1 Vilka sakrätter kan uppkomma med anledning av arv, enligt denna medlemsstats lagstiftning?
De sakrätter som enligt belgisk rätt kan uppkomma med anledning av arv är olika former av äganderätter, dvs.
– nyttjanderätt (artikel 745bis i civillagen (Code civil/burgerlijk wetboek)),
– nyttjande- och besittningsrätt till fast egendom (artikel 625 i civillagen),
– servitut (artikel 637 i civillagen),
– bygg- och tomträtt.
2 Antecknas dessa sakrätter i register över rätter i fast och lös egendom och, om ja, är registreringen obligatorisk? I vilka register antecknas de och hur ser registreringskraven och registreringsförfarandet ut?
När en person med anledning av ett dödsfall förvärvar en äganderätt, eller en del av en äganderätt, blir den personen generellt (erga omnes) innehavare av äganderätten. När en sådan rätt överlåts med anledning av ett dödsfall (genom arv eller testamente) behöver överlåtandet med andra ord inte föras in i ett fastighetsregister. Artikel 1 i hypotekslagen (loi hypothécaire/hypotheekwet), som anger när en överlåtelse av en sakrätt ska registreras för att vara bindande gentemot tredje man, omfattar inte detta fall.
3 Vilka verkningar får registrering av sakrätter?
Ej tillämpligt.
4 Finns särskilda regler och förfaranden så att en persons sakrätt, enligt den lag som är tillämplig på arvet, anpassas till lagstiftningen i den medlemsstat där den åberopas, i det fall denna typ av sakrätt är okänd där?
I nuläget finns inga särskilda regler eller förfaranden för anpassning av en sakrätt.