Bevisupptagning genom videokonferens - Slovenien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevisupptagning kan göras genom videokonferens med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten. I alla mål på privaträttens område är artikel 114a i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku) tillämplig. I denna artikel föreskrivs att en domstol med parternas samtycke kan ge parter och deras juridiska ombud lov att befinna sig på olika platser under hörandet, under förutsättning att det finns röst- och bildöverföring mellan de dessa platser (videokonferens). Under dessa förutsättningar kan en domstol välja att också ta upp bevis genom att höra parter och vittnen samt ta upp bevis från sakkunniga.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Videokonferens kan användas för att höra parter och vittnen samt för att ta upp bevis från sakkunniga. Parter och ombud (t.ex. juridiska ombud) får helt och hållet driva sin sak via videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Parter och juridiska ombud får i regel driva sin sak på distans. Genom civilprocesslagen begränsas möjligheten att ta upp bevis via videokonferens till en grupp uppräknade bevis (hörande av parter och vittnen, bevisupptagning från en sakkunnig). Videokonferens kan därför inte användas till att ta upp bevis genom syneförrättning eller granskning av ett dokument.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Parter och juridiska ombud får i regel driva sin sak på distans. Det finns inga begränsningar när det gäller belägenhet om den andra parten befinner sig utanför domstolen.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Artikel 125a i civilprocesslagen utgör den rättsliga grunden för röst- och bildinspelning av ett hörande. I enlighet med denna bestämmelse kan rättens ordförande besluta om röst- och bildinspelning av ett hörande. Detta innebär att rättens ordföranden, inför vilken förfarandena genomförs, har en oinskränkt rätt att besluta huruvida en röst- och bildinspelning av ett hörande kommer att göras. I enlighet med artikel 114a har en part inte rätt att begära att domstolen ska tillåta en videokonferens. En framställning om videokonferens kan också göras av domstolen, varvid parternas samtycke krävs. Ett domstolsbeslut om videokonferens ska fattas i god tid före det planerade hörandet med tanke på den tid som behövs för tekniska förberedelser och parterna ska informeras i tillräckligt god tid innan de ska inställa sig vid domstolen.

Sedan 2011 har minst en rättssal vid varje distriktsdomstol (11 platser) i Slovenien försetts med all utrustning som behövs för videokonferenser och för inspelningar. Möjlighet finns att spela in endast röst eller bild eller både röst och bild på samma gång. Det finns även tre tillgängliga mobila uppsättningar av videokonferensutrustning som domstolar kan använda vid lokala domstolar eller andra domstolar. Eftersom en videokonferens arrangeras via en central åtkomstpunkt kan varje videokonferens spelas in efter domstolsbeslut.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt artiklarna 10–12 i förordningen får höranden genomföras av en anmodad stat på det språk som är domstolens officiella språk (på slovenska och på de nationella befolkningsgruppernas språk, vilka används officiellt av domstolarna i relevanta områden, närmare bestämt italienska eller ungerska) och, om så behövs, genom översättning till det språk som en part eller en annan deltagare i förfarandet förstår, på deras begäran, eller om domstolen fastställer att parten eller en annan deltagare i förfarandet inte förstår slovenska.

Enligt artikel 17 i förordningen ska hörandet utföras direkt av den ansökande domstolen. I detta fall kan ett hörande genomföras på ett främmande språk om en lämplig översättning tillhandahålls till det språk som parten eller de andra deltagarna i förfarandet förstår.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om rättstolkar används kan detta ordnas av antingen den anmodade domstolen eller den ansökande domstolen (beroende på avtalet mellan domstolarna). Rättstolkar får dessutom befinna sig på platsen för den anmodade domstolen eller den ansökande domstolen, eller på en tredje plats.

I praktiken befinner sig rättstolkar på samma plats som den person som behöver tolkning, närmare bestämt i den anmodade domstolen om den domstol som ansöker om hörandet genomför hörandet på sitt språk, i enlighet med artikel 17 i förordningen, eller vid platsen för den ansökande domstolen om hörandet genomförs av den anmodade domstolen, i enlighet med artiklarna 10–12 i förordningen.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En person som ska höras ska kallas personligen och skriftligen för att inställa sig vid domstolen. I kallelsen anges bland annat tiden och platsen för hörandet av personen. Vissa vittnen får höras i sin bostad i fall av hög ålder, sjukdom eller allvarlig funktionsnedsättning. I civilprocesslagen föreskrivs inte hur lång tid i förväg vittnen ska kallas. Parterna ska dock ges tillräckligt med tid för att förbereda sig för hörandet – minst 15 dagar från den dag då kallelsen till hörandet delges. Denna tidsfrist gäller inte om en person kallas som vittne.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

I enlighet med artikel 153 i civilprocesslagen sätter en part som framställer bevis som ska tas upp in pengar för att täcka de kostnader som uppstår i samband med bevisupptagningen. Om det bevis som ska tas upp föreslås av båda parter kan domstolen besluta att båda parter ska sätta in lika stora andelar av beloppet. Kostnaderna ersätts i enlighet med ärendets utgång.

Videokonferens är kostnadsfritt i Slovenien.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

I civilprocesslagen föreskrivs inga ytterligare villkor.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Innan vittnen hörs ombeds de att ange sitt namn samt deras faders namn, deras yrke, adress, födelseort, ålder och relation till parterna (tredje punkten i artikel 238 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

I civilprocesslagen föreskrivs inte avläggande av ed. Innan hörandet inleds gör domstolen i enlighet med artikel 238 vittnena uppmärksamma på att de måste säga sanningen och att de inte får dölja något, varefter de görs uppmärksamma på konsekvenserna av att lämna ett falskt vittnesmål.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Civilprocesslagen innehåller ingen sådan bestämmelse.

I praktiken testas anslutningen minst en vecka innan en videokonferens för att kontrollera att den fungerar och är av tillfredsställande kvalitet samt för att åtgärda eventuella brister. Därigenom säkerställs att den tekniker som är närvarande under hörandet kan använda videokonferensutrustningen utan svårigheter, eftersom testningen kommer att ha gjorts på förhand. Domstolarna ska, antingen i själva framställningen eller senare, utbyta kontaktuppgifter för de personer som kommer att ansvara för de tekniska aspekterna av videokonferensen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Civilprocesslagen innehåller ingen sådan bestämmelse.

I praktiken skickar den ansökande domstolen tillsammans med framställningen ett formulär med all teknisk information om videokonferenssystemet och kontaktuppgifter för de sakkunniga personer som kommer att ansvara för de tekniska aspekterna av videokonferensen till den anmodade domstolen. Båda domstolarna behöver information om videokonferenssystemet, förbindelsetyp (ISDN, IP), uppkopplingshastighet, adress (telefonnummer), det språk som ska användas för testningen, datum och tidpunkt för testningen, eventuell tidsskillnad och kontaktuppgifter för den tekniker som ansvarar för tekniska frågor.


De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Senaste uppdatering: 16/03/2017