Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Specialdomstolar - Tyskland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Här hittar du information om hur specialdomstolarna i Tyskland är organiserade.


Specialdomstolar

Arbetsdomstolar

Arbetsdomstolar prövar huvudsakligen arbetsrättsliga tvister om avtalsförhållanden mellan anställda och arbetsgivare (enskild arbetsrätt). De handhar även tvister mellan parterna i kollektivavtal, t.ex. fackföreningar och arbetsgivarföreningar (kollektiv arbetsträtt), och mellan arbetsgivare och arbetsnämnder (Betriebsrat).

Arbetsdomstolarna (på delstatsnivå) är domstolar i första instans. Vid prövning av mål (i s.k. kammare) består domstolen av en yrkesdomare och två lekmannadomare, varav en företräder arbetstagarsidan och den andra arbetsgivarsidan. Vissa beslut utanför den muntliga förhandlingen fattas av ordföranden utan medverkan från lekmannadomarna.

De högre arbetsdomstolarna (också på delstatsnivå) prövar överklaganden av arbetsdomstolarnas avgöranden. Även här är kammaren sammansatt av en yrkesdomare och två lekmannadomare, varav en företräder arbetstagarsidan och en arbetsgivarsidan.

Avgöranden i sista instans meddelas av den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala arbetsdomstolen (Bundesarbeitsgericht). Den är domför med en ordförande, ytterligare två yrkesdomare samt två lekmannadomare, varav en företräder arbetstagarsidan och en arbetsgivarsidan.

Förvaltningsdomstolar

Tre olika grenar av domstolsväsendet har ansvar för att pröva förvaltningsbeslut: den allmänna förvaltningsdomstolen, socialdomstolarna och skattedomstolarna. En viktig egenskap hos de allmänna förvaltningsdomstolarna är att de tillämpar ex officio-principen (”på ämbetets vägnar”). Detta innebär att domstolarna ska utreda sakfrågor i mål på eget initiativ (dvs. inte bara på begäran av en part och utan att vara bundna av beviskrav). De är skyldiga att pröva om sakfrågor i beslut som påverkar allmänintresset är korrekta.

Allmänna förvaltningsdomstolar

De allmänna förvaltningsdomstolarna har tre instanser.

  1. I första instans finns de regionala förvaltningsdomstolarna (Verwaltungsgerichte).
  2. Andra instans är de högre förvaltningsdomstolarna för varje delstat (som kallas Oberverwaltungsgericht eller Verwaltungsgerichtshof).
  3. Som högsta instans fungerar den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala förvaltningsdomstolen (Bundesverwaltungsgericht).

De regionala förvaltningsdomstolarna är ofta förstainstansdomstolar. De högre förvaltningsdomstolarna är främst besvärsinstanser, som prövar rättsliga aspekter och sakfrågor i beslut av förstainstansdomstolar. Med mycket få undantag är den federala förvaltningsdomstolen en besvärsinstans som endast granskar lagprövningstalan (revision).

Den allmänna domsrätten i förvaltningsfrågor omfattar i princip alla tvister mellan förvaltningar och privatpersoner om korrekt tillämpning av förvaltningslagar och bestämmelser. De allmänna domstolarna blir dock (istället för förvaltningsdomstolarna) ansvariga när en part i målet är en ekonomisk förvaltning enligt civilrätten (som agerar som ett privat företag), och för alla tvister som kan uppstå med anledning av sådan verksamhet. Dessutom undantas tvister som enligt lagen ska prövas av de allmänna domstolarna, socialdomstolarna eller skattedomstolarna från den allmänna förvaltningsdomsrätten.

Inom förvaltningsrätten fattas besluten i princip av domstolar. De regionala förvaltningsdomstolarna är sammansatta av tre yrkesdomare och två lekmannadomare. De högre förvaltningsdomstolarna är vanligen sammansatta av tre yrkesdomare. Den federala förvaltningsdomstolen består av fem yrkesdomare. I de regionala förvaltningsdomstolarna kan mål dock hänskjutas till en enskild domare.

Socialdomstolar

Liksom förvaltningsdomstolarna är socialdomstolarna uppdelade i tre instanser med motsvarande arbetsfördelning. Förutom de regionala socialdomstolarna (Sozialgericht) som är förstainstansdomstolar, finns det en delstatlig finansdomstol (Landessozialgericht) för varje delstat, en besvärsinstans samt den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala socialdomstolen (Bundessozialgericht), som agerar som högsta besvärsinstans vid lagprövningstalan (Revision).

De sociala domstolarna är främst ansvariga för att döma i tvister om socialförsäkringsfrågor (pensioner, olycks- och sjukförsäkringar och försäkringar för konvalescentvård), arbetslöshetsförsäkringar och socialbidrag. Även inom den sociala domsrätten fattas besluten i princip av domstolar. En socialdomstol är sammansatt av en yrkesdomare och två lekmannadomare. De delstatliga socialdomstolarna och den federala socialdomstolen består av tre yrkesdomare och två lekmannadomare.

Skattedomstolar

På skatteområdet finns skattedomstolar i första instans och den federala skattedomstolen (Länken öppnas i ett nytt fönsterBundesfinanzhof), som agerar som högsta besvärsinstans och endast behandlar lagprövningstalan. Skattedomstolarnas behörighet omfattar främst tvister om uppbörd, skatter och tullar på federal nivå. Skattedomstolarna är sammansatta av tre yrkesdomare och två lekmannadomare och den federala skattedomstolen består av fem yrkesdomare. Mål kan hänskjutas till en ensamdomare i skattedomstolarna.

Övriga specialdomstolar

Den federala författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht)

Den Länken öppnas i ett nytt fönsterfederala författningsdomstolen prövar författningsfrågor på federal nivå. Domstolen fattar sina beslut endast utifrån grundlagen (Grundgesetz). De allra flesta målen i den federala författningsdomstolen är klagomål om tillämpningen av grundlagen. De inges av medborgare som hävdar att deras grundläggande rättigheter har blivit åsidosatta genom en dom, ett myndighetsbeslut eller lagstiftning. Författningsbesvär medges i regel endast när alla andra tillgängliga rättsmedel har uttömts (t.ex. när överklagande till högsta instans redan har gjorts, men också när författningsbesvär undantagsvis kan anföras direkt mot en lag).

Det finns flera andra typer av förfaranden. Det kan särskilt handla om abstrakt och konkret rättslig prövning av om lagar och förfaranden är grundlagsenliga och förfaranden för att kontrollera om federala grundlagsinstitutioner har respekterat gränserna för sin behörighet. Vissa beslut av den federala författningsdomstolen kan få rättslig verkan. Domstolen består av två avdelningar, som var och en består av åtta domare. Domstolen beslutar i kamrar, som var och en består av tre domare, eller av en avdelning, oftast utan muntliga förhandlingar.

Delstaternas författningsdomstolar (Landesverfassungsgerichte/Staatsgerichtshöfe)

Landesverfassungsgerichte eller Staatsgerichtshöfe är författningsdomstolar på delstatsnivå. De prövar huvudsakligen tvister som rör författningsfrågor enligt delstatslagstiftningen (Landesrecht), som också styr inrättandet och förvaltningen av samt behörigheten för dessa domstolar.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala arbetsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala förvaltningsdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala socialdomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederela skattedomstolen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFederala författningsdomstolen


Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 15/09/2016