Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Delgivning av handlingar - Rumänien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Domstolen får besluta om en ansökan om parterna har kallats eller är närvarande personligen eller genom ombud. Delgivning av handlingar utomlands eller från utlandet är ett förfarande som gör att adressaterna får kännedom om handlingarna: parter, vittnen eller deltagare i en rättegång i den ansökande staten (artikel 3.1 i lag nr 189/2003 om internationell rättslig hjälp av civil eller kommersiell natur).

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

De rättsliga handlingar som måste delges enligt lag är de som ingår i en rättegång av civil eller kommersiell natur och vilkas delgivning beslutas av domstol (stämningar, domar, ansökan om omprövning etc.).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Delgivning av rättegångshandlingar sker utan kostnad, automatiskt, av domstolens delgivningsmän eller av annan domstolspersonal. Om detta inte är möjligt ska handlingarna delges per post som rekommenderad försändelse med deklarerat innehåll och mottagningsbevis, i ett förseglat kuvert, till vilket ett bevis på delgivning/en rapport och ett meddelande ska bifogas. Delgivning kan även utföras av delgivningsmän eller med bud på begäran och bekostnad av berörd part (artikel 154.1, 154.4 och 154.5 i civilprocesslagen).

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Den första ansökan måste innehålla partens adress (artikel 194 i civilprocesslagen). I det inledande förfarandet för kontroll och justering av ansökan får domstolen be sökanden om ytterligare information som inte finns i ansökan (artikel 200 i civilprocesslagen).

Domstolen är inte skyldig att på eget initiativ kontrollera sökandens aktuella adress. Domstolen har dock en allmän skyldighet att spela en aktiv roll (artikel 22 i civilprocesslagen) och vidta nödvändiga åtgärder för ett väl underbyggt beslut.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Adressen till en rumänsk medborgare kan fås via inrikesministeriet (nationella inspektionen för personuppgifter och databasadministration – INEPABD, str. Obcina Mare nr. 2, Sector 6, Bukarest, tfn +40214135442, +40217467047/8/9, fax +40214135049, e-post Länken öppnas i ett nytt fönsterdepabd@mai.gov.ro; webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://depabd.mai.gov.ro/furnizari_date.html) eller via ett lokalt folkbokföringskontor.

Berörda personer kan få vissa personuppgifter om rumänska medborgare från det nationella folkbokföringsregistret, när det gäller hemvist eller bostadsadress, genom att lämna in en motiverad skriftlig ansökan till det lokala folkbokföringskontor i det område där den eftersökta advokatbyrån/personen finns. Uppgifterna får bara lämnas ut med den berörda personens förhandsmedgivande.

Medgivande behövs inte om det finns en berättigad laglig grund och ansökan görs av vissa myndigheter (polis, försvar, rättsväsende, sociala myndigheter etc.) eller av personer vilkas legitima intressen styrks av handlingar varav den berättigade lagliga grunden framgår. De organ som är behöriga för att besluta om ansökningar från juridiska personer är de lokala folkbokföringskontoren och INEPABD.

För specifika eller mindre omfattande ansökningar är avgiften 1 rumänsk leu per person som betalas genom kontonummer RO35TREZ70620330108XXXXX (IBAN), som öppnats för statens räkning i Bukarest, skatteregistreringsnummer 26362870 (när uppgifterna lämnas av INEPABD), eller genom kommunala konton (när uppgifterna lämnas av ett lokalt folkbokföringskontor).

Ett skattemärke på 5 lei ska fästas på varje ansökan. För mer omfattande ansökningar är avgiften 120 lei per timme i det centrala datasystemet, eller 7 lei per timme i det lokala datasystemet. Offentliga institutioner med behörighet inom vissa områden (försvar, allmän ordning, nationell säkerhet, rättsväsende, finanser, hälso- och sjukvård etc.) är undantagna avgifter för uppgifter som efterfrågas i tjänsten.

Adressen till en juridisk persons säte kan fås via det nationella handelsregisterkontoret (Bd. Unirii nr. 74, sections 2+3, bl. J3B, Sector 3, Bukarest; https://portal.onrc.ro/ ) eller via de domstolsanknutna handelsregisterkontoren

Bestyrkta kopior av uppgifterna i registret och av de skickade handlingarna kan utfärdas på sökandens bekostnad, liksom information med anknytning till de registrerade uppgifter och intyg som styrker att en särskild handling eller uppgift är eller inte är registrerad. Handlingarna kan också efterfrågas och fås per post. På begäran utfärdas handlingarna i elektronisk form och skickas online, med en utökad elektronisk signatur inkluderad, bifogad eller logiskt associerad.

Blanketter, skatter och avgifter för specifik (grundläggande eller utökad) information, tidigare rapporter och intyg finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.onrc.ro/index.php/en/, under ”Information”.

Om det finns samarbetsprotokoll får handlingar och information lämnas ut kostnadsfritt till vissa myndigheter och offentliga institutioner, juridiska personer, journalister och representanter för massmedia samt ackrediterade diplomatiska beskickningar.

Tjänsten InfoCert är tillgänglig för utfärdande av intyg online och för tillhandahållande av information via portalen https://portal.onrc.ro/. Handlingar som fås via denna tjänst omfattas av bestämmelserna om elektroniska signaturer och tidsstämplar. De innehåller säkerhetsdetaljer som kvalificerade elektroniska signaturer, tidsstämplar, vattenmärken (grafiska märken i sidbakgrunden) och streckkoder. Exempelhandlingar utfärdade genom denna tjänst finns på https://portal.onrc.ro/ONRCPortalWeb/appmanager/myONRC/signup?p=infoCert.

Det är möjligt att lämna ut personuppgifter om medlemmar, aktieägare eller andra personer i det fall uppgifterna efterfrågas i en ansökan och lämnas ut direkt, eller lämnas ut elektroniskt via onlinetjänsten RECOM och skickas online med en utökad elektronisk signatur inkluderad, bifogad eller logiskt associerad, eller via intyg. Myndigheter inom områdena rättsväsende, nationellt försvar och finanser, liksom likvidatorer och delgivningsmän, kan också få tillgång till andra uppgifter.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Tillstånd för att handlägga sådana framställningar ges av domstol. Rumänska domstolar tar emot ett fåtal skrivelser med begäran om en persons adress/säte, och det är svårt att bedöma om det finns ett enhetligt tillvägagångssätt. Tillgänglig information antyder att rumänska domstolar i allmänhet tillåter sådana framställningar.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Se svaret på fråga 3.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Rättegångshandlingar får delges av domstolstjänstemän och per fax, e-post/annat sätt som garanterar att handlingens innehåll översänds liksom mottagningsbeviset, om berörd part har lämnat sina kontaktuppgifter till domstolen i detta syfte. När en domstol skickar en rättegångshandling ska den också skicka med en blankett att fyllas i av adressaten, med ankomstdatum, namnförtydligande och underskrift av den person som ansvarar för att ta emot försändelsen, för att bekräfta mottagandet. Blanketten ska som bekräftelse återsändas till domstolen per fax, e-post eller på annat sätt (artikel 154.6 i civilprocesslagen).

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Se svaret på fråga 3.

Den person som kallas ska delges personligen. När det gäller personer som bor på hotell/vandrarhem ska handlingen överlämnas till föreståndaren eller dörrvakten (artikel 161 i civilprocesslagen).

Handlingen ska överlämnas till den enhet där adressaten finns (militär enhet, hamnkontoret om det gäller fartygsbesättning, fängelseledningen om det gäller interner, eller till sjukhusförvaltningen om det gäller patienter), och enheten i fråga ska därefter lämna handlingen till adressaten och ge mottagningsbeviset till delgivningsmannen, alternativt skicka det direkt till domstolen (artiklarna 161 och 162 i civilprocesslagen).

Handlingar får delges den person som ansvarar för att ta emot post, byggnadens föreståndare, vakten, säkerhetsvakten eller huvudkontoren för följande enheter (för adressater som anges inom parentes): ministeriet för offentliga finanser/andra utsedda organ (staten), juridiska ombud (lokala förvaltningsmyndigheter, juridiska personer som regleras av offentlig rätt), ombudens huvudkontor/dotterbolag (juridiska personer som regleras av privaträtt), ett utsett ombud (föreningar, företag, enheter som inte är juridiska personer), deras hemadress/säte (personer som omfattas av insolvensförfaranden och borgenärer), utrikesministeriet (personal vid diplomatiska beskickningar/konsulat, rumänska medborgare utsända till internationella organisationer och deras familjemedlemmar som bor med dem utomlands), centrala organ som sänt ut anställda eller som ansvarar för den enhet som sänt dem utomlands (övriga rumänska medborgare som befinner sig utomlands för arbetsrelaterade syften, liksom deras medföljande familjemedlemmar).

Om adressaten vägrar att ta emot handlingen ska delgivningsmannen lägga den i hans/hennes brevlåda. Om det inte finns någon brevlåda ska ett meddelande lämnas på adressatens dörr, som bland annat ska innehålla information om att adressaten ska inställa sig dagen efter eller senast sju dagar efter dagen för meddelandet (tre dagar i brådskande fall) på domstolens/borgmästarens kansli som är behörigt där adressaten bor/har sitt säte (om adressaten inte finns på samma ort som domstolen) för att delges handlingen.

Om adressaten inte påträffas ska delgivningsmannen lämna över handlingen till en annan person (vuxen familjemedlem som bor med adressaten och tar emot post). Om adressaten bor på hotell/i ett flerbostadshus och inte påträffas ska delgivningsmannen delge handlingen till föreståndaren/dörrvakten. Den person som tar emot handlingen ska underteckna mottagningsbeviset. Delgivningsmannen ska kontrollera hans/hennes identitet och underskrift och upprätta en rapport. Om mottagaren tar emot handlingen men vägrar att underteckna mottagningsbeviset, eller inte kan underteckna det, ska delgivningsmannen upprätta en rapport. Om ingen person är närvarande, eller är närvarande men vägrar att ta emot handlingen, ska handlingen läggas i brevlådan. Om det inte finns någon brevlåda ska ett meddelande fästas på dörren.

Delgivningsmannen är alltid skyldig att överlämna handlingen och rapporten, inom 24 timmar efter att ha lämnat meddelandet, till domstolens/borgmästarens kansli, som därefter kommer att delge handlingen. När en part tar emot en handling från en tjänsteman från borgmästarens kansli ska tjänstemannen överlämna beviset på delgivning och rapporten till domstolen inom 24 timmar. Om tidsfristen löper ut utan att parten inställer sig på borgmästarens kansli för att delges handlingen ska en tjänsteman från kansliet vidarebefordra handlingen och rapporten till domstolen (artikel 163 i civilprocesslagen).

Om sökanden inte kan hitta svarandens adress får domstolen godkänna delgivning genom anslag, varigenom handlingen sätts upp vid domstolens dörr, domstolens entré och den senast kända adressen. Domstolen får även, i förekommande fall, besluta om offentliggörande av kallelser i Rumäniens officiella kungörelseorgan eller i en nationell dagstidning med bred spridning. Vid godkännande av delgivning genom anslag ska domstolen också utse ett ombud från advokatkåren, som ska kallas att försvara svarandens intressen under förhandlingarna.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Förfarandet avslutas vid undertecknandet av beviset på delgivning eller vid upprättandet av rapporten, oavsett om parten har tagit emot rättegångshandlingen personligen eller inte. Om handlingen delges per post/bud avslutas förfarandet när mottagningsbeviset skrivs under eller när den postanställde/kuriren registrerar adressatens vägran att ta emot försändelsen. Vid delgivning per fax, e-post eller på annat sätt avslutas förfarandet den dag som står på utskriften av inlämningskvittot, intygat av domstolstjänstemannen som skickade handlingen (artikel 165 i civilprocesslagen).

Om adressaten vägrar att ta emot handlingen eller om han/hon inte har någon brevlåda ska delgivningsmannen lämna ett meddelande på hans/hennes dörr med en uppmaning om att han/hon ska inställa sig på domstolens/borgmästarens kansli för att hämta ut handlingen. Om adressaten inte inställer sig anses handlingen ha delgetts när tidsfristen löper ut (artikel 163 i civilprocesslagen).

Vid delgivning genom anslag anses förfarandet ha slutförts den femtonde dagen efter offentliggörandet (artikel 167 i civilprocesslagen).

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om adressaten inte kan påträffas får delgivningsmannen eller den postanställde överlämna handlingen till en annan person. Om en sådan person vägrar att ta emot handlingen får handlingen läggas i hans/hennes brevlåda. Om det inte finns någon brevlåda ska ett meddelande lämnas på adressatens dörr eller på den andra personens dörr. Delgivningsmannen ska inom 24 timmar efter att ha lämnat meddelandet överlämna handlingen och rapporten till domstolens/borgmästarens kansli som är behörigt på den ort där adressaten bor/har sitt säte, och som ska delge handlingen.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Förfarandet anses ha slutförts vid upprättandet av rapporten, oavsett om parten har tagit emot handlingen personligen eller inte. Vid delgivning per post eller bud avslutas förfarandet när den postanställde/kuriren undertecknar partens vägran att ta emot försändelsen (artikel 165 i civilprocesslagen).

Om adressaten tar emot handlingen men vägrar att underteckna beviset på delgivning, eller om han/hon inte kan underteckna det, ska delgivningsmannen upprätta en rapport. Om adressaten vägrar att ta emot handlingen ska delgivningsmannen lägga den i hans/hennes brevlåda. Om det inte finns någon brevlåda ska ett meddelande lämnas på adressatens dörr och en rapport ska upprättas. Adressaten ska i meddelandet underrättas om att han/hon måste inställa sig i domstolen eller på borgmästarens kansli för att hämta ut handlingen. I annat fall anses delgivning ha skett (artikel 163 i civilprocesslagen).

Den part som inställer sig vid domstolen personligen eller genom en advokat eller ett annat ombud är skyldig att ta emot de rättegångshandlingar som delges under förhandlingen. Om han/hon vägrar att ta emot handlingarna anses de ha delgetts genom att tillföras handlingarna i målet. Berörd part kan få handlingarna därifrån på begäran, genom att underteckna ett mottagningsbevis (artikel 170 i civilprocesslagen).

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Om adressaten inte påträffas får handlingen överlämnas till en annan person (en vuxen familjemedlem som bor med adressaten och tar emot post). Om adressaten bor på hotell/i ett flerbostadshus och inte är hemma får handlingen delges föreståndaren eller dörrvakten (artikel 163.6 och 163.7 i civilprocesslagen).

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Postutdelning sker bara en gång. Om adressaten, eller en person med behörighet att ta emot post, inte påträffas ska ett meddelande lämnas till honom eller henne om att handlingen ska hämtas ut på postkontoret inom 10 dagar. Om adressaten underlåter att göra detta ska ett nytt meddelande lämnas till honom/henne efter två arbetsdagar om att handlingen ska avhämtas på postkontoret inom tio dagar.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Efter det andra meddelandet ligger handlingarna kvar på postkontoret i tio dagar innan de returneras till avsändaren. Adressaten underrättas i meddelandet om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Beviset på delgivning eller delgivningsrapporten som upprättas av delgivningsmannen (artikel 164 i civilprocesslagen), och postkvittot som undertecknas vid delgivning av handlingar med rekommenderad försändelse och mottagningsbevis (artikel 155.13 i civilprocesslagen).

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

• Uppskjutande av domen. Domstolen skjuter upp rättegången och fattar beslut om ny kallelse om den anser att den frånvarande parten inte har kallats i överensstämmelse med lagen, annars ogiltigförklaras rättegången (artikel 153 i civilprocesslagen).

• Eventuella rättegångshandlingar som upprättats efter en utebliven eller olaglig kallelse förklaras ogiltiga; processinvändning på grund av utebliven eller olaglig kallelse.

• Skäl för extraordinära rättsmedel (överklagan gällande ogiltigförklaring eller omprövning).

• Skäl för vägran att erkänna och verkställa dom (exekvatur).

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Se svaret på fråga 3.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/01/2017