A. Var äger rättegången rum?
Rättegången kommer att hållas på den plats där den allmänna åklagaren väcker åtal. Det finns rättsliga regler för detta. Rättegången hålls ofta vid domstolen på den plats där brottet begicks.
Huruvida åtal väcks vid distriktsdomstolen (Amtsgericht), den delstatsdomstolen (Landgericht) eller delstatsöverdomstolen (Oberlandesgericht) beror även på andra faktorer, till exempel vilken dom som kan förväntas för brottet. Om en person har åtalats för ett mindre allvarligt brott (Vergehen) och påföljden endast förväntas bli böter eller fängelsestraff på upp till två år kommer målet att prövas av en ensamdomare vid distriktsdomstolen. Vid allvarliga brott (Verbrechen) med ett förväntat fängelsestraff på mellan två och fyra år kommer den blandade avdelningen (Schöffengericht) vid distriktsdomstolen, bestående av en yrkesdomare och två lekmannadomare, att avgöra målet. Om den förväntade påföljden är ett fängelsestraff på mer än fyra år kommer målet att avgöras av delstatsdomstolen med en panel bestående av två eller tre yrkesdomare och två lekmannadomare. När det gäller brott mot staten har delstatsöverdomstolen behörighet att pröva målet med en panel bestående av tre eller fem yrkesdomare beroende på förfarandets komplexitet eller omfattning.
B. Kan åtalspunkterna ändras? Vilken information har jag i så fall rätt till?
Under vissa omständigheter kan den dom som meddelas av domstolen avvika från åtalet mot dig. En fällande dom som grundar sig på andra straffrättsliga bestämmelser är endast tillåten om domstolen uttryckligen har gjort dig uppmärksam på att den rättsliga bedömningen kommer att avvika från åtalet och gett dig möjlighet att försvara dig.
En fällande dom som grundar sig på andra brott kräver att den allmänna åklagaren väcker tilläggsåtal om dessa brott och den händelse som beskrivs i det ursprungliga åtalet inte skulle betraktas som en enda händelse av en opartisk tredje part. Tilläggsåtal kommer endast att väckas om du och domstolen samtycker till detta.
C. Vilka är mina rättigheter under domstolsförhandlingen?
i. Måste jag infinna mig i rättssalen? Vilka villkor gäller för att vara frånvarande under rättegången?
I princip måste du delta i rättegången. Om du inte har befriats från skyldigheten att närvara och ändå väljer att inte inställa dig kommer rättegången i regel att skjutas upp. Under vissa omständigheter kan även en arresteringsorder utfärdas mot dig. Undantag kan beviljas när det gäller strafförelägganden eller överklaganden i sakfrågor och rättsfrågor.
ii. Har jag rätt till tolk eller översättare?
Du har rätt att utan dröjsmål, på ett språk som du förstår och i detalj få information om innebörden av och grunderna till anklagelserna mot dig.
Om du inte har tillräckliga kunskaper i tyska utser domstolen en tolk som översätter alla viktiga händelser och uttalanden under rättegången.
iii. Har jag rätt till en advokat?
Du har rätt att försvara dig med hjälp av en advokat. I vissa fall är detta obligatoriskt. Om du inte utser en advokat i ett fall där det är obligatoriskt kommer en försvarare att utses av domstolen. Mer information om hur du anlitar en advokat och vem som ska betala kostnaderna hittar du här.
iv. Vilka andra processuella rättigheter bör jag vara medveten om? (t.ex. tilltalades framställningar i domstol)
När bevis har tagits upp har du rätt att uttala dig om bevisen. Du får invända mot att bevis som du anser vara ogiltiga tas upp och används.
Dessutom kan du begära att ytterligare bevisning ska inhämtas. Du har rätt att själv söka och lägga fram bevis, även om du inte har samma befogenheter som polisen. Du får till exempel inte avlyssna telefoner och skicka in inspelningarna som bevis.
Du kan be vittnen att göra sanningsenliga uttalanden om vad de har observerat och även be vittnena att närvara vid rättegången. Vittnena är skyldiga att inställa sig inför domstolen och berätta sanningen.
Vittnena förhörs inledningsvis av domstolen och den allmänna åklagaren, varefter din advokat och du kan ställa frågor till dem.
D. Möjliga straff
De möjliga straffen omfattar böter och fängelsestraff. I vissa fall kan domstolen även besluta om rehabiliteringsåtgärder och förebyggande åtgärder. Sådana åtgärder kan till exempel omfatta inläggning på en psykiatrisk avdelning, inskrivning på ett behandlingshem för missbrukare eller omhändertagande. En annan möjlig åtgärd är att dra in ditt körkort. Som en ytterligare påföljd kan domstolen besluta om körförbud. Beslut om rehabiliteringsåtgärder och förebyggande åtgärder kan fattas enskilt eller i vissa fall som tillägg till ett straff.
Böter åläggs i form av ett visst antal dagsböter (t.ex. 50 dagsböter om 15 euro vardera). En dagsbot motsvarar i regel en trettiondel av din nettomånadsinkomst. Om du inte betalar böterna åläggs ett fängelsestraff där två obetalda dagsböter motsvarar en dag i fängelse (fängelse för underlåtenhet att betala böter (Ersatzfreiheitsstrafe)). För att undvika fängelsestraff är det även möjligt att reglera böterna genom obetalt arbete. Om du åläggs ett straff på upp till 180 dagsböter kan böterna under vissa omständigheter skjutas upp. I sådana fall får du en varning och behöver endast betala böterna om du begår ett annat brott efter domen eller bryter mot de villkor eller instruktioner som har ålagts dig.
Fängelsestraff på upp till två år kan villkorligt skjutas upp. Prövotiden är två till fem år. Om du bryter mot reglerna under denna tid kan domen verkställas.
Fängelsestraffet avtjänas i ett fängelse. När beslutet har vunnit laga kraft får du ett meddelande om att du måste börja avtjäna ditt straff. Om du inte gör detta frivilligt kommer en arresteringsorder att utfärdas.
När du har avtjänat minst två tredjedelar av ditt straff (eller endast hälften – men minst sex månader – av straffet vid ett första frihetsstraff på upp till två år eller under särskilda omständigheter) kan du ansöka om villkorlig frigivning, förutsatt att du samtycker till att återstoden av straffet villkorligt skjuts upp. För vissa allvarliga brott måste ett expertutlåtande inhämtas för detta ändamål om domstolen överväger frigivning. Domstolsbeslut i samband med verkställandet av ett straff fattas i regel av en ensamdomare vid en avdelning för verkställighet av domar vid en delstatsdomstol.
När det gäller ungdomsbrottslighet är huvudmålet inte att straffa gärningsmannen för att denne ska sona sitt brott, utan att förhindra återfall genom utbildning. Förutom frihetsstraff i ett ungdomsfängelse i minst sex månader och upp till fem eller, i allvarliga fall, tio år (för ungdomar mellan 14 och 17 år), som villkorligt kan skjutas upp om straffet inte överstiger två år, finns det därför även andra möjliga påföljder (vilka är betydligt vanligare för mindre och medelsvåra brott). Exempel på detta är beslut om att gärningsmannen ska göra samhällstjänst, betala pengar till en välgörenhetsorganisation, delta i åtgärder för att gottgöra den skada som orsakats, delta i social träning, ställas under en särskild persons vård och övervakning eller delta i försök till medling med brottsoffret. Det finns även möjlighet att besluta om vistelse på en ungdomsanstalt i upp till fyra veckor.