Hoppa till huvudinnehåll

Delgivning av handlingar (omarbetning)

Slovenien
Slovenien
Flag of Slovenia

Artikel 3.1 – Översändande organ

Sändande organ är lokala domstolar (okrajna sodišča), distriktsdomstolar (okrožna sodišča), arbets- och socialdomstolen (delovno in socialno sodišče), förvaltningsdomstolen (upravno sodišče), appellationsdomstolar (višja sodišča), Högsta domstolen (Vrhovno sodišče), författningsdomstolen (Ustavno sodišče) och justitiekanslerämbetet (državno odvetništvo).

Artikel 3.2 - Mottagande organ

Mottagande organ är tingsrätterna.

Artikel 3.4 c – Sätt på vilka de kan ta emot handlingar

Om mottagande av handlingar omfattas av artikel 5.4 i förordning (EG) nr 1206/2001 skickas handlingarna per post (inbegripet expressleverans) eller fax.

Artikel 3.4 d – Språk som kan användas för att fylla i standardformulären i bilaga I

Formulären i bilaga I kan lämnas in på slovenska eller engelska.

Artikel 4 – Central enhet

Central enhet för genomförande av förordningen är:

Ministrstvo za pravosodje (justitieministeriet)

Župančičeva 3

SI-1000 Ljubljana

Tfn: +386 1 369 53 94

Fax: +386 1 369 52 33

E-post: gp.mp@gov.si

Artikel 7 – Hjälp med adressförfrågningar

Slovenska organ tillhandahåller hjälp med fastställande av adresser enligt följande:

a) Sändande organ skickar en begäran till distriktsdomstolen (det mottagande organ som avses i punkt 2) om fastställande av adressen till en person som ska delges en handling.

Domstolar har tillgång till folkbokföringsregistret och är behöriga att på eget initiativ eller på begäran av en ansökande domstol ta fram adressuppgifter när en adress som anges i en framställan om delgivning är felaktig eller okänd.

Artikel 8 – Översändande av handlingar

Formulären i bilaga A kan lämnas in på slovenska eller engelska.

Artikel 12 – Vägran att ta emot en handling

Ej tillämplig.

Artikel 13 – Delgivningsdag

I slovensk lagstiftning fastställs ingen tidsfrist för delgivning av handlingar.

Artikel 14 – Delgivningsbevis och kopia av den delgivna handlingen

Formulären i bilaga K kan lämnas in på slovenska eller engelska.

Artikel 15 – Kostnader för delgivning

I regel tas ingen avgift ut för delgivning av handlingar via behörig slovensk domstol, förutom kostnader för delgivning som utförs av en detektiv eller ett exekutionsbiträde, om berörd part begär denna form av delgivning. Kostnaden för detta betalas av parten som föreslår tjänsten. Enligt reglerna om delgivning av handlingar genom detektiver och exekutionsbiträden i civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (Pravilnik o vročanju po detektivih in izvršiteljih v civilnih sodnih postopkih in v kazenskem postopku) är nuvarande avgift för personlig delgivning 50 euro. Moms tillkommer på avgiften för delgivning om delgivningsmannen som utför delgivning är momspliktig. En delgivningsman har rätt till 20 % av avgiften om delgivning inte går att genomföra. En domstol kan dock fastställa en högre procentandel av avgiften (högst 50 %) när detta är befogat enligt utdrag från handlingarna, eller enligt andra uppgifter eller relevanta belägg. Delgivningsmannen har även rätt till ersättning för resekostnader.

Artikel 17 – Delgivning av handlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän

Slovenien motsätter sig inte delgivning av handlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän på de villkor som fastställs i artikel 17.1.

Slovenien motsätter sig delgivning av rättegångshandlingar till personer som vistas i Slovenien genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän från en annan medlemsstat, utom när handlingen ska delges en medborgare i den medlemsstat från vilken handlingarna härrör.

Artikel 19 – Elektronisk delgivning

Slovenien har inte fastställt några ytterligare villkor som krävs för att godta elektronisk delgivning enligt artikel 19.1 b i förordningen.

Artikel 20 – Direkt delgivning

Slovensk rätt tillåter inte direkt delgivning.

Artikel 22 – Svarandes utevaro

En domare får utan hinder av artikel 22.1 i förordningen meddela avgörande även om bevis om att handlingen delgetts eller lämnats inte mottagits, under förutsättning att villkoren i artikel 22.2 i förordningen är uppfyllda.

I Slovenien kan i enlighet med artikel 22.4 i förordningen en ansökan om återställande av försutten tid inges inom ett år från det datum avgörandet meddelades.

Artikel 29 – Förhållande till avtal eller överenskommelser mellan medlemsstater

Fördraget mellan Slovenien och Kroatien om rättslig hjälp i civil- och brottmål av den 7 februari 1994.

Artikel 33.2 – Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet

Ej tillämplig.

3 – Mina rättigheter under rättegången

Om du är myndig, erkänner den gärning du är anklagad för och det rör sig om ett brott av normalgraden med ett straffvärde på böter eller fängelse i högst fem år, kan målet behandlas enligt ett snabbare förfarande som kallas comparution immédiate sur reconnaissance préalable de culpabilité (omedelbar behandling vid erkännande av brott). I sådana fall måste du biträdas av advokat. Detta snabbförfarande kan innebära att straffet blir lägre.

Var kommer rättegången att hållas?

Domstolens behörighet beror på typen av brott och den geografiska behörigheten. När det gäller ringa brott (contravention) är det polisdomstolen (tribunal de police) eller närdomstolen (juridiction de proximité) på den ort där brottet har begåtts eller där du är bosatt, som är behörig.

För brott av normalgraden (délit) är det den lägre brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) på den ort där brottet begicks, där du är bosatt, eller där du greps, som är behörig.

För grova brott (crime) är det brottmålsdomstolen (cour d'assises) på den ort där brottet har begåtts, där du är bosatt eller där du greps, som är behörig

Rättegången sker muntligt och är offentlig. I undantagsfall hålls den bakom stängda dörrar. Det kan röra sig om fall med minderåriga gärningsmän, eller på brottsoffrets begäran vid t.ex. våldtäkt, tortyr och barbariska handlingar med inslag av sexuellt våld.

När det gäller ringa brott och brott av normalgraden (contravention,délit) fattas besluten av en eller flera yrkesdomare, medan brottmålsdomstolen (cour d’assises) består av nio lekmannadomare och tre yrkesdomare, som fattar beslut med kvalificerad majoritet på minst åtta personer.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Domstolen behandlar bara de punkter som finns med i åtalet. Den får inte beakta andra omständigheter.

Domstolen har dock rätt att under rättegången omkvalificera åtalet, under förutsättning att du har fått yttra dig om de nya åtalspunkterna. I det fall omkvalificeringen innebär att åtalet utökas till att omfatta nya omständigheter måste du frivilligt gå med på att inställa dig för prövning av dessa.

I Frankrike finns inget särskilt förfarande vid erkännande. För vissa brott av normalgraden finns dock möjligheten att före rättegången begära prövning enligt förfarandet för omedelbar behandling vid erkännande av brott. Om du erkänner brott kommer domarna att beakta och bedöma detta under överläggningarna som varje annat bevismaterial.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du måste närvara under hela rättegången. Utan giltigt förfall kommer du att dömas i din frånvaro, om inte domstolen godtar att skjuta upp rättegången till dess att du kommer tillbaka. Domstolen är dock inte skyldig att bifalla en sådan begäran. Om din advokat är närvarande kan han eller hon företräda dig vid rättegången och höras i ditt ställe. I ärenden som gäller grova brott kan en arresteringsorder utfärdas mot dig.

Möjligheten att använda videolänk är i Frankrike reserverad för förhör av vittnen, målsägande och experter.

Om du inte förstår domstolens språk kommer en tolk att utses åt dig.

I ärenden som gäller grova brott (crime) är det obligatoriskt att biträdas av en advokat. Vid ringa brott (contravention) och brott av normalgraden (délit) är detta frivilligt. Du kan byta advokat under rättegången.

Du har rätt att tala under rättegången. Du har också rätt att tiga under hela förfarandet. Ett sådant ställningstagande kan dock påverka domarnas intryck.

Du kan inte dömas enbart på grund av det faktum att du inte sagt sanningen under rättegången, men det kommer att påverka domstolens beslut. Dessutom kan det äventyra din advokats strategi.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisen mot mig?

Alla bevis i ärendet ska prövas kontradiktoriskt för att ni ska kunna diskutera dem. I fransk straffrätt är bevisningen fri och kan läggas fram under alla omständigheter. Du får alltså åberopa alla bevis som krävs, även sådana som en privatdetektiv fått fram. Det enda förbehållet är att beviset ska vara lagligt.

Du kan begära att vittnen hörs. Du kan själv, eller genom din advokat, ställa frågor till vittnena vid förhören och med alla medel göra invändningar mot vad de säger.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Den information som finns om dig i belastningsregistret kommer att beaktas av domarna. Ett utdrag ur belastningsregistret finns med i utredningsmaterialet under hela förfarandet. Den behöriga rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende kan eventuellt begära utdrag ur belastningsregistret om dig från en annan medlemsstat.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

Advokaten kommer att gå igenom de möjliga resultaten av rättegången med dig, under förutsättning att du har informerat honom eller henne fullständigt om situationen. Domen kan vara friande (relax, acquittement) eller fällande (condamnation).

Vid fällande dom kan följande straff utmätas:

Frihetsstraff:

  • Vid grova brott (crime) utdöms livstidsstraff eller tidsbestämt straff. För de tidsbestämda straffen fastställs en maximitid i strafflagen (Code pénal). Straffen kan vara mellan 10 och 30 år.
  • Brott av normalgraden (délit) har ett straffvärde på upp till 10 år.

En del frihetsstraff kan i vissa fall anpassas, exempelvis genom villkorlig frigivning, frigång eller straffminskning.

Andra straff:

  • I alla typer av ärenden kan böter utfärdas och bötesbeloppet fastställs från fall till fall.
  • Vid mindre grova brott (délit, contravention) kan domstolen döma till skadestånd (sanction-réparation) för ersättning av den skada som brottsoffret har lidit.
  • Ytterligare kompletterande straff kan utdömas. Det kan röra sig om samhällstjänst (med ditt godkännande), indragna rättigheter (t.ex. körkort), förverkande av egendom, stängning av ett företag, förvägrande av medborgerliga rättigheter (rösträtt) eller förbud att utfärda checker. Dessutom kan du utvisas från Frankrike (om du är utländsk medborgare) eller förvägras uppehållstillstånd.

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

Brottsoffret kan närvara vid rättegången eller representeras av ett ombud. I annat fall anses brottsoffret ha avstått från sin talan. Brottsoffret kan ta initiativet till åtalet. Under rättegången är brottsoffret eller dennes ombud närvarande för att se till att hans eller hennes intressen tillvaratas och för att begära gottgörelse för den skada han eller hon har lidit.

Rapportera ett tekniskt problem eller felaktigt innehåll, eller lämna synpunkter på sidan