DOM 2009:17
KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO),
Box 48, 651 02 KARLSTAD
SVARANDE Casa Nordica Altavista C AB,
Krusbärsvägen 115, 613 38 OXELÖSUND
SAKEN marknadsföring av paketresor
DOMSLUT
1. Marknadsdomstolen förbjuder Casa Nordica Altavista C AB vid vite av sjuhundrafemtiotusen
(750 000) kr att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen
(1972:204) ställts.
2. Casa Nordica Altavista C AB ska ersätta KO dess rättegångskostnader med tjugotusen
(20 000) kr avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen
för Marknadsdomstolens dom till dess betalning sker.
MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:17
2009-06-26 Dnr B 9/08
2
YRKANDEN
KO har yrkat att Marknadsdomstolen vid vite ska förbjuda Casa Nordica Altavista C AB
(Casa Nordica) att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen
(1972:204) ställts. Vidare har KO yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.
Casa Nordica har bestritt yrkandena.
BAKGRUND
Casa Nordica marknadsför och säljer paketresor till konsumenter. Marknadsföringen sker på
Internet via webbplatsen www.casanordica.se. Bolaget har under lång tid underlåtit att ställa
tillräcklig säkerhet i enlighet med vad Kammarkollegiet med stöd av resegarantilagen
beslutat. Den 9 december 2008 beslutade Marknadsdomstolen att, för tiden intill dess slutligt
avgörande föreligger eller domstolen bestämmer annat, förbjuda Casa Nordica vid vite av
sjuhundrafemtiotusen (750 000) kr att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet
enligt resegarantilagen ställts.
GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN
Parterna har anfört i huvudsak följande.
KO
Casa Nordica marknadsför paketresor och ska därmed ställa säkerhet i enlighet med resegarantilagen.
Marknadsföringen sker på Internet. Kammarkollegiet beslutade den 9 mars
2004 att höja Casa Nordicas säkerhet enligt resegarantilagen från 50 000 kr till 100 000 kr.
Kammarkollegiet vitesförelade och ansökte om vitets utdömande när säkerheten inte inkom.
Länsrätten i Stockholm har sedermera dömt ut vitet. Den 29 september 2006 beslutade
Kammarkollegiet att höja Casa Nordicas säkerhet ytterligare till 200 000 kr. Kammarkollegiet
vitesförelade och ansökte även denna gång om vitets utdömande när säkerhet inte
inkom. Vitet har dömts ut. Kammarkollegiet har även vitesförelagt och ansökt om vitets
utdömande ytterligare en gång. Casa Nordica har dock inte ställt någon mer säkerhet utöver
den redan ställda säkerheten om 50 000 kr. Vidare har KO utfärdat ett förbudsföreläggande
under hösten 2008 mot Casa Nordica för den i målet aktuella marknadsföringen. Förbuds3
föreläggandet har inte godkänts. Sammantaget leder detta till att Casa Nordica under lång tid
har underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet.
Arrangör eller återförsäljare av paketresor ska enligt 1 § resegarantilagen ställa säkerhet hos
Kammarkollegiet innan marknadsföring av paketresor sker. Säkerheten används till att ge
ersättning till drabbade resenärer om en resa ställs in eller avbryts. Säkerheten ska, enligt 4 §
samma lag, gälla det belopp som Kammarkollegiet bestämmer. Den som uppsåtligen säljer
eller marknadsför en resa utan att ha ställt säkerhet kan, enligt 14 §, dömas till böter eller
fängelse.
Casa Nordica har från den 9 mars 2004 och framåt marknadsfört och sålt paketresor utan att
föreskriven säkerhet ställts. Den aktuella marknadsföringen är inte förenlig med 1 § resegarantilagen
och kan vara straffbar enligt 14 § samma lag. Marknadsföring som strider mot
annan lag är en överträdelse mot den s.k. lagstridighetsprincipen och är därför inte förenlig
med god marknadsföringssed. Genom marknadsföringen får konsumenten det felaktiga
intrycket att det är lagligt för Casa Nordica att sälja resorna. Förutsättningar finns därför, att
tillämpa punkten 9 i den s.k. svarta listan. Åtgärden ska då enligt 8 § marknadsföringslagen
(2008:486), MFL, bedömas som vilseledande och otillbörlig. När den s.k. svarta listan är
tillämplig behöver inget transaktionstest utföras. Således finns det skäl för att vid vite förbjuda
Casa Nordica att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet ställts.
Casa Nordica
Fastställandet av säkerheten har skett på godtyckliga grunder och bolaget har ifrågasatt storleken
på säkerheten. Bolagets verksamhet har minskat och det finns inga skäl till att ställa
krav på högre säkerhet. Dessutom har bolaget ställt ytterligare säkerhet via en spansk bank
vilken bolaget trott att Kammarkollegiet har godkänt.
BEVISNING
Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning.
4
DOMSKÄL
Målet rör marknadsföring av paketresor. Sedan den 1 juli 2008 gäller en ny marknadsföringslag
(2008:486), MFL. Lagen kompletteras med en förteckning över affärsmetoder
som under alla omständigheter är otillbörliga (bilaga I till direktiv 2005/29/EG, SFS
2008:487, den s.k. svarta listan). Av p. 1-2 i övergångsbestämmelserna till MFL framgår
dels att den äldre marknadsföringslagen (1995:450) ska upphöra att gälla, dels att bestämmelserna
i 4-22 och 29-36 §§ MFL ska tillämpas också på marknadsföring som har vidtagits
före ikraftträdandet, om inte åtgärden var tillåten enligt äldre föreskrifter.
Av utredningen i målet framgår att Casa Nordica marknadsför paketresor. Som arrangör
eller återförsäljare av paketresor ska Casa Nordica enligt 1 § resegarantilagen (1972:204)
ställa säkerhet hos Kammarkollegiet innan bolaget marknadsför sådana resor. Säkerheten
ska, enligt 4 § resegarantilagen, gälla det belopp som Kammarkollegiet bestämmer. Casa
Nordica ska enligt Kammarkollegiets beslut av den 29 september 2006 ställa säkerhet med
200 000 kr. Bolaget har underlåtit att ställa denna ytterligare säkerhet.
Marknadsdomstolen har i tidigare avgöranden (se bl.a. MD 2008:6 och 2009:3) slagit fast att
ett åsidosättande av bestämmelserna i 1 § resegarantilagen är otillbörligt enligt 4 § den äldre
marknadsföringslagen, vilken paragraf till viss del motsvaras av 5 och 6 §§ MFL. MFL har
dock kompletterats med det s.k. transaktionstestet, vilket innebär att för att den påtalade
marknadsföringen ska anses vara otillbörlig krävs att den, enligt 6 §, i märkbar mån
påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.
Av 8 § andra stycket MFL framgår dock att viss marknadsföring som anges i punkterna 1-23
i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, alltid är att anse som otillbörlig.
Punkten 9 har följande lydelse: ”Ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att
sälja en produkt när så inte är fallet.”. Av förarbetena till MFL (prop. 2007/08:115 s. 78)
framgår att förbudet har sin grund i den s.k. lagstridighetsprincipen och att det således alltid
är otillbörligt att ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att sälja en
produkt när så inte är fallet.
Enligt 14 § resegarantilagen är det förbjudet att sälja eller marknadsföra en resa utan att ha
ställt säkerhet som krävs enligt denna lag. Enligt Marknadsdomstolens mening torde en
genomsnittskonsument normalt förutsätta att produkter eller verksamheter som öppet