Rättshjälp

I Frankrike kallas tillhandahållandet av kostnadsfritt rättsligt bistånd för rättshjälp (aide juridictionnelle).

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

De kostnader som uppstår vid en rättegång beror på målets natur och komplexitet, domstolsförfarandet och vilken domstol som är behörig att pröva målet.

Kostnaderna kan delas in i tre kategorier:

• Advokatarvoden som inte är fastlagda enligt en skala och därför kan avtalas mellan advokater och klienter. Dessa ska i princip betalas av klienterna själva om de inte är berättigade till rättshjälp.

• De utgifter som förtecknas i artikel 695 i civilprocesslagen (Code de procédure civile). Det rör sig främst om

a. ersättning för ombudskostnader som ska betalas till advokater och vissa statstjänstemän (officiers publics eller officiers ministériels) ersättningar är inte detsamma som arvoden,

b. domstolskostnader som ska betalas till förrättningsmän,

c. kostnader för sakkunnigutlåtanden och sakkunnigutredningar,

d. traktamenten till vittnen, i enlighet med en skala,

e. ett ombuds arvode för att delta i förhandlingen,

f. utbetalningar: kostnader i samband med yrkesmäns fasta utlägg som krävs för rättegången.

Kostnaderna ska betalas av den förlorande parten. Den principen anges i artikel 696 i civilprocesslagen. Domare kan emellertid förordna i ett motiverat beslut att en annan part ska betala alla eller delar av dessa kostnader. I det senare fallet bestämmer domarna hur kostnaderna ska fördelas.

• Övriga kostnader som parterna i målet har haft ska i princip betalas av parterna själva, om inte domaren beslutar annat. Domaren kan utöva denna befogenhet i både brottmål och tvistemål, med vederbörlig hänsyn till likheten inför lagen och den ekonomiska situationen för den person som fällts för brott. Domare kan till och med på eget initiativ förordna att ett sådant beslut inte behövs.

I brottmål betalar staten rättegångskostnaderna. Den som fälls för brott måste betala en fast avgift för rättegången. Storleken på avgiften beror på brottet.

2 Vad exakt är rättshjälp?

Rättshjälp ingår i den rättsliga ramen för rättsligt bistånd enligt lag nr 91-647 av den 10 juli 1991 och dess genomförandedekret, dekret nr 2020-1717 av den 28 december 2020. Syftet med denna ram är att uppfylla kraven i nationell och internationell rätt om lika tillgång till domstolsprövning och rätten till en opartisk rättegång.

Rättsligt bistånd omfattar

• rättshjälp, dvs. att staten helt eller delvis betalar kostnaderna för att gå till domstol eller väcka talan vid appellationsdomstolarna, och kostnaderna för förfaranden som rör verkställighet av beslut och uppgörelser innan förfarandet inleds eller äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan som fastställts utanför domstol,
• advokatbistånd i straffrättsliga förfaranden utanför domstol som kan vara ett alternativ till åtal (uppgörelse, medling osv.) eller stöd till häktade inför en fängelsedisciplinnämnd,
• bistånd för tillgång till rättsväsendet (information, vägledning, gratis juridisk rådgivning osv.).

Rättshjälp och bistånd av en advokat i andra förfaranden än domstolsförfaranden innebär att staten kan täcka advokatarvoden, ersättningar till offentliga tjänstemän (förrättningsmän, notarier osv.) och domstolsarvoden. Syftet är att se till att enskilda personer inte hindras från att försvara sina rättigheter på grund av bristande ekonomiska resurser.

Rättshjälpen får täcka alla, delar av eller inga av kostnaderna. Den täcker inte kostnader som omfattas av en rättsskyddsförsäkring eller annat skyddssystem. När så är lämpligt görs avdrag för eventuella delar av kostnaderna som på detta sätt täcks från statens rättshjälp.

3 Vilka krav måste uppfyllas för att man ska få rättshjälp?

Rättshjälp beviljas av det rättshjälpskontor (bureau de l’aide juridictionnelle) som är knutet till den allmänna domstolen (tribunal judiciaire) i fråga, på grundval av flera kriterier som rör ekonomiska resurser, nationalitet, bosättningsort och tillåtlighet.

Den får också beviljas automatiskt inom ramen för vissa förfaranden och i särskilda fall, utan att några ytterligare formaliteter krävs utöver de formaliteter som föreskrivs i det faktiska förfarandet.

• Ekonomiska kriterier:

Du kan få rättshjälp om de berörda myndigheterna fastställer att du inte har tillräckliga resurser för att kunna försvara dina rättigheter i domstol. För att avgöra om så är fallet beaktas tak för

• inkomster,
• lös egendom och finansiella tillgångar,
• fastighetstillgångar.

Det bör noteras att taken beror på det skatterättsliga hushållets sammansättning. Om båda parterna i det förfarande för vilket en ansökan om rättshjälp inges ingår i samma skatterättsliga hushåll granskas deras resurser separat.

Dessa tak har justerats varje år sedan 2021 utifrån förändringar av konsumentpriserna exklusive tobak som har observerats. Justeringen registreras i ett årligt cirkulär som offentliggörs i Frankrikes officiella tidning kungörelseorgan.

Rättshjälpskontoren prövar därför ansökningarna på följande sätt:

• Den huvudsakliga indikator som används för att säkerställa att inkomsttaket iakttas är den skattepliktiga referensinkomsten (RFR). Den skattepliktiga referensinkomsten är den årliga summan av de olika inkomstslag som inkommer till det skatterättsliga hushållet, enligt skattemyndigheternas beräkningar. Den framgår av försättsbladet till taxeringsbeslutet. Taket ändras beroende på det skatterättsliga hushållets sammansättning.
• Om det inte finns någon skattepliktig referensinkomst används indikatorn för skattepliktiga medel.
• Taken för lös egendom och finansiella tillgångar (huvudsakligen besparingar) fastställs i en förordning. Det bör noteras att inga styrkande handlingar krävs om sökanden deklarerar tillgångar till ett värde av noll (0 euro).
• Taken för fastighetstillgångar undantar tillgångar som inte kan säljas eller pantsättas utan att allvarligt påverka de berörda personerna. Detta gäller särskilt huvudbostaden och egendom som används för yrkesändamål.

För att ta reda på om du är berättigad till rättshjälp kan du gå till webbplatsen service-public.fr. Webbplatsen erbjuder ett onlineverktyg för att simulera din rätt till rättshjälp när du anger dina inkomstkällor: https://www.aidejuridictionnelle.justice.fr/simulateur. Det bör noteras att det är ett indikativt verktyg som inte kan förutsäga de behöriga myndigheternas beslut och inte under några omständigheter ersätter förfarandet för ansökan om rättshjälp.

Inkomstkriterier beaktas dock inte när rättshjälp beviljas offer för grova brott (mordförsök eller grov misshandel) och personer som de har försörjningsplikt för.

Dessutom garanterar artikel 19-1 i lagen av den 10 juli 1991 ersättning till en advokat som utnämns eller utses ex officio för en begränsad lista över förfaranden, och ingen förhandsundersökning ex ante görs av mottagarens stödberättigande. Stödberättigandet kontrolleras i efterhand ex post, vilket eventuellt kan leda till återkrav av det belopp som täcks av staten i händelse av icke stödberättigande.

• Medborgarskapskriterium:

Rättshjälp får beviljas franska medborgare, medborgare i en EU-medlemsstat (med undantag av Danmark) eller utländska medborgare som stadigvarande och lagligt uppehåller sig i Frankrike. I ett mål vid en fransk domstol får rättshjälp också beviljas utlänningar som inte bor i Frankrike men är medborgare i en stat som har ett internationellt eller bilateralt avtal med Frankrike som ger den statens medborgare rätt till rättshjälp.

Mer specifikt är stadigvarande och laglig vistelse i Frankrike den allmänna regeln. Utlänningar beviljas dock rättshjälp utan krav på bosättning om de är minderåriga, assisterade vittnen, personer som är föremål för utredning, åtalade, tilltalade eller dömda eller yrkar skadestånd i straffrättsliga förfaranden, om de är föremål för en skyddsorder i enlighet med artikel 515-9 i civillagen, om de berörs av strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning eller om de är föremål för förfaranden avseende de villkor som fastställs i lagen för utländska medborgares inresa och vistelse i Frankrike och rätten till asyl.

• Tillåtlighetskriterium:

Rättshjälp beviljas personer vars rättsliga handlingar inte förfaller uppenbart otillåtna eller grundlösa. Detta villkor gäller till sin natur endast för rättshjälp och inte för hjälp av en advokat i andra förfaranden än domstolsförfaranden. Således anses en preskriberad talan eller ansökan om att väcka talan som civilrättslig part på grundval av omständigheter som inte utgör ett brott vara uppenbart otillåtlig.

Detta villkor är inte tillämpligt på svaranden i målet, personer med civilrättsligt ansvar, assisterade vittnen eller personer som åtalats, anklagats eller fällts.

Sökande nekas rättshjälp vid överklaganden om det saknas skälig grund för överklagandet.

Särskilda situationer

Rättshjälp beviljas utan prövning av kriterierna för stödberättigande om sökanden redan har fått rättshjälp för sitt mål och motparten har överklagat det beslut som har meddelats till sökandens förmån (i detta fall anses rättshjälpen vara ”bibehållen”).

På samma sätt kan personer som inte uppfyller kriterierna för stödberättigande ( i fråga om resurser eller medborgarskap) undantagsvis beviljas rättshjälp om deras talan är värd att beakta på grund av processföremålet eller den förutsebara kostnaden för förfarandet (artiklarna 3 och 6 i lagen om rättshjälp av den 10 juli 1991). Det gäller också för offer för misshandel som haft till syfte att äventyra livet eller orsaka kroppsskada, så att de och deras anhöriga får möjlighet att väcka civilrättslig talan.

Det finns också ett antal förfaranden för vilka rättshjälp beviljas automatiskt. Så är fallet för följande:

– Överklagande av enskilda beslut som fattats i enlighet med bok I och avdelningarna I–III i bok II i lagen om militär invaliditetspension och krigsoffer.

– Underåriga som är föremål för förhandling enligt artikel 388-1 i civillagen.

– Förfaranden vid den nationella asyldomstolen såvida talan inte är uppenbart otillåtlig.

– Frihetsberövade personer

• som är föremål för disciplinära förfaranden i samband med sitt frihetsberövande,
• som omfattas av en isoleringsåtgärd (automatisk isolering, förlängning eller upphävande av beslut om placering i isolering om detta har begärts av fången),
• inför kommissionen för verkställighet av påföljder enligt artikel 720 i straffprocesslagen.

– Personer som är frihetsberövade i ett sociomedicinskt center för säkert förvar (centre socio-médico-judiciaire de sûreté) när det gäller beslut som fattas mot dem för att se till att förvarsenheten fungerar smidigt.

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Rättshjälp beviljas alla kärande och svarande i rättsvårdsärenden och i tvistemål oavsett domstol, och för att höra minderåriga.

Rättshjälpen kan beviljas för hela eller delar av förfarandet och i syfte att nå en uppgörelse innan förfarandet inleds.

Rättshjälp kan även beviljas för att säkra verkställighet av ett domstolsavgörande eller någon annan exekutionstitel, inklusive från EU-medlemsstater (med undantag av Danmark).

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

Tillfällig rätt till rättshjälp kan beviljas i en nödsituation, till exempel när förfarandet äventyrar den berörda personens grundläggande levnadsvillkor eller vid verkställighet som innebär utmätning av egendom eller vräkning.

Beslut om provisoriskt stödberättigande fattas av en domare vid den domstol som prövar målet, efter en informell ansökan från den berörda personen eller på eget initiativ om den berörda personen har lämnat in en ansökan om rättshjälp om vilken beslut ännu inte har fattats.

Den beviljas automatiskt, dvs. utan annan ytterligare rättslig formalitet än den som krävs i det faktiska förfarandet, när förfarandet gäller frågan om en skyddsorder, en mekanism för skydd av offer för våld i hemmet.

Det finns också en garanterad rättshjälpsordning för följande elva förfaranden:

– Rättsliga förfaranden för upphävande och kontroll av psykiatriska vårdåtgärder.

– Biträde av en person som ansöker om eller ifrågasätter utfärdandet av en skyddsorder i enlighet med artikel 515-9 i civillagen.

– Omedelbar rättegång.

– Uppskjuten rättegång.

– Inställning inför en undersökningsdomare.

– Förhör med argument om placering eller uppehållande i häkte.

– Bistånd av minderårig i samband med förfaranden om skydd av barn, förfaranden inför ungdomsdomare i brottmål eller vid ungdomsdomstolen, frivilligt förhör utan häktning, inledande förhör eller utredning.

– Bistånd till en tilltalad vid domstolen för grövre brott (förstainstansdomstol som handlägger de allvarligaste brotten), departementets brottmålsdomstol, ungdomsdomstolen för grövre brott eller ungdomsdomstolen som fäller avgöranden i brottmål.

– Förfaranden inför domaren för häktning och frigivning (juge des libertés et de la détention) i samband med utländska medborgares inresa och vistelse.

– Förfarande inför förvaltningsdomstolen om avflyttning av utländska medborgare som omfattas av en åtgärd som begränsar deras frihet.

– Förfaranden utanför domstol som avses i artikel 11-2.2–2.4 i 1991 års lag.

Detta arrangemang gör det möjligt för din advokat att begära ersättning från staten. Staten kommer att förskottera kostnaderna åt dig. Din rätt till rättshjälp kommer därför att prövas efter det aktuella förfarandet. Om det visar sig att du inte är berättigad måste du betala tillbaka kostnaderna till staten.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Ansökningsformuläret för rättshjälp kan laddas ned och skrivas ut genom att du kopierar följande länk till din webbläsare: https://www.justice.fr/formulaire/demande-aide-juridictionnelle

Det är också möjligt att lämna in en ansökan online om rättshjälp direkt från webbplatsen https://www.aidejuridictionnelle.justice.fr/ om din ansökan gäller pågående eller framtida förfaranden inför domstol.

Det är möjligt att begära rättshjälp innan framställan är gjord eller under själva förfarandet.

Du kan också ansöka om rättshjälp efter det att förfarandet har avslutats. Till exempel för att verkställa domstolsbeslutet.

Du kan också få ett formulär för ansökan om rättshjälp från den allmänna domstol där du är bosatt eller där målet kommer att prövas, samt från din närmaste Point Justice (juridiska knutpunkt) (Maisons de la Justice et du Droit (hus för lag och rättvisa), Point d’Accès au Droit (punkter för tillgång till juridisk hjälp) or Relais d’Accès au Droit (relä för tillgång till juridisk hjälp). Mer information finns på följande webbsida: http://www.annuaires.justice.gouv.fr/lieux-dacces-aux-droits-10111/.

Om du är fransk medborgare och bosatt utomlands kan du även få formuläret från konsulat eller vid

Département de l’entraide, du droit international privé et européen (DEDIPE – department för gemensam ansökan, internationell privaträtt och EU-rätt) Ministère de la Justice, Direction des affaires civiles et du sceau, 13 place Vendôme, 75042 Paris Cedex 01.

Utlänningar som inte bor i Frankrike kan få rättshjälpsformuläret från den centralmyndighet som ditt land har gett i uppdrag att översända internationella ansökningar om rättshjälp. De flesta länder har anvisat justitieministeriet som centralmyndighet. Frankrike har gett ovannämnda avdelning vid justitieministeriet, Bureau du droit de l’Union, du droit international privé et de l’entraide civile, i uppdrag att handlägga ansökningar i civil-, handels- eller förvaltningsrättsliga ärenden från personer med hemvist i en av Europarådets medlemsstater som är parter i den europeiska överenskommelsen av den 27 januari 1977 om översändande av ansökningar om rättshjälp och uppdraget att ta emot och översända ansökningar.

Om du är medborgare i en EU-medlemsstat (med undantag av Danmark) och bor i Frankrike, eller om ditt mål prövas i franska domstolar, kan du ha rätt till gränsöverskridande rättshjälp i civil- och handelsrättsliga mål i enlighet med rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003. Följande kontor är ansvarigt för handläggningen av sådana ansökningar i Frankrike:

Bureau de l’aide juridictionnelle 
Service de l’accès au droit et à la justice et de l’aide aux victimes (SADJAV)
Ministère de la Justice  
13 place Vendôme 75042 Paris Cedex 01.

Om din ansökan slutligen faller under en förvaltningsdomstol eller en appellationsdomstol för förvaltningsmål kan du inte fylla i din ansökan om rättshjälp online utan måste använda CERFA-formuläret (CERFA är den enhet som ansvarar för att registrera och revidera officiella formulär för olika ändamål i Frankrike).

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

Ansökan om rättshjälp ska åtföljas av nödvändiga styrkande handlingar (taxeringsbeslut, bevis på familjesituation eller medborgarskap osv.).

Du hittar en förteckning över de handlingar som ska tillhandahållas på webbplatsen service-public.fr och i beslutet av den 30 december 2020 om innehållet i ansökningsformuläret för rättshjälp och förteckningen över styrkande handlingar.

De styrkande handlingarna gör att du kan visa att din situation gör dig berättigad till rättshjälp, särskilt när det gäller

• dina ekonomiska resurser och resurserna hos de personer som vanligtvis bor i ditt hushåll,
• föremålet för ansökan.

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

Du kan inge eller översända din ansökan till rättshjälpskontoret på den ort där du bor eller kontoret för det distrikt där den domstol som ska pröva målet är belägen.

Det finns ett gemensamt rättshjälpskontor vid varje allmänna domstol (tidigare regiondomstolen (tribunal de grande instance) som handlägger rättshjälpsansökningar i mål som ska prövas i den domstolen eller domstolar inom dess domkrets: allmänna domstolen (tribunal judiciaire), förvaltningsdomstolen (tribunal administratif), arbetsdomstolen (conseil de prud’hommes), appellationsdomstolen (cour d’appel) och appellationsdomstolen för förvaltningsmål (cour administrative d’appel).

Som undantag från regeln om ett gemensamt kontor har följande domstolar ett eget kontor:

• Högsta domstolen (Cour de cassation), den högsta allmänna domstolen.
• Högsta förvaltningsdomstolen (Conseil d’état).
• Nationella asylrättsdomstolen (Cour nationale du droit d’asile).

Du kan även ansöka om rättshjälp online på adressen https://www.aidejuridictionnelle.justice.fr/.

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

Ett meddelande om rättshjälpskontorets beslut kommer att skickas till din bosättningsort.

För att uppskatta eventuella rättigheter till rättshjälp finns en onlinesimulator på följande webbplats: https://www.justice.fr/simulateurs/aide-juridictionnelle

Denna simulator ger dig en inblick i om du är berättigad till rättshjälp eller inte. Den ersätter dock inte en korrekt granskning av din ansökan. Den kan därför inte förutsäga det beslut som kommer att fattas av rättshjälpsbyrån.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Du bör kontakta din advokat (eller annan rättstillämpare, t.ex. förrättningsman, sakkunnig, notarie osv.) eller den person som du anvisats för att förklara ditt mål och förse dem med all information och alla handlingar som de behöver för sitt arbete.

Om du endast har beviljats partiell rättshjälp måste du nå en överenskommelse om den extra avgift som du betalar till dessa personer. Beloppet måste framgå i det avtal som du ska underteckna.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

Du kan själv välja advokat.

Om du utser din egen advokat måste du ange advokatens namn i rättshjälpsansökan.

Om du inte känner till någon advokat kommer antingen ordföranden i advokatsamfundet vid den allmänna domstolen (tidigare regiondomstolen) eller ordföranden för den domstol som handlägger målet att utnämna en advokat åt dig.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Full rättshjälp omfattar alla domstolsavgifter, inklusive ersättning till domstolstjänstemän (advokater, förrättningsmän, sakkunniga, notarier osv.) till vilka rättshjälpen betalas direkt. Betalningen beräknas i enlighet med en skala eller taxa beroende på typ av förfarande.

Det är också möjligt att beviljas partiell rättshjälp som täcker mellan 25 % och 55 % av kostnaderna för förfarandet i fråga.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

Om du beviljas partiell rättshjälp är du fortfarande skyldig att betala ytterligare en rörlig avgift. Denna ska avtalas mellan dig och advokaten, under överinseende av advokatsamfundets ordförande som du kan hänskjuta eventuella tvister till.

Precis som med full rättshjälp innebär rätten till partiell rättshjälp att mottagaren inte behöver förskottera eller deponera rättegångskostnaderna.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

• Om du är den part som lämnar in överklagandet måste du lämna in ytterligare en ansökan som kommer att bedömas med beaktande av de lagstadgade behörighetskriterierna.
• Om det däremot är motparten som överklagar gäller alla rättigheter till rättshjälp som du har beviljats även i fortsättningen. Du måste ändå snarast lämna in ytterligare en ansökan till rättshjälpskontoret vid den allmänna domstolen där du bor eller i den domkrets där appellationsdomstolen har sitt säte. Denna nya begäran kommer inte att leda till ytterligare granskning av de styrkande handlingarna eller av dina resurser.
• Om du redan har beviljats rättshjälp för tidigare förfaranden och vill överklaga gäller inte längre de tidigare besluten om huruvida du är berättigad till hjälp. Du måste inge en ansökan till Högsta domstolens rättshjälpskontor, som avgör om den föreslagna talan kan tas upp till prövning och gör en bedömning av hur stora dina tillgångar är. När det gäller överklaganden får rättshjälp nekas om det inte finns några rimliga skäl att överklaga.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Rätten till rättshjälp kan dras in helt eller delvis (artikel 50 i 1991 års lag och artiklarna 65–68 i dekret 2020-1717 av den 28 december 2020 om rättshjälp) under eller efter förfarandet, i enlighet med följande villkor:

• Om hjälpen erhållits på grundval av oriktiga uppgifter eller felaktiga handlingar.
• Om förfaranden utgör rättsmissbruk eller har syftat till att förhala processen och är uppenbart otillåtna.
• Om värdet på mottagarens lösa eller fasta egendom har ökat avsevärt under förfarandets gång.
• Om det slutliga beslutet inneburit att tillgångarna överskrider taken för rätten till rättshjälp.
• Om de synbara inslagen i livsstilen hos mottagaren av rättshjälp eller advokatbistånd förefaller vara uppenbart oförenliga med de årliga resurser som beaktas vid bedömningen av stödberättigande.

Beslut om att rättshjälp dras in medför en skyldighet för mottagaren att återbetala statens bidrag. I detta fall kommer statens myndigheter att utfärda ett betalningskrav till dig som anger hur statens rättsliga kostnader ska ersättas.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Du kan överklaga ett avslag på en rättshjälpsansökan.

Du kan överklaga själv eller genom en advokat.

Överklagandet kan avse ett fullständigt avslag på en rättshjälpsansökan eller ett beviljande av partiell rättshjälp om du ansökte om full rättshjälp.

Överklagandet ska inges inom 15 dagar från delgivningen av beslutet.

I överklagandet ska du ange skälen till att du bestrider beslutet. Exempel: En felangivelse av antalet personer i ditt hushåll eller summan av dina resurser.

Överklagandet ska skickas med rekommenderat brev med mottagningsbevis till det rättshjälpskontor som utfärdade beslutet.

Du måste bifoga en kopia av det överklagade beslutet.

Den myndighet som utfärdade beslutet vidarebefordrar din ansökan till den myndighet som är behörig att pröva överklagandet. Vilken myndighet som är behörig att pröva överklagandet beror på vilken domstol som har ansvar för att pröva det mål för vilket du har ansökt om rättshjälp.

När överklagandet har prövats delges du beslutet per post.

Detta andra beslut är slutgiltigt. Du kommer inte att kunna bestrida det.

Obs!

• Ett överklagande som inges av en advokat till ordföranden i appellationsdomstolen för förvaltningsmål eller till ordföranden för Högsta förvaltningsdomstolens juridiska avdelning ska översändas med hjälp av fjärröverklagandetjänsten Télérecours.
• Rättshjälp kan beviljas retroaktivt om en part har väckt talan och vunnit målet, om rättshjälp nekades med motiveringen att talan inte hade en rimlig chans att bli framgångsrik.

17 Medför ansökan om rättshjälp att preskriptionstiden avbryts?

Enligt artiklarna 43 och 44 i dekret nr 2020-1717 av den 28 december 2020 har en ansökan om rättshjälp en avbrytande inverkan på den period inom vilken de förfaranden eller överklaganden för vilka rättshjälp begärs kan inledas, förutsatt att ansökan om rättshjälp inges inom samma tidsfrist. Denna period börjar därför löpa igen efter det att rättshjälpskontoret har fattat ett slutligt beslut om ansökan. Detsamma gäller preskriptionstiden.

Det finns ett undantag när det gäller rättshjälpskontoret vid den nationella asyldomstolen. Ansökan om rättshjälp innebär att tidsfristen på en månad skjuts upp och börjar löpa igen efter delgivning av beslutet om att bevilja rätt till rättshjälp (artikel 9-4 i lagen av den 10 juli 1991).