Bevisupptagning genom videokonferens

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område (det europeiska privaträttsliga nätverket) har tagit fram en rad faktablad med praktisk information om regler, förfaranden och teknisk utrusning för videokonferenser mellan domstolar i olika EU-länder.


När en domstol behöver ta upp bevis utomlands i civila och kommersiella mål fungerar rådets förordning (EG) Länken öppnas i ett nytt fönsternr 1206/2001 som allmän ram för EU-ländernas samarbete. Varje EU-land har egna rutiner, så hur förfarandet går till i detalj varierar beroende på vilket land man vänder sig till.

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område har tagit fram en rad faktablad för att underlätta samarbetet när EU-ländernas rättsliga myndigheter vill använda videokonferens för att ta upp bevis i ett annat EU-land. I faktabladen hittar du praktisk information om ländernas regler, rutiner och tekniska möjligheter.

Om du vill läsa fördjupad information från ett visst land väljer du det landets flagga.


Den här sidan sköts av Europeiska kommissionen. Informationen på denna sida avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens officiella ståndpunkt. Kommissionen påtar sig inte något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. Vänligen läs den rättsliga informationen för upplysningar om upphovsrätten till EU-sidor.

Senaste uppdatering: 21/02/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Belgien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevisupptagning kan ske på båda dessa sätt. Förfarandet har utvecklats allt eftersom. Belgisk lagstiftning saknar bestämmelser om videokonferenser, men det är inte förbjudet att använda metoden.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Både vittnen och sakkunniga kan höras. I praktiken hördes parterna redan enligt artikel 17.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Den ansökande domstolens lagstiftning ska tillämpas. Den begärda bevisupptagningen får inte strida mot grundläggande principer i belgisk nationell rätt (artikel 17.5 c).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Förhör via videokonferens behöver inte ske i domstol.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Den ansökande domstolen fastställer i enlighet med sina interna regler om förhöret ska spelas in och vidtar i så fall de åtgärder som krävs.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) Endast på nederländska, franska eller tyska (belgisk rätt).

b) Inga språkkrav.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Den ansökande domstolen ser till att en tolk tillhandahålls och står för tolkningskostnaderna. I regel tillhandahåller tolken sina tjänster vid den ansökande domstolen när videokonferensen genomförs. Det finns emellertid inget som hindrar att tolken rent fysiskt befinner sig samma lokal som vittnet.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Detta fastställs i enlighet med den nationella lagstiftningen i det land där den ansökande domstolen är belägen.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna betalas av den ansökande domstolen.

Telefonförbindelsen upprättas av den ansökande domstolen. Eventuella resekostnader ska också betalas av den ansökande domstolen. Det centrala organet upplyser den ansökande domstolen om detta när det bekräftar att det har tagit emot ansökan.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Den utländska domstolen informerar vittnet om kallelsen, i vilken det anges att dennes samarbete är frivilligt.

Det centrala organet ber den ansökande domstolen att skicka kallelsen till organet innan formulär J skickas ut. Av kallelsen måste det tydligt framgå att personen informerades om att det är frivilligt att närvara vid förhöret.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Med hjälp av identitetshandlingar.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Detta sker i enlighet med den ansökande statens lagstiftning.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

En anställd vid det centrala organet tar tillfälligt på sig rollen som samordnare för att komma överens om praktiska frågor som t.ex. datum och tid för ett testförhör och det faktiska förhöret.

En handläggare/kontorist ansvarar för att sätta på och stänga av systemet.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

I så fall skickar det centrala organet en begäran om ytterligare uppgifter till den ansökande domstolen före förhöret.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 24/02/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Tjeckien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tjeckiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Förfarandet regleras både av lag nr 99/1963 (civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse) och – framför allt – av justitieministerns föreskrift nr 505/2001 om införande av interna regler och riktlinjer för distriktsdomstolar, regionaldomstolar och överdomstolar.

Enligt § 10a i justitieministerns föreskrift nr 505/2001 får ordföranden i sammansättningar med flera domare (en enda domare) använda teknisk utrustning för bild- och ljudöverföring (en bildtelefon) för att höra ett vittne eller en sakkunnig om detta behövs för att kunna skydda personers rättigheter eller garantera deras säkerhet eller om det krävs av säkerhetsskäl eller andra tvingande skäl, och om det är tekniskt möjligt.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Enligt § 11a i justitieministerns föreskrift nr 505/2001 kan både sakkunniga och vittnen höras med hjälp av bildtelefon.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

En bildtelefon får bara användas för att höra vittnen och sakkunniga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Om ordföranden i sammansättningar med flera domare (en enda domare) går med på att höra ett vittne eller en sakkunnig via bildtelefon anges den plats där vittnet eller den sakkunniga personen ska inställa sig i kallelsen. Med andra ord är det även tillåtet att använda andra platser som lämpar sig för att hålla ett förhör (t.ex. den plats där vittnen eller sakkunniga befinner sig, såsom ett sjukhus eller ett laboratorium).

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

De viktigaste delarna av ett vittnes vittnesmål protokollförs. Vissa delar av ett vittnesmål kan behöva protokollföras ordagrant. Alternativt kan man låta hela vittnesmålet protokollföras av en officiell protokollförare eller göra en ljudinspelning eller en bild- och ljudinspelning om detta tillåts i lagstiftningen eller om ordföranden i sammansättningar med flera domare (en enda domare) beslutar att sådana metoder får användas.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om ett vittne inte behärskar det språk som förhöret hålls på har han eller hon rätt till tolkning enligt artikel 37.4 i grundlagsrättsakt nr 2/1993 (stadgan om grundläggande fri- och rättigheter). Enligt § 18.2 i civilprocesslagen ska en domstol utse en tolk till den part som har ett annat modersmål än tjeckiska. Detta ska ske så snart det är uppenbart att ett sådant behov finns.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Enligt § 18.1 och 18.2 i civilprocesslagen är en domstol skyldig att ge parterna samma möjligheter att utöva sina rättigheter och att utse en tolk till den part som har ett annat modersmål än tjeckiska. Detta ska ske så snart det är uppenbart att ett sådant behov finns.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

När en person delges en kallelse att inställa sig vid domstolen tillämpar domstolen det förfarande som föreskrivs i § 51 i civilprocesslagen. Såvida det inte i lag eller särskild förordning föreskrivs andra krav på en kallelse ska kallelsen innehålla följande uppgifter: det mål i vilket personen kallas att inställa sig, saken i målet och tid och plats för domstolsförhandlingen, skälet till kallelsen, den kallade personens ställning i målet, den kallade personens skyldigheter under rättegången och, i förekommande fall, hur länge rättegången beräknas pågå. En kallelse kan delges i pappersform eller i elektronisk form och, i brådskande fall, per telefon eller telefax. Om ett vittne eller sakkunnig ska höras med hjälp av bildtelefon och den person som ska höras ska inställa sig i en annan domstols domkrets, delger den domstol i vars domkrets personen ska inställa sig kallelsen och den ansökande domstolen ber den andra domstolen att samarbeta för att genomföra förhöret (begäran om handräckning). Enligt § 115.2 i civilprocesslagen måste en kallelse delges parterna på ett sådant sätt att de ges tillräckligt med tid att förbereda sig (vanligtvis minst tio dagar innan dagen för förhöret), såvida det inte hålls ett preliminärt förhör.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Användningen av videokonferenser är förenad med överföringskostnader. Överföringen av information bör betalas av den ansökande domstol som tar initiativ till videokonferensen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Enligt § 126.1 i civilprocesslagen är varje enskild person som inte är part i ett mål skyldig att inställa sig inför domstolen och avge vittnesmål som vittne när han eller hon kallas som vittne. Personer får bara vägra att avge vittnesmål om detta skulle göra att de själva eller närstående personer riskerar åtal. Innan ett förhör inleds informeras vittnen alltid om betydelsen av sitt vittnesmål, sina rättigheter och skyldigheter och de straffrättsliga följderna av att avge falskt vittnesmål.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

När förhöret inleds är domstolen enligt § 126.2 i civilprocesslagen skyldig att fastställa vittnets identitet. Detta görs vanligtvis genom att vittnet ombeds att visa upp sitt id-kort eller pass.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt § 104.1 i lag nr 91/2012 om internationell privaträtt kan – om en myndighet i ett annat land så begär – vittnen, sakkunniga och parter höras under ed. För vittnen och parter i målet lyder eden på följande sätt: ”Jag försäkrar på heder och samvete att jag kommer att besvara varje fråga från domstolen på ett fullständigt och sanningsenligt sätt och utan att dölja någonting.” För en sakkunnig lyder eden på följande sätt: ”Jag försäkrar på heder och samvete att jag avger mitt utlåtande efter bästa förmåga och övertygelse.” Om det förekommer ytterligare en ed ändras edens lydelse på lämpligt sätt.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

När videokonferensen förbereds enas man om särskilda arrangemang beroende på vilka behov den ansökande och den anmodade domstolen har.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

När videokonferensen förbereds enas man om särskilda arrangemang beroende på vilka behov den ansökande och den anmodade domstolen har.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 28/02/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Tyskland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I Tyskland är bevisupptagning genom videokonferens tillåten i civilrättsliga förfaranden enligt § 128a.2 första meningen i civilprocesslagen (ZPO - Zivilprozessordnung) om parterna kommer överens om det. Förhöret måste överföras samtidigt i bild och ljud till den plats där ett vittne eller en sakkunnig befinner sig under förhöret och till rättssalen. Om parterna, de juridiska ombuden eller rättegångsbiträdena har fått tillstånd att befinna sig på annan plats krävs även att förhöret samtidigt överförs i bild och ljud till den platsen. Vid förhör via videokonferens på grund av en inkommande framställning enligt förordning (EG) nr 1206/2001 (”aktiv” rättslig hjälp) är § 128a i civilprocesslagen eventuellt tillämpligt med vissa ändringar. Detta beror på att den domstol som sköter bevisupptagningen inte är densamma som den domstol vid vilken förhandlingen äger rum, vilken har intresse av det direkta intryck som ges. När den ansökande domstolen begär att direkt få ta upp bevis enligt artikel 17 i förordningen (”passiv” rättslig hjälp) ska i princip alla framställningar om direkt bevisupptagning med hjälp av kommunikationsteknik beviljas. Det är även möjligt med bevisupptagning som går utöver § 128a i civilprocesslagen. Framställningar får endast avvisas av de skäl som anges i artikel 17.5. Det centrala organet får emellertid fastställa villkor för direkt bevisupptagning i enlighet med tysk lagstiftning.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Vittnen, sakkunniga och parter kan höras genom videokonferens (§ 128a.2 första meningen i civilprocesslagen).

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Enligt tysk civilprocesslagstiftning får bevisupptagning genom videokonferens äga rum genom hörande av vittnen, sakkunniga och parter (§ 128a.2 i civilprocesslagen). Annan bevisupptagning (handlingar och besiktning) genom videokonferens är inte uttryckligen tillåten.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Lagen specificerar inte på vilken plats som personen som ska höras måste vara. Det krävs dock enligt tysk civilprocessrätt att den plats från vilken överföringen till rättssalen sker är belägen i Tyskland.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt § 128a.3 första meningen i civilprocesslagen föreskrivs inte att videokonferenser ska spelas in. Inspelning av bevisupptagning kan dock göras inom ramen för rättslig hjälp med direkt bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) Vid framställningar enligt artiklarna 10–12 ska förhöret hållas på tyska. Om personer som inte behärskar tyska deltar i en förhandling ska tolk användas. Tolkning krävs inte om alla personer som deltar behärskar det främmande språket i fråga.

b) Om det är frågan om rättslig hjälp med direkt bevisupptagning bestämmer den ansökande domstolen på vilket språk förhöret ska genomföras. Det centrala organet kan emellertid använda tillståndet enligt artikel 17.4 för att fastställa villkoren för direkt bevisupptagning, exempelvis språket vid förhandlingen eller förhöret.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Vad gäller ”aktiv” rättslig hjälp är den tyska domstol som tillhandahåller hjälpen ansvarig för att genomföra förhandlingen och bevisupptagningen. Vid bevisupptagning i tyska domstolar måste tolk användas även om bara en av de berörda personerna inte behärskar tyska. Domstolen ska kontrollera huruvida personen har tillräckliga kunskaper i tyska utan att parterna begär detta. Det står domstolen fritt att välja tolk. Vid ”passiv” bevisupptagning enligt artikel 17 beslutar den ansökande domstolen huruvida det är nödvändigt med tolk samt väljer tolk. Enligt artikel 17.4 får det centrala organet bevilja tillstånd under vissa villkor, t.ex. begära att tolk används. Inom ramen för dessa villkor får det centrala organet även besluta att bevisupptagningen genomförs på tyska.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Vid ”aktiv” rättslig hjälp kallas vittnen och sakkunniga informellt av den anmodade domstolens kansli, såvida inte nämnda domstol beslutar att en formell delgivning ska ske. När domstolen beslutar att förhöret ska genomföras med hjälp av videokonferens ska den person vars vittnesmål ska överföras kallas till den lokal varifrån överföringen ska äga rum. Kallelsen ska innehålla uppgifter om parterna, föremålet för förhöret samt datum och följderna av att utebli. Kallelsen ska innehålla exakta detaljer om tid och plats för förhöret. Någon särskild kallelsetid föreskrivs inte.

När den ansökande domstolen ska ta upp bevis direkt enligt artikel 17 i förordningen ska nämnda domstol informera den person som ska förhöras om tid och plats för förhöret. Tiden och platsen beror i allmänhet på förhållandena vid de tyska domstolarna (var anläggningen är belägen och när denna kan användas). Tiden och platsen för förhöret har således ett nära samband med tillståndet från det centrala organet. I princip finns det inte någon särskild frist. Det ska dock beaktas att internationella postleveranser tar längre tid.

Det finns inget särskilt förfarande för planeringen av den faktiska videokonferensen. I praktiken utnämner det centrala organet rutinmässigt en kontaktperson vid den domstol där videokonferensen ska äga rum. Denna person kan sedan besvara alla praktiska frågor.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Användning av videokonferensteknik ger upphov till kostnader för inköp, underhåll och drift av anläggningarna. Dessa kostnader kan inte debiteras parterna i ett civilrättsligt förfarande. Dessutom uppkommer telekommunikationsavgifter. Den anmodade domstolen får kräva ersättning för telekommunikationsavgifterna enligt artikel 10.4 jämfört med artikel 18.2 i förordningen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Enligt § 64.2 i förordningen om rättshjälp i civilrättsliga mål (ZRHO - Rechtshilfeordnung für Zivilsachen) ska den ansökande domstolen informera den person som ska höras om att bevisupptagningen kommer att ske på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Om tvivel finns angående identiteten på den person som ska höras är domstolen skyldig att kontrollera den när som helst under förfarandet.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om en tysk domstol anmodas genomföra en bevisupptagning för en ansökande domstol genom videokonferens ska detta, och således även eden, ske i enlighet med den ansökande domstolens processrättsliga bestämmelser. Eftersom den person som ska höras medverkar frivilligt i den direkta bevisupptagningen är således även eden frivillig, vilket personen ska upplysas om. Det är således inte möjligt för den anmodade domstolen att föreskriva ytterligare villkor i detta hänseende. Det centrala organet ska dock alltid säkerställa iakttagande av varje form av förbud mot att avlägga vittnesmål eller förhöras som den person som lämnar informationen inte kan avsäga sig (enligt tysk lagstiftning). Hit hör exempelvis hörande av tyska offentliganställda tjänstemän utan förhandsgodkännande från den myndighet där de arbetar, eller hörande av läkare utan att de befrias från sin tystnadsplikt.

Huruvida avläggande av ed är möjligt och vilken information som krävs från den ansökande domstolen fastställs av relevant centralt organ. I samband med godkännandet ska det centrala organet säkerställa att ett förbud mot att lämna vittnesmål som är tillämpligt på den person som ska lämna informationen inte kringgås. I detta syfte får det centrala organet till exempel efterfråga i vilket sammanhang den person som ska lämna vittnesmål har erhållit informationen. Till exempel föreskrivs det i tysk rätt att vittnesmål från tyska offentliganställda tjänstemän kräver förhandsgodkännande från den myndighet där de arbetar.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Det tyska rättssystemet är federalt organiserat och domstolsförvaltningen i den aktuella delstaten är ansvarig för det. Detta innebär att det inte finns några enhetliga bestämmelser på nationell nivå i detta avseende och att förfarandet för bevisupptagning genomförs av domstolsförvaltningen i relevant delstat. Förfarandena kan därför variera betydligt mellan delstaterna. I praktiken utarbetas de processuella reglerna av den regionala överdomstolen i vars domkrets den anmodade domstolen är belägen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Framställningar om bevisupptagning från utlandet och meddelanden i enlighet med förordning (EG) nr 1206/2001 måste vara skrivna på tyska eller åtföljas av en översättning till tyska (§ 1075 i civilprocesslagen).


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 01/06/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Estland

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevisupptagning kan ske genom videokonferens. I artikel 10.4 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur anges att domstolar får begära att videokonferens ska användas. Videokonferens kan även användas för bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen. Det centrala organet eller den behöriga myndigheten ska uppmuntra användningen av kommunikationsteknik, t.ex. video- och telefonkonferenser. Estniska domstolar har den utrustning som krävs för videokonferenser. Enligt § 15.6 i civilprocesslagen (tillgänglig online Länken öppnas i ett nytt fönsterhär) gäller bestämmelserna i den lagen bistånd vid bevisupptagning i Estland som grundas på ansökningar från domstolar i Europeiska unionens medlemsstater och i den utsträckning det inte föreskrivs något annat i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Enligt § 15.5 i civilprocesslagen ska en estnisk domstol, såvida annat inte föreskrivs i lag eller i ett internationellt avtal, på en utländsk domstols begäran ge handräckning vid utförandet av en processhandling, om den begärda processhandlingen enligt estnisk lag faller inom den estniska domstolens behörighet och inte är förbjuden i lag. En processhandling kan även utföras i enlighet med en främmande stats lag om detta krävs för att genomföra rättegångar i den främmande staten och rättegångsdeltagarnas intressen inte skadas av detta. Domstolsförhandlingar som hålls i form av en telefon- eller videokonferens regleras av § 350 i civilprocesslagen. Det finns inte några särskilda bestämmelser eller begränsningar beträffande genomförandet av en videokonferens enligt förordning nr 1206/2001, inbegripet en telefon- eller videokonferens som genomförs direkt av den ansökande domstolen i en annan medlemsstat enligt artikel 17 i förordningen.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Enligt § 350.1 i civilprocesslagen har den som deltar i en domstolsförhandling i form av en telefon- eller videokonferens möjlighet att utföra processhandlingarna i realtid, dvs. han eller hon kan avge ett yttrande under ed eller efter en framställning om bevisupptagning avge ett yttrande utan ed. Enligt § 350.2 kan även vittnen eller sakkunniga höras via en telefon- eller videokonferens.

Det innebär att en rättegångsdeltagare kan avge ett yttrande under ed eller, efter en framställning om bevisupptagning, avge ett yttrande utan ed genom en telefon- eller videokonferens, och vittnen eller sakkunniga kan också höras genom en telefon- eller videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Se svaret på föregående fråga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt § 350.1 i civilprocesslagen kan en domstol genomföra en förhandling i form av en telefon- eller videokonferens, så att en rättegångsdeltagare eller hans eller hennes ombud eller rådgivare kan befinna sig på en annan plats vid tidpunkten för domstolsförhandlingen och utföra processhandlingarna i realtid på den platsen.

En domstol får med andra ord organisera en telefon- eller videokonferens på ett sådant sätt att en person inte behöver befinna sig i domstolen när han eller hon hörs.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, det är tillåtet att spela in domstolsförhandlingar. Inspelningen ska göras i enlighet med det förfarande som anges i § 52 eller 42 i civilprocesslagen. Den teknik för att höra personer på distans som används i domstolarna gör det möjligt att spela in förhör enligt § 52 i civilprocesslagen. Domstolen saknar dock de medel som krävs för att lagra, bearbeta och arkivera sådana inspelningar. I praktiken spelas därför inte distansförhör in.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt § 32.1 i civilprocesslagen ska domstolsförhandlingar och domstolens arbete bedrivas på estniska. Enligt § 32.2 i civilprocesslagen upprättas protokoll från domstolsförhandlingar och andra processhandlingar på estniska. En domstol får även protokollföra ett vittnesmål eller ett yttrande som avges på ett annat språk under en domstolsförhandling på originalspråket, tillsammans med en översättning till estniska om så krävs för ge en korrekt bild av vittnesmålet eller yttrandet. Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om språkordningen när vittnesmål eller yttranden avges på begäran av en domstol i en annan medlemsstat enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, inklusive om språkordningen vid bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om en deltagare i rättegången inte behärskar estniska och han eller hon inte företräds av ett ombud under rättegången ska domstolen enligt § 34.1 i civilprocesslagen på en sådan deltagares begäran eller på domstolens eget initiativ tillhandahålla en tolk eller översättare om detta är möjligt. En tolk eller översättare behövs inte om domstolen och övriga deltagare förstår vad rättegångsdeltagaren säger. Om det är omöjligt att omedelbart tillhandahålla en tolk eller översättare ålägger domstolen i ett beslut den deltagare som behöver tolk- eller översättarhjälp att inom en tidsfrist som fastställs av domstolen själv hitta en tolk, översättare eller ett ombud som behärskar estniska (artikel 34.2 i civilprocesslagen). Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om var en tolk eller översättare som används vid bevisupptagning enligt förordningen ska utföra sina arbetsuppgifter.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

För att meddela tid och plats för en domstolsförhandling delger domstolen deltagarna i rättegången och andra personer som ska inställa sig vid domstolsförhandlingen kallelser i enlighet med § 343.1 i civilprocesslagen. Enligt § 343.2 i samma lag måste det gå minst tio dagar mellan dagen för delgivningen av kallelsen och dagen för domstolsförhandlingen. Med rättegångsdeltagarens samtycke får denna tidsperiod även vara kortare.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna för bevisupptagning enligt förordning nr 1206/2001 specificeras i artikel 18 i förordningen. Enligt § 15.4 i civilprocesslagen står den ansökande domstolen inte för handläggningskostnaderna. Den domstol som utför processhandlingen informerar den ansökande domstolen om kostnaderna, och sådana kostnader betraktas som utgifter som hör till det ärende som prövas. Eftersom kostnaderna för bevisupptagning är nödvändiga rättegångskostnader ska dessa kostnader betalas i enlighet med § 148.1 i civilprocesslagen, där det anges att om inte domstolen beslutar annorlunda ska nödvändiga rättegångskostnader, i den utsträckning domstolen beslutar om detta, betalas i förskott av den part som ingav den framställning om bevisupptagning som kostnaderna avser. Om en framställning om bevisupptagning ges in av båda parterna, om ett vittne eller en sakkunnig kallas eller om undersökningen utförts på domstolens eget initiativ ska parterna solidariskt bära kostnaderna. Eftersom domstolarna har den utrustning som krävs för videokonferenser bör inga kostnader tas ut för användningen av dessa.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Artikel 17.2 i förordningen är tillämplig på information till personer om att det är frivilligt att bli direkt hörd av en ansökande domstol.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt § 347.2.1 i civilprocesslagen ska domstolen när förhandlingen inleds fastställa vilka av de kallade personerna som har inställt sig till förhandlingen och deras identiteter. I lagen föreskrivs inte något särskilt förfarande för id-kontroll vid en domstolsförhandling. Domstolen är skyldig att fastställa de kallade personernas identitet. Därför begär den t.ex. att den som kallats ska visa upp en fotolegitimation.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt § 269.2 i civilprocesslagen ska en deltagare i rättegången avlägga följande ed innan han eller hon avger sitt vittnesmål:

”Jag, (namn), försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen utan att dölja, tillägga eller förändra någonting.” En deltagare i rättegången avlägger eden muntligen och undertecknar en kopia av eden.

Enligt § 36.1 i samma lag ska en person som inte behärskar estniska avlägga eden på ett språk som han eller hon behärskar. Enligt § 36.2 undertecknas en kopia av den estniska versionen av eden, som direkt översätts till den berörda personen innan han eller hon undertecknar den.

I § 262.1 andra meningen i civilprocesslagen föreskrivs att innan vittnesmål avges ska domstolen påminna vittnena om ett vittnes skyldighet att tala sanning och innehållet i §§ 256–259 i civilprocesslagen. Enligt § 303.5 i civilprocesslagen gäller bestämmelserna för hörande av vittnen även för hörande av sakkunniga. Innan sakkunniga - som inte är kriminaltekniska experter eller av domstolen erkända sakkunniga - yttrar sig erinras om följderna av att avge ett medvetent falskt utlåtande, och den sakkunnige bekräftar detta genom att underteckna domstolsprotokollet eller en kopia av erinran. Den undertecknade varningen översänds till domstolen tillsammans med sakkunnigutlåtandet.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

I en domstolsförhandling som sker i form av en telefon- eller videokonferens måste, enligt § 350.3 i civilprocesslagen, rätten för varje deltagare i rättegången att inge framställningar och ansökningar, och rätten att yttra sig över andra deltagares framställningar och ansökningar, garanteras. Dessutom måste andra villkor för domstolsförhandlingen uppfyllas på ett tekniskt säkert sätt under bild- och ljudöverföringen i realtid från den rättegångsdeltagare som inte befinner sig i domstolens lokaler till domstolen och vice versa.

Varje domstol har en anställd med ansvar för registercentrum och informationssystem. Denne arbetar som intern it‑specialist och ser till att videokonferensutrustningen fungerar och löser tekniska problem.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

De uppgifter som krävs anges på ansökningsblanketten. De ytterligare uppgifter som eventuellt krävs beror på de särskilda omständigheterna i det enskilda målet.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 25/07/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Irland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevis tas upp via videokonferens i de irländska domstolarna, antingen med deltagande av en domstol i en annan medlemsstat eller direkt av en domstol i den medlemsstaten. Förfarandet innefattar High Courts riktlinjer för praxis vid användning av videokonferenslänk för bevisupptagning i tvistemål (HC45).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det finns inga begränsningar, så länge domaren godkänner platsen för förhöret.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns utrustning för att spela in förhör via videokonferens i Irland. Beslut om tillgång till en sådan inspelning fattas av domstolen.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om förhöret hålls i Irland bör det hållas på engelska eller iriska. Om förhöret hålls utanför Irland finns det emellertid inte några begränsningar i fråga om språkanvändningen.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om domstolen är belägen i Irland tillhandahåller domstolsmyndigheterna i Irland en tolk om det rör sig om ett familjerättsligt eller straffrättsligt ärende. I ett civilrättsligt ärende ankommer det på parterna att sörja för tolkning.

Om den ansökande domstolen inte förstår engelska eller iriska ankommer det på den domstolen att själv tillhandahålla tolkning.

Det finns inga begränsningar i fråga om var tolken ska finnas.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Alla förhör ska hållas efter överenskommelse mellan de två domstolarna. Det rekommenderas att länken testas före förhöret för att se till att den fungerar som den ska.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna varierar beroende på en mängd omständigheter, däribland platsen för videokonferensen (om den genomförs i domstolen eller på en annan plats), tidpunkten för förhöret (om det hålls utanför domstolspersonalens normala arbetstid är personal tvungen att stanna längre än vanligt), huruvida särskilda förfaranden behöver användas och huruvida användningen av utrustningen ger upphov till några kostnader. Den anmodade domstolen informerar den ansökande domstolen om kostnaderna. Betalningen görs i euro.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det ankommer på den ansökande domstolen att informera vittnena.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Det är upp till domstolen att själv identifiera den person som ska höras.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Eden bör avläggas i enlighet med det vanliga förfarandet för domstolar i Irland.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Detta är något som de två domstolarna själva måste komma överens om.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inga, förutom om det finns några särskilda önskemål (t.ex. teckenspråk, tillgänglighet för rullstolsanvändare, särskilda religiösa krav i samband med eden etc.).


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 09/09/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Grekland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, men (för närvarande) endast vid förstainstansdomstolen i Aten.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar. Alla deltagare i förfarandet kan höras via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar när det gäller att muntligen höra vittnen, parter, sakkunniga etc.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Personen kan höras i särskilt inrättade lokaler i en domstol eller på en grekisk konsulär myndighet i utlandet.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det är tillåtet att spela in videokonferensförhör, och domstolens registrator eller sekreteraren vid den grekiska konsulära myndigheten i utlandet upprättar ett protokoll.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Förhöret måste hållas på grekiska. Vid behov deltar en tolk.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om en part i förfarandet ber domstolen att via videokonferens höra ett vittne, en part eller en sakkunnig som inte talar grekiska, ansvarar den parten för att hitta tolk och att betala arvodet. Tolkar måste befinna sig i samma rum som den domare som genomför videokonferensen eller sekreteraren vid den grekiska konsulära myndigheten i utlandet.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

I artikel 3 i presidentdekret 142/2013 föreskrivs följande: ”Domstolen ska på eget initiativ eller på begäran av en part fastställa huruvida en videokonferens ska hållas i ett visst mål. Domstolen har befogenhet att bevilja eller avslå en sådan begäran efter att ha fastställt huruvida användningen av sådan teknik krävs för att förfarandet ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan domstolen bevilja begäran om videokonferens och samtidigt kräva ytterligare garantier för att förfarandet genomförs på rätt sätt. a) På begäran av en part: Den berörda parten måste lämna sin begäran om hörande via videokonferens (artikel 270.7 i civilprocesslagen) eller om utfrågning eller vittnesmål via videokonferens (artikel 270.8 i civilprocesslagen) till registratorn vid den domstol som prövar målet. I begäran ska följande anges: berörd domstol eller konsulär myndighet i utlandet, namnet på de personer som ska delta i videokonferensen, deras adresser (inklusive e-postadresser) och de telefon- och faxnummer som de kan nås på, vilka steg i förfarandet som begäran om videokonferens avser, hur lång tid videokonferensen planeras att ta och eventuell specialutrustning som krävs. Begäran ska även innehålla eventuella särskilda villkor som parterna har angett för genomförandet av videokonferensen. Begäran kan inges vid vilken tidpunkt och vilket skede av förfarandet som helst, förutsatt att beviljandet av begäran inte medför att tidsfristerna för det steg i förfarandet som anges i civilprocesslagen överskrids. Begäran och alla relaterade styrkande handlingar kan även inges elektroniskt i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Tjänstemännen vid domstolen och utlandsmyndigheten ansvarar för planering och genomförande av videokonferensen, vilket ska ske på lämpligt sätt, t.ex. via telefon, e-post eller fax. Begäran ska beviljas eller avslås genom ett domstolsbeslut. Registratorn ska på lämpligt sätt meddela den ansökande parten om beslutet. Om begäran beviljas ska den ansökande parten informera de övriga parterna om att detta steg i förfarandet ska ske genom videokonferens. b) På domstolens eget initiativ: Den domstol som prövar målet får på eget initiativ besluta att hålla en videokonferens och meddela beslutet till parterna”.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Om en part i förfarandet ber domstolen att via videokonferens höra ett vittne, en part eller en sakkunnig som inte talar grekiska, ansvarar den parten för att hitta tolk och att betala arvodet. Parten betalar arvodet direkt till tolken.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Personen informeras av domstolen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Den domare som leder förfarandet måste kontrollera identiteten på den person som ska höras. För att identifiera en person som befinner sig i en annan lokal bistås domaren av registratorn eller sekreteraren vid utlandsmyndigheten, eller av någon annan person som konsuln har bemyndigat.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Domstolen frågar de vittnen, sakkunniga etc. som hörs om de vill avlägga en religiös ed eller en ed på heder och samvete. Samma sak gäller tolkar innan de inleder sitt arbete.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

De ansvariga domstolstjänstemännen måste vara närvarande före och under videokonferensen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inga.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/09/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Spanien

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevisupptagning kan genomföras på två sätt.

Bestämmelser:

- artikel 177 i civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) genom hänvisning till lag 29/2015 av den 30 juli 2015 om internationellt samarbete på det civilrättsliga området,

- artikel 229 i grundlagen om domstolsväsendet (Ley Orgánica del Poder Judicial) vad gäller videokonferenser,  Enligt punkt 3 i grundlagen om domstolsväsendet får höranden, bevisupptagning, vittnesmål, konfrontationer, utredningar, rapporter, expertutlåtanden och förhandlingar genomföras via videokonferens, förutsatt att detta sker i närvaro av en domare eller i en domstol och att förhandlingen är offentlig, utom i undantagsfall. Beroende på vad som är lämpligt får parterna närvara eller medverka, förutsatt att principen om kontradiktoriskt förfarande och rätten till försvar respekteras.

- kapitel II i avsnitt IV i överenskommelsen av den 15 september 2005 i Consejo General del Poder Judicial, genom vilken förordning 1/2005 om underordnade aspekter vid rättsliga förfaranden (artiklarna 74–80) godkändes.

När Spanien kräver samarbete med en utländsk myndighet

I detta fall är lag 29/2015 underordnad på grund av principen om EU-rättens företräde, vilket innebär att EU-lagstiftningen samt de internationella fördrag och avtal som Spanien är part i ska ha företräde. När det gäller internationellt samarbete i civilrättsliga ärenden kan de spanska myndigheterna samarbeta med utländska myndigheter. Det krävs inte någon ömsesidighet, men regeringen kan genom kungligt dekret besluta att myndigheterna inte ska samarbeta med myndigheter i en annan stat i de fall då framställningar om ett sådant samarbete har avvisats upprepade gånger eller om myndigheterna i den andra staten förbjuder samarbetet.

När de spanska domstolarna får upprätta direkta rättsliga förbindelser

Gällande lagstiftning i alla inblandade stater ska alltid följas. Med direkta rättsliga förbindelser avses förbindelser mellan nationella och utländska domstolar utan mellanhand. Sådana förbindelser får inte påverka eller kompromettera de berörda domstolarnas oberoende eller parternas rätt till försvar.

De spanska domstolarna avvisar framställningar om internationellt samarbete i civilrättsliga ärenden i följande fall:

a) Syftet eller ändamålet med samarbetet strider mot grunderna för rättsordningen.

b) Den spanska domstolen har exklusiv behörighet i det förfarande som framställningen om samarbete gäller.

c) Den anmodade spanska domstolen är inte behörig med avseende på innehållet i den aktuella handlingen. I sådana fall kan domstolen vidarebefordra framställningen till behörig domstol efter att ha informerat den ansökande myndigheten om detta.

d) När framställningen om internationellt samarbete inte uppfyller kraven i bestämmelserna i lag 29/2015 samt de minimikrav som fastställs där.

e) Då regeringen genom kungligt dekret beslutar att de spanska myndigheterna inte ska samarbeta med myndigheter i en annan stat om framställningar om ett sådant samarbete har avvisats upprepade gånger eller om myndigheterna i den andra staten förbjuder samarbetet.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det föreligger inte några begränsningar vad gäller medverkan från parter eller andra personer vid en bevisupptagning, vare sig det är fråga om vittnen eller experter. Det åligger domstolen att bedöma om en sådan medverkan är lämplig. Detsamma gäller den information som tillhandahålls till experter.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Begränsningar föreligger endast i undantagsfall och gäller skydd för grundläggande rättigheter eller minderårigas intressen. Begränsningar ska fastställas genom ett motiverat rättsligt beslut med en bedömning huruvida de är proportionerliga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Hörandet ska äga rum vid den domstol som handlägger förfarandet och bevisningen ska läggas fram vid offentlig förhandling eller, i vissa begränsade fall, bakom stängda dörrar. Det finns inga begränsningar i fråga om var den person som ska höras via videokonferens ska befinna sig. Rättssekreteraren vid den domstol som handlägger förfarandet ska kontrollera identiteten på de personer som ska höras via videokonferens. Detta kan ske genom att en id-handling uppvisas i förväg eller direkt i samband med hörandet eller genom personlig kännedom om personen.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja. De måste spelas in.

Enligt bestämmelserna i artikel 147 i civilprocesslagen ska den muntliga delen av förhandlingar och inställelse spelas in på ett sätt som medger reproduktion av ljud- och bild. Alla spanska domstolar har tillgång till audiovisuell utrustning för att spela in förhandlingar och höranden. Det fysiska medium som används är dvd, vilket sedan arkiveras av domstolens representant. Parterna kan erhålla en kopia mot avgift.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om framställningen görs av en spansk domstol är det troligtvis nödvändigt att använda spanska med hänsyn till förfarandet och handläggningen av målet. Något av de officiella språken i vissa områden (Galicien, Katalonien, Valencia, Baskien) kan även accepteras såvida de personer som ska höras via videokonferens talar dessa språk och vill uttrycka sig på dem.

När det gäller situationer enligt artikel 17 föreligger det inte några hinder, eftersom de personer som hörs gör det på frivillig basis och hörandet äger rum på det ansökande landets språk.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

I civilrättsliga förfaranden erbjuds tolkning – både under det rättsliga förfarandet och efter det i dokumentationssyfte. Om tolk inte skaffas av den part som behöver tolkning erbjuds detta av de rättstjänster som delegerats till en av de autonoma regionerna. I vissa fall är det justitieministeriet som ansvarar för dessa tjänster. Den part som ska betala rättegångskostnaderna kan åläggas kostnaderna för tolktjänsterna med beaktande av om det föreligger rätt till offentlig rättshjälp.

För att säkerställa iakttagandet av principen om ett kontradiktoriskt förfarande kan tolken befinna sig antingen i domstolen eller på samma plats som den person som ska höras via videokonferens.

I samtliga fall ska tolken avlägga ed eller lova att tala sanning och agera med största möjliga objektivitet vid utövandet av sin uppgift.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Det interna förfarande som ska följas vid ett hörande – i den situation som föreskrivs i artikel 10 i förordningen – fastställs i artiklarna 301 ff. i civilprocesslagen vad gäller hörande av parter, i artiklarna 360 ff. vad gäller hörande av vittnen. Vidare gäller artiklarna 335 ff. med avseende på expertutlåtanden och iakttagandet av principen om ett kontradiktoriskt förfarande vid en offentlig förhandling.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Videokonferenser är i princip kostnadsfria. Om någon av parterna vill erhålla en kopia av inspelningen krävs det dock att nämnda part tillhandahåller ett datamedium eller betalar ett motsvarande belopp.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ska äga rum under tillsyn av den spanska domstolen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Se svaret på fråga 4 ovan.

Rättssekreteraren vid den domstol som handlägger förfarandet ska kontrollera identiteten på de personer som ska höras via videokonferens. Detta kan ske genom att en id-handling uppvisas i förväg eller direkt i samband med hörandet eller genom personlig kännedom om personen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Det ska särskiljas mellan följande fall:

a) Parterna är inte skyldiga att avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete under förhandlingen, men om det inom ramen för kontrollförfarandet framgår att den berörda parten underlåtit att inställa sig utan laga skäl kan domstolen ifrågasätta de uppgifter som den parten lämnat och anse dem vara till nackdel för parten.

b) Vittnen ska innan de hörs avlägga ed eller en förklaring på heder och samvete som innebär att de kan straffas för mened i enlighet med de civilrättsliga bestämmelserna, vilket domstolen ska påpeka om vittnet inte har kännedom om detta.

Minderåriga vittnen behöver varken avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete.

c) Experter ska innan de avger sitt utlåtande avlägga ed eller förklara på heder och samvete att de har handlat, och i vissa fall kommer att handla, med största möjliga objektivitet och har tagit hänsyn till alla faktorer som kan gynna parterna eller vara till nackdel för dem, samt att de känner till vilka straff som kan bli påföljden om de inte uppfyller uppgiften som expert. Denna ed eller förklaring på heder och samvete ska upprepas i domen när utlåtandet omfattas av principen om kontradiktoriskt förfarande mellan parterna och själva domstolen.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Hanteringen av utrustningen ska organiseras i förväg och Secretaría de Decanato eller domstolens kansli ska fastställa dag, tid och plats för videokonferensen samt se till att det finns tillräckligt med personal för att konferensen ska kunna genomföras. Förbindelser och utrustning ska testas i förväg.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den ansökande domstolen ska lämna alla upplysningar som krävs för att bevisupptagningen ska kunna genomföras på bästa möjliga sätt.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 29/01/2018

Bevisupptagning genom videokonferens - Kroatien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I Kroatien kan bevisupptagning genom förhör med ett vittne, en part eller en expert ske genom videokonferens i enlighet med artiklarna 10–12 och artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (nedan kallad förordningen). När bevisupptagning ska ske enligt förordningen kan den kroatiska domstolen därför

1. begära att direkt få ta upp bevis från en behörig domstol i en annan medlemsstat, eller

2. i enlighet med artikel 17 i förordningen begära att direkt få ta upp bevis i en annan medlemsstat.

Bevisupptagning enligt ovannämnda förordning regleras av artiklarna 507d–507h i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) ( (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne novine, NN) nr 53/91, 91/92, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 96/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13 och 89/14, nedan kallad ZPP).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Videokonferenser kan både användas för att höra vittnen och för att ta upp bevis från specialister/experter och parter.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I Kroatien finns inga särskilda begränsningar för vilken typ av bevis som kan tas upp genom videokonferens. Den domstol som handlägger ärendet avgör vilken typ av bevisning som ska tas upp för att fastställa ett visst faktum och hur detta ska gå till. Efter en noggrann och grundlig bedömning av varje enskilt bevis och av den samlade bevisningen beslutar domstolen själv vilka fakta den anser styrkta, grundat på resultatet av hela processen. Videokonferens används dock i regel för bevisupptagning vid förhör med parter och vittnen, eftersom det finns vissa faktiska och tekniska hinder för att ta upp bevis genom att granska en handling eller genomföra en undersökning på plats.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Huvudregeln är att en person hörs i domstolen. Det finns dock inte några särskilda juridiska begränsningar för var en part måste höras genom videokonferens.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns inte några särskilda bestämmelser om att videoförhör ska spelas in, men i artiklarna 126a–126c i ZPP anges en rättslig grund för ljudinspelning av förhör. Att en ljudinspelning ska göras fastställs genom ett formellt beslut av domstolen, antingen på eget initiativ (ex officio) eller på begäran av parterna. Metoderna för att lagra och överföra ljudinspelningar, tekniska krav och inspelningsmetoderna föreskrivs i domstolens rättegångsregler (Sudski poslovnik) (NN nr 37/14, 49/14, 08/15, 35/15, 123/15 och 45/16).

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om en framställning görs enligt artiklarna 10–12 i förordningen ska förhöret vanligtvis hållas på kroatiska, medan användningen av minoritetsspråk i rättegångar i tvistemål regleras av särskild lagstiftning (rättegångar i tvistemål ska hållas på kroatiska om inte något annat språk enligt lag föreskrivs för särskilda domstolar). Om rättegången inte hålls på det språk som parten eller andra deltagare i förfarandet talar ska domstolen enligt artikel 102 ZPP dessutom erbjuda tolkning till deras språk av vad som sägs vid förhöret och översättning av de handlingar som används vid förhandlingen för att lägga fram bevisningen.

Vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen kan bevisupptagning genom förhör ske på ett främmande språk eftersom bevisupptagningen sker direkt av den domstol som begärde förhandlingen, även om lämplig översättning måste säkerställas till ett språk som parterna eller andra deltagare i förfarandet förstår.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

I princip är det den anmodade domstolen som ska tillhandahålla en auktoriserad rättstolk om det finns ett behov av en sådan vid förhandlingar enligt artiklarna 10–12 i förordningen. På vissa villkor (artikel 251, som hänvisar till artikel 263, i ZPP) kan domstolen besluta att tolkningen ska utföras av rättstolkar som parterna föreslår.

Den domstol som begärde bevisupptagningen och den anmodade domstolen kan dessutom enas om att använda sig av en tolkningstjänst, och tolken kan tillhandahållas av endera domstolen. I praktiken anlitas tolkar på den ort där den person som har behov av tolkning har hemvist, eller där den ansökande domstolen är belägen, om den ansökande domstolen genomför förhöret på sitt eget språk i enlighet med artikel 17 i förordningen, eller på den ort där den ansökande domstolen är belägen, om förhöret hålls av den anmodade domstolen i enlighet med artiklarna 10–12 i förordningen.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt artikel 242 i ZPP får vittnen en skriftlig kallelse som bland annat innehåller uppgifter om tid och plats för förhöret. Kallelsen till den förhandling där bevisupptagningen ska ske genom förhör med en part måste delges denna part i enlighet med bestämmelserna om personlig delgivning. Om parten har ett ombud ska denne överlämna kallelsen till den förhandling vid vilken bevisupptagningen i form av hörande av parterna ska ske till den part eller person som ska höras rörande parten (artikel 268, som hänvisar till artiklarna 138 och 142 i ZPP). Vittnen som inte kan inställa sig i domstolen på grund av hög ålder, sjukdom eller svår fysisk funktionsnedsättning kan höras i hemmet. I ZPP föreskrivs inte hur långt i förväg vittnen måste kallas. Parterna måste emellertid ges tillräckligt med tid för att förbereda sig inför ett förhör (minst åtta dagar före förhandlingen).

I händelse av förhör enligt artiklarna 10–12 i förordningen ska den anmodade domstolen underrätta vittnet/parten om tid och plats för förhöret. Vid förhör enligt artikel 17 i förordningen är det däremot den ansökande domstolen som delger kallelser.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Enligt artikel 153 i ZPP är den part som begär bevisupptagning enligt domstolsbeslut skyldig att som säkerhet i förskott betala in det belopp som behövs för att täcka de kostnader som bevisupptagningen förväntas ge upphov till. Om bevisupptagningen föreslås av båda parter eller har beslutats av domstolen på eget initiativ (ex officio) anmodar domstolen båda parterna att sätta in en lika stor andel av det belopp som krävs.

När det gäller kostnaderna för att använda sig av videokonferens gäller artikel 18.

I Kroatien tas ingen avgift ut för bevisupptagning genom videokonferens.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Den berörda personen informeras i kallelser, men ZPP fastställer inte några ytterligare krav.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Innan vittnen hörs ombeds de att uppge för- och efternamn, personnummer, sin fars namn, yrke, adress, födelseort, ålder och sin relation till parterna (artikel 243.3 i ZPP).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt artikel 246 i ZPP får domstolen besluta att vittnet ska avlägga en ed innan han eller hon avger sitt vittnesmål. Enligt artikel 17 i förordningen kan emellertid den ansökande statens bestämmelser på vissa villkor tillämpas. Detta gäller också om en sådan stat, före hörandet, underrättar det behöriga organet eller centralmyndigheten i den anmodade staten om sin avsikt att låta vittnen vittna under ed.

Enligt artikel 270 i ZPP sker hörandet av parterna utan att dessa behöver avlägga någon ed.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

ZPP innehåller inte någon bestämmelse om detta, men i praktiken måste teknisk personal och nödvändig domstolspersonal vara närvarande före och under videokonferensen för att alla tekniska krav för att få hålla en videokonferens ska vara uppfyllda.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Det finns inte någon särskild bestämmelse som ska följas vid en begäran om ytterligare upplysningar. När den ansökande och den anmodande domstolen letar efter ett passande datum för hörandet kan de komma fram till att vissa tekniska problem måste lösas för att säkerställa att hörandet kan genomföras på avsett sätt. I praktiken hanterar domare dessa frågor via e-post.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 22/02/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Italien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I det italienska rättssystemet, och mer specifikt i civilprocesslagen (Codice di Procedura Civile), saknas hänvisningar till bevisupptagning genom videokonferens.

Det italienska rättssystemet är emellertid inte främmande för videokonferenser.

Enligt artikel 202 i civilprocesslagen ska undersökningsdomaren vid bevisupptagning ”ange datum, plats och bevisupptagningsmetod”. En av de bevisupptagningsmetoder som domaren enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 kan välja är bevisupptagning via videokonferens.

Enligt artikel 261 i civilprocesslagen kan domaren besluta om filmupptagning, vilket kräver användning av tekniska hjälpmedel, teknisk utrustning eller tekniska förfaranden.

Videokonferens nämns uttryckligen i straffprocesslagen (Codice di Procedura Penale) (t.ex. i artikel 205-b).

Vad gäller det förfarande som regleras av artikel 10 och följande artiklar i förordning (EG) nr 1206/2001 är begränsningen i artikel 10.4 därför inte tillämplig eftersom förfarandet inte är ”oförenligt” med det italienska rättssystemet.

Den enda begränsning som kan åberopas mot en framställning om bevisupptagning genom videokonferens är förekomsten av betydande praktiska svårigheter.

Vid valet av metod för att ta upp olika typer av bevis tillämpas både EU-förordningen och den italienska civilprocesslagen, samt tillhörande genomförandebestämmelser.

När det gäller det förfarande som regleras genom artikel 17 i förordningen ska den anmodade medlemsstaten efter att ha kontrollerat att villkoren i artikel 17.5 är uppfyllda och godtagit direkt bevisupptagning ”uppmuntra” användningen av videokonferenser, som är ett enkelt sätt att ta upp bevis. Den anmodade domstolen bör därför i varje enskilt fall undersöka om metoden kan användas.

Om det inte finns några praktiska svårigheter beroende på att den anmodade domstolen saknar tillgång till denna kommunikationsteknik, kan därför all bevisupptagning som grundar sig på en legitim framställning enligt artikel 10 och följande artiklar i förordningen, eller som har godtagits enligt artikel 17 i förordningen, verkställas via videokonferens.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Videokonferens är ett användbart instrument för att höra både vittnen och parter i en rättegång. Metoden är i det avseendet absolut inte oförenlig med det italienska rättssystemet, som tvärtom föreskriver vittnesbevis, fria förhör med parterna och att parterna avlägger ed.

När det gäller hörande av sakkunniga bör man först beröra problemet med godkännande av dessa, särskilt i samband med direkt bevisupptagning (artikel 17 i förordningen).

I italiensk lagstiftning regleras användningen av sakkunniga av artikel 61 och artiklarna 191–201 i civilprocesslagen. Sakkunniga skriver i regel ett utlåtande (artikel 195.2 i civilprocesslagen), men domstolen kan även begära förtydliganden. När yttrandet har godtagits bör det därför inte finnas några hinder för att höra de sakkunniga genom videokonferens. I den italienska civilprocesslagen föreskrivs nämligen att ”om rättens ordförande bedömer det som nödvändigt ska han bjuda in den sakkunnige att närvara vid förhandlingen och yttra sig i rätten i närvaro av parterna, som kan förklara och utveckla sina motiv via respektive ombud”.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Ur ett praktiskt perspektiv förefaller videokonferenser vara ett effektivt sätt att ta upp vittnesbevis, konfrontera vittnesmål och yttranden från parterna i fråga.

Det visar sig dock att förordningen inte direkt berör frågan om bevisningens detaljrikedom och tydlighet, vilket kan vålla praktiska problem när det gäller sakkunniga, exempelvis vid grafologiska analyser, sökning efter allmänna uppgifter och telefonbevis.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det är rimligt att anta att bevisupptagningen bör ske i en domstol eller hos en polismyndighet som omfattas av den anmodade medlemsstatens territoriella behörighet och som har tillgång både till den utrustning som krävs och till domstolskansliets personal. I dagsläget finns det dock ingen rättspraxis att åberopa sig på i tvistemål.

När videokonferenser används i brottmålsförfaranden använder man i regel någon av de utrustade lokaler som finns att tillgå i det distrikt där appellationsdomstolen för den anmodade domstolen är belägen (rättssal, säkerhetssal eller en mindre sal på en fångvårdsanstalt).

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns inte några rättsliga hinder för att spela in förhör, om detta är tillåtet enligt den ansökande statens lagstiftning.

För bevisupptagning enligt artikel 4 och följande artiklar tillämpas emellertid artikel 126 i civilprocesslagen och artikel 46 i genomförandebestämmelserna till denna, om upprättandet av ett protokoll.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Denna aspekt behandlas inte direkt i förordningen.

Enligt artikel 5 i förordningen ska framställningar och meddelanden göras på den anmodade medlemsstatens officiella språk, vilket kan ge en fingervisning om på vilket språk hörandet ska hållas.

Vid framställningar enligt artikel 10 och följande artiklar i förordningen omfattas dessa av nationell lagstiftning, och hörandet ska därför hållas på italienska.

Enligt artikel 122 i den italienska civilprocesslagen gäller följande: ”Under rättegången har det italienska språket företräde. Om en person som inte talar italienska ska höras kan domaren utse en tolk.”

I det förfarande som anges i artikel 17 i förordningen ska emellertid den anmodade statens lagstiftning tillämpas. Bestämmelsen kan få konsekvenser för vilket språk som ska användas vid bevisupptagningen. Även här bör den ansökande statens språk användas. I så fall kan det bli nödvändigt att använda sig av tolk.

Den myndighet som är behörig att bevilja direkt bevisupptagning kan ställa upp villkor för hur förfarandet ska genomföras, och särskilt specificera vilket språk som ska användas.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Det finns inte några särskilda bestämmelser om denna aspekt.

I det förfarande som avses i artikel 10 och följande artiklar i förordningen ska den anmodade statens lagstiftning tillämpas.

I så fall ska artikel 122.2 i civilprocesslagen tillämpas.

I civilprocesslagen anges att en tolk ska utses när en person som inte talar italienska ska höras. Rättegångsspråket (och undersökningsdomarens språk) måste alltså vara italienska.

Utgifterna för tolkarvodet ska ersättas och betalas av den ansökande domstolen (se artikel 18 i förordningen).

När det gäller förfarandet i artikel 17 i förordningen hänvisas till punkt 6 ovan. Hörandet bör hållas på den ansökande medlemsstatens språk. Den ansökande medlemsstatens lagstiftning bör därför tillämpas när man utser tolk. Den domstol som ansvarar för bevisupptagningen kan i så fall begära in upplysningar för att kunna utse tolk.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt artikel 250 i civilprocesslagen ska den tjänsteman som bistår den nationella domstolen med delgivning, verkställighet och utredningar på begäran av den berörda parten kalla vittnen att infinna sig på utsatt tid och plats samt ange vilken domare som svarar för bevisupptagning och vilket mål det gäller. Enligt artikel 103 i genomförandebestämmelserna till civilprocesslagen ska vittnen få kallelsen minst sju dagar före det hörande de kallas att inställa sig till.

De bestämmelser som reglerar hörande av vittnen återfinns i artiklarna 244–257 a i civilprocesslagen och i artiklarna 102–108 i genomförandebestämmelserna till denna.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna för bevisupptagning via videokonferens enligt artikel 4 i förordningen (indirekt bevisning), som behandlas i artikel 10.4 i förordningen, ska enligt artikel 18.2 i förordningen ersättas på begäran av den anmodade domstolen.

Enligt artikel 17 i förordningen gäller ingen ersättningsskyldighet vid direkt bevisupptagning via videokonferens som genomförs av den utländska domstolen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det ankommer på den ansökande domstolen att informera den person som ska höras om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund och om att detta villkor måste vara uppfyllt för att direkt bevisupptagning ska godtas enligt artikel 17 i förordningen.

Den anmodade domstolen behöver dock inte uppfylla någon motsvarande skyldighet.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt artikel 17 i förordningen är den ansökande domstol som genomför videokonferensen i regel ansvarig för att kontrollera identiteten på vittnet enligt artikel 17 i förordningen. Vid hörande av vittnen i samband med indirekt bevisupptagning regleras frågan om vittnens identitet av artikel 252 i civilprocesslagen. I denna föreskrivs följande: ”Undersökningsdomaren ska be vittnet att uppge sitt förnamn, efternamn, fars namn, ålder, yrke samt uppmana vittnet att ange om han eller hon har släktband […] med parterna eller egna intressen i målet.” Vittnets identitet fastställs sedan denne avlagt ed enligt artikel 251 i civilprocesslagen. I praktiken ber undersökningsdomaren även att få se en id-handling och för in uppgifter därifrån i protokollet.

Om en särskild åklagare är inblandad måste de parter som ska höras även uppvisa en särskild fullmakt.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

När det gäller förfarandet i artikel 17 i förordningen finns inga särskilda bestämmelser. Det kan vara värdefullt med uppgifter om straffvärdet för mened och förtigande (i den ansökande medlemsstatens rättssystem), vilket beror på den ansökande statens processlagstiftning.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Omedelbart före varje videokonferens utför den italienska kriminalvårdsmyndigheten, som är ansvarig för videokonferenslänkar, en kompatibilitetskontroll tillsammans med den utländska tekniska personalen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

När den ansökande domstolen gör sin framställning om internationell rättslig hjälp bör den samtidigt lämna tillgänglig teknisk information om det system för videokonferenser som används i landet och uppge namn och telefonnummer till en kontaktperson, helst en specialiserad tekniker, samt vilket språk som ska användas vid dessa kontakter.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 04/02/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Cypern

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevis kan tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt. Den rättsliga grunden för detta ges enligt nationell rätt genom artikel 36A i kapitel 9 i lagen om bevisning, ändrad genom lag 122.I/2010. Enligt artikel 36A ankommer det på domstolen att införa sådana villkor som anses vara nödvändiga för bevisupptagning, förutsatt att villkoren inte är oförenliga med Cyperns internationella åtaganden.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga sådana begränsningar. Alla personer vars bevis anses vara nödvändiga kan höras, förutsatt att framställningen om bevisupptagning omfattas av förordning (EG) nr 1206/2001 och är förenlig med nationell rätt.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar när det gäller vilken typ av bevis som kan tas upp via videokonferens, förutsatt att framställningen om bevisupptagning är förenlig med nationell rätt och den begärda bevisupptagningen är praktiskt genomförbar.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det finns inga begränsningar.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Endast protokollen från förfarandena sparas.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Bevisupptagningen sker på vittnets modersmål och översätts sedan av en tolk till domstolens officiella språk, det vill säga grekiska.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Domstolskansliet vid den domstol som prövar ärendet för vilket personen i fråga ska höras ansvarar för att vidta nödvändiga åtgärder för användning av tolkar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En kallelse utfärdas för den person som ska höras, och datumet för prövningen av ärendet ska fastställas på ett sådant sätt att personen i fråga kan underrättas i vederbörlig tid.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Tolkkostnaderna bärs av den stat i vilken domstolen i fråga finns, och de kostnader som uppstår för tillhandahållandet av tekniskt stöd samma dag som prövningen sker bärs av den stat där vittnet finns.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

En kallelse utfärdas till vittnet.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Antingen avläggs en ed eller så görs en försäkran, och upplysningar ges om den person som ska höras.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Den ansökande domstolen måste ge uppgifter om den person som ska höras. När den person som ska höras avlägger ed ska han/hon svära på bibeln eller koranen, beroende på religiös tillhörighet, eller göra en försäkran.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

En kontaktperson för rättegången utses dagen före hörandet, efter samordning mellan behöriga myndigheter (domstolsregistreringsavdelningar).

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inga ytterligare uppgifter krävs.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/05/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Luxemburg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, båda förfarandena kan användas. Flertalet framställningar till Luxemburg kommer från någon medlemsstats domstol som önskar höra ett vittne via videokonferens.

Det finns inga specifika bestämmelser för videokonferenser, vilket innebär att relevanta artiklar i den nya civilprocesslagen är tillämpliga på vittnesförhör, identitetskontroll och parters personliga inställelse. Det finns för tillfället ingen rättspraxis gällande videokonferenser.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Videokonferens kan användas för att höra vittnen och i vissa fall även parter samt juridiska experter. Hittills har framställningarna dock endast gällt hörande av vittnen.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Den enda begränsningen är att vittensförhöret måste ske på frivillig basis. Om ett vittne vägrar att vittna kan de luxemburgska myndigheterna inte tvinga denne att göra det.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det måste handla om bevis som kan upptas i domstolslokaler utrustade med nödvändig teknisk utrustning.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Om den ansökande staten önskar spela in videokonferensen måste vittnen som hörs i Luxemburg på förhand ge sitt uttryckliga samtycke. Som anmodad stat spelar Luxemburg inte in videokonferenser eftersom detta är förbjudet enligt luxemburgsk lag.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) franska och tyska

b) alla språk

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Luxemburg ansvarar - som anmodad stat - för tolkning varje gång detta behövs för att kommunicera antingen med den ansökande statens myndigheter eller med den person som ska höras.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

De luxemburgska myndigheterna - närmare bestämt den domstol som ansvarar för bevisupptagningen - ska kontakta den ansökande statens myndigheter för att bestämma datum och klockslag för videokonferensen. Fristen en kallelse till rätten måste var minst 15 dagar. De luxemburgska myndigheterna ansvarar för att personerna kallas.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

I enlighet med förordningen ska den anmodade staten ge sitt godkännande till videokonferensen och den ansökande staten ska ansvara för alla formella, organisatoriska och tekniska frågor samt för att informera de berörda personerna.

Luxemburgska staten täcker alla kostnaderna för videokonferenser och vittnesersättningar. Tolkningskostnaderna betalas i princip av den ansökande staten.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Personen ska informeras i kallelsebrevet och av domaren eller en domstolspersonal före videokonferensen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen utför - när Luxemburg är anmodad stat - en identitetskontroll genom att verifiera vittnets id-handlingar innan denne hörs.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Vittnen och experter måste avlägga ed. De informeras om att mened kan bestraffas med böter och fängelse.

Eden avläggs i den ansökande domstolen.

Om artikel 17 åberopas ska den ansökande staten tillämpa sina villkor. Den domare som närvarar vid videokonferensen - när Luxemburg är anmodad stat - ska endast ingripa om problem uppstår.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

På utsatta dag och klockslag för videokonferensensen ska en domare, en registrator, en tekniker och vid behov en tolk närvara.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inför en videokonferens krävs att ett visst antal tekniska frågor klargörs. För att vittnesförhör via videokonferens ska avlöpa väl krävs förberedelser och ett gott samarbete mellan kontaktpunkterna.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 18/09/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Ungern

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på ungerska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till engelska är dock redan färdig.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

1952 års civilprocesslag III ger domstolen alternativet att, antingen på förslag av en part eller på eget initiativ, höra en part, andra deltagare i domstolsförfarandet eller en sakkunnig, eller att höra ett vittne via videokonferens. Hörande via videokonferens är särskilt lämpligt i fall när detta kan påskynda förfarandet eller då det skulle vara mycket svårt eller kostsamt att anordna hörnandet på den plats där målet prövas.

Bestämmelserna om hörande via videokonferens återfinns i civilprocesslagen.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar vad gäller vilka personer som kan höras via videokonferens. Denna metod kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet samt även vittnen och sakkunniga.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Videokonferens kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet liksom för sakkunniga eller vitten.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Hörande via videokonferens kan ske i rum som har inrättats för detta ändamål i domstolens eller en annan myndighets lokaler.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om video- och ljudupptagningar som utförs via videokonferens. Det anges dock i civilprocesslagen att förhörsrapporten också måste innehålla uppgifter om de omständigheter under hörandet, däribland uppgifter om vilka personer som närvarar i rummet.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Vid framställningar som görs enligt artiklarna 10–12 är civilprocesslagen tillämplig. Enligt civilprocesslagen ska domstolsförfaranden genomföras på ungerska, men ingen får missgynnas till följd av bristande kunskaper i detta språk. Under domstolsförfarandet har alla rätt att använda sitt modersmål eller sitt regional- eller minoritetsspråk, i enlighet med vad som föreskrivs i internationella avtal. Domstolen är skyldig att använda en tolk när så behövs.

Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska hörandet utföras av den ansökande domstolen enligt artikel 17.6 i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Vid framställningar som görs enligt artiklarna 10–12 är domstolen skyldig att använda en tolk om det krävs för att säkerställa att modersmål eller regional- eller minoritetsspråk används.

Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om var tolken bör befinna sig i det fall hörandet sker via videokonferens.

Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska bestämmelserna i artiklarna 17.4 och 17.6 tillämpas.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om kallelser som sker via videokonferens. Kallelserna för att närvara ska skickas i god tid så att mottagningskvittot i enlighet med lagen kan skickas tillbaka till domstolen före hörandet.

Om den svarande utöver kallelsen även måste delges stämningen ska hörandet anordnas på så sätt att stämningen i normalfallet har delgetts svaranden minst femton dagar före dagen för hörandet. Domstolens ordförande kan i brådskande fall förkorta denna period.

Vid framställningar som gjorts enligt artikel 17 ska bestämmelserna i artiklarna 17.4 och 17.6 tillämpas.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna varierar och ska betalas av den ansökande domstolen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Enligt artikel 17.2 ska den ansökande domstolen informera den berörda personen om att hörandet är frivilligt.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Identiteten hos den person som ska höras kontrolleras på följande sätt

– De uppgifter som lämnas av personen i fråga i syfte att kontrollera hans/hennes identitet och adress.

– Uppvisande, genom bilddataöverföring, av en officiell handling som lämpar sig för identifiering eller ett uppehållstillstånd.

Domstolen använder även elektroniska medel eller direkta databassökningar för att bekräfta

– att de uppgifter som lämnas av den person som ska höras i syfte att kontrollera hans/hennes identitet och adress överensstämmer med registren och

– att id-handling eller uppehållstillstånd som uppvisats av den person som ska höras överensstämmer med registren och är giltiga.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om avläggande av ed i domstolsförfaranden.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Det finns inga sådana särskilda bestämmelser. Detta kan avtalas mellan den ansökande domstolen och den anmodade domstolen. Enligt civilprocesslagen ska en person som ansvarar för den tekniska utrustning som krävs dock vara närvarande i det rum som används för detta ändamål.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Övriga upplysningar krävs i allmänhet inte.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/10/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Malta

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Om Malta är ansökande stat används videokonferens som en sista utväg.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Nej, det finns inte några begränsningar för vilka personer som kan höras. Vittnen, sakkunniga och parter kan alla höras.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det ankommer på domstolen att avgöra vilken bevisning som är tillåten.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Om Malta är anmodade stat ska personen höras i domstol.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, inspelning av personer som hörs via videokonferens är tillåten och utrustning finns för detta.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) Om Malta är anmodade stat ska framställningar enligt artiklarna 10–12 ske på maltesiska eller engelska.

b) Om Malta är ansökande stat ska framställningar som görs enligt artikel 17 göras på maltesiska eller engelska.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om Malta är anmodade stat och därför ska höra bevisningen föreskrivs i artikel 596.1 i lagen om organisation och civilprocess (Code of Organisation and Civil Procedure), kapitel 12 i Maltas lagstiftning, att ”Om domstolen inte förstår det språk på vilket bevisningen lämnas ska den utse en utbildad tolk på preliminär bekostnad av den part som har åberopat vittnet”. I detta fall ska tolken befinna sig på den plats där vittnet befinner sig.

Om Malta är ansökande stat enligt artikel 17 och det är frågan om direkt bevisupptagning ska omständigheterna i det enskilda fallet avgöra på vilken plats tolken ska befinna sig.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Vid bevisupptagning enligt artiklarna 10 och 12 och om Malta är anmodade stat föreskrivs enligt artikel 568.1 i lagen om organisation och civilprocess att ”Vittnen ska kallas att inställa sig genom föreläggande som ska utfärdas på begäran av den berörda parten”. En månad ska förflyta mellan förhandlingarna, så att det finns tillräckligt med tid att meddela vittnena.

Om Malta är ansökande stat enligt artikel 17 ankommer det på domstolen att avgöra vilka medel som ska användas för att meddela tid och plats till den person som ska höras. En månad ska förflyta mellan förhandlingarna, så att det finns tillräckligt med tid att meddela vittnena.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

En avgift på 100 euro ska betalas, för att täcka de första två timmarna av videokonferensen.

Därefter är avgiften 50 euro för varje timme som tillkommer.

Dessutom tas en avgift på 58 euro ut per timme för teknisk support.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Innan vittnesmål avges ska domstolen informera vittnen om att de ska meddela den ansökande domstolen i det fall de inte känner sig bekväma med att lämna sitt vittnesmål.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen kan begära att den person som ska höras ska visa upp sitt pass eller id-kort innan denne lämnar sitt vittnesmål. Vittnet informeras innan förhandlingen om att han eller hon ska ta med sig ett av dessa dokument.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt artikel 111 i lagen om organisation och civilprocess föreskrivs att ett ”vittne som bekänner sig till den katolska tron ska avlägga ed i enlighet med den sedvänja som är bruklig för dem, och ett vittne som inte bekänner sig till denna tro ska avlägga ed på det sätt som är mest bindande för dennes samvete.”

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Följande personer är kontaktpersoner:

Charles Calleja, ansvarig för den audiovisuella tekniken

Han ansvarar för att upprätta förbindelsen, testa och ge teknisk assistans under videokonferensen

Kontakt +356 25902375 – Kontor på fjärde våningen i Law Courts-byggnaden i Valletta

Länken öppnas i ett nytt fönstercharles-george.calleja@gov.mt

Maria Ruth Ciantar, tillgång till videokonferenser

Kontakt +356 25902391 – Kontor på fjärde våningen i Law Courts-byggnaden i Valletta

Länken öppnas i ett nytt fönstermaria.a.ciantar@gov.mt

Alan J. Darmanin, kanslist

Kontakt +356 25902211 – Kontor på fjärde våningen i Law Courts-byggnaden i Valletta

Länken öppnas i ett nytt fönsteralan.a.darmanin@gov.mt

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Innan dagen för hörandet krävs följande från den ansökande domstolen:

a. Tidszon.

b. Fastställande av tillfälle för testning (datum och tid).

c. Fastställd IP.

d. Uppgifter om den tekniska kontaktpersonen.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 10/03/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Nederländerna

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Det finns inga allmänna bestämmelser på detta område i den nederländska civilprocessrätten. Det finns dock inte något som hindrar att bevis tas upp genom videokonferens, och följaktligen är det enligt lagstiftningen möjligt tillämpa sådan bevisupptagning i dessa fall.

Inom civilrätten används bevisupptagning genom videokonferens regelbundet som ett alternativ till framställningar om bevisupptagning.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Om en person kan höras enligt civilprocessrätten är det i princip även möjligt att höra denne via videokonferens. Det finns inga särskilda civilprocessrättsliga bestämmelser på detta område.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga bestämmelser om särskilda begränsningar. De nationella civilprocessrättsliga bestämmelserna gäller.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det finns inga särskilda bestämmelser om att höras via videokonferens. De nationella civilprocessrättsliga bestämmelserna gäller. Den allmänna regeln är att personer ska höras i domstol. Undantag får göras om ett vittne är sjukt eller på annat sätt förhindrad att resa till domstolen (artikel 175 i civilprocesslagen).

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

När en nederländsk domstol hör ett vittne via videokonferens anses detta likvärdigt med en direktsändning av en vanlig förhandling. Enligt lag ska en avskrift göras när ett vittne hörs av en undersökningsdomare. Samma regler gäller när ett vittne hörs via videokonferens, och därför måste en avskrift även göras av dessa förhör. Lagstiftningen förbjuder inte att det utöver avskriften görs en bild- eller ljudinspelning, men denna inspelning ska inte jämställas med domstolens avskrift.

Enligt den kommande lagstiftningen får domstolen besluta att i stället för en pappersavskrift göra en bild- eller ljudinspelning av det muntliga förhöret. Vid behov kan en inspelning därför även göras av domstolens avskrift av ett vittnesförhör.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om den anmodade domstolen är belägen i Nederländerna hålls förhöret på nederländska. Inga särskilda regler gäller i detta avseende.

De nederländska genomförandebestämmelserna tillåter en behörig myndighet att fastställa villkor för direkt upptagning av bevisning om den anser att detta är användbart eller nödvändigt av rättssäkerhetsskäl.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Den nederländska civilprocesslagstiftningen innehåller inte några särskilda arrangemang för tolkar. I tvistemål i Nederländerna måste parterna i princip tillhandahålla sina egna tolkar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt de nederländska genomförandebestämmelserna kan den anmodade domstolen fastställa vem av parterna som är ansvarig för kallelser till följd av en begäran om bevisupptagning.

Kallelser som inte utfärdas av en av parterna utfärdas av domstolssekreteraren vid den anmodade domstolen. Enligt den nederländska civilprocesslagstiftningen måste vittnen kallas minst en vecka (enligt den kommande lagstiftningen minst 10 dagar) före förhöret.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Parterna behöver inte står för kostnaderna för den särskilda bevisupptagningsformen och kommunikationstekniken. Enligt nederländsk lag övervältras inte dessa kostnader. Kostnaderna bärs av staten, från vilken ersättning kan begäras enligt artikel 18.2, jämförd med artikel 10.4, i bevisupptagningsförordningen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Om den direkta bevisupptagningen innebär att en person ska höras ska den ansökande domstolen enligt artikel 17.2 i bevisupptagningsförordningen informera den berörda personen om att bevisupptagningen sker på frivillig grund. Några ytterligare krav finns inte.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt den nederländska civilprocesslagstiftningen ankommer det på domstolen att kontrollera identiteten (artikel 177 i civilprocesslagen).

Domaren ber vittnena att ange sitt efternamn, förnamn, ålder, yrke och bosättningsort. Vittnena tillfrågas även om sitt eventuella förhållande till parterna (blodsband eller svågerskap, anställning).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt den nederländska civilprocesslagstiftningen avges eden eller bekräftelsen inför domaren före förhöret. Vittnet anger att han eller hon kommer att säga sanningen och ingenting annat än sanningen. Vittnen som medvetet inte talar sanning begår mened. Direkt bevisupptagning sker i enlighet med lagen i den ansökande staten.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

En internationell begäran om rättshjälp vid bevisupptagning genom videokonferens görs tillsammans med den behöriga domstolens it-supportavdelning (Spirit). Denna står för själva genomförandet av de tekniska och logistiska lösningar som valts.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den behöriga myndigheten kan begära sådana uppgifter.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 28/01/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Österrike

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Båda typerna av bevisupptagning via videokonferens är möjliga och tillåtna i Österrike. Österrikisk civilprocessrätt regleras för tvistemål i civilprocesslagen (ZPO – Zivilprozessordnung) och för förfaranden för frivillig rättsvård i lagen om rättsvårdsärenden (AußStrG – Außerstreitgesetz). I civilprocesslagen återfinns bestämmelserna om bevisupptagning i §§ 266–389 och i lagen om rättsvårdsärenden i §§ 16, 20 och 31–35 (delvis med hänvisning till civilprocesslagen) samt i de enskilda bestämmelser som reglerar särskilda typer av förfaranden, som i § 85 om skyldigheten att samarbeta i faderskapsmål. De relevanta nationella förfarandena och lagbestämmelserna beskrivs i detalj i svaren på nedanstående frågor och i faktabladet ”Bevisupptagning – Österrike”.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning och således även för hörande av parterna och vittnen och för vittnesmål från experter.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning. Det kan emellertid finnas praktiska hinder, till exempel när skriftliga handlingar eller besiktning ska användas i bevisupptagningen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Alla personer kan kallas av den lokala domstolen och höras där genom videokonferens. Alla domstolar, åklagarmyndigheter och fängelser i Österrike är utrustade med minst en videokonferensanläggning. Det finns inte några bestämmelser i österrikisk lagstiftning om att bevisupptagning genom videokonferens endast skulle vara tillåten i domstolsbyggnader.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns inte några generella bestämmelser i österrikisk lagstiftning om dataskydd för inspelning av förhör genom videokonferens i civilrättsliga mål. Därför krävs godkännande av inspelningen från alla personer som deltar i videokonferensen. Detta gäller vid indirekt bevisupptagning, som, enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (nedan kallad förordningen), ska genomföras enligt lagstiftningen i den anmodade staten.

En framställning om direkt bevisupptagning ska emellertid göras i enlighet med lagstiftningen i den ansökande staten (artikel 17.6 i förordningen). Om det enligt denna lagstiftning är tillåtet med inspelning av videokonferenser utan de berörda personernas godkännande är detta tillåtet också ur österrikisk synvinkel.

I princip kan förhör genom videokonferens spelas in på samtliga videokonferensanläggningar. På platser där domstolsförfaranden generellt spelas in (vid många brottmålsdomstolar) kan den befintliga tekniska utrustningen användas för inspelning av förhör genom videokonferens. Ett förhör kan även spelas in på andra platser genom att ett motsvarande lagringsmedium installeras.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) Enligt artikel 10.2 i förordningen ska bevisupptagning genomföras enligt lagstiftningen i den anmodade staten. Förhöret ska därför genomföras på tyska (i vissa österrikiska domstolar är också kroatiska, slovenska eller ungerska tillåtet). Den ansökande domstolen kan emellertid ansöka om att dess eget officiella språk (eller något annat språk) ska användas som del av ett särskilt förfarande för att verkställa framställningen om bevisupptagning. Den anmodade domstolen kan tillbakavisa detta om det är omöjligt på grund av betydande praktiska svårigheter (artikel 10.3 i förordningen).

b) Enligt artikel 17.6 i förordningen ska den ansökande domstolen genomföra den direkta bevisupptagningen i enlighet med lagstiftningen i sin egen medlemsstat, och således på ett av de officiella språk som är tillåtna enligt denna lagstiftning. Österrike har emellertid, i egenskap av anmodad medlemsstat enligt artikel 17.4, rätt att som villkor för bevisupptagningen kräva att dess språk används.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Vid indirekt bevisupptagning är, oberoende av eventuell ersättning av kostnader enligt artikel 18.2 i förordningen, i första hand den anmodade domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar. De berörda domstolarna ska emellertid samarbeta på ett konstruktivt sätt (liksom på andra områden).

Vid direkt bevisupptagning är, enligt artikel 17 i förordningen, i första hand den ansökande domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar. Enligt artikel 17 är den anmodade medlemsstaten inte skyldig att hjälpa till med detta, men bestämmelsen utesluter inte heller sådan hjälp. Enligt § 39a.4 i lagen om domstolars behörighet (JN  Jurisdiktionsnorm) krävs att en domstol som tillhandahåller rättslig hjälp ger praktisk hjälp med bevisupptagningen vid framställning från en utländsk domstol. Detta skulle till exempel innefatta förmedling av lämplig tolk.

Beslutet från vilken stat tolken ska komma ska fattas på grundval av vad som är lämpligt i det enskilda fallet.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En person som ska höras genom videokonferens i Österrike kallas på samma sätt och är föremål för samma frister som om denne skulle ha kallats till domstolen där förhandlingen hålls.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Det uppkommer inte några samtalskostnader vid användning av videokonferens via IP-protokoll. För videokonferenser via ISDN uppkommer avgifter för den som ringer upp, precis som vid ett telefonsamtal. Dessa avgifter varierar beroende på var den anläggning som används är belägen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ankommer huvudsakligen på den ansökande domstolen, vilken är bunden av artikel 17.2 i förordningen och i regel själv kallar de berörda personerna till videokonferensen. Om den österrikiska centrala myndigheten eller en österrikisk domstol upptäcker att artikel 17.2 i förordningen eventuellt har åsidosatts vid förberedelse eller genomförande av direkt bevisupptagning ska myndigheten eller domstolen, i samarbete med den ansökande domstolen, säkerställa iakttagande av denna bestämmelse på lämpligt sätt. Anställda vid österrikiska domstolar utbildas i att tillämpa förordning (EG) nr 1206/2001 och de har även tillgång till unionens ”Handledning för videokonferenser vid gränsöverskridande förfaranden” genom justitieministeriets intranät.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Personens identitet bekräftas genom identitetshandling med fotografi. Dessutom kontrolleras personens identitet som en del av förhöret (§ 340.1 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

I §§ 377 och 379 i civilprocesslagen regleras avläggande av ed för parterna och för vittnen i §§ 336–338 i samma lag.

Både parter och vittnen är skyldiga att avlägga ed. Medan parterna enligt lag inte kan tvingas avlägga ed kan vittnen bestraffas om de rättsstridigt vägrar att avlägga ed (§§ 325 och 326 i civilprocesslagen). Straffet är detsamma som vid vägran att vittna och innefattar böter eller upp till sex veckors fängelse.

Enligt § 288.2 i strafflagen (StGB – Strafgesetzbuch) ska den som lämnar eller bekräftar ett falskt vittnesmål under ed, eller på annat sätt falskeligen avlägger ed, bestraffas med fängelse mellan sex månader och fem år.

Osanna uppgifter som lämnas av en part som inte har avlagt ed är däremot inte straffbara. Ett vittne som inte har avlagt ed och som lämnar osanna uppgifter kan däremot dömas till upp till tre års fängelse (§ 288.1 i strafflagen).

I enlighet med artikel XL i lagen om införande av civilprocesslagen (EGZPO – Einführungsgesetz zur Zivilprozessordnung) ska bestämmelserna i lagen av den 3 maj 1868, Reichsgesetzblatt. nr 33 (edslydelsen och andra formaliteter), iakttas (se Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=rgb&datum=18680004&seite=00000067).

Enligt §§ 336.1 och 377.1 i civilprocesslagen kan och får personer som tidigare har dömts för mened, är under fjorton år, eller som på grund av bristande mognad eller ett förståndshandikapp inte förstår vad det innebär att avlägga ed, inte heller avlägga ed.

Ovannämnda bestämmelser om förhör av vittnen eller parter under ed är inte tillämpliga i förfaranden enligt lagen om rättsvårdsärenden (§ 35 i lagen om rättsvårdsärenden).

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Justitieministeriet har en anställd som är ansvarig för att sköta utrustningen på alla platser där det finns videoanläggningar. Denna person kan sköta anläggningen och göra mindre anpassningar av inställningarna. All videokonferensutrustning är kopplad till en central enhet inom förbundsjustitieministeriets (BMJ – Bundesministerium für Justiz) it-enhet. Därifrån kan it-enheten finjustera varje videokonferensanläggning i hela Österrike.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Följande uppgifter krävs från den ansökande domstolen:

  • IP-adress och/eller ISDN-nummer samt riktnummer.
  • Namn, telefonnummer och e-postadress till en anställd vid den ansökande domstolen som är tekniskt ansvarig för fjärrutrustningen.

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 02/06/2018

Bevisupptagning genom videokonferens - Polen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I Polen får bevis tas upp genom videokonferens i enlighet med artiklarna 10–12 och artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur samt i enlighet med Haagkonventionen av den 18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (Polens författningssamling [Dziennik Ustaw] 2000, nr 50, punkt 582) för andra länder (som inte omfattas av förordningen).

Bestämmelser om videokonferenser finns i artikel 235.2 och 235.3 i civilprocesslagen och i justitieministerns förordning av den 24 februari 2010 om teknisk utrustning och tekniska hjälpmedel för att genomföra bevisupptagning på distans vid civilrättsliga förfaranden.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I polsk lagstiftning finns inga begränsningar av denna typ, utan såväl sakkunniga, parter som vittnen kan höras via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I polsk lagstiftning finns inga särskilda begränsningar för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

I polsk lagstiftning finns inga särskilda begränsningar för var en person kan höras via videokonferens. Det sker i normalfallet i en domstol, i enlighet med artikel 17 i förordning nr 1206/2001 där det föreskrivs att den ansökande domstolen fastställer platsen för hörandet.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

I polsk lagstiftning finns inga detaljerade bestämmelser om inspelning av höranden som sker via videokonferens, utan det är den domare som tar upp bevis som fattar beslut om inspelning.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

I normalfallet sker hörandet på polska. Om den person som hörs inte behärskar polska måste en tolk närvara.

Det finns inga särskilda bestämmelser om hörande i artikel 17 men det centrala organ som ger sitt samtycke till direkt bevisupptagning kan ålägga den ansökande domstolen att tillhandahålla en tolk.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

I fall av hörande enligt artiklarna 10–12 är det i normalfallet den anmodade domstolen som ska tillhandahålla tolken (vanligen från en lista av edsvurna tolkar). I undantagsfall kan domstolen dock godkänna en tolk som föreslagits av en part.

I fall av hörande enligt artikel 17, dvs. då det centrala organet kräver att den ansökande domstolen ska tillhandahålla en tolk, är det den anmodade domstolen som ser till att en tolk närvarar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

I fall av hörande enligt artiklarna 10–12 underrättar den anmodade domstolen vittnet eller parten om tid och plats minst sju dagar före dagen för hörandet. I undantagsfall kan detta ske tre dagar före hörandet.

I fall av hörande enligt artikel 17 meddelar det centrala organet vittnet eller parten sitt samtycke till hörandet och att hörandet kan äga rum endast på frivillig grund, utan att tvångsåtgärder används. Den ansökande domstolen ansvarar för underrättelsen om tid och plats för hörandet.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

I de fall då bevisupptagning med hjälp av ny teknik ger upphov till kostnader för den anmodade domstolen tillämpar domstolen artikel 1135¹.3 i civilprocesslagen. Denna artikel föreskriver att om verkställigheten av en framställning från en domstol eller en annan myndighet i en främmande stat kan leda till kostnader som hänger samman med användningen av ett annat förfarande än vad som anges i den polska lagstiftningen ska domstolen inte verkställa framställningen förrän domstolen eller myndigheten i den främmande staten har erlagt förskottsbetalning inom en fastställd tidsfrist.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det centrala organet meddelar vittnet eller parten sitt samtycke till hörandet och att det endast kan äga rum på frivillig grund, utan att tvångsåtgärder används.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen kontrollerar personens identitet genom att kräva att han/hon visar upp en lämplig handling, t.ex. identitetskort, pass eller körkort.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

När hörandet sker i enlighet med artikel 17 och den ansökande domstolen underrättar det centrala organet om sin avsikt att ta upp bevis genom hörande av ett vittne under ed kan det centrala organet kräva att få se texten till eden. Om innehållet i eden strider mot grundläggande principer i den anmodade statens lagstiftning har det centrala organet rätt att inte ge sitt samtycke till hörandet eller att kräva att texten till den ed som anges i polsk lagstiftning ska användas.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Vid varje domstol finns i regel personer som ansvarar för den tekniska utrustningen. I fall av problem går det att vända sig till den polska kontaktpunkten för Europeiskt rättsligt nätverk.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den polska lagstiftningen föreskriver i princip inte något sådant krav. I vissa fall kan det dock behövas ytterligare uppgifter.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 14/03/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Portugal

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Enligt portugisisk rätt ska domaren vid den ansökande domstolen ta upp bevis direkt från personer som ska höras via videokonferens utan medverkan från domaren vid den anmodade domstolen. Denna bestämmelse är tillämplig på interna förfaranden som innefattar en bevisupptagning via videokonferens. Detta är även tillämpligt i gränsöverskridande mål där domstolen i den ansökande medlemsstaten ska verkställa en bevisupptagning via videokonferens enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001.

Domstolen från den ansökande medlemsstaten kan även i gränsöverskridande mål begära verkställighet av en bevisupptagning via videokonferens enligt artiklarna 10–12 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001.

De viktigaste nationella processrättsliga bestämmelser som reglerar verkställighet av bevisupptagning via videokonferens från experter, vittnen och parterna är följande:

Experter

Artikel 486 i civilprocesslagen

Inställelse av experter vid slutförhandlingen

1 – Experter ska på begäran av en av parterna eller av domaren inställa sig vid slutförhandlingen för att tillhandahålla de klargöranden som krävs av dem under ed.

2 - Experter från institutioner, laboratorier eller myndigheter hörs via telefonkonferens från deras arbetsplats.

Vittnen

Artikel 502 i civilprocesslagen

Bevisupptagning via telefonkonferens

1 - Vittnen som har hemvist utanför domstolens domkrets (eller i fråga om de autonoma regionerna, utanför den aktuella ön) ska presenteras av parterna enligt artikel 507.2 när de har lämnat en sådan försäkran enligt vilken de erbjuder sig att vittna, eller ska höras via telefonkonferens under en särskild förhandling vid domstolen i den domkrets där de har hemvist.

2 - Den domstol som hör målet ska fastställa ett datum för hörande i samråd med den domstol där vittnet ska avlägga vittnesmål och ska kalla vittnet att inställa sig.

3 - Det datum som hörandet ska äga rum ska vittnet identifiera sig för rättssekreteraren vid den domstol där bevisupptagningen ska äga rum. Emellertid ska bevisupptagningen efter denna tidpunkt verkställas vid den domstol som prövar målet och inför parternas ombud, via telefonkonferens, utan att det krävs någon medverkan från domaren vid den domstol där hörandet äger rum.

4 - Vittnen med hemvist utomlands ska höras via telefonkonferens på villkor att nödvändig teknisk utrustning finns tillgänglig vid deras hemvist.

5 - Vad gäller mål som ska höras vid domstolar inom storstadsområdena Lissabon eller Porto är det inte möjligt att verkställa en bevisupptagning via telefonkonferens om vittnet har hemvist i det aktuella området, förutom i de situationer som föreskrivs i artikel 520.

Artikel 520 i civilprocesslagen

Direkt kommunikation mellan domstolen och den person som ska höras

1 - Om det är omöjligt eller mycket svårt för den person som ska höras att inställa sig vid domstolen, kan domstolen med parternas medgivande besluta att hörandet ska genomföras via telefon eller något annat direkt kommunikationsmedel mellan domstolen och denna person i syfte att erhålla nödvändiga klargöranden för att kunna avgöra målet på ett vederbörligt sätt. Det krävs emellertid att de uppgifter som ska utredas eller klargöras är förenliga med ett sådant förfarande.

2 - Domstolen ska, med alla tillgängliga medel, säkerställa att hörandet är sanningsenligt och frivilligt, särskilt genom att se till att den som ska höras åtföljs av en domstolstjänsteman under bevisupptagningen och att förhörets innehåll och de omständigheter under vilka uppgifterna har lämnas protokollförs.

3 - Det fall som föreskrivs i denna artikel ska omfattas av bestämmelserna i artikel 513 [ed och inledande förhör av domaren] och av första delen av punk 4 i denna artikel [domaren kan besluta om ett nytt hörande i sin närvaro].

Parterna

Artikel 456 i civilprocesslagen

Tid och plats för hörandet

1 - Hörandet ska, i princip, äga rum vid slutförhandlingen, såvida det inte är brådskande eller det är omöjligt för den som ska höras att inställa sig vid domstolen.

2 – Bestämmelserna avseende hörande via telefonkonferens är enligt artikel 502 tillämpliga på parter med hemvist utanför domkretsen eller, för de autonoma regionerna, utanför den aktuella ön.

3 - Det är även möjligt att genomföra hörandet under den inledande förhandlingen. I sådana fall är bestämmelserna i föregående punkter tillämpliga med nödvändiga anpassningar.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Några uttryckliga begränsningar föreligger inte. Enligt nationell rätt är det tillåtet att höra vittnen, parter och experter via videokonferens i enlighet med ovannämnda bestämmelser.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Se svaret på föregående fråga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt den allmänna regeln ska bevisupptagningen med den person som ska höras via videokonferens äga rum vid domstolen. Experter från myndigheter kan emellertid höras via videokonferens från sin arbetsplats. I de situationer som föreskrivs i artikel 520 i civilprocesslagen (till vilken det hänvisas i svaret på fråga 1) kan domstolen i undantagsfall höra en person via videokonferens som befinner sig på en annan plats än vid domstolen.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, höranden via videokonferens registreras alltid genom domstolens system för ljudinspelningar i enlighet med artikel 155 i den portugisiska civilprocesslagen.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om Portugal är den anmodade medlemsstaten beror språket för hörandet på följande omständigheter:

a) Vid framställningar enligt artiklarna 10–12 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 används portugisiska. Om en utländsk person ska höras har denne rätt att uttrycka sig på ett annat språk om han inte förstår portugisiska. I sådana situationer ska den ansökande domstolen informera den anmodade domstolen, så att den kan utse en tolk till hörandet vid den anmodade domstolen.

b) Vid framställningar enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 används det språk som föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den ansökande domstolens medlemsstat. Om personer som inte talar portugisiska ska höras kan den ansökande domstolen, i enlighet med sin nationella lagstiftning, utse en tolk som är närvarande vid den ansökande domstolen. Den ansökande domstolen kan även, om den så önskar, begära att den (anmodade) portugisiska domstolen utser en tolk som närvarar vid den anmodade domstolen.

I samtliga fall som anges ovan under a) och b) där det krävs att en tolk är närvarande vid domstolen i den anmodade medlemsstaten, kan sistnämnda domstol kräva att domstolen i den ansökande medlemsstaten betalar tolkens arvode enligt artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Denna information har redan behandlats i svaret på fråga 6.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt nationell rätt regleras det förfarande som är tillämpligt på hörandet samt vad gäller kallelse av en person för inställelse i domstol i princip i artiklarna 7.3, 172.5 och 172.6, 220, 247.2, 251.1, 417, 507, 508 och 603 i den portugisiska civilprocesslagen.

Generellt sett ankommer det på domstolens kansli att på eget initiativ informera vittnen, experter, parterna och deras ombud när de är kallade att inställa sig vid ett rättsligt förfarande efter domstolsbeslut. Om en part begär att ett vittne ska höras via videokonferens ankommer det på domstolens kansli att kalla vittnet att inställa sig.

Kallelser av vittnen, experter eller andra berörda personer (tolkar, tekniska rådgivare etc.) till domstol, sänds med rekommenderad post, där tid, plats och skäl för inställelse anges. Kallelsen anses ha blivit delgiven även om mottagaren vägrar att motta den. En sådan vägran ska bekräftas av postdistributören.

En kallelse till en part att inställa sig i ett rättsligt förfarande eller att lämna vittnesmål sänds med rekommenderad post, där tid, plats och anledning för inställelsen anges. Om parten har utsett en advokat eller om denne både representeras av en advokat och ett annat ombud ska även dessa delges.

Parternas ombud erhåller ett elektroniskt meddelande enligt artikel 25 i ministerförordning (Portaria) nr 280/2013 av den 26 augusti 2013. It-systemet styrker vilket datum meddelandet utfärdades.

Någon uttrycklig frist föreskrivs inte i lag mellan meddelandet och datumet för hörandet. I samtliga situationer som föreskrivs ovan anses meddelandet vara delgivet den tredje dagen efter dess registrering eller dess elektroniska överföring. Om den tredje dagen inte är en arbetsdag, anses meddelandet ha delgetts den första efterföljande arbetsdagen. Av praktiska skäl är det således nödvändigt att åtminstone respektera denna frist i förhållande till datumet för hörandet för att meddelandet ska kunna anses effektivt delgivet.

I brådskande situationer kan kallelsen (eller en annullering av kallelsen) för vittnen, experter, andra berörda personer, parterna eller deras ombud lämnas via telegram, telefon eller något annat jämförbart kommunikationssätt. All telefonkontakt registreras i akten i målet och åtföljs av någon form av skriftlig bekräftelse.

Om en person som har kallats uteblir krävs det att denne motiverar uteblivandet inom 5 dagar (kalenderdagar, men om den sista dagen inte är en arbetsdag förlängs fristen till nästföljande arbetsdag).

Vid ett uteblivande föreskrivs följande tvångsåtgärder enligt nationell portugisisk rätt. Om ett vittne uteblir som har kallats i vederbörlig ordning och som inte har motiverat uteblivandet inom den frist som föreskrivs i lag åläggs denne böter och domaren kan besluta att vittnet ska hämtas för hörande. Dessa sanktioner är inte tillämpliga om rättegången skjuts upp av en annan anledning än vittnets frånvaro. Om en expert eller någon annan berörd person uteblir som har kallats i vederbörlig ordning och som inte har motiverat uteblivandet inom den frist som föreskrivs i lag åläggs denne böter. Om en part uteblir som har kallats i vederbörlig ordning och som inte har motiverat uteblivandet inom den frist som föreskrivs i lag åläggs denne böter och denna underlåtenhet kan tolkas fritt av domstolen i bevishänseende. Om domstolen anser att partens uteblivande gör det omöjligt att uppfylla bevisbördan kan den tillämpa omvänd bevisbörda.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Inga avgifter tas ut för användning av systemet för videokonferens.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Om en portugisisk domstol är den ansökande parten som har gjort en framställan enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 ska den kalla den person som ska höras att inställa sig vid den (anmodade) domstolen i den andra medlemsstaten per post, på ett av de sätt som föreskrivs i svaret på fråga 8, beroende på omständigheterna. Denna möjlighet till delgivning via post föreskrivs i artikel 14 i förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007. Den person som ska höras informeras i kallelsen om att inställelsen sker på frivillig grund.

Om en portugisisk domstol är den anmodade parten ska den ansökande domstolen kalla de personer som ska höras och informera dem om att inställelsen sker på frivillig grund.

Efter ömsesidig överenskommelse mellan den ansökande och den anmodade domstolen kan kallelsen till den person som ska höras och informationen om att inställelsen sker på frivillig grund genomföras av domstolen i den anmodade medlemsstaten. Detta kan även hända i praktiken oberoende av huruvida den portugisiska domstolen är den ansökande eller anmodade parten.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Vid den tidpunkt som fastställts för bevisupptagningen ska rättssekreteraren vid domstolen kontrollera att den person som ska höras är närvarande och informera den domare som ska genomföra förhöret eller den ansökande domstolen om denna genomför hörandet direkt.

Om bevisupptagningen genomförs av en portugisisk domare vidtas följande steg när förfarandet väl har inletts och innan själva hörandet äger rum: i) den person som ska höras, vittnet eller experten avlägger ed inför domaren, ii) domaren ställer inledande frågor för att fastställa personens identitet.

Det ankommer på domaren att ställa inledande frågor för att fastställa identiteten på den person som ska höras genom att fråga efter namn, yrke, hemvist, civilstånd och alla andra detaljer som anses nödvändiga för att kunna identifiera vederbörande.

Domaren ska dessutom fråga den person som ska höras om vederbörande är en släkting, en vän eller en fiende till någon av parterna och om denne har något direkt eller indirekt intresse i målet, för att kunna bedöma vittnesmålet trovärdighet.

Om domaren vid sin inledande utfrågning konstaterar att ett vittne inte är tillräkneligt eller att inte rätt person har inställt sig får vederbörande inte lämna vittnesmål. Ett vittne är inte tillräkneligt om, utan att dennes psykiska tillstånd utgör hinder, vederbörande inte har någon naturlig förmåga (psykisk eller mental) för att genomföra hörandet.

Den inledande utfrågningen gör det bland annat möjligt för domaren att fastställa de fall i vilka vittnen eller parter har rätt att neka hörande enligt den portugisiska civilprocesslagen.

Följande personer får neka att höras som vittnen (med undantag för förfaranden som har i syfte att fastställa deras barns födelse eller dödsfall):

a)   Släktingar i uppstigande led i målet, inbegripet deras avkomlingar och adoptivföräldrar i mål som rör deras adoptivbarn och omvänt.

b)  Svärföräldrar i mål som rör deras svärsöner eller svärdöttrar och omvänt.

c)  Make/maka eller tidigare make/maka i mål som rör den andra maken/makan eller tidigare maken/makan.

d)  Sambo eller tidigare sambo som bor/har bott under äktenskapsliknande förhållanden tillsammans med en av parterna i målet.

Det ankommer på domaren att informera de personer som anges ovan om deras rätt att vägra lämna vittnesmål.

Vittnen som är bundna av tystnadsplikt i sitt arbete, i egenskap av offentliga tjänstemän eller på grund av statshemligheter ska undantas från vittnesmål i den utsträckning uppgifter som faller under denna tystnadsplikt omfattas. I sådana fall ska domaren bekräfta att denna ursäkt är motiverad och om han bedömer att det är nödvändigt, befria vederbörande från dennes tystnadsplikt.

Hörandet av parterna ska begränsa sig till personliga uppgifter. I ett civilrättsligt mål är det inte tillåtet att höra en part om kriminella eller straffbelagda handlingar för vilka denne är föremål för utredning i ett straffrättsligt mål.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Följande gäller enligt portugisisk rätt:

  • Innan bevisupptagningen påbörjas ska domaren varna den person som ska höras om den moraliska betydelse eden har, om skyldigheten att vara sanningsenlig och om de sanktioner som är tillämpliga vid mened.
  • Domaren ber därefter den som ska höras avlägga följande ed: ”Juro pela minha honra que hei-de dizer toda a verdade e só a verdade” (jag svär på ära att säga sanningen, hela sanningen och ingenting annat än sanningen).
  • Varje vägran att avlägga ed likställs med en vägran att avge vittnesmål. Båda fallen anses utgöra lagtrots och kan om de inte är motiverade sanktioneras som sådant om domaren beslutar detta.

När en domstol från en annan medlemsstat genomför en direkt bevisupptagning via videokonferens i Portugal enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 krävs det att domstolen från den ansökande medlemsstaten meddelar den (anmodade) portugisiska domstolen följande kontaktuppgifter från den som ska höras: namn, yrke, hemvist, civilstånd och andra uppgifter som anses nödvändiga för att vederbörande ska kunna identifieras. Det ska dessutom meddelas i vilken egenskap personen ska höras (part, vittne, expert, teknisk rådgivare), vilka språk personen talar och huruvida det är nödvändigt att utse en tolk vid den anmodade domstolen.

Dessa element är nödvändiga för att den (anmodade) portugisiska domstolen ska kunna utse en tolk och dessutom kunna kontrollera att den person som ska höras har infunnit sig vid den tidpunkt som fastställts för videokonferensen.

Om den portugisiska domaren inte medverkar i förfarandet krävs det emellertid att eden avläggs via videokonferens inför domaren vid domstolen i den ansökande medlemsstaten. Detta gäller även i tillämpliga fall för inledande utfrågningar och frågor som rör bristande rättslig handlingsförmåga, tillräknelighet och undantag från skyldigheten att vittna, vilka enligt artikel 17.6 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 omfattas av behörigheten från domaren i den ansökande domstolen i enlighet med de processrättsliga bestämmelserna i den ansökande medlemsstaten.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Den ansökande och den anmodade domstolen (när den sistnämnda har identifierats av den centrala myndigheten) ska ta direkt kontakt för att planera videokonferensen samt fastställa ett tidigare datum för ett preliminär test.

Av praktiska skäl är det lämpligt att genomföra detta test innan vittnet har kallats. Datumet för testet ska således fastställas tillräckligt långt i förväg för att vittnet ska kunna kallas i tid.

Den dag som testet äger rum samt datumet för hörandet via videokonferens ska en it-tekniker, en telekommunikationstekniker eller en rättssekreterare från domstolen som innehar nödvändiga kunskaper vara närvarande vid båda domstolarna.

I Portugal har institutet för finansiell förvaltning och rättslig infrastruktur (Instituto de Gestão Financeira e Estruturas da Justiça eller IGFEJ) inrättat ett arbetslag för videokonferenser vid domstolarna.

Av organisatoriska skäl och i den utsträckning det är möjligt ska datumet för testet och datumet för hörandet meddelas till IGFEJ med tre dagars varsel. En sådan frist gör det möjligt för IGFEJ att kontrollera att de nödvändiga tekniska villkoren är uppfyllda för att videokonferensen ska kunna genomföras, ingripa direkt vid kommunikationsproblem mellan domstolarna och övervaka videokonferenstesterna.

Planering av en videokonferens i en annan medlemsstat på begäran av en portugisisk domstol

Den (ansökande) portugisiska domstolen kan i förväg begära att IGFEJ ska säkerställa att de nödvändiga tekniska villkoren för att videokonferensen ska kunna genomföras är uppfyllda, ingripa vid kommunikationsproblem mellan domstolarna och övervaka videokonferenstesterna.

För att lösa tekniska problem ber den portugisiska domstolen även domstolen i den anmodade medlemsstaten att utse en kontaktperson som är ansvarig för videokonferensen för att övervaka testet och eventuellt tillhandahålla nödvändig tekniskt assistans i samarbete med de portugisiska teknikerna.

När de portugisiska domstolarna utgör den ansökande parten ber de ofta den portugisiska kontaktpunkten från det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område om hjälp, vilken tar direkt kontakt med de anmodade domstolarna för att planera tester och videokonferenser. Om den erhåller information om tekniska problem vidarebefordrar kontaktpunkten dessa direkt till de arbetslag som är ansvariga för videokonferensen i var och en av de berörda medlemsstaterna och efterfrågar de förbindelser, den information eller de tekniska justeringar som krävs och informerar därefter de berörda domstolarna. Genom detta förfarande kan språkliga hinder övervinnas så att videokonferensen kan genomföras på ett framgångsrikt sätt.

Planering av en videokonferens i en portugisisk domstol på begäran av en annan medlemsstat

I Portugal är generaldirektoratet för rättslig administration (Direcção-Geral da Administração da Justiça, DGAJ) den centrala myndighet som är ansvarig för att motta och godta framställningar från andra medlemsstater enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001. Om framställningen godtas ska DGAJ meddela domstolen i den ansökande medlemsstaten vid vilken (anmodad) portugisisk domstol videokonferensen ska äga rum. När denna information har lämnats ska den ansökande och den anmodade domstolen direkt komma överens om datum för testet och för hörandet via videokonferens.

I egenskap av central myndighet ska DGAJ underlätta den direkta kontakten mellan den ansökande och den anmodade domstolen samt med IGFEJ:s stödgrupp för videokonferenser för att övervinna eventuella tekniska problem. Dessutom kan nätverkets portugisiska kontaktpunkt även på begäran tillhandahålla nödvändiga kontakter.

Domstolarna tar direkt kontakt med varandra för att boka sal för videokonferensen och för att utse den personal som ska upprätta den tekniska förbindelsen och assistera under videokonferensen vid den ansökande, respektive vid den anmodade domstolen. I Portugal utses normalt sett en rättssekreterare som har de nödvändiga kunskaperna, helst tillsammans med en it-tekniker från den portugisiska domstolen.

Om videokonferensen genomförs via en internetförbindelse är det obligatoriskt att detta görs från Portugal. I detta syfte ska den portugisiska domstolen i förväg be IGFEJ upprätta en extern förbindelse.

Om videokonferensen genomförs via telefonlinje (ISDN), kan förbindelsen med den portugisiska domstolen upprättas från domstolar i andra medlemsstater.

Vid tekniska problem kan it-teknikern från den portugisiska domstolen eller från IGFEJ tillhandahålla nödvändig support.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Varje framställning om videokonferens ska åtföljas av följande information som anges i fält 12 i formulär I i bilagan till förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 eller som en bilaga till detta formulär.

1. Tekniska uppgifter om den videokonferensutrustning som används av den ansökande domstolen:

  • Det kommunikationsprotokoll som ska användas (till exempel H.323, H.320)
  • Videoprotokoll (till exempel H.261, H.263 och H.264)
  • Audioprotokoll (till exempel G.711a, G.711u, G.722, G.729)
  • I förekommande fall, protokoll för innehållsdelning [till exempel H.239 eller BFCP (SIP)]
  • Säkerhet: H.235 och det aktuella tolererade värdet
  • Maximalt understödd bandbredd
  • Utrustning standalone, MCU eller Gateway
  • Om det är fråga om MCU eller Gateway, huruvida det föreligger IVR.

2. Uppgifter om domstolens ISDN-förbindelse och/eller allmänna internetförbindelse.

3. Begäran om planering av ett videokonferenstest före genomförandet av bevisupptagningen.

4. Namn och direkta kontaktuppgifter (telefon, fax och e-post) till den person som ska tillhandahålla support under videokonferensen (rättssekreterare från domstolen om möjligt åtföljd av en it-tekniker eller telekommunikationstekniker som tillhandahåller support till domstolen).

Observera

Informationen på denna sida är inte bindande för nätverkets kontaktpunkter, domstolarna eller någon annan adressat. Den befriar inte från någon skyldighet att ta del av tillämplig lagstiftning. Sidorna uppdateras regelbundet och tar hänsyn till utvecklingen av tolkningen genom rättspraxis.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 05/07/2018

Bevisupptagning genom videokonferens - Rumänien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja. I detta fall är lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp på privaträttens område tillämplig, särskilt artikel 25.1 och 25.3 och artikel 35.3.

Den rumänska domstolen som avses kan överväga att använda ett särskilt förfarande, på begäran av den ansökande domstolen, under förutsättning att detta inte strider mot rumänsk lagstiftning. Den rumänska domstolen informerar den ansökande domstolen om datum och plats för hörandet och den kan låta utländska domare medverka. Justitieministeriet ansvarar (artikel 3.3 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001) för beslut om ansökningar enligt artikel 17 i samma förordning.

Videokonferensen bör äga rum i närvaro av domaren från den distriktsdomstol inom vars domkrets bevisupptagningen sker, vid behov med tolkning. Han/hon måste kontrollera identiteten hos den person som ska höras och måste säkerställa att de grundläggande rättsprinciperna i den rumänska lagstiftningen efterlevs.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Nej, vittnen och andra berörda personer får höras (artikel 17 i lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp på privaträttens område).

Enligt artikel 26.2 i lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp på privaträttens område kan dock en ansökan avslås om den person som ska höras inte kan vittna på grund av vissa förbud i rumänsk lagstiftning eller om de dokument som ska överföras eller granskas inte får lämnas vidare.

Enligt artiklarna 315, 316 och 317 i den nya civilprocesslagen kan följande personer dessutom inte vittna: släktingar och ingifta släktingar till och med tredje led, makar, före detta makar, fästmän/fästmör eller sambor, personer som har en fientlig relation till eller har ett särskilt intresse när det gäller en av parterna, personer som förklarats sakna rättskapacitet och personer som har dömts för mened. Parterna kan dock, antingen uttryckligen eller underförstått, komma överens om att följande personer också kan vittna: släktingar och ingifta släktingar till och med tredje led, makar, före detta makar, fästmän/fästmör eller sambor, personer som har en fientlig relation till eller har ett särskilt intresse när det gäller en av parterna.

I domstolsärenden avseende föräldraskap, skilsmässa och andra familjeförhållanden kan släktingar och ingifta släktingar till och med tredje led också höras, med undantag för avkomlingar.

Följande personer är inte skyldiga att vittna:
1. Präster, läkare, farmaceuter, advokater, notarier, exekutionstjänstemän, medlare, barnmorskor och sjuksköterskor och andra yrkesverksamma som enligt lag är bundna av sekretess eller tystnadsplikt avseende de uppgifter som de har fått kännedom om i arbetet eller vid utövandet av sin yrkesmässiga verksamhet, även efter det att de har upphört med sin verksamhet.
2. Domare, åklagare och offentliga tjänstemän, även efter det att deras tjänsteutövning har upphört, avseende hemliga omständigheter som de har fått kännedom om under sin ämbetstid.
3. Personer som genom sina svar sannolikt kan utsätta sig själva, sina släktingar eller ingifta släktingar till och med tredje led eller sina makar, före detta makar, fästmän/fästmör eller sambor för straffrättsliga påföljder eller allmänhetens förakt.
Dessa personer, med undantag för präster, kan dock vittna om de befrias från sekretess eller tystnadsplikt av den part som berörs av hemligheten, såvida inte något annat föreskrivs i lagen. Domare, åklagare och offentliga tjänstemän kan också vittna om den myndighet eller institution för vilken de arbetar eller har arbetat, där så är tillämpligt, godkänner det.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Nej, det finns inga begränsningar. I enlighet med artikel 17 i lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp på privaträttens område möjliggör förfarandet för framställning om rättslig hjälp att vittnen och andra inblandade personer kan höras, att dokument kan erhållas, att expertutlåtanden kan utarbetas och att en undersökning kan utföras eller att andra nödvändiga handlingar eller uppgifter för att nå en lösning i det särskilda ärendet kan erhållas.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Nej, det finns inga begränsningar. Enligt artiklarna 16, 261.1 och 314 i den nya civilprocesslagen ska bevis likväl inhämtas av den domstol som prövar målet. Om bevis av objektiva skäl endast kan tas upp utanför den kommun där domstolen har sitt säte får bevis tas upp genom förfarandet för framställning om rättslig hjälp av en domstol på samma nivå eller till och med en lägre domstol om det inte finns någon domstol på samma nivå i kommunen i fråga. Den domstol som anlitas enligt förfarandet för framställning om rättslig hjälp tar upp bevis i parternas närvaro, eller i deras frånvaro, om de har kallats enligt lag, och har samma skyldigheter som den domstol som hänskjutit frågan, när det gäller det förfarande som ska följas. Samtidigt kan ett vittne som, på grund av sjukdom eller annat allvarligt hinder, inte kan inställa sig inför domstolen höras på den plats där han/hon befinner sig, beroende på parternas kallelseförfaranden.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, detta är tillåtet enligt artikel 13 i den på nytt offentliggjorda lag nr 304/2004 om rättssystemets uppbyggnad.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) På rumänska.

b) På rumänska, eftersom den rumänska anmodade domstolen ska utarbeta en förhörsrapport som innefattar datum och plats för hörandet, identiteten hos den person som hörs, information om avläggande av ed, de tekniska villkoren för hörande osv.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Den ansökande domstolen ansvarar för tolkning i enlighet med artikel 27 i lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp på privaträttens område. Den rumänska anmodade domstolen kan, i tillämpliga fall, underlätta tillgången till tolk från Rumänien genom att lämna en förteckning över tolkar till den ansökande domstolen.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Minst en månad och högst tre månader.

I detta fall är lag nr 189/2003 om internationell rättshjälp på privaträttens område tillämplig, särskilt artikel 25.3. Den rumänska domstolen informerar den ansökande rättsliga myndigheten om datum och plats för hörandet. I enlighet med artikel 261.4 i den nya civilprocesslagen tar den anmodade domstolen upp bevis i parternas närvaro, eller i deras frånvaro, om de har kallats i enlighet med lagen, och har samma skyldigheter som den ansökande domstolen vad gäller det förfarande som ska följas.

Eftersom det finns två förfaranden i förhållande till utländska organ (kommunikation under bevisupptagningen) anser vi dock att tidsfristen i praktiken bör vara minst en månad och högst tre månader i enlighet med de gällande bestämmelserna om

– fullgörande av en framställning om delgivning (i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000). Tidsfristen bör närmare bestämt inbegripa minst den enmånadsperiod som krävs för att faktiskt fullgöra framställningen om delgivning genom posttjänster med mottagningsbevis,

– den ansökande domstolens skyldighet att uppfylla den anmodade domstolens begäran om ytterligare information eller utbetalning av förskott/depositionsavgift etc., i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Skälen skulle avse den tid som avsatts för eventuella översättningar av skriftväxling med den ansökande domstolen eller vittnet och den tid som avsatts för postande utomlands, den höga arbetsbelastningen och inte minst tidsplanen för videokonferenser.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna kan inte uppskattas eftersom de varierar beroende på tidpunkt och land. De bör betalas via bankgiro till appellationsdomstolen, som är det sekundära ansvariga organet, eller till distriktsdomstolen, som är det tredje ansvariga organet. Den utländska ansökande domstolen ska ersätta den rumänska anmodade domstolen för kostnaderna för en videouppkoppling, för att upprättan videouppkoppling i den ansökande medlemsstaten, arvode till tolkar och ersättning till vittnen och sakkunniga, inklusive för kostnader för resa till den anmodade medlemsstaten.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Den person som ska höras bör kallas även i enlighet med bestämmelserna i Rumäniens nya civilprocesslag. Denna person bör informeras om att hörandet kommer att ske på frivillig grund i kallelsen från den rumänska anmodade domstolen, i beslutet att godkänna bevisupptagning av den ansökande domstolen eller i någon annan handling.

Enligt artikel 261.4 i den nya civilprocesslagen tar den anmodade domstolen upp bevis i parternas närvaro, eller i deras frånvaro, om de har kallats i enlighet med lagen, och har samma skyldigheter som den ansökande domstolen vad gäller det förfarande som ska följas.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

I enlighet med artikel 318 i den nya civilprocesslagen uppmanar ordföranden innan förhöret påbörjas vittnen att uppge namn, yrke, hemvist och ålder samt om de är släktingar eller en ingifta släktingar till någon av parterna och i vilket led samt om de är anställda av en av parterna. Därefter gör ordföranden vittnena uppmärksamma på skyldigheten att avlägga ed och edens innebörd.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt artiklarna 319 och 320 i Rumäniens nya civilprocesslag, avlägger vittnet följande ed före förhöret: ”Jag lovar och försäkrar att jag ska säga sanningen och att inte undanhålla något. Så hjälpe mig Gud!”

När eden avläggs ska vittnet lägga sin hand på ett kors eller på bibeln. Den gud som åkallas i eden ändras enligt vittnets religiösa tro. Ovannämnda bestämmelser gäller inte för vittnen som inte är kristna.

Ett vittne som inte bekänner sig till någon tro ska avlägga följande ed: ”Jag lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga sanningen och att inte undanhålla något.”

Vittnen som av samvetsskäl eller religiösa skäl inte avlägger ed ska yttra följande ord inför domstolen: ”Jag förbinder mig att säga sanningen och att inte undanhålla något.”

Läs- och skrivkunniga stumma och dövstumma personer avlägger eden genom att transkribera texten och genom att underteckna den, hörselskadade personer yttrar eden och personer som inte är läs- och skrivkunniga avlägger eden genom tecken med hjälp av en tolk.

Efter edsavläggelsen gör ordföranden vittnet uppmärksamt på det faktum att han eller hon gör sig skyldig till mened om han eller hon inte säger sanningen.

Allt detta antecknas i den skriftliga rapporten.

Barn som inte har fyllt fjorton år och som vid tidpunkten för hörandet saknar förmåga att fatta beslut kan höras utan ed och utan att förbjudas att göra detta, men domstolen ska göra dem uppmärksamma på att de bör säga sanningen och beakta deras särskilda ställning vid bedömningen av deras vittnesmål.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Kontaktpersonerna kan vara it-specialister från appellationsdomstolar, domstolstjänstemannen eller domaren. Omkring 144 av de 244 domstolarna har videokonferensutrustning. Var och en av dessa 144 domstolar har 2 videokonferensutrustningar.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 01/06/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Slovenien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevisupptagning kan göras genom videokonferens med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten. I alla mål på privaträttens område är artikel 114a i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku) tillämplig. I denna artikel föreskrivs att en domstol med parternas samtycke kan ge parter och deras juridiska ombud lov att befinna sig på olika platser under hörandet, under förutsättning att det finns röst- och bildöverföring mellan de dessa platser (videokonferens). Under dessa förutsättningar kan en domstol välja att också ta upp bevis genom att höra parter och vittnen samt ta upp bevis från sakkunniga.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Videokonferens kan användas för att höra parter och vittnen samt för att ta upp bevis från sakkunniga. Parter och ombud (t.ex. juridiska ombud) får helt och hållet driva sin sak via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Parter och juridiska ombud får i regel driva sin sak på distans. Genom civilprocesslagen begränsas möjligheten att ta upp bevis via videokonferens till en grupp uppräknade bevis (hörande av parter och vittnen, bevisupptagning från en sakkunnig). Videokonferens kan därför inte användas till att ta upp bevis genom syneförrättning eller granskning av ett dokument.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Parter och juridiska ombud får i regel driva sin sak på distans. Det finns inga begränsningar när det gäller belägenhet om den andra parten befinner sig utanför domstolen.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Artikel 125a i civilprocesslagen utgör den rättsliga grunden för röst- och bildinspelning av ett hörande. I enlighet med denna bestämmelse kan rättens ordförande besluta om röst- och bildinspelning av ett hörande. Detta innebär att rättens ordföranden, inför vilken förfarandena genomförs, har en oinskränkt rätt att besluta huruvida en röst- och bildinspelning av ett hörande kommer att göras. I enlighet med artikel 114a har en part inte rätt att begära att domstolen ska tillåta en videokonferens. En framställning om videokonferens kan också göras av domstolen, varvid parternas samtycke krävs. Ett domstolsbeslut om videokonferens ska fattas i god tid före det planerade hörandet med tanke på den tid som behövs för tekniska förberedelser och parterna ska informeras i tillräckligt god tid innan de ska inställa sig vid domstolen.

Sedan 2011 har minst en rättssal vid varje distriktsdomstol (11 platser) i Slovenien försetts med all utrustning som behövs för videokonferenser och för inspelningar. Möjlighet finns att spela in endast röst eller bild eller både röst och bild på samma gång. Det finns även tre tillgängliga mobila uppsättningar av videokonferensutrustning som domstolar kan använda vid lokala domstolar eller andra domstolar. Eftersom en videokonferens arrangeras via en central åtkomstpunkt kan varje videokonferens spelas in efter domstolsbeslut.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt artiklarna 10–12 i förordningen får höranden genomföras av en anmodad stat på det språk som är domstolens officiella språk (på slovenska och på de nationella befolkningsgruppernas språk, vilka används officiellt av domstolarna i relevanta områden, närmare bestämt italienska eller ungerska) och, om så behövs, genom översättning till det språk som en part eller en annan deltagare i förfarandet förstår, på deras begäran, eller om domstolen fastställer att parten eller en annan deltagare i förfarandet inte förstår slovenska.

Enligt artikel 17 i förordningen ska hörandet utföras direkt av den ansökande domstolen. I detta fall kan ett hörande genomföras på ett främmande språk om en lämplig översättning tillhandahålls till det språk som parten eller de andra deltagarna i förfarandet förstår.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om rättstolkar används kan detta ordnas av antingen den anmodade domstolen eller den ansökande domstolen (beroende på avtalet mellan domstolarna). Rättstolkar får dessutom befinna sig på platsen för den anmodade domstolen eller den ansökande domstolen, eller på en tredje plats.

I praktiken befinner sig rättstolkar på samma plats som den person som behöver tolkning, närmare bestämt i den anmodade domstolen om den domstol som ansöker om hörandet genomför hörandet på sitt språk, i enlighet med artikel 17 i förordningen, eller vid platsen för den ansökande domstolen om hörandet genomförs av den anmodade domstolen, i enlighet med artiklarna 10–12 i förordningen.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En person som ska höras ska kallas personligen och skriftligen för att inställa sig vid domstolen. I kallelsen anges bland annat tiden och platsen för hörandet av personen. Vissa vittnen får höras i sin bostad i fall av hög ålder, sjukdom eller allvarlig funktionsnedsättning. I civilprocesslagen föreskrivs inte hur lång tid i förväg vittnen ska kallas. Parterna ska dock ges tillräckligt med tid för att förbereda sig för hörandet – minst 15 dagar från den dag då kallelsen till hörandet delges. Denna tidsfrist gäller inte om en person kallas som vittne.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

I enlighet med artikel 153 i civilprocesslagen sätter en part som framställer bevis som ska tas upp in pengar för att täcka de kostnader som uppstår i samband med bevisupptagningen. Om det bevis som ska tas upp föreslås av båda parter kan domstolen besluta att båda parter ska sätta in lika stora andelar av beloppet. Kostnaderna ersätts i enlighet med ärendets utgång.

Videokonferens är kostnadsfritt i Slovenien.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

I civilprocesslagen föreskrivs inga ytterligare villkor.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Innan vittnen hörs ombeds de att ange sitt namn samt deras faders namn, deras yrke, adress, födelseort, ålder och relation till parterna (tredje punkten i artikel 238 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

I civilprocesslagen föreskrivs inte avläggande av ed. Innan hörandet inleds gör domstolen i enlighet med artikel 238 vittnena uppmärksamma på att de måste säga sanningen och att de inte får dölja något, varefter de görs uppmärksamma på konsekvenserna av att lämna ett falskt vittnesmål.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Civilprocesslagen innehåller ingen sådan bestämmelse.

I praktiken testas anslutningen minst en vecka innan en videokonferens för att kontrollera att den fungerar och är av tillfredsställande kvalitet samt för att åtgärda eventuella brister. Därigenom säkerställs att den tekniker som är närvarande under hörandet kan använda videokonferensutrustningen utan svårigheter, eftersom testningen kommer att ha gjorts på förhand. Domstolarna ska, antingen i själva framställningen eller senare, utbyta kontaktuppgifter för de personer som kommer att ansvara för de tekniska aspekterna av videokonferensen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Civilprocesslagen innehåller ingen sådan bestämmelse.

I praktiken skickar den ansökande domstolen tillsammans med framställningen ett formulär med all teknisk information om videokonferenssystemet och kontaktuppgifter för de sakkunniga personer som kommer att ansvara för de tekniska aspekterna av videokonferensen till den anmodade domstolen. Båda domstolarna behöver information om videokonferenssystemet, förbindelsetyp (ISDN, IP), uppkopplingshastighet, adress (telefonnummer), det språk som ska användas för testningen, datum och tidpunkt för testningen, eventuell tidsskillnad och kontaktuppgifter för den tekniker som ansvarar för tekniska frågor.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/03/2017

Bevisupptagning genom videokonferens - Slovakien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Även om slovakisk lagstiftning inte innehåller några särskilda regler som tillåter att bevis tas upp med deltagande av domstolen i den ansökande medlemsstaten finns det inga bestämmelser som förhindrar detta. Enligt förfarandereglerna tar domstolar upp bevis vid ett hörande och även, när så är möjligt, utanför höranden (§ 122 i civilprocesslagen [Občianský súdny poriadok]). Med parternas samtycke kan domstolen anordna ett muntligt hörande via videokonferens eller annan kommunikationsteknik (§  116.6 i civilprocesslagen). Parterna har i princip rätt att närvara vid bevisupptagningen.

Det finns inga särskilda förfaranden för bevisupptagning via videokonferens (utöver ovannämnda förfaranden). Därför gäller endast förordningen om bevisupptagning (Nariadenie o výkone dôkazu), civilprocesslagen och de administrativa reglerna och kanslireglerna för domstolar (Spravovací a kancelársky poriadok pre súdy) (2015, slovakiska justitieministeriets förordning nr 543 av den 11 november 2005 om administrativa regler och sekretariatsregler för distriktsdomstolar [okresné súdy], länsdomstolar [krajské súdy], specialdomstolen [Špeciálny súd] och militärdomstolar [vojenské súdy]).

Alla övriga frågor måste lösas genom en överenskommelse mellan domstolarna i fråga med hjälp av det europeiska rättsliga nätverket.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar i slovakisk lagstiftning om vilka typer av personer som får höras via videokonferens. I enlighet med § 125 i civilprocesslagen får alla medel som kan användas för att fastställa omständigheterna i ett ärende användas som bevis. I synnerhet får parter, vittnen och sakkunniga höras.

Enligt § 124 i civilprocesslagen måste skyldigheten att se till att sekretessbelagd information förblir konfidentiell iakttas vid bevisupptagning.

Om en domstol beslutar att beakta ett underårigt barns yttrande ska yttrandet i enlighet med § 100.3 bekräftas genom barnets ombud eller den behöriga myndighet som ansvarar för barns välfärd och rättsliga skydd samt för social omsorg, eller genom att det underåriga barnet hörs även utan att barnets föräldrar är närvarande. Särskilda begränsningar kan bero på barnets ålder och den metod för hörandet som valts av domstolen.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Inga, med undantag för de begränsningar som beror på videokonferensens själva beskaffenhet (t.ex. det faktum att det är omöjligt att genomföra en husrannsakan via videokonferens).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Bevis tas vanligtvis upp vid ett hörande (§ 122 i civilprocesslagen) och höranden äger vanligtvis rum i en domstolsbyggnad (§ 25 tillsammans med § 35 i de administrativa reglerna och sekretariatsreglerna för domstolar). Det skulle av tekniska skäl vara svårt att genomföra en intervju någon annanstans.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Videokonferensutrustningen kan också spela in videokonferenser. Enligt § 116.6 i civilprocesslagen får ett muntligt hörande via videokonferens dock endast ske med parternas samtycke. Utan parternas samtycke gäller de allmänna bestämmelserna i § 44a i civilprocesslagen, enligt vilka ett hörande även får spelas in med hjälp av ljudinspelningsutrustning. En sådan ljudinspelning lagras på en databärare, vilken ingår i handlingarna i målet.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Denna fråga gäller inte specifikt bevisupptagning utomlands eller via videokonferens. Enligt de allmänna reglerna hålls slovakiska höranden alltid på det officiella språket och tolkar tillhandahålls vid behov.

Om en domstol deltar i bevisupptagning förväntar vi oss att den domstol som tar emot begäran genomför hörandet och att bevisen därför tas upp på den domstolens språk. Om en domstol tar upp bevis direkt i enlighet med artikel 17 ska den göra detta på sitt eget språk.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga bestämmelser om denna fråga. Tolkar tillhandahålls från fall till fall genom en överenskommelse mellan de berörda domstolarna.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om dessa frågor. De allmänna reglerna om genomförande av höranden och kallelse av vittnen och parter är tillämpliga. Domstolar tar vanligtvis upp bevis vid höranden (§ 122 i civilprocesslagen) och en kallelse till domstolsförhandling ska delges i tillräckligt god tid i förväg för att den föreskrivna tidsfristen för att förbereda ett hörande ska kunna hållas (§ 46/3 i de administrativa reglerna och sekretariatsreglerna för domstolar). Denna tidsfrist är ”vanligtvis minst fem dagar före det datum då hörandet ska äga rum” (§ 115.2 i civilprocesslagen).

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

De slovakiska domstolarna tar inte ut några avgifter för videokonferenser.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om dessa frågor. En domstol förväntas i allmänhet informera en person om dennes rättigheter och skyldigheter med avseende på förfarandet i början av ett hörande. Detta gäller inte om sådana personer företräds av en advokat (advokát) (§ 5 i de civilprocessrättsliga reglerna).

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om dessa frågor. Det särskilda förfarandet kommer att fastställas genom en ad hoc-överenskommelse mellan de berörda domstolarna. De allmänna bestämmelserna om kontroll av identiteten hos den person som ska höras är tillämpliga. I dessa bestämmelser föreskrivs att ett vittnes identitet måste fastställas i början av ett hörande, liksom eventuella omständigheter som kan påverka vittnets trovärdighet (t.ex. familjeband, § 126.2 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Slovakisk lagstiftning innehåller särskilda bestämmelser om dessa frågor endast i straffrättsliga förfaranden, inte i civilrättsliga förfaranden.

Enligt § 126.2 i civilprocesslagen ska domstolar dock informera vittnen i början av varje hörande om betydelsen av vittnesmål och vittnenas rättigheter och skyldigheter (att säga sanningen och att inte dölja något) samt om de straffrättsliga konsekvenserna av mened. Observera att denna lagbestämmelse (mened) inte gäller för parter i förfaranden.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Alla slovakiska domstolar har en administratör som kan kontaktas för att planera testningen av videolänken, datumet för hörandet osv. Administratören är utbildad i att använda videokonferensanläggningen. Vid eventuella problem kan administratören kontakta domstolens tekniker och ordna så att teknikern är närvarande den dag då hörandet äger rum.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den tekniska information som behövs för att upprätta en förbindelse med den ansökande domstolens utrustning erfordras.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 14/01/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Finland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Båda förfarandena är möjliga. I en framställning bör det förfarande som den ansökande domstolen avser anges klart och tydligt.

När framställningar görs enligt artiklarna 10–12 i förordningen är det rättegångsbalkens bestämmelser om bevisning som är tillämpliga.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga sådana begränsningar i privaträttsliga mål. Sakkunniga och parter kan också höras via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Inga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Nej.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Inspelning av höranden via videokonferens är inte förbjuden men den utrustning som krävs är inte tillgänglig vid alla domstolar. En separat förfrågan angående detta bör göras i samband med att framställningen lämnas in.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om framställningar görs enligt artiklarna 10–12 ska hörandet genomföras på finska eller svenska. Vid ett direkt hörande enligt artikel 17 väljer den ansökande domstolen det språk som ska användas.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om framställningar görs enligt artiklarna 10–12 ska den ansökande domstolen och den anmodade domstolen komma överens om tolkningen samt var tolkarna ska befinna sig. Om framställningar görs enligt artikel 17 är den ansökande domstolen ansvarig för att skaffa tolkar och för att besluta om var de ska befinna sig.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Om framställningar görs enligt artiklarna 10–12 skickar den anmodade domstolen en skriftlig kallelse till den person som ska höras. Det bör helst vara minst två till tre veckor mellan delgivningen av kallelsen och datumet för hörandet. Om framställningar görs enligt artikel 17 är den ansökande domstolen ansvarig för att delge kallelsen och vidta nödvändiga åtgärder.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

När en person hörs i enlighet med artiklarna 10–12 i förordningen i en videoutrustad domstol ger användningen av videokonferensutrustning vanligtvis inte upphov till separata kostnader. När en person hörs i enlighet med artikel 17 på en annan plats än i en domstol ansvarar den ansökande domstolen för kostnaderna i samband med videokonferenser.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

En domstol som har inkommit med en framställning enligt artikel 17.2 i förordningen måste informera den berörda personen om att bevis tas upp på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Om framställningar görs enligt artiklarna 10–12 ska den anmodade domstolen fastställa identiteten hos den person som ska höras och, om så är nödvändigt, kontrollera den mot personens identitetskort eller pass. Om framställningar görs enligt artikel 17 är den ansökande domstolen skyldig att kontrollera identiteten hos den person som ska höras.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Inga särskilda krav gäller för avläggande av ed under direkt bevisupptagning enligt artikel 17. En ed avläggs i enlighet med den lagstiftning som reglerar den domstol där vittnets hörs.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Den anmodade domstolen tillhandahåller namnet på en sådan kontaktperson.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

– Den ansökande domstolen ska helst tillhandahålla namnen på kontaktpersoner för både tekniska arrangemang och frågor angående enskilda fall (rättsliga frågor).

– Framställningen bör innehålla kontaktuppgifter (e-postadresser och/eller telefonnummer) för kontaktpersonerna, som gör det möjligt att nå dem även under hörandet om problem med videolänken eller andra liknande problem skulle uppstå.

– Om staterna ligger i olika tidszoner bör det anges i framställningen om klockslagen avser den ansökande eller den anmodade domstolens tidszon.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Bevisupptagning genom videokonferens - Sverige

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevis kan tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten.

Av 5 § lag (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagningsförordningen) framgår att bevisupptagning ska verkställas av tingsrätt och att rättegångsbalkens bestämmelser om bevisupptagning utom huvudförhandling ska tillämpas (35 kap. 8-11 §§ rättegångsbalken) om inte annat följer av förordningen.

Det kan nämnas att i de fall bevisupptagningsförordningen inte är tillämplig finns bestämmelser om bevisupptagning i andra lagar, t.ex. lag (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Alla parter som ska höras i målet eller ärendet kan höras via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Inga särskilda begränsningar har uppställts.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Bevisupptagning verkställs av tingsrätt. I övrigt har inga särskilda begränsningar uppställts.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja det är tillåtet och det finns utrustning för detta.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a)      Hörandet ska hållas på svenska, men det finns möjlighet för rätten att anlita tolk.

b)      Det beror på den ansökande statens regler.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Vid förhör i Sverige är det den svenska domstolen som beslutar om tolk.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Den verkställande domstolen utfärdar kallelse till personen som ska höras. I kallelsen anges tid och plats. Det finns inga lagstadgade krav på hur lång tid som ska medges när datumet för förhöret bestäms.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Om den svenska domstolen begär det ska den ansökande domstolen stå kostnaden för experter och tolkar, de kostnader som uppstår vid begäran om verkställande enligt särskilt förfarande samt kostnader för kommunikationsteknik som video- och telefonkonferenser (jfr artikel 18.2 samt 10.3 och 10.4 i bevisupptagningsförordningen).

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det är den ansökande domstolen som ska informera den berörda personen om att bevisupptagning enligt artikel 17 i bevisupptagningsförordningen ska ske på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Det finns inget särskilt reglerat förfarande för kontroll av identitet i detta avseende.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Som huvudregel tillämpas de nationella reglerna om ed, inga särskilda villkor eller uppgifter har uppställts för tillämpning av artikel 17.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

På varje domstol finns tillgång till personal med kompetens att hantera videokonferensutrustningen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Som huvudregel krävs inga ytterligare uppgifter.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 01/06/2016