Småmål

I Österrike är det distriktsdomstolarna (Bezirksgerichte) som har behörighet att pröva ärenden i första instans enligt förordning (EG) nr 861/2017, ändrad genom förordning (EU) 2015/2421, om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande. Geografisk behörighet fastställs genom den österrikiska behörighetslagstiftningen, i den mån som den inte redan fastställts genom tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

Enligt förordning (EG) nr 861/2007 (ändrad genom förordning (EU) 2015/2421) om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande kan fordringar inges i pappersform eller elektroniskt via det elektroniska systemet för rättslig korrespondens (Elektronischer Rechtsverkehr – ERV). ERV är i princip tillgängligt för alla fysiska och juridiska personer; de tekniska förutsättningarna för detta är särskild programvara och förekomsten av ett sändande organ. En uppdaterad förteckning över de sändande organen finns på

http://www.edikte.justiz.gv.at/edikte/km/kmhlp05.nsf/all/erv

Inlagor och bilagor kan också inges elektroniskt med hjälp av det österrikiska eID-systemet ID Austria ( https://www.oesterreich.gv.at/id-austria.html ) via de onlineformulär som finns på det österrikiska domstolsverkets webbplats (https://justizonline.gv.at).

Handlingar får inte inges via fax eller e-post.

I de fall där Österrike har internationell behörighet får parterna hjälp och allmän information från lämplig distriktsdomstol.

Domstolarna kan använda Österrikes digitala delgivningssystem för att delge parterna eller deras ombud handlingar elektroniskt. Överföringen måste ske enligt tydliga tekniska regler och mellan bestämda användare. Det digitala delgivningssystemet är i princip tillgängligt för alla fysiska och juridiska personer, men det krävs speciell programvara och att ett förmedlande organ är delaktigt. En uppdaterad förteckning över de förmedlande organen finns på

http://www.edikte.justiz.gv.at/edikte/km/kmhlp05.nsf/all/erv.

Om delgivning inom det digitala delgivningssystemet inte är möjligt kan delgivning även ske via en administrativ avdelning för delgivning av handlingar, i enlighet med del 3 i den österrikiska delgivningslagen (Zustellgesetz, § 28 ff.).

De personer och organ som är skyldiga att använda Österrikes ERV-system (men inte andra elektroniska delgivningssystem) är följande: advokater (Rechtsanwälte) och andra personer med behörighet att företräda en svarande i straffrättsliga förfaranden (Verteidiger in Strafsachen); notarier (Notare); kredit- och finansinstitut (§§ 1.1 och 1.2 i banklagen [Bankwesengesetz – BWG]); företag som omfattas av § 1.1, punkterna 1, 2, 4, 6, 7 och 8 i 2016 års lag om tillsyn av försäkringsföretag (Versicherungsaufsichtsgesetz – VAG 2016); socialförsäkringsinstitut (§§ 23–25 i den allmänna socialförsäkringslagen [Allgemeines Sozialversicherungsgesetz – ASVG], § 15 i lagen om socialförsäkring för egenföretagare [Gewerbliches Sozialversicherungsgesetz – GSVG], § 13 i lagen om socialförsäkring för lantbrukare [Bauern-Sozialversicherungsgesetz – BSVG], § 9 i lagen om sjuk- och olycksfallförsäkring för offentligt anställda [Beamten-Kranken- und Unfallversicherungsgesetz – B-KUVG] och § 4 i lagen om försäkring för notarier [Notarversicherungsgesetz – NVG, 1972]); pensionsinsitut (§ 479 i ASVG); byggarbetarnas semester- och avgångsvederlagskassa (§ 14 i lagen om byggarbetares semester- och avgångsvederlag [Bauarbeiter-Urlaubs- und Abfertigungsgesetz – BUAG]); farmaceutiska lönekassan (§ 1 i 2002 års lag om lönekassan [Gehaltskassengesetz]); lönegarantifonden (§ 13 i lagen om lönegaranti vid insolvens [Insolvenz-Entgeltsicherungsgesetz – IESG]) och IEF Service GmbH (§ 1 i lagen om lönegarantifonden [IEF-Service-GmbH-Gesetz – IEFG]); de österrikiska socialförsäkringsorganens huvudförbund (§ 31 i ASVG); finansåklagaren (Finanzprokuratur) (§ 1 i lagen om finansåklagaren [Finanzprokuraturgesetz – ProkG]); advokatsamfunden (Rechtsanwaltskammern) samt sakkunniga och tolkar.

Den österrikiska lagen om domstolsavgifter innehåller inga separata bestämmelser om domstolsavgifter för det europeiska småmålsförfarandet. När det gäller en fordran och det efterföljande förfarandet i första instans gäller avgiftsrubrik 1 (TP 1) i lagen om domstolsavgifter (Gerichtsgebührengesetz – GGG); för överklagande och det efterföljande förfarandet i andra instans gäller tulltaxenummer 2 (TP 2) i samma lag. Detta är samma avgifter som för alla inhemska civilrättsliga mål.

Domstolsavgifterna beräknas på grundval av det omtvistade värdet i talan (värdet på den ursprungliga fordran, ökat med eventuella ytterligare belopp som fordran förlängs med) eller det omtvistade värdet vid överklagandet och antalet parter. De avgifter som för närvarande är i kraft finns tillgängliga i det federala rättsliga informationssystemet (https://www.ris.bka.gv.at/Bundesrecht/; ange ”GGG” under ”Bundesrecht konsolidiert” med ”Titel, Abkürzung” och ange ”32” i ”Paragraf von”).

Betalningsmetoderna fastställs i § 4 i lagen om domstolsavgifter, enligt vilken avgifter kan betalas med bankkort med uttagsfunktion eller med kreditkort, genom deposition eller genom banköverföring till den behöriga domstolens konto, eller genom kontant deposition till samma domstol.

Alla avgifter kan också erläggas genom autogiro om domstolen (eller det österrikiska rättssystemet i allmänhet) har fått tillstånd att debitera domstolsavgifter från ett konto som uppgetts av den part som ska betala avgifterna och sätta in dem på ett konto tillhörande rättsväsendet, och om inlagan åtminstone specificerar från vilket bankkonto avgifterna ska dras och det högsta belopp som får debiteras.

Om fordran inges genom det digitala delgivningssystemet (ERV) måste avgifterna betalas via autogiro. I det fallet går det inte att specificera maxbeloppet som ska debiteras.

I ett mål som väcks enligt förordning (EG) nr 861/2007 (ändrad genom förordning (EU) 2015/2421) om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande kan en dom som meddelats i första instans av en distriktsdomstol överklagas (Berufung). Överklagandet ska inges skriftligen till den distriktsdomstol som meddelade domen i första instans inom fyra veckor från delgivningen av domen. Överklaganden måste undertecknas av en advokat (Rechtsanwalt). Parten måste också företrädas av en advokat i det påföljande överklagandeförfarandet.

Beslutet om rättegångskostnader kan överklagas genom överklagande av rättegångskostnaderna (Kostenrekurs), även om domen i sig är obestridd. Ett sådant överklagande ska inges till den domstol som meddelade domen inom 14 dagar från delgivningen av domen.

Enligt § 548.5 i den österrikiska civilprocesslagen är den domstol som har behörighet i europeiska småmålsförfaranden även behörig för sådan förnyad prövning som avses i artikel 18 i förordningen.

Förnyad prövning sker endast om svaranden uttryckligen ansöker om detta. Svarandens ansökan måste innehålla rimliga skäl för en sådan förnyad prövning. Domstolen kommer endast att beakta inlagor från svaranden. Domstolen måste endast bevilja muntliga förhandlingar om den anser att detta är nödvändigt.

Om domstolen inte anser att de skäl till förnyad prövning som anges i artikel 18.1 är tillämpliga, kommer domstolen att avslå ansökan i enlighet med artikel 18.3, varpå den ursprungliga domen har fortsatt rättskraft. Ett överklagande (Rekurs) får göras av detta beslut. Om de skäl som anges i artikel 18.1 är tillämpliga, det vill säga om domstolen anser att skälen är motiverade, kommer domstolen däremot att upphäva den ursprungliga domen. Detta beslut kan inte bestridas. Tvisten återfår den status som den hade innan det förfarandemässiga steget med upphävandet togs. Under den förnyade prövning som avses i artikel 18 kan svaranden ansöka om vilandeförklaring eller begränsning av verkställighet i verkställighetsmedlemsstaten i enlighet med artikel 23.

Utöver det officiella språket (tyska) får vem som helst använda ungerska inför distriktsdomstolarna (Bezirksgerichten) i Oberpullendorf och Oberwart, slovenska inför distriktsdomstolarna i Ferlach, Eisenkappel och Bleiburg samt kroatiska inför distriktsdomstolarna i Eisenstadt, Güssing, Mattersburg, Neusiedl am See, Oberpullendorf och Oberwart.

De myndigheter som är behöriga för verkställighet och för tillämpningen av artikel 23 är distriktsdomstolarna. Geografisk behörighet fastställs i enlighet med den österrikiska lagen om verkställighet (Exekutionsordnung).