1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?
Följande rättegångskostnader kan täckas genom rättshjälp (aide judiciaire):
- Stämpel- och registreringsavgift.
- Domstolsregistreringsavgift.
- Exekutionsbiträdens arvoden och kostnader.
- Sakkunnigas kostnader och arvoden.
- Översättares och tolkars arvoden.
- Notariers kostnader och arvoden.
- Vittnesersättningar.
- Resekostnader.
- Publiceringskostnader.
- Advokaters arvoden och ersättningar.
- Skatter och avgifter som rör registrering, inteckning och pant.
- Avgifter för intyg om utländsk lag (certificats de coutume).
2 Vad exakt är rättshjälp?
Genom rättshjälp kan en fysisk person som saknar tillräckliga medel få juridiskt bistånd eller juridisk rådgivning från en advokat i ett specifikt mål.
3 Vilka krav måste uppfyllas för att man ska få rättshjälp?
Personer som saknar tillräckliga medel har rätt till rättshjälp för att försvara sina intressen, förutsatt att de är
- luxemburgska medborgare, eller
- utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Luxemburg, eller
- medborgare i en EU-medlemsstat, eller
- utländska medborgare som i juridiska angelägenheter likställs med luxemburgska medborgare enligt ett internationellt fördrag, eller
- tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet, för att få den ersättning som de har rätt till enligt artikel 572-7 i arbetslagen (Code du Travail).
Rättshjälp kan också beviljas andra utländska medborgare med otillräckliga medel i rättsprocesser som rör deras rätt till asyl, inresa, vistelse, bosättning eller avlägsnande.
Kontrollen av otillräckliga medel grundas på sökandens och andra medlemmar av hans eller hennes hushålls totala bruttoinkomst och tillgångar.
Rättshjälp nekas personer som väcker en talan som vid första anblicken förefaller orimlig, saknar utsikter att vinna framgång eller vars syfte är oproportionerligt i förhållande till de potentiella kostnaderna.
4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?
Rättshjälp kan beviljas till antingen käranden eller svaranden i ett tvistemål eller ett rättsvårdsärende, oavsett om handläggningen sker i eller utanför domstol. Rättshjälp kan begäras för varje talan som väcks vid de ordinarie domstolarna eller förvaltningsdomstolarna.
Rättshjälp kan också beviljas vid säkerhetsåtgärder och förfaranden för att verkställa domstolsavgöranden eller andra verkställbara instrument.
Rättshjälp kan dock inte beviljas innehavare av motorfordon i tvister som uppkommit till följd av användningen av sådana fordon. Rättshjälp kan inte heller beviljas butiksägare, industrimän, hantverkare eller yrkesutövare vid tvister som rör deras affärs- eller yrkesverksamhet, med undantag av i exceptionella och vederbörligen styrkta fall. Rättshjälp kan inte heller beviljas i tvister som rör spekulativ verksamhet som den person som ansöker om rättshjälp har ägnat sig åt.
5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer
I nödsituationer kan advokatsamfundets ordförande (Bâtonnier de l'Ordre des Avocats), utan krav på ytterligare formaliteter, bevilja tillfällig rättshjälp för de åtgärder som han eller hon fastställer.
6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?
Det nationella ansökningsformuläret för rättshjälp i Luxemburg kan erhållas från den centrala tjänsten för socialt stöd (Service Central d'Assistance Sociale, tfn: 00 352 475821-1).
Det kan också laddas ner från webbplatsen för Luxemburgs advokatsamfund (https://www.barreau.lu/) eller från webbplatsen för advokatsamfundet i Diekirch (https://avocats-diekirch.lu/fr/accueil).
7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?
När du ansöker om rättshjälp måste du bifoga
- en kopia av din id-handling,
- ett intyg på att du och medlemmarna av ditt hushåll är registrerade hos det gemensamma socialförsäkringscentret (Centre Commun de la Sécurité Sociale - CCSS),
- för dig varje medlem av ditt hushåll: lönebesked eller ett inkomstintyg från CCSS (certificat de revenu), kvitton på minimal garanterad inkomst från programmet Revenu d'inclusion sociale (attestations de paiement du revenu d'inclusion sociale – REVIS), kvitton på mottagna arbetslöshetsförmåner eller pensioner eller andra kvitton som täcker de senaste tre månaderna och som anger bruttobelopp (kontoutdrag räcker inte),
- ett intyg om nollbalans från den nationella solidaritetsfonden (Fonds national de solidarité) för varje medlem av hushållet, om hushållet inte erhåller några medel från fonden,
- om hushållet erhåller eller betalar underhållsbidrag: ett dokument som visar vilket belopp som betalas eller erhålls (t.ex. kontoutdrag för de senaste tre månaderna),
- ett intyg om fastighetsinnehav eller avsaknad av fastighetsinnehav utfärdat av den luxemburgska skattemyndigheten (Administration des contributions directes) för varje medlem av hushållet,
- i förekommande fall styrkande handlingar för fastighetsinnehav i utlandet,
- skriftliga bevis på rörliga tillgångar (kontanter, sparande, aktier, obligationer etc.),
- om hushållet är hyresgäst: en kopia på hyresavtalet och kvitton på hyresinbetalningar för de tre senaste månaderna,
- om hushållet har ett bostadslån: bevis på betalning av månadsbeloppet,
- skriftliga bevis på inkomst från fastigheter och lös egendom,
- handlingar som rör det aktuella målet.
8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?
Ordföranden för advokatsamfundet på sökandens bosättningsort, eller en person som denne delegerat, avgör om rättshjälp ska beviljas. För personer som inte är medborgare fattas beslutet av ordföranden för Luxemburgs advokatsamfund eller en person som denne delegerat.
9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?
Ordförandens beslut meddelas per post.
10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?
I sitt beslut anger ordföranden namnet på den advokat som kommer att tillhandahålla det juridiska biståndet och ber dig att kontakta den advokaten.
11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?
Ordföranden utser den advokat som sökanden har valt. Om ingen advokat har valts av sökanden eller om ordföranden anser att sökandens val är olämpligt väljer ordföranden själv vilken advokat som ska utses. Förutom vid hinder eller intressekonflikter måste en advokat godta uppdrag som getts dem på detta sätt.
12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?
I regel täcker rättshjälpen alla kostnader i samband med de rättsprocesser, förfaranden eller åtgärder som den beviljats för (se punkt 1).
Rättshjälpen täcker dock inte den ersättning av rättegångskostnader som beviljats den vinnande parten i form av ett schablonbelopp (indemnités de procédure) eller ersättning för rättegångsmissbruk eller okynnestalan.
13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?
Om endast partiell rättshjälp beviljas, dvs. 50 % eller 25 %, måste de kostnader och avgifter som inte täcks av staten (dvs. 50 % eller 75 %) täckas av mottagaren av den partiella rättshjälpen. Timavgiften för den procentandel som inte täcks av staten måste fastställas i förväg i ett avgiftsavtal mellan mottagaren av den partiella rättshjälpen och den advokat som har utsetts för att tillhandahålla juridiskt bistånd och ska meddelas advokatsamfundet med territoriell behörighet.
14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?
Nej, du måste inge en ny ansökan om rättshjälp i samband med ett överklagande.
15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?
Ordföranden för advokatsamfundet kan dra tillbaka en sökandes rätt till rättshjälp, även efter den rättsprocess eller de åtgärder som rättshjälpen beviljades för, om rättshjälpen befinns ha beviljats grundat på falska deklarationer eller oriktiga handlingar. Rätten till rättshjälp kan också dras tillbaka om rättshjälpsmottagaren förvärvar sådana ekonomiska medel under rättsprocessen – eller under fullgörandet av sådana åtgärder eller till följd av en sådan rättsprocess eller sådana åtgärder – att de, om de hade existerat den dag rättshjälpen begärdes, hade medfört att ansökan om rättshjälp hade avslagits. Rättshjälpsmottagare eller den advokat som utsetts är skyldiga att meddela ordföranden om deras situation förändras.
Justitieministeriet (Ministère de la Justice) underrättas omgående om ordförandens beslut att återkalla rätten till rättshjälp. Avdelningen för fastighetsregistrering (Administration de l’Enregistrement et des Domaines) ansvarar för indrivning av belopp som redan har betalats ut i rättshjälp.
16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?
Sökande kan vända sig till behörig fredsdomare (juge de paix) för att överklaga ordförandens beslut att neka eller dra tillbaka rättshjälp. Fredsdomarens beslut är slutligt.
En skriftlig ansökan till fredsdomaren kan lämnas in till fredsdomarens kansli i den ort där sökanden har sin hemvist, med en kopia för varje involverad part. Om sökanden inte har hemvist eller inte är yrkesmässigt etablerad som advokat i Storhertigdömet Luxemburg, har Luxemburgs fredsdomare territoriell behörighet.
I ansökan ska varje involverad parts efternamn, förnamn, yrke och hemvist anges. Den ska även kortfattat redogöra för grunderna för talan och dess syfte.
Registratorn kallar parterna per rekommenderat brev med mottagningsbevis. Breven ska innehålla en kopia av ansökan för varje svarande. Breven ska lämna sökandens efternamn, förnamn, yrke och hemvist, syftet med ansökan samt datum och tidpunkt för förhandling med fredsdomaren, minst åtta dagar i förväg.
17 Medför ansökan om rättshjälp att preskriptionstiden avbryts?
En ansökan om rättshjälp medför inte att preskriptionsfristen tillfälligt upphör att löpa.
Länkar