Småmål

Behöriga domstolar är de lokala civildomstolarna och de allmänna domstolarna.

Godtagna kommunikationsvägar är rekommenderat brev, fax och elektronisk dataöverföring.

DGAJ – Portugals domstolsverk (http://www.dgaj.mj.pt/DGAJ/sections/home).

Följande kommunikationsmedel är tillgängliga:

• Elektronisk kommunikation via det it-system som stöder domstolarnas arbete, Internet: https://citius.tribunaisnet.mj.pt/habilus/myhabilus/Login.aspx, när parterna har utsett juridiska ombud. Partens juridiska ombud måste därför först ansöka om registrering hos det organ som har i uppgift att sköta tillgången till it-systemet (artikel 132.1 och 132.3 samt artiklarna 247 och 248 i civilprocesslagen och artiklarna 3, 5, 25 och 26 i ministerförordning (Portaria) nr 280/2013 av den 26 augusti 2013).
• Kommunikation med rekommenderat brev adresserat till partens bostad eller säte eller till den adress som parten valt för delgivning, om inte parten har utsett ett juridiskt ombud (artikel 249 i civilprocesslagen).

Juridiska ombud, domare, åklagare och domstolstjänstemän, via det it-system som stöder domstolarnas arbete (https://citius.tribunaisnet.mj.pt/habilus/myhabilus/Login.aspx) (artiklarna 3 och 5 i ministerförordning nr 280/2013 av den 26 augusti 2013).

Om juridiska ombud finns måste de först ansöka om registrering hos det organ som har i uppgift att sköta tillgången till it-systemet. Det bör noteras att systemet säkerställer vilket datum delgivningen sker, och delgivningen förväntas ske tre dagar efter att delgivningen upprättats eller nästkommande arbetsdag (artiklarna 247 och 248 i civilprocesslagen).

Om parten inte har utsett ett juridiskt ombud skickas delgivningarna med rekommenderat brev adresserat till partens bostad eller säte eller till den adress som parten valt för delgivning. Delgivningen förväntas ske tre dagar efter registreringen eller nästkommande arbetsdag (artikel 249.1 i civilprocesslagen).

• Där beloppet är högst 2 000 euro: 102 euro (1 beräkningsenhet).

• Där beloppet överstiger 2 000 euro men understiger 5 000 euro: 204 euro (2 beräkningsenheter).

Om ärendet visar sig vara mycket komplext kan domaren besluta att tillämpa följande kostnader:

• Där beloppet är högst 2 000 euro: 153 euro (1,5 beräkningsenheter).

• Där beloppet överstiger 2 000 euro men understiger 5 000 euro: 306 euro (3 beräkningsenheter).

(Artikel 6.1 och 6.5 i förordningen om processuella kostnader som antogs genom lagdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, enligt senaste ändring.)

Om svaranden, i enlighet med artikel 17.1 a i förordning (EG) nr 1896/2006, inom ramen för det europeiska betalningsföreläggandet, lämnar in ett bestridande och förfarandet går vidare, ska det belopp som erlagts inom förfarandet minskas med beloppet för de processrättsliga kostnaderna för det europeiska småmålsförfarandet, i fråga om sökanden.

Denna minskning kan utgöra 102 euro (1 beräkningsenhet) eller 153 euro (1,5 beräkningsenheter). (Artikel 7.6 i förordningen om processuella kostnader som antogs genom lagdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, enligt senaste ändring.)

Om det finns ett motkrav läggs båda de berörda beloppen läggs samman vid kostnadsberäkningen, vilket kan leda till fall där beloppet sammantaget uppgår till 10 000 euro. Kostnaderna med avseende på ärenden där de berörda beloppen ligger mellan 8 000 och 10 000 euro ligger på motsvarande 3 beräkningsenheter (306 euro) eller 4,5 beräkningsenheter (459 euro) i särskilt komplicerade fall. Det bör noteras att i fall där de involverade beloppen uppgår till mellan 5 000,01 euro och 8 000 euro ligger kostnaderna på 2 beräkningsenheter (204 euro) eller 3 beräkningsenheter (306 euro) i särskilt komplicerade fall (artikel 11 i förordningen om processuella kostnader som antogs genom lagdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, i dess lydelse enligt den senaste ändringen och jämförd med artiklarna 145.5, 530.2, 299.1–2 och 297.2 i civilprocesslagen).

Godtagen betalningsmetod är banköverföring.

Överklaganden prövas endast i de fall som föreskrivs i artikel 629.2 i civilprocesslagen eller i artikel 696 i nämnda lag.

Av artikel 629.2 i civilprocesslagen följer således, oavsettvärde som målet gäller och vilket belopp den förlorande parten ska betala, att ett överklagande alltid är möjligt

a)         när det grundar sig på ett åsidosättande av internationella processrättsliga regler eller av materiella eller hierarkiska behörighetsregler, eller på att den dom som överklagas är oförenlig med en tidigare lagakraftvunnen dom,

b)         med åberopande av att det omtvistade värdet och därmed sammanhängande belopp sammantaget överskrider det gränsvärde som fastställts med avseende på behörigheten för den domstol som prövat ärendet,

c)         när det riktar sig mot ett avgörandesom meddelats inom ramarna för samma lagstiftning och beträffande samma grundläggande rättsfråga, i strid med fast rättspraxis från Högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça),

d)         när det avser en dom som meddelats av en appellationsdomstol i strid med en annan dom från samma eller en annan appellationsdomstol inom ramen för samma lagstiftning och beträffande samma grundläggande rättsfråga, och där ordinarie övereklagande inte kan beviljas på andra grunder än dem som det ligger inom domstolens behörighet att pröva, såvida det inte meddelas en dom i syfte att skapa en enhetlig rättspraxis.

Enligt artikel 696 i civilprocesslagen får en dom som vunnit laga kraft endast omprövas om

a)         en annan lagakraftvunnen dom har visat att avgörandet var resultatet av en brottslig handling som domaren begick i tjänsten,

b)         det kan styrkas att skriftlig bevisning, vittnesmål eller sakkunnigutlåtanden är falska och detta skulle kunna ha inverkat avgörande på den dom som ska omprövas, och denna fråga inte togs upp under den rättegång där avgörandet meddelades,

c)         en handling kommer i dagen som parten inte kände till eller inte kunde använda sig av under rättegången och som är tillräcklig för att ändra domen till förmån för den förlorande parten,

d)         erkännanden, återkallelser av talan eller förlikningar som ligger till grund för domen är ogiltiga eller kan förklaras ogiltiga,

e)         en tredskodom har meddelats i svarandens utevaro och det visar sig att i) svaranden inte har delgivits stämningen eller att stämningen är ogiltig; ii) svaranden inte kände till stämningen och inte är ansvarig för detta; iii) svaranden inte kan inge svaromål på grund av force majeure.

f)         den är oförenlig med en lagakraftvunnen dom av en internationell överklagandeinstans som är bindande för den portugisiska staten,

g)         tvisten grundades på en skenrättshandling, och domstolen inte uppmärksammade detta och därför inte utnyttjade de befogenheter som den givits enligt artikel 612,

h)         den kan ge upphov till civilrättsligt ansvar för staten på grund av skador som uppstår till följd av utövandet av rättsliga funktioner.

Enligt artikel 638.1 i civilprocesslagen är tidsfristen för ingivande av ett överklagande 30 dagar från det att domen delges.

Enligt artikel 697.2 och 697.3 i civilprocesslagen får extraordinära rättsmedel för förnyad prövning inte användas om mer än fem år har gått sedan den lagakraftvunna domen. Tidsfristen för användning av sådana rättsmedel är 60 dagar, räknat från följande dagar:

i)         När det gäller artikel 696 a, från datumet för den lagakraftvunna dom som den förnyade prövningen grundas på.

ii)        När det gäller artikel 696 f, från den dag då den dom som den förnyade prövningen grundas på fick laga kraft.

iii)       I övriga fall, från den dag då klaganden erhöll handlingen eller informerades om den omständighet som den förnyade prövningen baseras på.

iv)       När det gäller artikel 696 g är tidsfristen för användningen av rättsmedlet två år, räknat från den dag då klaganden informeras om avgörandet, utan påverkan på den femåriga tidsfrist som tidigare nämnts.

Domstolar med behörighet att avgöra överklagandet är Tribunais de Relação (appellationsdomstolarna) i de situationer som anges i artikel 629.2 i civilprocesslagen och domstolarna som avkunnade den dom som ska omprövas såsom anges i punkt a) i de fall som avses i artikel 696 i civilprocesslagen.

Överklagandet görs vid den domstol som avkunnade den dom som ska omprövas, och klaganden måste presentera de fakta som utgör skälen till överklagandet. Vid överklagandet måste klaganden inge ett intyg om den dom eller handling som begäran baseras på (artiklarna 697.1 och 698 i civilprocesslagen).

Domstolar med behörighet att avgöra överklagandet är de domstolar som avkunnade det beslut som ska omprövas, liksom anges i punkt a.

Engelska, franska och spanska är de språk som godtas.

Verkställighetsdomstolarna (juízos de execução) har behörighet att verkställa domar. Om inga verkställighetsdomstolar finns är det de lokala civildomstolarna och de allmänna domstolarna som har denna behörighet.

När det gäller verkställande av domar som avkunnats av portugisisk domstol, ska begäran om verkställighet inges inom ramen för de domstolsförhandlingar där domen avkunnades (artikel 85.1 i civilprocesslagen). Begäran om verkställighet, de åtföljande handlingarna och kopian av domen skickas därefter omedelbart till behörig verkställighetsdomstol, om sådan finns (artikel 85.2 i civilprocesslagen).

Om domen avkunnades i en annan medlemsstat är det domstolen vid svarandens hemvist som har behörighet (artikel 90 i civilprocesslagen).