1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?
Ja, bevisupptagning kan ske genom videokonferens. Enligt artikel 20.1 i rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning) ska den ansökande domstolen ta upp bevis med hjälp av videokonferenser eller annan kommunikationsteknik, förutsatt att sådan teknik är tillgänglig för domstolen och domstolen anser att användningen av sådan teknik är lämplig med tanke på de särskilda omständigheterna i ärendet. Estniska domstolar har den utrustning som krävs för videokonferenser. Enligt § 15.6 i civilprocesslagen (Tsiviilkohtumenetluse seadustik, tillgänglig online här) gäller bestämmelserna i den lagen bistånd vid bevisupptagning i Estland som grundas på ansökningar från domstolar i Europeiska unionens medlemsstater och i den utsträckning det inte föreskrivs något annat i rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning). Enligt § 15.5 i civilprocesslagen ska en estnisk domstol, såvida annat inte föreskrivs i lag eller i ett fördrag, på en utländsk domstols begäran ge handräckning vid utförandet av en processhandling, om den begärda processhandlingen enligt estnisk lag faller inom den estniska domstolens behörighet och inte är förbjuden i lag. En processhandling kan också genomföras enligt utländsk rätt, förutsatt att detta är nödvändigt för förfaranden i den utländska staten och inte skadar parternas intressen. Rättegångar eller förhandlingar med deltagande på distans regleras i § 350 i civilprocesslagen. Inga särskilda bestämmelser eller begränsningar gäller för anordnandet av en videokonferens enligt förordning (EU) 2020/1783. Vid rättegång eller förhandling med deltagande på distans kan alltså en videokonferens anordnas direkt av den ansökande domstolen i en annan medlemsstat, i enlighet med artikel 20 i förordningen.
2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?
I enlighet med § 350.1 i civilprocesslagen har en part i en rättegång eller förhandling med deltagande på distans möjlighet att utföra processhandlingar i realtid, dvs. de kan avge ett yttrande under ed eller, i en framställning om bevisupptagning, avge ett yttrande utan ed. Enligt § 350.2 får ett vittne eller en sakkunnig också höras vid en rättegång eller förhandling med deltagande på distans.
Det innebär att en rättegångsdeltagare kan avge ett yttrande under ed eller, efter en framställning om bevisupptagning, avge ett yttrande utan ed genom en rättegång eller förhandling med deltagande på distans, och vittnen eller sakkunniga kan också höras genom en rättegång eller förhandling med deltagande på distans.
3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?
Se svaret på föregående fråga.
4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?
Enligt § 350.1 i civilprocesslagen kan en domstol genomföra en rättegång eller förhandling med deltagande på distans, så att en rättegångsdeltagare eller hans eller hennes ombud eller rådgivare kan befinna sig på en annan plats vid tidpunkten för domstolsförhandlingen och utföra processhandlingarna i realtid på den platsen.
En domstol får med andra ord organisera en rättegång eller förhandling med deltagande på distans på ett sådant sätt att en person inte behöver befinna sig i domstolen när han eller hon hörs.
5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?
Ja, det är tillåtet att spela in domstolsförhandlingar. Inspelningen ska göras i enlighet med det förfarande som anges i § 52 eller 42 i civilprocesslagen. Den teknik för att höra personer på distans som används i domstolarna gör det möjligt att spela in förhör enligt § 52 i civilprocesslagen.
6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?
Enligt § 32.1 i civilprocesslagen ska domstolsförhandlingar och domstolens arbete bedrivas på estniska. Enligt § 32.2 i civilprocesslagen upprättas protokoll från domstolsförhandlingar och andra processhandlingar på estniska. En domstol får även protokollföra ett vittnesmål eller ett yttrande som avges på ett annat språk under en domstolsförhandling på originalspråket, tillsammans med en översättning till estniska om så krävs för ge en korrekt bild av vittnesmålet eller yttrandet. Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om språkordningen när vittnesmål eller yttranden avges på begäran av en domstol i en annan medlemsstat enligt rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning).
7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?
Om en rättegångsdeltagare inte behärskar estniska och han eller hon inte företräds av ett ombud under rättegången ska domstolen enligt § 34.1 i civilprocesslagen på en sådan deltagares begäran eller på domstolens eget initiativ tillhandahålla en tolk, om detta är möjligt. En tolk behöver inte användas om domstolen och övriga parter kan förstå rättegångsdeltagarens yttranden. Om det är omöjligt att omedelbart tillhandahålla en tolk ålägger domstolen i ett beslut den deltagare som behöver hjälp av en tolk att inom en tidsfrist som fastställs av domstolen själv hitta en tolk eller ett ombud som behärskar estniska (artikel 34.2 i civilprocesslagen). Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om var en tolk som används vid bevisupptagning enligt förordningen ska utföra sina arbetsuppgifter.
8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?
För att meddela tid och plats för en domstolsförhandling delger domstolen rättegångsdeltagarna och andra personer som ska inställa sig vid domstolsförhandlingen kallelser i enlighet med § 343.1 i civilprocesslagen. Enligt § 343.2 i samma lag måste det gå minst tio dagar mellan dagen för delgivningen av kallelsen och dagen för domstolsförhandlingen. Med rättegångsdeltagarnas samtycke får denna tidsperiod även vara kortare.
9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?
Kostnaderna för bevisupptagning enligt förordning (EU) 2020/1783 specificeras i artikel 22 i förordningen. Enligt § 15.4 i civilprocesslagen står den ansökande domstolen inte för kostnaderna för processhandlingen. Den domstol som utför processhandlingen informerar den ansökande domstolen om kostnaderna, och sådana kostnader betraktas som utgifter som hör till det ärende som prövas. Eftersom kostnaderna för bevisupptagning är nödvändiga rättegångskostnader ska dessa kostnader betalas i enlighet med § 148.1 i civilprocesslagen, där det anges att om inte domstolen beslutar annorlunda ska rättegångskostnader, i den utsträckning domstolen beslutar om detta, betalas i förskott av den part som ingav den framställning om bevisupptagning som kostnaderna avser. Om en framställning om bevisupptagning ges in av båda parterna, om ett vittne eller en sakkunnig kallas eller om undersökningen utförts på domstolens eget initiativ ska parterna solidariskt bära kostnaderna. Eftersom domstolarna har den utrustning som krävs för videokonferenser bör inga kostnader tas ut för användningen av dessa.
10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?
Artikel 19.2 i förordningen är tillämplig på information till personer om att det är frivilligt att bli direkt hörd av en ansökande domstol.
11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?
Enligt § 347.2.1 i civilprocesslagen ska domstolen när förhandlingen inleds fastställa vilka av de kallade personerna som har inställt sig till förhandlingen och deras identiteter. I lagen föreskrivs inte något särskilt förfarande för id-kontroll vid en domstolsförhandling. Domstolen är skyldig att fastställa de kallade personernas identitet. Därför begär den t.ex. att den som kallats ska visa upp en fotolegitimation. Identiteten på den via videokonferens deltagande personen kan exempelvis avgöras på grundval av en kopia på en handling som i förväg ingetts till domstolen.
12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?
Enligt § 269.2 i civilprocesslagen ska en rättegångsdeltagare avlägga följande ed innan han eller hon avger sitt vittnesmål:
”Jag, (namn), försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen utan att dölja, tillägga eller förändra någonting.” En deltagare i rättegången avlägger eden muntligen och undertecknar en kopia av eden.
Enligt § 36.1 i civilprocesslagen ska en person som inte behärskar estniska avlägga eden på ett språk som han eller hon behärskar. Enligt § 36.2 ska eden, skriven på estniska, undertecknas av den berörda personen efter att den har översatts.
I § 262.1 andra meningen i civilprocesslagen föreskrivs att innan vittnesmål avges ska domstolen påminna vittnena om ett vittnes skyldighet att tala sanning och om innehållet i §§ 256–259 i civilprocesslagen. Enligt § 303.5 i civilprocesslagen gäller bestämmelserna för hörande av vittnen även för hörande av sakkunniga. Innan sakkunniga – som inte är kriminaltekniska experter eller av domstolen erkända sakkunniga – yttrar sig erinras de om följderna av att avge ett medvetet falskt utlåtande, och den sakkunnige bekräftar detta genom att underteckna domstolsprotokollet eller en kopia av varningen. Den undertecknade varningen översänds till domstolen tillsammans med sakkunnigutlåtandet.
13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?
I en domstolsförhandling som sker i form av en rättegång eller förhandling med deltagande på distans måste, enligt § 350.3 i civilprocesslagen, rätten för varje rättegångsdeltagare att inge framställningar och ansökningar, och rätten att yttra sig över andra deltagares framställningar och ansökningar, garanteras. Dessutom måste andra villkor för domstolsförhandlingen uppfyllas på ett tekniskt säkert sätt under bild- och ljudöverföringen i realtid från den rättegångsdeltagare som inte befinner sig i domstolens lokaler till domstolen och vice versa.
Varje domstol har en anställd med ansvar för registercentrum och informationssystem. Denne arbetar som intern it-specialist och ser till att videokonferensutrustningen fungerar och löser tekniska problem.
14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?
De uppgifter som krävs anges på ansökningsblanketten. De ytterligare uppgifter som eventuellt krävs beror på de särskilda omständigheterna i det enskilda målet.
Enligt § 32.1 i civilprocesslagen ska domstolsförhandlingar och domstolens arbete bedrivas på estniska. Enligt § 32.2 i civilprocesslagen upprättas protokoll från domstolsförhandlingar och andra processhandlingar på estniska. En domstol får även protokollföra ett vittnesmål eller ett yttrande som avges på ett annat språk under en domstolsförhandling på originalspråket, tillsammans med en översättning till estniska om så krävs för ge en korrekt bild av vittnesmålet eller yttrandet. Den estniska civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning), om språkanvändning vid vittnesmål eller yttranden.