Nationella domstolar och icke-rättsliga organ

Nationella domstolar

 Adress

First Hall Civil Court (Constitutional Jurisdiction)
Constitutional Court
Courts of Justice
Republic Street,
Valletta
Malta

Kortfattad redogörelse för vilken typ av ärenden institutionen handlägger

Var och en som anser sig vara utsatt för en kränkning enligt någon av bestämmelserna i artiklarna 33–45 (grundläggande mänskliga rättigheter) i konstitutionen, eller någon annan person som Civil Court, First Hall (allmän tvistemålsavdelning som också är första instans i mål som rör kränkningar av mänskliga rättigheter) utser i dennes ställe kan, utan att det påverkar eventuella andra åtgärder som vidtagits enligt lag rörande samma sak, begära förnyad prövning vid Civil Court, First Hall.

Endast den som är direkt berörd i rättslig mening kan väcka talan om kränkning av mänskliga rättigheter. Detta är ett grundläggande krav.

Det är viktigt att påpeka att den berörda personen först måste uttömma alla tillgängliga rättsmedel, dvs. andra möjligheter till förnyad prövning, innan han eller hon vänder sig till Civil Court, First Hall.

En individ som anser att hans eller hennes grundläggande mänskliga rättigheter har kränkts måste således först uttömma tillgängliga rättsmedel. Först därefter kan det bli aktuellt att väcka talan inför Civil Court, First Hall. När Civil Court, First Hall meddelat dom kan endera parten överklaga avgörandet till Constitutional Court (konstitutionsdomstolen). KOnstitutionsdomstolen är alltså överinstans i den här typen av mål. Det är först om den berörda parten förlorar sitt mål i konstitutionsdomstolen eller är missnöjd med konstitutionsdomstolens avgörande som vederbörande kan vända sig till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.

Kortfattad redogörelse för förfarandet efter det att talan har väckts

När en konstitutionell fråga uppkommer vid en Magistrate’s Court, undersöker domstolen först om talan är grundlös eller har väckts mot bättre vetande. Om den kommer fram till att så är fallet finns det ingen möjlighet att överklaga det beslutet. Om talan inte anses vara grundlös eller väckt mot bättre vetande hänskjuts ärendet till Civil Court, First Hall. Om den berörda personen har invändningar mot det avgörande som meddelas av Civil Court, First Hall, kan han eller hon överklaga till konstitutionsdomstolen. Därefter kan målet återförvisas till Magistrate’s Court för förnyad prövning.

Ansökningar som ges in till Civil Court, First Hall ska klart och tydligt redogöra för de sakförhållanden som ansökan grundar sig på och vilken eller vilka bestämmelser i konstitutionen som har överträtts.

Ansökan ska också innehålla uppgift om sökandens yrkanden, men domstolen kan ändå, om prövningen utfaller till fördel, besluta om andra åtgärder än de som sökanden har yrkat på, om den bedömer det som mer lämpligt (förutsatt att det ligger inom dess behörighet att besluta om andra åtgärder).

Förfarandet vid överklagande

I mål som hänskjuts till Civil Court First Hall ska överklagandet delges den svarande utan dröjsmål och domstolen ska fastställa ett datum för förhandling inom åtta arbetsdagar från den dag då överklagandet lämnades in, eller från och med det att den svarande gick i svaromål (inom tidsfristen för detta), eller om inget svaromål inkommer, från det att tidsfristen för svaromål löpte ut.

Överklagandet ska lämnas in inom åtta arbetsdagar från den dag då det överklagade avgörandet meddelades, och svaranden kan ge in ett skriftligt svaromål inom sex arbetsdagar från dagen för delgivningen.

Den domstol som har meddelat ett avgörande som kan överklagas till konstitutionsdomstolen kan i brådskande fall och på begäran av någon av parterna, omedelbart efter det att avgörandet har meddelats, förkorta fristen för att överklaga eller gå i svaromål. Om ingen av parterna gör en sådan framställan omedelbart efter det att dom har meddelats, kan endera parten ge in en särskild ansökan om detta. Den domstol som meddelade avgörandet ska därefter, om den anser det nödvändigt efter ett kort förhör med parterna, fatta beslut om fristen.

När tid för förhandling har fastställts i ett mål ska domstolen, i enlighet med principen om vederbörlig och korrekt rättskipning, se till att förhandlingarna och handläggningen genomförs så snabbt som möjligt. Förhandlingarna ska fortsätta att äga rum under nästföljande dagar utan uppehåll eller, om detta inte är möjligt, på datum som ligger nära varandra.

Förhandlingen i mål där talan väcks på grundval av konstitutionen och European Convention Act ska, liksom den inledande förhandlingen i brådskande mål, läggas på eftermiddagen, när detta är nödvändigt för att inte störa domstolens planerade arbetsschema. De fortsatta förhandlingarna ska därefter äga rum under nästföljande dagar utan uppehåll till dess att målet är avslutat och förhandlingarna ajourneras för meddelande av dom.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Sedan 1987 gäller att varje person i Malta som, efter att ha genomgått förfarandena i First Hall Civil Court och konstitutionsdomstolen, fortfarande är missnöjd med konstitutionsdomstolens avgörande, har rätt att vända sig till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.

Till skillnad från konstitutionsdomstolen, dit både myndigheter och enskilda kan vända sig, tar Europadomstolen endast emot klagomål från enskilda individer (right of individual petition).

Ombudsman

Adress

Office of the Ombudsman
11, St Paul’s Street,
Valletta VLT 1210
Malta

Kortfattad redogörelse för vilken typ av ärenden som myndigheten behandlar

Justitieombudsmannen har till uppgift att skydda individers rättigheter och övervaka myndighetsutövningen. Institutionen har visat sig vara en viktig resurs som bidrar till att utarbeta bestämmelser om förvaltningens funktion och främja en enhetlig och korrekt rättstillämpning. Ombudsmannen, som är en ingår i parlamentets organisation, kompletterar det parlamentariska arbetet genom att hålla ett öga på myndigheternas verksamhet. På så sätt bidrar ombudsmannainstitutionen också till att stärka parlamentet som institution och främja den demokratiska process varigenom parlamentet kontrollerar förvaltningen.

Ombudsmannen utreder klagomål från medborgare som anser att de har fått sina ekonomiska, sociala eller kulturella rättigheter kränkta genom oavsiktliga felaktigheter i myndighetsutövningen eller myndighetsmissbruk eller genom felaktiga, oskäliga eller otillräckliga åtgärder från myndigheternas sida.

Sådana klagomål kan röra

• opåkallade förseningar när det gäller att fatta beslut, besvara korrespondens och tillvarata medborgarnas rättigheter, om förseningarna hade kunnat undvikas,
• orättvis tillämpning av bestämmelser och förfaranden och underlåtenhet att iaktta korrekta förfaranden,
• administrativ praxis som inte överensstämmer med hur myndigheter har handlat tidigare under motsvarande omständigheter,
• innehållande av information som är av direkt intresse för medborgare och vägran att tillhandahålla skälig information,
• olika behandling av medborgare som är i samma situation,
• offentliga tjänstemäns bristande tillmötesgående gentemot medborgare,
• misstag i handläggningen av ärenden som rör medborgare,
• en stel och otymplig tillämpning av bestämmelser och förfaranden som ger upphov till orättvisa beslut,
• underlåtenhet att informera berörda personer om eventuella möjligheter att överklaga beslut som skadar deras intressen och upplysa om hur sådana beslut kan överklagas,
• underlåtenhet att ersätta skador som en offentlig myndighet har orsakat medborgare och bristande öppenhet inför förslag om lämplig gottgörelse, såsom ursäkter, förklaringar och frivillig ersättning också när tillämplig lagstiftning saknas,
• Offentliga myndigheters underlåtenhet att iaktta sin skyldighet att motivera åtgärder och beslut för dem som påverkas direkt av dessa,
• underlåtenhet att handla på ett rättvist och oberoende sätt och avstå från partiskhet, förutfattade meningar och förmånsbehandling, oavsett vilka skäl som åberopas.

Kortfattad redogörelse för det förfarande som ska följas vid inlämnande av ansökningar

Ombudsmannens första åtgärd efter ett ha mottagit ett klagomål är att fastställa om klagomålet uppfyller kraven för prövning. Om det inte uppfyller kraven underrättas den klagande om att ombudsmannen inte kommer att ta upp ärendet. Om ansökan däremot uppfyller kraven kommer klagomålet att utredas för att fastställa om det verkligen är fråga om felaktig myndighetsutövning.

Besked om att avvisa eller ta upp ett klagomål som inkommer till ombudsmannen meddelas inom 48 timmar och de klagande underrättas om den undersökningstjänsteman som kommer att bistå ombudsmannen vid handläggningen av deras ärende och stå till förfogande för att träffa dem för rådgivning. Beskedet om att ta upp klagomålet till prövning kommer även att innehålla uppgift om vilka åtgärder som ska vidtas för att klagomålet ska kunna handläggas.

Den genomsnittliga tiden för utredning av ett klagomål är 50–60 arbetsdagar.

I ärenden som tas upp till prövning granskar ombudsmannen först de omständigheter som ligger till grund för klagomålet i syfte att fastställa sakförhållandena.

Ombudsmannen underrättar chefen för den berörda avdelningen eller, i förekommande fall, den verkställande direktören för den berörda organisationen eller borgmästaren vid den berörda kommunfullmäktige om sin avsikt att undersöka saken.

Ombudsmannen kan höra eller begära information från dem han finner lämpliga och kan vidta de utredningsåtgärder som han finner lämpliga. Han har befogenhet att kalla vittnen, låta vittnen och andra avlägga ed samt avkräva vittnesmål.

Om en person som kallats som vittne utan tillräckliga skäl vägrar att efter bästa förmåga besvara de frågor som ombudsmannen ställer till honom eller vägrar att lägga fram begärd dokumentation gör sig skyldig till en förseelse. Ingen som vittnar inför ombudsmannen kan dock tvingas att besvara frågor om svaren kan leda till att han eller hon själv riskerar åtal. Alla vittnen har rätt till samma behandling som vittnen som avger vittnesmål inför domstol.

Vid utredningar som rör en statlig myndighet, en organisation eller en kommunfullmäktige kan ombudsmannen när som helst under eller efter utredningen samråda med en minister, avdelningschef, verkställande direktör, borgmästare eller varje annan person som begär det eller till vilken en rekommendation som utredningen har mynnat ut i har lämnats. Om ombudsmannen under eller efter utredningen kommer fram till att det finns konkreta bevis på ett allvarligt tjänstefel eller grov försummelse av en tjänsteman eller anställd vid en statlig myndighet, en organisation eller kommunal styrelse, ska han hänskjuta ärendet till vederbörlig myndighet (kan även vara polisen).

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Utifrån undersökningen formar ombudsmannen en oberoende uppfattning om huruvida den åtgärd eller det beslut som granskats

• förefaller strida mot lagen,
• var oskälig(-t), orättvis(-t), onödigt tyngande eller diskriminerande,
• vidtagits eller meddelats i enlighet med en lag eller en praxis som är eller kan vara oskälig, orättvis, onödigt tyngande eller diskriminerande,
• helt eller delvis baserade sig på villfarelse i fråga om lagstiftning eller sakförhållanden,
• var felaktig (-t).

Om ombudsmannen är av uppfattningen

• att ärendet bör hänskjutas till rätt instans för förnyade överväganden,
• att förbiseendet bör korrigeras,
• att beslutet bör upphävas eller ändras,
• att den praxis som beslutet, rekommendationen, åtgärden eller underlåtenheten grundar sig på bör ändras,
• att den lag som beslutet, rekommendationen, åtgärden eller underlåtenheten grundar sig på bör ändras,
• att beslutet skulle ha motiverats, eller
• att någon annan åtgärd borde ha vidtagits,

ska ombudsmannen rapportera sin uppfattning och grunderna för denna till behörig statlig myndighet, organisation eller kommunfullmäktige, och kan därvid göra de rekommendationer han anser lämpliga. I varje sådant fall kan ombudsmannen begära att myndigheten, organisationen eller kommunfullmäktigen inom en angiven tidsfrist ska underrätta honom om vilka åtgärder man planerar att vidta för att följa rekommendationerna. Om det är fråga om en utredning översänder ombudsmannen, dessutom en kopia av sin rapport eller rekommendation till den berörda ministern och, i de fall de rör sig om en kommunfullmäktige, till borgmästaren i fråga.

Om inga åtgärder vidtas inom rimlig tid från det att rapporten lämnades kan ombudsmannen efter eget gottfinnande och efter att ha övervägt eventuella påpekanden från myndigheten, organisationen eller den lokala styrelsen, översända en kopia av rapporten och rekommendationerna till premiärministern. Han kan därefter även överlämna en rapport om ärendet till parlamentet (representanthuset), om han bedömer det lämpligt.

Inga av ombudsmannens förfaranden eller rekommendationer kan överklagas till domstol, bortsett från sådana situationer där ombudsmannen saknat behörighet.

Ombudsmannen har i normala fall befogenhet att inleda undersökningar eller uttrycka synpunkter på eget initiativ, dvs. det krävs inte att någon har lämnat in ett klagomål för att ombudsmannen ska kunna ta upp en fråga eller ett ärende till granskning. Ombudsmannen har också befogenhet att lämna rekommendationer om administrativa förfaranden och lagstiftning. Dessutom kan han besluta om rekommendationer till förvaltningen om hur myndigheterna handlägger särskilda fall och kan också ge rekommendationer om lagändringar. Dessa beslut av ombudsmannen är inte bindande, men har en tämligen stor moralisk och politisk tyngd, eftersom förslagen kommer från en oberoende och respekterad institution. Det är således inte möjligt att gå till domstol för att få ett beslut av ombudsmannen verkställt.

Specialiserade människorättsorgan

• Ombudsman för barnets rättigheter

Barnombudsmannen (Commissioner for Children)

Adress

Commissioner for Children
Centru Hidma Socjali
469, St Joseph High Rd,
Santa Venera SVR 1012
Malta

Om tillämpligt, enhet eller organ inom institutionen som tar emot klagomål

Byrån Appogg

Byrån erbjuder skydd för sårbara barn och unga under 18 år som har utnyttjats och/eller försummats eller löper risk att utnyttjas eller försummas.

De organ som ansvarar för skyddet av barn (Child Protection Services) undersöker klagomål och ansökningar dels från allmänheten, dels från andra som arbetar yrkesmässigt med barn och deras familjer, när det finns anklagelser om att ett barn lider eller riskerar att lida betydande skada till följd av fysiska, sexuella eller känslomässiga övergrepp och/eller försummelse.

Kortfattad redogörelse för vilken typ av klagomål institutionen handlägger

Byrån handlägger klagomål med anknytning till skilsmässa och vårdnadsrätt. Inom denna typ av förfaranden är det sällan barnen får komma till tals. Eftersom domstolens avgörande kommer att ha en grundläggande inverkan på barnets liv är det av största vikt att tillräcklig hänsyn tas till barnets uppfattning.

Klagomål som rör farlig byggutrustning i närheten av skolor och skicket på fordon som används som skolbussar.

Klagomål rörande bl.a. frågor om underhållsbidrag och vårdnad, där föräldrar ofta invänder mot domstolens avgöranden med hänvisning till att de är partiska eller är till skada för barnet i fråga.

Klagomål som rör barns registrering i föreningar som utnyttjar barnen och inte ger dem möjlighet att dra fördel av och delta i sportutövning. Klagomål rörande sportanläggningar i dåligt skick som innebär en risk för de barn som använder dem.

Klagomål rörande övergrepp.

Kortfattad redogörelse för det förfarande som följer efter det att ett klagomål lämnats in

Barnombudsmannen kan utreda alla frågor som ligger inom det egna behörighetsområdet, antingen efter skriftliga klagomål från allmänheten eller på eget initiativ. Till ombudsmannens uppgifter hör dock inte att göra utredningar rörande specifika, individuella konflikter mellan ett barn och dess föräldrar eller vårdnadshavare. Det gäller även frågor rörande utövandet av föräldraansvar eller andra frågor som omfattas av domstols behörighet. I alla sådana fall ska ombudsmannen motivera för den klagande varför saken inte har tagits upp.

Efter att ha fattat beslut om att utreda ett klagomål ska ombudsmannen underrätta den klagande om detta samt meddela varje berörd myndighet eller organisation om avsikten att genomföra en utredning.

Barnombudsmannen kan uppmana en sökande att utnyttja de möjligheter till överklagande som finns (administrativt och rättsligt).

I utredningssyfte kan ombudsmannen uppmana var och en som har dokumentation eller information av betydelse för utredningen att lägga fram denna. Han kan också begära att informationen ska tillhandahållas eller att personen i fråga ska infinna sig vid en viss tid och på en viss plats för att lämna informationen under ed.

Ombudsmannen kan kalla vittnen och låta var och en som berörs av utredningen vittna under ed samt ålägga dem att lämna relevant information. Trots detta får ingen åläggas att lämna sådan information eller tillhandahålla sådan dokumentation som han eller hon inte skulle vara skyldig att lämna eller tillhandahålla i ett tvistemål eller brottmål.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Om barnombudsmannen under en utredning kommer fram till att en persons handlingar är eller kan stå i strid med någon straffrättslig bestämmelse ska han omedelbart rapportera detta förhållande till den allmänna åklagarmyndigheten.

Barnombudsmannen utarbetar och offentliggör en rapport om vad han kommit fram till i formella utredningar och lämnar de rekommendationer som förefaller nödvändiga och ändamålsenliga.

Barnombudsmannen kan lämna rekommendationer om åtgärder som bör vidtas av andra personer eller organisationer efter vad som är nödvändigt eller lämpligt, och offentliggöra sådana rekommendationer om han anser att det behövs, utan att avslöja identiteten på den person som rapporten handlar om.

I de fall barnombudsmannen beslutar att utfärda rekommendationer utarbetas en rapport som förklarar skälen bakom rekommendationen. En kopia av rapporten sänds till de personer eller organisationer som rekommendationerna riktar sig till.

Om det förefaller som om en viss person eller organisation inte följer bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter, som ratificerats av Malta, kan barnombudsmannen lämna rekommendationer i form av en s.k. compliance notice. Av denna framgår på vilket sätt barnombudsmannen anser att konventionens bestämmelser inte har följts och vilka åtgärder som bör vidtas för att rätta till detta missförhållande.

Om det framstår som nödvändigt kan barnombudsmannen genomföra en konsekvensanalys (Child Impact Assessment) av politiska beslut eller förslag som påverkar barns situation. Han kan också offentliggöra denna konsekvensanalys.

• Jämställdhetsorgan

National Commission for the Promotion of Equality (jämställdhetsombudsmannen)

Adress

Flat 4, Gattard House
National Road
Blata l-Bajda
Malta

Kortfattad redogörelse för vilken typ av klagomål institutionen handlägger

Var och en som anser att han eller hon har blivit utsatt för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung kan lämna in ett klagomål till jämställdhetsombudsmannen.

Jämställdhetsombudsmannen handlägger anmälningar om diskriminering på grund av kön eller graden av ansvarstagande i hemmet. Det kan t.ex. röra sig om att

• direkt eller indirekt ge kvinnor och män en mindre förmånlig behandling på grund av deras kön eller familjeansvar,
• behandla en kvinna mindre förmånligt på grund av en faktisk eller potentiell graviditet eller barnafödsel,
• behandla kvinnor och män mindre förmånligt på grund av föräldraskap, familjeansvar eller någon annan anledning som har anknytning till personens kön,
• ge en behandling baserad på en bestämmelse, ett kriterium eller en praxis som skulle försätta personer av det ena könet i en särskilt oförmånlig situation jämfört med personer av det andra könet, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller praxisen är lämplig och nödvändig och kan motiveras av objektiva skäl som inte har någon koppling till personens kön.

Jämställdhetsombudsmannen tar också emot klagomål rörande diskriminering i arbetslivet, dvs. direkt eller indirekt diskriminering av en person i samband med förfaranden för att avgöra vem som bör erbjudas anställning eller med hänsyn till de villkor på vilka  anställning erbjuds eller vid bedömning av vem som bör avskedas från sin anställning.

Andra klagomål som kan behandlas inbegriper diskriminering vid tillhandahållande av tjänster från banker, finansinstitut eller försäkringsbolag.

Diskriminering av egenföretagares makar vilka inte är anställda eller partner, men som deltar i egenföretagarens verksamhet och utför samma uppgifter som maken, eller andra närliggande uppgifter.

Diskriminering av en person vad gäller tillträdet till kurser, fortbildning eller vägledning, studievägledning för studenter eller praktikanter m.m.

Klagomål rörande sexuella trakasserier som innebär att en person utsätts för fysiskt intima handlingar, avkrävs sexuella tjänster från någon annan eller utsätts för handlingar eller beteenden med sexuella undertoner, inbegripet muntliga yttranden, gester eller framställande, uppvisande eller cirkulering av texter, bilder eller annat material där handlingen, orden eller beteendet skapar obehag för de personer som avses och utifrån en rimlig bedömning kan anses som obehagliga, kränkande eller skrämmande för de berörda personerna.

Diskriminering vid annonsering av lediga anställningar. Det kan röra sig om diskriminering mellan olika arbetssökande eller krav på att arbetssökande ska lämna uppgift om sitt privatliv eller sina familjeplaner.

Kortfattad redogörelse för förfarandet efter det att ett klagomål har lämnats in

Jämställdhetsombudsmannen kan inleda utredningar om alla frågor som rör en påstått olaglig handling eller en underlåtenhet, antingen på eget initiativ eller efter mottagande av ett skriftligt klagomål från personer som gör gällande att de har blivit utsatta för diskriminering.

Varje ärende som läggs fram för utredning hanteras konfidentiellt.

Besked om huruvida klagomålet kommer att behandlas eller inte ges alltid skriftligt.

Jämställdhetsombudsmannen underkommitté för klagomål sammanträder för att diskutera inkomna klagomål. Kommittén meddelar skriftligen de parter som klagomålen riktar sig mot om klagomålen och begär att få deras version av omständigheterna.

För att främja utredningar finns det också möjlighet att göra utfrågningar.

Jämställdhetsombudsmannen kan dessutom kalla båda parter till medling i syfte att finna en godtagbar lösning för alla inblandade. Detta kräver dock samtycke från båda parterna.

Man strävar efter att handlägga varje ärende så snabbt som möjligt.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Efter genomförd utredning kan jämställdhetsombudsmannen avslå klagomålet.

Om ombudsmannen finner att klagomålet är befogat och den åtgärd som klandras utgör ett brott ska han anmäla saken till polisen för vidare åtgärder.

Om den åtgärd som klagomålet gäller inte utgör ett brott ska ombudsmannen uppmana den som klagomålet riktar sig mot att åtgärda situationen och medla mellan den klagande och den andra parten för att finna en lösning på problemet.

I fall av påstådd diskriminering kan ombudsmannen på eget initiativ hänskjuta ärendet till behörig tvistemålsdomstol eller till Industrial Tribunal (arbetsdomstol) för prövning.

• Data Protection Body

Data Protection Commissioner (dataskyddsombudsmannen)

Adress

Office of the Information and Data Protection Commissioner
Airways House, Second Floor
High Street,
Sliema SLM 1549
Malta

Kortfattad redogörelse för vilken typ av klagomål institutionen handlägger

Frågor om skydd av personuppgifter har blivit alltmer relevanta sedan administrativa myndigheter började samla in stora mängder personlig information om enskilda inom ramen för sin verksamhet. Det är generellt accepterat att myndigheterna har vissa skyldigheter när det gäller den information som samlas in. Dessa skyldigheter syftar till att skapa en balans mellan allas frihet att motta, meddela och lämna ut uppgifter som ett led i den grundläggande mänskliga rättigheten att kunna yttra sig fritt, och rätten till respekt för privat- och familjelivet, som alla omfattas av.

Dataskyddsombudsmannen undersöker klagomål rörande

• personuppgifter som inte behandlas rättvist och lagligt,
• personuppgifter som inte behandlas i enlighet med god praxis,
• personuppgifter som samlas in för otillåtna ändamål,
• personuppgifter som behandlas för andra ändamål än de för vilka de samlades in,
• ej efterfrågade meddelanden för direkt marknadsföring, vanligen kallade skräppost,
• överföring av personuppgifter till ett tredjeland i strid med Data Protection Act (lagen om skydd av personuppgifter).

Kortfattad redogörelse för förfarandet efter det att ett klagomål har lämnats in

För utredningsändamål har ombudsmannen rätt att få tillgång till behandlade personuppgifter och till information om och dokumentation av behandlingen av personuppgifter.

Ombudsmannen samråder med de berörda parter som kan påverkas direkt av utredningen.

Ombudsmannen kan kalla var och en att infinna sig för att avge vittnesmål och överlämna dokumentation.

Ombudsmannen har samma befogenheter att ta sig in i och genomsöka lokaler som polisen har enligt gällande lagstiftning.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Ombudsmannen kan inleda rättsliga förfaranden i sådana fall där bestämmelserna i lagen om skydd av personuppgifter har överträtts eller där en överträdelse av dessa bestämmelser är nära förestående.

Brott som upptäcks under utredningarna anmäls till behörig myndighet.

Ombudsmannen kan beordra att uppgifter ska blockeras, raderas eller utplånas, utfärda ett tillfälligt eller definitivt förbud mot behandling eller varna eller tillrättavisa registerföraren.

Om ombudsmannen inte får fram tillräcklig information för att kunna avgöra  huruvida behandlingen av personuppgifter är laglig, kan han utfärda ett förbud som innebär att registerföraren inte får behandla personuppgifterna på annat sätt än genom lagring.

Om ombudsmannen kommer fram till att personuppgifter behandlats eller kan ha behandlats på olagligt sätt kan han beordra att missförhållandena ska rättas till. Om så inte sker eller om saken är mycket brådskande finns det möjlighet att förbjuda registerföraren att fortsätta behandla personuppgifterna på annat sätt än genom lagring.

Om registerföraren inte vidtar de säkerhetsåtgärder som krävs kan ombudsmannen utfärda administrativa böter. Om registerföraren ändå inte rättar till missförhållandena kommer ombudsmannen att inleda rättsliga förfaranden mot registerföraren.

Sådana administrativa böter är en civilrättslig skuld till ombudsmannen och fungerar som exekutionstitel på samma sätt som om böter hade utdömts av tvistemålsdomstol.

Om ombudsmannen kommer fram till att personuppgifter har behandlats på olagligt sätt beordrar han registerföraren att radera de berörda personuppgifterna.

Om registerföraren å sin sida anser att ombudsmannen har fattat ett felaktigt beslut, kan denne inom 15 dagar från delgivningen ansöka om att appellationsdomstolen (Court of Appeal) ska upphäva ombudsmannen beslut.

Var och en som anser sig förfördelad av ombudsmannens beslut har rätt att ge in ett skriftligt överklagande till Data Protection Appeals Tribunal.

• Andra särskilda organ

National Commission Persons with Disability (ombudsmannen för funktionshindrade)

Adress

National Commission Persons with Disability
Bugeja Institute,
Braille Street,
Santa Venera SVR 1619
Malta

Om tillämpligt, enhet eller organ inom institutionen som tar emot klagomål

Equal Opportunities Compliance Unit (enheten för kontroll av att principen om lika möjligheter följs, nedan kallad enheten för lika möjligheter)

Ombudsmannen för funktionshindrade har inrättat enheten för lika möjligheter inom sitt sekretariat. Dess uppgift är att främja lika möjligheter och tillämpa bestämmelserna i Equal Opportunities (persons with disability) Act (lagen om lika möjligheter [för funktionshindrade]). Mer konkret innebär detta att man undersöker fall av diskriminering på grund av funktionshinder.

• Enheten tillhandahåller rådgivning och information på området i fråga,
• hjälper funktionshindrade att tillvarata sina rättigheter enligt Equal Opportunities Act,
• arbetar för att förändra politik, praxis och medvetenhet så att funktionshindrade får en mer rättvis situation,
• registrerar och undersöker påstådd diskriminering på grund av funktionshinder, förhandlar om en lösning som är godtagbar för alla parter och, som en sista utväg, begär prövning i domstol.

Kortfattad redogörelse för vilken typ av klagomål institutionen handlägger

Personer med funktionshinder och deras familjer blir alltmer medvetna om sina rättigheter. Ombudsmannen gör sitt yttersta för att identifiera, utreda och fatta beslut om klagomål och ansökningar som rör funktionshindrades situation.

De olika typer av klagomål och ansökningar som ombudsmannen handlägger inbegriper

• ansökningar om förkortad arbetstid,
• ansökningar om anställning av en assistent (Learning Support Assistant),
• klagomål rörande brist på skoltransporter,
• klagomål rörande praktiska svårigheter att få tillträde till kyrkor, teatrar, nöjesetablissemang, offentliga toaletter m.m., samt avsaknad av ramper och tillgängliga trottoarer,
• klagomål rörande trakasserier av funktionshindrande,
• klagomål rörande avsaknad av hissar,
• klagomål rörande avsaknad av biluthyrningsfirmor som tillhandahåller bilar med handkontroller,
• klagomål rörande brist på anpassade bostäder,
• klagomål rörande diskriminerande reseförsäkringar.

Kortfattad redogörelse för förfarandet efter det att ett klagomål har lämnats in

Ombudsmannen kan själv ta initiativ till utredningar av påstådda överträdelser av någon av bestämmelserna i Equal Opportunities (persons with disability) Act.

Ombudsmannen kan också inleda en undersökning efter att ha mottagit ett skriftligt klagomål om att en person har begått en handling som strider mot någon av bestämmelserna i Equal Opportunities (persons with disability) Act.

Ett sådant klagomål kan ges in av den som drabbats av handlingen eller av var och en som är förälder till, förmyndare för eller familjemedlem till en person med ett mentalt funktionshinder.

Om den som vill klaga behöver hjälp med att utforma klagomålet muntligt eller skriftligt kommer ombudsmannen att ombesörja lämpligt stöd till denne.

När ett skriftligt klagomål har tagits emot översänds en bekräftelse på mottagandet. Enheten överväger klagomålet och om det bedöms som obefogat kommer den klagande att underrättas skriftligen om detta och om eventuella alternativa vägar att gå vidare med ärendet.

Om klagomålet bedöms vara befogat och diskriminering förefaller ha ägt rum kommer enheten att utreda klagomålet.

En underrättelse (notice of complaint) kommer att översändas till svaranden med en uppmaning att inkomma med eventuella ytterligare synpunkter. Detta hjälper enheten att komma fram till en preliminär ståndspunkt.

Svaranden ombes att lämnaett förslag, inklusive tidsram, om hur och när de förändringar som krävs för att undanröja diskrimineringen kan vara genomförda.

Enheten använder medlingsförfaranden för att snabbt nå fram till en rättvis lösning.

Om alla dessa åtgärder misslyckas blir ombudsmannen tvungen att gå vidare med rättsliga åtgärder via centrumet för skiljedom (Arbitration Centre) eller domstolarna.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Efter utredningen vidtar ombudsmannen lämpliga rättsliga åtgärder.

Vid påstådd diskriminering mellan en person och en annan kan ombudsmannen på eget initiativ hänskjuta ärendet till Civil Court, First Hall. Ett sådant hänskjutande ska dock inte hindra att en individ med ett legitimt intresse väcker talan om diskriminering i domstol, inbegripet skadeståndstalan.

Ombudsmannen strävar efter att parterna ska nå en uppgörelse i godo.

Refugee Commission (flyktingombudsmannen) och Refugee Appeals Board (överinstans i asylärenden)

Adress

Malta Emigrants’ Commission
Dar l-Emigrant,
Castille Place,
Valletta
Malta

Utlänningsombudsmannen är en icke-statlig, ej vinstdrivande och frivillig organisation som inrättades för att hjälpa och skydda behövande genom att erbjuda dem tjänster, rådgivning och skydd utan kostnad.

De tjänster som erbjuds riktar sig till alla som påverkas av migration, inklusive invandrare, flyktingar och turister.

Kortfattad redogörelse för vilken typ av klagomål institutionen handlägger

Flyktingsombudsmannens huvudsakliga uppgifter är att ta emot, behandla och pröva asylansökningar i enlighet med Refugees Act (flyktinglagen). Myndighetens främsta syfte är att säkerställa en fullständigt oberoende, rättvis, effektiv och snabb beslutsprocess, och samtidigt att sörja för förhör, analyser och prövning håller högsta möjliga kvalitet.

Asylsökande i flyktingförläggningar kan registrera sig själva som sådana hos flyktingombudsmannen genom att fylla i ett särskilt formulär (Preliminary Questionnaire). Detta formulär delas ut till utlänningar i de slutna förläggningarna tillsammans med annan relevant information som rör deras rätt att ansöka om internationellt skydd.

Formuläret finns tillgängligt på ett antal olika språk.

Personal från flyktingsombudsmannens kontor förmedlar information till tredjelandsmedborgare om asylförfarandet och redogör för deras rättigheter och skyldigheter under hela förfarandet. Asylsökande bistås också av tolkar som ombudsmannens kontor tillhandahåller för att hjälpa dem att fylla i formuläret på rätt sätt.

Kortfattad redogörelse för förfarandet efter det att ett klagomål har lämnats in

När ombudsmannens kansli har mottagit en asylansökan hålls en intervju med den sökande. Intervjuerna utförs av personal vid kansliet, om nödvändigt med hjälp av tolkar.

Den asylsökande påminns om sina lagstadgade rättigheter och skyldigheter, däribland rätten att samråda med FN:s flyktingkommissariat.

De sökande ges nödvändiga förutsättningar att lägga fram sin sak fullt ut, underbygga ansökan med nödvändiga vittnesmål och dokumentation samt lämna adekvata redogörelser för samtliga skäl som åberopas i ansökan.

Flyktingombudsmannen undersöker först om den sökande uppfyller kraven för att erkännas som flykting enligt lag. I de fall där kraven för asyl inte anses uppfyllda går byrån vidare med att undersöka om den sökande uppfyller de lagstadgade villkoren för subsidiärt skydd.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Flyktingombudsmannens rekommendation i varje enskilt fall går vidare till inrikesministeriet (Ministry for Home Affairs). De sökande erhåller en kopia av rekommendationen, tillsammans med ett konfidentiellt meddelande med en motivering till rekommendationen. Om rekommendationen innebär ett avslag underrättas de sökande dessutom om sin rätt att överklaga rekommendationen till Refugee Appeals Board (överinstans i asylärenden) och om det förfarande som ska tillämpas för detta ändamål.

Flyktingombudsmannen kan rekommendera två typer av skydd, nämligen flyktingstatus och så kallat subsidiärt skydd.

Om flyktingombudsmannen kommer fram till att villkoren för att bevilja en asylsökande flyktingstatus inte är uppfyllda, kan ombudsmannen i stället rekommendera att den sökande beviljas subsidiärt skydd. Detta alternativ kan komma i fråga för sökande som fått avslag men som, om de skickas tillbaka till ursprungslandet, löper en reell risk att lida allvarlig skada.

Ombudsmannens ska fortsätta att göra denna rekommendation även i sådana fall där den reella risken att lida allvarlig skada uppstår efter det att ett beslut om att inte bevilja subsidiärt skydd har fattats.

Flyktingombudsmannen kan också rekommendera inrikesministeriet att använda ett annat skyddssystem som kallas tillfälligt humanitärt skydd (Temporary Humanitarian Protection). Det rör sig här om ett administrativt förfarande som kan tillämpas i särskilda undantagsfall när en sökande inte anses uppfylla kraven för att beviljas flyktingstatus eller subsidiärt skydd, men inte desto mindre bedöms vara i behov av skydd på grund av humanitära skäl.

Övrig

Victim Support Malta (stöd till brottsoffer)

Adress

Victim Support Malta
Dun Guzepp Gonzi Street,
Tarxien TXN 1633
Malta

Kortfattad redogörelse för vilken typ av klagomål institutionen handlägger

Victim Support Malta inrättades i juni 2004 och instiftades officiellt i juli 2006. Organisationen kommer i kontakt med många olika brottsoffer, från personer som fallit offer för våld i hemmet och sexuella trakasserier till personer som mist anhöriga till följd av brott.

Victim Support Malta har som mål att

• samla in och hantera information om förfaranden som tillämpas i straffrättsliga och terapeutiska system,
• samarbeta i nätverk med andra organ som har liknande uppgifter och därigenom skapa förutsättningar att erbjuda brottsoffer och vittnen vägledning och råd i sina kontakter med ovannämnda system,
• ge råd om och övervaka vilka behov brottsoffer och vittnen har,
• uppmuntra och hjälpa enskilda och organisationer att genomföra fackmässiga undersökningar av det straffrättsliga systemet och brottsrelaterade frågor.

Kortfattad redogörelse för förfarandet efter det att ett klagomål har lämnats in

Brottsoffer som kontaktar Victim Support Malta kommer omedelbart i kontakt med en samordnare. När samordnaren kommit i kontakt med ett brottsoffer, görs en snabb preliminär bedömning. Detta är för att samordnaren ska kunna avgöra hur allvarligt fallet är. Vanligtvis noteras brottsoffrets namn och kontaktuppgifter för framtida referenser.

Efter detta korta samtal överlämnar samordnaren fallet till en av organisationens särskilt utbildade frivilliga. Dessa är vanliga medborgare som har genomgått fyra till sex veckors intensiv utbildning i syfte att kunna förmedla information till och stödja brottsoffer.

Den frivillige som avdelas för ett visst fall kommer att så snabbt som möjligt ta kontakt med brottsoffret och arrangera ett inledande möte i enlighet med vad som passar alla berörda parter. Vid mötet kommer den frivillige att samla in tillräckligt med information från brottsoffret för att kunna utarbeta en åtgärdsplan. Brottoffret kommer att uppmanas att underteckna ett formulär där han eller hon lämnar sitt samtycke för att ärendet ska kunna gå vidare.

Kortfattad redogörelse för vad förfarandena kan leda till

Den preliminära åtgärdsplanen granskas därefter av den frivillige och samordnaren och man fastställer vilka åtgärder som kan vidtas. Brottsoffret informeras om de tilltänkta åtgärderna. Från och med den tidpunkten förblir den frivillige i fortlöpande och regelbunden kontakt med brottsoffret under hela den process under vilken brottsoffret återhämtar sig från konsekvenserna av brottet.

Alla insatser av Victim Support Malta görs under överinsyn av organisationens direktör, som övervakar insatser och resultat.