätt om rimliga åtgärder har vidtagits för att få personlig delgivning till stånd. Handlingar som aktualiserats längre fram i förfarandet delges vanligtvis med rekommenderat brev (se Order 121 RCS, 1986, i dess ändrade lydelse). I avsnitt 51 i aktiebolagslagen (Companies Act 2014) föreskrivs att en stämningsansökan mot ett företag som är registrerat i Irland ska delges med vanlig post och i avsnitt 1310 i att detsamma gäller för externa bolag.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Elektronisk delgivning av handlingar är inte tillåtet.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Delgivning sker vanligtvis genom personlig delgivning eller delgivning per rekommenderat brev. Om irländska rättsliga åtgärder måste delges på något annat sätt som per vanlig post, fax, e-post eller tillkännagivande måste en ansökan om indirekt delgivning inges till domstolen. Om ansökan beviljas kan åtgärderna delges med det alternativa delgivningssätt som domstolen tillåter.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om delgivning sker till följd av en begäran om indirekt delgivning anses handlingarna ha delgetts när villkoren i domstolsbeslutet har följts. Om delgivning sker med post ska handlingarna enligt lag presumeras vara delgivna när de tillhandahålls per vanlig post. Detta är en presumtion som kan motbevisas.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om delgivning har skett enligt ett domstolsbeslut informeras adressaten på det sätt som anges i beslutet. Om handlingarna delges per rekommenderat brev och adressaten är otillgänglig, ska postpersonalen lämna ett meddelande hos adressaten om att han eller hon ska hämta en handling som skickats med rekommenderad post på postkontoret. Brevet finns vanligtvis kvar på postkontoret i 7–10 dagar.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Det blir inga följder om adressaten vägrar att motta handlingarna. Om delgivning inte har kunnat ske inom ramen för irländska rättsliga åtgärder, kan en ansökan inges till domstol om en förlängd delgivningsfrist och/eller om användning av ett annat delgivningssätt.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Om det rör sig om vanlig post levereras handlingen till adressen. Vid rekommenderat brev levereras handlingen enbart till den namngivna personen. Detta gäller såväl inrikes som utrikes post.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Som ett alternativ till postutdelning kan en person enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 1393/2007 utföra personlig delgivning via en advokat (solicitor) eller delgivningsman (summons server).

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Postkontoret anger vanligtvis en tidsfrist på det meddelande som skickas till adressaten. Meddelandet lämnas på adressatens adress. Tidsfristen är i regel en vecka.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Distrikts- och grevskapsdomstolar: När delgivning sker med rekommenderat brev ska den person som postade försändelsen, tidigast tio dagar efter den dag försändelsen postades, avge en förklaring på heder och samvete och bifoga kvittot på försändelsen.

High Court: Här krävs ett edsvuret intyg (affidavit) från den som delgivit handlingen som bevis till domstolen. Vid en stämningsansökan ska uppgifter om delgivningen antecknas på stämningsansökan inom tre dagar från delgivningen. Det edsvurna intyget om personlig delgivning bör innehålla en uppgift om detta.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Det är möjligt att ansöka vid domstol om upphävande av eventuella beslut som meddelats, om en kallelse till domstolsförhandling inte har skickats till svaranden på rättmätigt sätt.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Den enda kostnaden är portokostnaden samt kostnaden för arvode till ett ombud, om ett sådant anlitas.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 08/12/2017