Föräldraansvar – vårdnad och umgängesrätt

1 Vad innebär den juridiska termen ”föräldraansvar” i praktiken? Vilka rättigheter och skyldigheter har den som har föräldraansvar?

Enligt Slovakiens familjelag (lag nr 36/2005 om familjen och om ändringar av vissa lagar) och rättspraxis omfattar föräldraansvar (dvs. en förälders rättigheter och skyldigheter samt vårdnad om barn) främst att ta hand om barnet, att försörja och företräda barnet samt att förvalta dess egendom.

2 Vem är det i allmänhet som har föräldraansvaret för ett barn?

De två föräldrarna har gemensamt rättigheter och skyldigheter gentemot sina barn, oavsett om de fötts inom eller utanför äktenskapet eller om föräldrarna bor ihop eller inte (vare sig de är gifta, separerade eller skilda).

Föräldrar kan fråntas dessa rättigheter och skyldigheter (eller få dessa begränsade) av domstol om allvarliga omständigheter föreligger, i enlighet med § 38.4 i familjelagen.

En underårig förälder som är över 16 år kan av domstol tillerkännas rättigheter och skyldigheter som gäller barnets vårdnad, i enlighet med § 29 i familjelagen.

3 Kan en annan person bli utsedd i föräldrarnas ställe om de är oförmögna eller ovilliga att utöva sitt föräldraansvar över sina barn?

Ja. Om båda föräldrarna till ett underårigt barn saknar full rättskapacitet, eller om deras rättigheter och skyldigheter som föräldrar tillfälligt har upphört eller om de har fråntagits sina rättigheter och skyldigheter gentemot sina barn eller är döda måste domstolen utse en förmyndare som ska uppfostra och företräda barnet samt förvalta barnets egendom.

4 Hur fastställs föräldraansvaret för framtiden om föräldrarna skiljer sig eller separerar?

Domstolen måste besluta om fördelningen och utövandet av föräldrarnas rättigheter och skyldigheter (även om båda föräldrar fortsätter att utöva dessa tillsammans). Den kan också godkänna ett avtal som föräldrarna slutit.

Enligt § 36.1 i familjelagen kan föräldrarna till ett underårigt barn som inte bor med dem när som helst sluta ett avtal om utövandet av sina rättigheter och skyldigheter som föräldrar. Om föräldrarna inte kan komma överens kan domstolen fastställa hur deras rättigheter och skyldigheter ska utövas, även om ingen sådan begäran har lämnats in. Domstolen ska i synnerhet besluta vem av föräldrarna som ska tilldelas den fysiska vårdnaden av det underåriga barnet. Bestämmelserna i §§ 24, 25 och 26 gäller i tillämpliga delar.

5 Om föräldrarna sluter ett avtal om föräldraansvar, vilka formella krav måste vara uppfyllda för att avtalet ska vara rättsligt bindande?

Avtal mellan föräldrar om deras rättigheter och skyldigheter måste godkännas av domstol.

6 Vilka alternativ finns det för att lösa konflikten utan att gå till domstol om föräldrarna inte kan komma överens om föräldraansvaret?

Konfliktlösning utanför domstol erbjuds i form av medling, enligt lag nr 420/2004 om medling. Denna lag gäller också för familjerättsliga tvister. Medling är ett förfarande utanför domstol där parterna får hjälp av en medlare för att lösa tvister som berör avtal eller andra rättsliga förhållanden dem emellan. Ett avtal som upprättas genom medling måste vara skriftligt och är bindande för parterna.

7 I vilka frågor kan en domare fatta beslut om barnet om föräldrarna går till domstol?

Domstolen kan i princip besluta om alla frågor utom att bevilja ensam vårdnad till en av föräldrarna. Bara om en av föräldrarna har fråntagits sina rättigheter och skyldigheter gentemot sitt barn kan den andra föräldern beviljas ensam vårdnad om barnet i fråga. I praktiken beslutar domstolen emellertid vem av föräldrarna som ska ha hand om barnets fysiska vårdnad, och vem som ska företräda det och förvalta dess egendom. Domstolen beslutar också hur den förälder som inte tilldelas den fysiska vårdnaden ska bidra till barnets försörjning. Alternativt kan domstolen godkänna ett avtal som föräldrarna själva slutit gällande underhåll.

8 Om domstolen beslutar att en förälder ensam ska ha vårdnaden om barnet, innebär det att han eller hon kan fatta beslut i alla frågor som rör barnet utan att först samråda med den andra föräldern?

Begreppet ”föräldraansvar” har ingen exakt motsvarighet i den slovakiska familjerätten. I slovakisk familjerätt används begreppet ”föräldrars rättigheter och skyldigheter”. Dessa delas alltid lika av de två föräldrarna, och därför kan det aldrig bli tal om ”ensam vårdnad” utom om en av föräldrarna är död, inte har rättslig handlingsförmåga eller har fråntagits sina rättigheter och skyldigheter som förälder. Detta måste särskiljas från fysisk vårdnad. Om en av föräldrarna tilldelas den fysiska vårdnaden kan denna förälder fatta beslut om alla rutinmässiga frågor som rör barnets vardag utan den andra förälderns samtycke. Emellertid krävs den andra förälderns samtycke i alla viktiga frågor som gäller föräldrarnas rättigheter och skyldigheter gentemot barnet (förvaltning av barnets egendom, flyttning utomlands med barnet, medborgarskap, godkännande av medicinsk behandling, förberedelser för ett framtida yrke osv.). Om föräldrarna inte kan komma överens avgör domstolen ärendet på begäran av en av föräldrarna.

9 Om domstolen bestämmer att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad om ett barn, vad innebär det i praktiken?

Domstolen kan besluta om växelvis fysisk vårdnad (dvs. delad vårdnad) om båda föräldrarna kan uppfostra barnet och vill ta hand om barnets fysiska vårdnad. Det görs dock endast om det anses ligga i barnets intresse och gör det lättare att uppfylla barnets behov. Om minst en av föräldrarna samtycker till att dela vårdnaden måste domstolen undersöka om delad vårdnad är i barnets intresse.

Se även svaren på samtliga frågor ovan, särskilt svaret på fråga 8.

10 Till vilken domstol eller myndighet ska jag vända mig om jag vill göra en ansökan om föräldraansvar? Vilka formella krav måste vara uppfyllda och vilka handlingar ska jag bifoga till min ansökan?

Distriktsdomstolen eller stadsdomstolen på den ort där det underåriga barnet bor är behörig när det gäller ansökningar som rör föräldrars rättigheter och skyldigheter. Inga särskilda formaliteter måste uppfyllas och inga särskilda handlingar behöver bifogas, eftersom detta är ett förfarande som domstolen kan inleda på eget initiativ. Vilka handlingar som ska lämnas in beror på innehållet i ansökan, men vanligtvis krävs ett födelsebevis för barnet i fråga.

11 Vilket förfarande ska tillämpas i sådana fall? Finns det något brådskande förfarande?

Ett förenklat och mindre formellt förfarande tillämpas. Ett alternativ är att använda sig av en provisorisk dom, för vilken ett brådskande förfarande tillämpas.

12 Kan jag få rättshjälp för att täcka kostnaderna för förfarandet?

Alla förfaranden som rör föräldrars rättigheter och skyldigheter är befriade från domstolsavgifter. För närvarande går det enligt de slovakiska rättshjälpsreglerna bara att undantas från att betala domstolsavgifter och att få sig ett ombud tilldelat utan kostnad. Mycket få personer väljer att företrädas av en advokat, med tanke på att denna typ av förfarande inte är ett tvistemål. Om en person uppfyller villkoren för undantag från domstolsavgifter kan domstolen emellertid, på eget initiativ, välja att tillhandahålla ett ombud kostnadsfritt, exempelvis en advokat, om den anser att sådan representation krävs för att partens intressen ska kunna skyddas.

Domstolen hänvisar alla parter som begär en advokat och som uppfyller villkoren för undantag från domstolsavgifter till rättshjälpscentrumet. Domstolen upplyser parterna om detta alternativ. Domstolen kan bevilja en part ett fullständigt eller partiellt undantag från domstolsavgifter om dennes omständigheter motiverar detta, förutsatt att ansökan inte är av okynneskaraktär eller utgör uppenbart meningslöst utövande eller försvar av en rättighet. Såvida domstolen inte beslutar något annat gäller undantaget hela förfarandet och har retroaktiv effekt. Avgifter som betalats innan beslutet om undantag fattades återbetalas emellertid inte.

Rättshjälpssystemet och vad rättshjälpen omfattar fastställs i lag nr 327/2005 om rättshjälp till personer utan tillräckliga ekonomiska medel. Genom samma lag inrättas även ett rättshjälpscentrum som erbjuder hjälp till fysiska personer som av ekonomiska skäl inte har möjlighet att använda juridiska tjänster för att utöva och skydda sina rättigheter.

13 Går det att överklaga ett beslut om föräldraansvar?

Ja, sådana beslut går att överklaga.

14 I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra en ansökan till en domstol eller till en annan myndighet för att få ett beslut om föräldraansvar verkställt. Vilket förfarande ska tillämpas i sådana fall?

Territoriell behörighet för verkställighet av avgöranden i ärenden som rör underåriga ligger hos den domstol i vars domkrets den underåriga har sin hemvist. Behörig domstol kan också avtalas mellan föräldrarna eller fastställas enligt någon annan metod. Förfarandet för att verkställa beslutet regleras i lagen om rättsvårdsärenden (lag nr 161/2015). Närmare bestämmelser om verkställighet av beslut i ärenden som rör underåriga anges i det slovakiska justitieministeriets dekret nr 207/2016. Detta gäller även för verkställighet av utländska avgöranden.

15 Hur får jag ett beslut om föräldraansvar som har meddelats i en annan medlemsstat erkänt och verkställt i den medlemsstat där jag bor?

Domstolsbeslut om föräldrars rättigheter och skyldigheter som har fattats av en domstol i en annan medlemsstat erkänns och verkställs utan något särskilt förfarande i Slovakien, dvs. utan att beslutet behöver förklaras verkställbart (artikel 21.1 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar [Bryssel IIa-förordningen] eller artikel 30 i rådets förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn [Bryssel IIb-förordningen]).

En berörd part kan dock ansöka om att ett beslut om föräldrars rättigheter och skyldigheter som utfärdats i en annan medlemsstat ska förklaras verkställbart (i enlighet med Bryssel IIa-förordningen) eller om ett beslut om att det inte finns några skäl för att vägra erkännande (i enlighet med Bryssel IIb-förordningen).

Ansökan ska lämnas in till distriktsdomstolen eller stadsdomstolen på den ort där barnet har sin hemvist eller, om barnet inte har någon hemvist i Slovakien, domstolen i den domkrets där barnet bor för tillfället. Om det inte finns någon sådan domstol är den behöriga domstolen Bratislava II:s stadsdomstol.

16 Till vilken domstol i den medlemsstat där jag bor ska jag vända mig för att överklaga erkännandet och verkställigheten av ett beslut om föräldraansvar som meddelats av en domstol i en annan medlemsstat? Vilket förfarande är tillämpligt i sådana mål?

Behörighet domstol för ansökningar om erkännande, ansökningar om icke-erkännande eller ansökningar om ett beslut om att det inte finns några skäl för att vägra erkännande , vilka rör föräldrars rättigheter och skyldigheter, är distriktsdomstolen eller stadsdomstolen på den ort där barnet har sin hemvist, eller, om barnet inte är bosatt i Slovakien, domstolen i den domkrets barnet bor för tillfället. Om det inte finns någon sådan domstol är den behöriga domstolen Bratislava II:s stadsdomstol.

17 Vilken lag tillämpas i föräldraansvarsfrågor om barnet eller parterna inte bor i den medlemsstaten eller har olika medborgarskap?

Om barnet inte bor i Slovakien, men har sin hemvist där, eller om föräldrarna inte bor i Slovakien eller är av olika nationalitet tillämpas slovakisk lag i enlighet med Haagkonventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (ref. nr 344/2002) (kapitel III i konventionen).

Utöver 1996 års Haagkonvention är Slovakien också bundet av ett antal bilaterala avtal som innehåller bestämmelser om tillämplig lagstiftning. Dessa bestämmelser har företräde framför bestämmelserna i lagen om internationell privaträtt och processrätt i förfaranden som rör föräldrars rättigheter och skyldigheter. Dessa bilaterala avtal är som följer:

Bulgarien: Avtal mellan Tjeckoslovakien och Bulgarien om rättshjälp och reglering av rättsliga förhållanden som rör civil-, familje- och brottmål (Sofia den 25 november 1976, dekret nr 3/1978).
Kroatien, Slovenien: Avtal mellan Tjeckoslovakien och Jugoslavien om rättshjälp och reglering av rättsliga förhållanden som rör civil-, familje- och brottmål (Belgrad den 20 januari 1964, dekret nr 207/1964).
Ungern: Avtal mellan Tjeckoslovakien och Ungern om rättshjälp och reglering av rättsliga förhållanden som rör civil-, familje- och brottmål (Bratislava den 28 mars 1989, ref. nr 63/1990).
Polen: Avtal mellan Tjeckoslovakien och Polen om rättshjälp och reglering av rättsliga förhållanden som rör civil-, familje- och brottsmål (Warszawa den 21 december 1987, dekret nr 42/1989).
Rumänien: Avtal mellan Tjeckoslovakien och Rumänien om rättshjälp och reglering av rättsliga förhållanden som rör civil-, familje- och brottsmål (Prag den 25 oktober 1958, dekret nr 31/1959).

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Senaste uppdatering: 27/01/2025