Zatvori

BETA VERZIJA PORTALA SADA JE DOSTUPNA!

Posjetite BETA verziju europskog portala e-pravosuđe i pošaljite nam povratne informacije!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Specialdomstolar - Tyskland

Ova je stranica strojno prevedena i njezina kvaliteta nije zajamčena.

Kvaliteta ovog prijevoda ocijenjena je kao: nepouzdana

Smatrate li ovaj prijevod korisnim?

I detta avsnitt finns information om specialdomstolar i Tyskland.


Specialdomstolar

Arbetsdomstol

Arbetsdomstolen handlägger i allt väsentligt arbetsrättsliga tvister som härrör från avtalsförhållanden mellan arbetstagare och arbetsgivare (arbetsrätt). De behandlar även tvister om kollektivavtal, t.ex. genom att involvera fackföreningar och arbetsgivarorganisationer (kollektivavtal) eller mellan en arbetsgivare och en byggkommitté.

Domstolarna i första instans är arbetsdomstolar (i egenskap av domstolar i delstaterna). Arbetsdomstolen i arbetsdomstolen är avdelningen. I princip beslutar den med en yrkesdomare som ordförande och två arvoderade domare, varav den ena ska vara anställd av löntagarna och den andra av arbetsgivarna. Vissa beslut som inte ingår i det muntliga förfarandet fattas av ordföranden utan bidrag från lekmannadomarna.

”Högre arbetsdomstolar” (Landesarbeitsgerichte, som även är domstolar i delstaterna) ansvarar för handläggningen av överklaganden och klagomål mot arbetsrättsliga domar. Dessa domstolar består också av en yrkesdomare och två lekmannadomare (en från arbetstagarens område och den andra från arbetsgivarens område).

I sista instans fattar den federala arbetsdomstolen ( Länken öppnas i ett nytt fönsterBundesarbeitsgericht), på federal nivå, beslutet. Skiljedomstolen ska bestå av en ordförande, två andra yrkesdomare och en arvodesdomare från arbetstagarnas och arbetsgivarnas län.

Förvaltningsrätt

Tre olika grenar av domstolarna ansvarar för att bedöma förvaltningsbeslut: allmän förvaltningsdomstol, social och ekonomisk domstol. En viktig egenskap hos allmänna förvaltningsdomstolar och sociala och finansiella domstolar är att de tillämpar principen att det är domstolens uppgift att försäkra sig om de faktiska omständigheterna (Amtsermittlung). Denna officiella utredningsprincip motiverar en skyldighet för domstolarna att utreda sakförhållandena på eget initiativ (dvs. inte bara på begäran av en part eller på grundval av de bevis som parterna lagt fram), eftersom de rättsliga beslutens materiella riktighet påverkar allmänintresset.

Allmänna förvaltningsdomstolar

Allmänna förvaltningsdomstolar har tre behörighetsnivåer (instanser).

  1. Första instans: Förvaltningsdomstolar
  2. Andra instans: De högsta förvaltningsdomstolarna (eller förvaltningsdomstolarna) i de enskilda delstaterna
  3. sista instans: Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala förvaltningsdomstolen.

I första instans är förvaltningsdomstolarna i princip behöriga. De högre förvaltningsdomstolarna är i första instans domstolar som prövar förstainstansdomstolarnas avgöranden ur rättslig och faktisk synvinkel. Med mycket få undantag är den federala förvaltningsdomstolen en appellationsdomstol som endast prövar rättsfrågor (”Revision”).

Det allmänna förvaltningsrättsliga systemet är i allmänhet ansvarigt för tvister mellan medborgare och förvaltningar om korrekt tillämpning av administrativa lagar och administrativa akter. I stället för förvaltningsdomstolarna är de allmänna domstolarna behöriga om administrationen inte har utövat myndighetsutövning i fallet utan har agerat i egenskap av privat bolag. Detta gäller för alla tvister som uppstår till följd av denna verksamhet. Dessutom är alla tvister undantagna från det allmänna förvaltningsrättsliga systemet för vilket en annan domstol är behörig på grund av lagstiftning (såsom Fiscal Court, Arbetsdomstolen eller allmänna domstolar).

Förvaltningsdomstolarna i förvaltningsdomstolarna är avdelningar som i allmänhet tillsätts av tre yrkesdomare och två arvoderade domare. Den högsta förvaltningsdomstolen består vanligtvis av tre yrkesdomare. En senat i den federala förvaltningsdomstolen är i princip tillsatt med fem yrkesdomare. Vid förvaltningsdomstolar kan ärenden överföras till en ensamdomare.

Sociala domstolar

Det sociala rättssystemet är uppdelat på exakt samma sätt som det allmänna förvaltningsrättsliga systemet i tre fall, med en motsvarande arbetsfördelning. De sociala domstolarna är principiellt behöriga i första instans. Appellationsdomstolar är de 14 statliga socialdomstolarna, Länken öppnas i ett nytt fönster Bundessozialgericht (den federala sociala domstolen) är, med några få undantag, överprövningsinstans.

De sociala domstolarna har främst behörighet att hantera tvister om social trygghet (försäkring mot pensioner, olycksfall, sjukdom och långvarig vård), arbetslöshetsförsäkring, grundläggande försäkring för arbetssökande och social trygghet (särskilt socialt bistånd, förmåner enligt lagen om asylsökande, vissa frågor om funktionshinder). Kamrarna, som är paneler i sociala domstolar, består av en yrkesdomare och två arvoderade domare. Senaten verkar som bildande av högre socialdomstol och Bundessozialgericht med tre yrkesdomare och två arvoderade domare.

Finansiella domstolar

I den finansiella jurisdiktionen finns det de finansiella domstolarna i första instans och den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala skattedomstolen, som fungerar som överklagandeinstans. De finansiella domstolarnas behörighet omfattar främst tvister om offentliga avgifter, skatter och tullar. Finansinspektionens paneler ska bestå av tre yrkesdomare och två arvoderade domare. Den federala finansdomstolen består i princip av fem yrkesdomare. Vid finansiella domstolar i första instans kan ärenden också hänskjutas till en enskild domare.

Andra specialdomstolar

Federala författningsdomstolen

Den federala Länken öppnas i ett nytt fönsterförfattningsdomstolen säkerställer efterlevnaden av grundlagen på federal nivå. Dess beslut grundar sig på grundlagen (Grundgesetz). Det absolut största antalet förfaranden vid den federala författningsdomstolen är konstitutionella klagomål. Dessa lämnas in av medborgare som hävdar att en dom, en statlig åtgärd eller en lagstiftningsakt kränker deras grundläggande rättigheter. Ett konstitutionellt klagomål kan i regel bara tas upp till prövning om alla andra behöriga domstolar har överklagats utan framgång, det vill säga mot beslut i den sista utvägen. Endast i undantagsfall kan det konstitutionella klagomålet riktas direkt mot en lag.

Det finns flera andra typer av förfaranden. Dessa omfattar i synnerhet en abstrakt eller materiell prövning av författningsenligheten hos lagar och förfaranden för att kontrollera om de konstitutionella institutionerna har agerat utanför sitt behörighetsområde. Vissa beslut av den federala författningsdomstolen kan ha laga kraft. Domstolen består av två avdelningar (senaten), som består av åtta domare. Förstainstansrätten ska fatta beslut i kammare som består av tre domare vardera eller i senaten. i de flesta fall utan muntlig förhandling.

Regionala författningsdomstolar (Landesverfassungsgesetz)

”Regionala författningsdomstolar” är författningsdomstolar i respektive delstater. De reglerar huvudsakligen författningstvister om delstatslag (Landesrecht), som även reglerar deras praktiska sammansättning, administrativa förfaranden och behörighetsområde.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörbundsarbetsdomstolen (Bundesarbeitsgericht)

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala förvaltningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterBundessozialgericht

Länken öppnas i ett nytt fönsterBundesfinanzhof

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala författningsdomstolen


Det här är en maskinöversättning. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Senaste uppdatering: 16/09/2019