Stäng

NU FINNS EN NY BETAVERSION AV PORTALEN!

Testa betaversionen av den europeiska e-juridikportalen och berätta vad du tycker!

 
 

Sökväg

menu starting dummy link

Page navigation

menu ending dummy link

Allmän information - Nederländerna

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 

Faktabladet har tagits fram i samarbete med Länken öppnas i ett nytt fönsterrådet för notarier i EU (CNUE).

 

1 Hur upprättas ett förordnande om kvarlåtenskap (testamente, gemensamt testamente, arvsavtal)?

Förutom i några särskilda fall (artiklarna 4:97–107 i civillagen [Burgerlijk Wetboek], nedan kallad BW) kan ett testamente upprättas enbart genom en notariehandling eller en handskriven privat handling som ges till en notarie för arkivering (artikel 4:94 BW). Ett testamente som upprättats av två eller fler testatorer godtas inte (artikel 4:93 BW). Ett avtal om ett framtida arv godtas inte heller. Enligt artikel 4:4.2 BW är avtal om fullständig eller delvis disponering av en ännu ej överlåten egendom ogiltiga.

2 Bör förordnandet registreras och i så fall hur?

Den notarie som har upprättat testamentet måste registrera informationen i det centrala testamentsregistret nästkommande arbetsdag.

Se även Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.centraaltestamentenregister.nl/. Information om arkivering, registrering och sökning i fråga om testamenten finns också på webbplatsen för det europeiska nätverket för testamentsregister under fliken ”Information sheet”: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.arert.eu/

3 Finns det restriktioner vad gäller rätten att fritt förordna om sin kvarlåtenskap (t.ex. laglott)?

Endast den avlidnes släktingar i nedstigande led (barn eller, om barnen har avlidit före den avlidne, deras barn) har rätt till laglotten. Varken maken/makan eller släktingar i uppstigande led har rätt till denna. Laglotten uppgår till hälften av egendomen, se artikel 4:64 BW. Om en släkting i nedstigande led gör anspråk på laglotten, kommer han eller hon inte längre att betraktas som en arvinge utan som en fordringsägare.

4 Vem ärver, och hur mycket, om det inte finns något förordnande om kvarlåtenskap?

Om testamente saknas tillämpas följande principer för de olika scenarierna:

Om den avlidne var ogift och inte hade några barn, ärver föräldrar och syskon i princip lika stora arvslotter, och varje förälder ärver minst en fjärdedel.

Om den avlidne var ogift och hade barn, delas dödsboet lika mellan barnen.

Om den avlidne efterlämnar en make/maka och inte hade några barn, ärver den efterlevande maken/makan hela dödsboet.

Om den avlidne efterlämnar en make/maka och barn, ärver barnen och maken/makan lika stora arvslotter, men den efterlevande maken/makan erhåller enligt lag tillgångarna i dödsboet. Boutredning genomförs på makens/makans begäran. Vart och ett av barnen kommer, i egenskap av arvingar, att ha laglig rätt till penningfordran gentemot den efterlevande maken/makan. Penningfordran motsvarar barnets andel i dödsboet. Fordran blir indrivningsbar om den efterlevande maken/makan försätts i konkurs eller blir föremål för skuldsanering (se även lagen om skuldsanering av fysiska personer [Wet schuldsanering natuurlijke personen]) eller avlider (artikel 4:13 BW).

Äkta makar och registrerade partner behandlas lika.

5 Vilken typ av myndighet är behörig när det gäller

5.1 arvsrättsliga frågor?

5.2 att ta emot en förklaring om avstående från eller accept av arv?

5.3 att ta emot en förklaring om avstående från eller accept av legat?

5.4 att ta emot en förklaring om avstående från eller accept av laglott?

Behörig instans i Nederländerna i fråga om arvsrätt är notarien. Parterna får själva välja notarie, oavsett var den avlidne hade sin senaste hemvist.

Arvingen har tre alternativ: Om arvingen helt enkelt vill godta arvet, kan han eller hon göra detta, underförstått eller uttryckligen, utan att några särskilda formaliteter krävs. Godtagandet av arvet innebär att arvingen har obegränsat personligt ansvar för skulderna i dödsboet. Arvingen kan begränsa sitt ansvar genom att uttryckligen godta arvet på villkor att skulderna i dödsboet inte överskrider själva rättigheten. Om arvingen vill avstå arvet eller godtar det på villkor att kostnaderna inte överskrider själva rättigheten, måste han eller hon inge en förklaring till domstolen. I det senare fallet fastställer domstolen en tidsgräns för godtagandet av arvet.

Testamentariska gåvor kan godtas eller avstås utan särskilda formaliteter. Enligt nederländsk rätt är det inte möjligt att delvis godta testamentariska gåvor.

En lagenlig arvinge kan avstå från sin rätt till laglotten genom att helt enkelt inte göra anspråk på denna. Inga särskilda förklaringar måste inges för detta enligt lag. Om en lagenlig arvinge avstår från sin laglott, kan detta fastställas i en förklaring.

6 Ge en kort beskrivning att förfarandet för att göra upp arvsfrågan enligt nationell lag, inklusive avveckling av egendom och fördelningen av tillgångar (detta omfattar information om huruvida arvsförfarandet inleds av en domstol, annan behörig domstol eller på eget initiativ).

I de flesta fall, särskilt om det finns ett äktenskapsförord eller ett testamente, är det bäst att anlita en notarie för att avveckla egendomen. Var och en av arvingarna eller en testamentsexekutor, i förekommande fall, kan vända sig till en notarie i Nederländerna. Parterna får själva välja notarie, oavsett var den avlidne hade sin senaste hemvist. Notarien kommer att hjälpa arvingarna att skifta dödsboet. Notarien kommer att avgöra vilka arvingarna är och därefter kontrollera om det finns något testamente och ange om förmånstagarna måste godta arvslotten eller om det eventuellt är bättre för dem att avstå denna. Notarien ska upprätta en bouppteckning och fördela kvarlåtenskapen. Notarien kan också hjälpa arvingarna att uppfylla sina skattskyldigheter. Domstolen är bara i några enstaka fall involverad vid avveckling av kvarlåtenskap. Detta kan ske om avvecklingen av egendomen är omstridd eller om någon av arvingarna inte kan tillvarata sina intressen (t.ex. om han eller hon är underårig).

7 Hur och när blir någon arvtagare eller testamentstagare?

I Nederländerna föreskrivs inga domstolsförfaranden. Det finns dock ett instrument, nämligen ett arvsintyg (Verklaring van Erfrecht), se artikel 4:188 BW, som utfärdas av den nederländska notarien (se artikel 3:31 BW) för alla berörda parter, dvs. arvingarna. Testamentsexekutorn kan också begära ett arvsintyg. I arvsintyget anger notarien, utifrån sin befogenhet, namnen på de personer som har rätt till arvet, deras arvslott och, i tillämpliga fall, exekutorns namn. Genom arvsintyget kan arvingarna/exekutorn identifiera sig för egendomens gäldenär och kommer då att kunna få tillgång till banktillgodohavanden osv. En notariehandling krävs för att överlåta fast egendom eller en rätt till en fast egendom till någon av arvingarna.

8 Är arvtagarna ansvariga för den avlidnes skulder och om ja, under vilka villkor?

Om arvingen har godtagit arvet utan förbehåll, är han eller hon fullt ansvarig för den avlidnes skulder (artikel 4: 182 BW). Om arvet godtas till följd av en bouppteckning, ansvarar arvingen för skulderna endast om dessa ingår i arvsrätten. Han eller hon är inte personligt ansvarig.

9 Vilka handlingar och/eller vilken information krävs vanligtvis för registrering av fast egendom?

Arvsintyget kan registreras i det offentliga registret över fast egendom. En särskild notariehandling krävs för att överföra äganderätt till fast egendom eller rättigheter till fast egendom.

9.1 Är det obligatoriskt, eller obligatoriskt på begäran, att utse en boutredningsman? Om det är obligatoriskt eller obligatoriskt på begäran, vilka steg ska i så fall vidtas?

Ingen boutredningsman måste utses enligt nederländsk rätt.

9.2 Vem är behörig att verkställa förordnande om den avlidnes kvarlåtenskap och/eller har rätt att ha hand om boutredningen?

Testatorer kan utse en exekutor i testamentet, vilken kan avveckla egendomen. Om ett godtagande görs till följd av en boutredning, kan en särskild förvaltare utses av domstol.

9.3 Vilka befogenheter har en boutredningsman?

Exekutorn i testamentet har i regel begränsade befogenheter enligt artikel 4:144 BW. Han eller hon kan förvalta dödsboet och driva in skulderna i detta. Testatorer kan ge exekutorn fler rättigheter, t.ex. att överlåta varor i dödsboet utan arvingarnas tillstånd. Om en exekutor utses till särskild exekutor (förvaltare som avvecklar egendom), kan han eller hon överlåta varor och fatta alla beslut i fråga om arvsskifte.

10 Vilka handlingar utfärdas vanligtvis enligt nationell lagstiftning under eller efter ett arvsmål för att bevisa förmånstagarnas ställning och rättigheter? Har de särskilda bevisvärden?

Arvingarna kan upprätta ett arvsskifte i form av en notariehandling. Detta krävs om en arvinge har bristande rättslig handlingsförmåga (om han eller hon är underårig eller på grund av konkursförvaltning/domstolsadministration). En notariehandling krävs för överlåtelse av fast egendom eller rättigheter till en fast egendom i Nederländerna (se svaret på fråga 7 ovan). I alla andra fall krävs inget arvsskifte. Ett arvsintyg räcker för överlåtelse av varor, t.ex. bankkonton och lös egendom.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 12/09/2018