Delgivning av rättsliga handlingar | Europeisk e-juridikportal

1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

I praktiken utgör ”delgivning av handlingar” ett rättsligt begrepp enligt vilket handlingar i privaträttsliga mål måste delges alla parter i förfarandet.

Enligt artikel 4 första stycket sjätte, sjunde och åttonde strecksatserna i förordningen om administrativa förfaranden (Uredba o uredskom poslovanju) (Narodne Novine (NN, Kroatiens officiella kungörelseorgan) nr 7/09) kan en sådan handling vara antingen en inlaga eller en officiell akt.

– En inlaga utgörs av en handling som används av en part för att väcka talan, komplettera eller ändra en ansökan eller ett annat rättsligt anspråk eller för att avstå från att fullfölja nämnda anspråk.

I artikel 14 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (NN nr 53/91, 91/92, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 84/08, 96/08, 123/08, 57/11, 148/11 – konsoliderad text, 25/13, 89/14 – författningsdomstolens beslut, 70/19 och 80/22) föreskrivs att om det inte specificeras i vilken form en viss åtgärd ska vidtas, ska parterna vidta processrättsliga åtgärder antingen skriftligen utanför förhandlingen (genom inlagor) eller muntligen i samband med förhandlingen.

I artikel 106 i civilprocesslagen anges att inlagor – stämningsansökningar, svaromål på stämningsansökningar, överklaganden och andra förklaringar, yrkanden och underrättelser som utfärdas utanför förhandlingen – ska inges skriftligen.

Inlagor utgörs följaktligen av de handlingar utfärdade av klienter och andra parter i mål som används för att vidta processuella åtgärder.

– En akt är en handling som utfärdats av en myndighet, genom vilken denna beslutar i ett ärende, svarar på en inlaga från en part eller avgör, avslutar eller slutför officiella åtgärder samt inleder formell skriftväxling med andra offentliga organ eller juridiska personer med offentliga maktbefogenheter.

Enligt lag definieras delgivning av handlingar som en för behöriga myndigheter och personer föreskriven verksamhet genom vilken adressater ges tillgång till handlingar som är adresserade till dem. Detta är viktigt eftersom om en part inte delges en handling innebär det att denne inte kan höras. Detta utgör ett väsentligt åsidosättande av bestämmelserna om talerätt och kan leda till ett extraordinärt rättsmedel.

Delgivning av en rättslig åtgärd med svaranden utgör även ett nödvändigt krav för att en talan ska kunna väckas. Förfarandet inleds från den tidpunkt då svaranden delges den rättsliga åtgärden.

Följaktligen gäller särskilda bestämmelser för delgivning av handlingar, eftersom den är en nödvändig förutsättning i rättstvister, som grundar sig på principen om parternas rätt att yttra sig. Detta innebär att parterna måste ges tillgång till information om var och när förfarandet äger rum och om väsentliga fakta i målet. Ett förfarande kan heller inte inledas utan att svaranden har delgetts en stämningsansökan i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Tidsfristen för parter att vidta rättsliga åtgärder (gå i svaromål vid en rättslig åtgärd, överklaga) börjar även i vissa fall löpa från och med den tidpunkt då en handling delges. Det är med andra ord nödvändigt att vidta alla åtgärder som krävs för att adressater ska erhålla kännedom om innehållet i handlingar som delges dem (rättssäkerhetsprincipen och principen om muntlig och skriftlig framställan). En handling anses endast ha delgetts på ett korrekt sätt om bestämmelserna om delgivning av handlingar har iakttagits.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Stämningsansökningar, betalningsförelägganden, domstolsavgöranden och andra domstolsbeslut som kan överklagas enskilt och mot vilka rättsmedel kan vidtas ska delges den berörda parten personligen. Detta gäller även andra handlingar där detta föreskrivs i lag eller när en domstol anser det nödvändigt att vidta särskilda säkerhetsåtgärder, t.ex. när identitetshandlingar tillhandahålls i original eller av andra skäl (artikel 142 första stycket i civilprocesslagen).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Delgivning av handlingar regleras i avdelning 11 i civilprocesslagen.

Om delgivning inte sker per post, ska exekutionstjänstemannen på mottagarens begäran bevisa att han eller hon är en behörig person. I undantagsfall ska handlingar delges i elektronisk form via ett it-system eller på annat lämpligt sätt med statliga myndigheter, åklagarmyndigheten, advokater, notarier, domstolssakkunniga, lekmannadomare, domstolstolkar, konkursförvaltare, kommissionärer, fackliga ombud, konkursförvaltare, likvidatorer, särskilda förmyndare som är anställda vid centrumet för särskilt förmyndarskap (Centar za posebno skrbništvo) samt juridiska och fysiska personer som bedriver registrerad verksamhet i tvister som rör denna verksamhet.

Personer som befinner sig på den plats där delgivningen ska ske ska styrka sin identitet på begäran av den exekutionstjänsteman som avses i första stycket.

Vid behov har den tjänsteman som delger handlingen rätt att begära polisens hjälp för att fastställa identiteten på den person som befinner sig på den plats där delgivningen ska ske och för att utföra andra delgivningar. Kostnaderna för detta ska ingå i kostnaderna för förfarandet.

Personer som är skyldiga att använda elektronisk kommunikation och som inte har begärt eller ännu inte beviljats tillgång till it-systemet för elektronisk kommunikation med domstolarna delges den första handlingen från domstolen per post, tillsammans med ett meddelande om att alla ytterligare handlingar i förfarandet, till dess att tillgång har beviljats, kommer att delges via domstolarnas elektroniska anslagstavla. En handling anses ha blivit delgiven åtta dagar efter att den anslogs på domstolens elektroniska anslagstavla.

Delgivning av den första handlingen med post med personer som är skyldiga att använda elektronisk kommunikation och som inte har begärt eller ännu inte beviljats tillgång till it-systemet för elektronisk kommunikation med domstolarna ska ske på den adress som anges i handlingen om den rättsliga åtgärden. Om delgivning på den adress som anges i den rättsliga åtgärden misslyckas, ska delgivning ske på adressen till personens säte, om denna adress är en annan än den som anges i den rättsliga åtgärden. Om delgivning inte sker på den adress som anges i den rättsliga åtgärden eller på adressen till sätet, ska delgivningen ske genom att handlingen anslås på domstolens elektroniska anslagstavla. En handling anses ha blivit delgiven åtta dagar efter att den anslogs på domstolens elektroniska anslagstavla.

På begäran av en part som förklarar sig villig att stå för de uppkomna kostnaderna får domstolen, genom ett beslut som inte kan överklagas, besluta att delgivningen av en handling ska anförtros en notarie. I stället för notarien kan en bisittare, rådgivare eller praktikant till notarien genomföra denna uppgift.

Om svaranden, innan talan väcks vid domstolen, skriftligen samtycker till att handlingar som är relevanta för de tvister som omfattas av avtalet delges på en särskild adress i Kroatien eller via en specifik person i Kroatien, ska talan och andra domstolshandlingar i förfarandet på kärandens begäran delges svaranden på den adressen eller den personen. Om delgivningen inte kan genomföras utfärdar domstolen ett beslut enligt vilket alla ytterligare handlingar ska delges svaranden genom att anslås på domstolens anslagstavla.

Domstolen kan ålägga parterna att skicka handlingar direkt till varandra med rekommenderat brev med mottagningsbevis eller på ett annat sätt som styrker överlämnandet, såvida inte båda parterna, eller deras juridiska ombud, alltid är skyldiga att inge inlagor i elektronisk form enligt artikel 106a i denna lag. På begäran från en enskild person och med domstolsordförandens godkännande, ska delgivning av handlingar från domstolen som är adresserade till denna person ske genom att handlingarna läggs i ett postfack i ett rum som domstolen har avsatt för det ändamålet. Delgivningen ska verkställas av en domstolstjänsteman.

Handlingar som delges genom att de läggs i en brevlåda får inte vara tillgängliga för de personer som ska delges förrän de har undertecknat mottagningsbeviset. Handlingar ska delges i förseglade kuvert som används för delgivning per post. Samtliga handlingar i brevlådan måste hämtas.

Varje handling som ska delges på det sätt som anges i första stycket i denna artikel ska märkas med det datum då den lades i postlådan som tillhör den person som ska delges.

I det fall som avses i första stycket i denna artikel ska de personer som avses i första stycket i denna artikel inom åtta dagar hämta handlingen från brevlådan på det sätt som anges i andra och tredje stycket i denna artikel. Om en handling inte hämtats ut inom nämnda period ska den anslås på domstolens anslagstavla. En handling anses ha blivit delgiven åtta dagar efter att den anslogs på domstolens anslagstavla.

I det fall som avses i första stycket i denna artikel får delgivning ske på annat sätt som föreskrivs i lag i stället för en postlåda.

Om chefsdomaren finner att en person som har fått tillstånd att delges handlingar i postlådor i ett rum som domstolen avsatt för detta ändamål underlåter att regelbundet hämta handlingarna eller har försökt missbruka denna delgivningsmetod, kommer ordföranden att återkalla godkännandet att delges handlingar på detta sätt.

Ordföranden för Kroatiens högsta domstol (Vrhovni sud Republike Hrvatske) får endast tillåta en av domstolarna i en viss instans och typ med säte inom regiondomstolens domkrets (županijski sud) att delge handlingar via postlådor som domstolen har avsatt för detta ändamål. Kallelser som ska delges med militär personal, poliser och personer som är anställda inom väg-, flod-, havs- eller lufttransport ska delges via deras befäl eller närmast överordnade. Även andra handlingar får vid behov delges på detta sätt.

När delgivning ska verkställas med personer eller institutioner i utlandet eller med utlänningar som åtnjuter rätt till immunitet, ska detta ske genom diplomatiska kanaler, om inte annat anges i en internationell överenskommelse eller i civilprocesslagen (artikel 146). Om en handling ska delges en kroatisk medborgare utomlands kan delgivningen verkställas av konsulära eller diplomatiska representanter från Kroatien i det aktuella landet. Sådan delgivning är endast giltig om den person som ska delges handlingen går med på att ta emot den.

Delgivning som avser frihetsberövade personer ska ske genom fängelsets eller anstaltens ledning.

De personer som avses i artiklarna 141 och 142 i civilprocesslagen (fysiska personer som inte utövar en registrerad yrkesverksamhet och fysiska personer som utövar en registrerad yrkesverksamhet, men där tvisten saknar samband med denna verksamhet) kan i vissa fall få handlingar delgivna igen genom att de anslås på domstolens anslagstavla.

4 Adressförfrågningar

4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar

Om en handling ska delges på begäran av en behörig utländsk myndighet och adressen till den person som handlingen är adresserad till inte längre är aktuell och handlingen därför inte kan delges, är den kroatiska domstolen enligt artikel 143 i civilprocesslagen skyldig att försöka delge handlingen till den bostadsadress i Kroatien som anges för personen i folkbokföringsregistret.

Om det kan bevisas att det föreligger ett rättsligt intresse kan en förfrågan göras hos polismyndigheten om den permanenta eller tillfälliga vistelseorten för en person som ska delges handlingar i ett tvistemål.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Det kroatiska företagsregistret är en kostnadsfri offentlig tjänst genom vilken utländska rättsliga myndigheter och/eller parter i domstolsförfaranden kan erhålla all den information de behöver om kroatiska företag via följande länk.

Adresser till fysiska personer är inte offentliga. Tillgång till dessa kan enbart erhållas via det kroatiska inrikesministeriet.

4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar

I kroatisk lagstiftning fastställs inte hur domstolar ska tillämpa rådets förordning (EG) nr 2020/1784 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Av praxis framgår emellertid att kroatiska domstolar på vederbörligt sätt besvarar och hanterar förfrågningar om en persons nuvarande adress som mottagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2020/1784.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?

I praktiken delges handlingen vanligtvis per post, genom en utsedd domstolstjänsteman eller genom ett elektroniskt kommunikationssystem. Alternativa delgivningsmetoder innefattar delgivning via en behörig myndighet, en notarie, direkt i domstolen eller på elektronisk väg i enlighet med separat lagstiftning. I vissa fall kan handlingar också delges genom att de anslås på domstolens elektroniska anslagstavla.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Delgivning av handlingar via telefon, fax eller e-post är tillåten i de fall som anges i artikel 193 femte stycket i civilprocesslagen och artikel 321 sjunde stycket i civilprocesslagen (ett meddelande från en appellationsdomstol till en förstainstansdomstol om att ett överklagande redan har avgjorts, och ett meddelande från en förstainstansdomstol till en appellationsdomstol om att ett överklagande dragits tillbaka eller att parterna har ingått en förlikning).

I artikel 495 i civilprocesslagen, som reglerar förfaranden vid handelsdomstolar (trgovački sudovi), föreskrivs att i brådskande fall kan ett datum för förhandling uppges per telefon, telegram eller på elektronisk väg i enlighet med särskilda lagar eller på andra lämpliga sätt. Det krävs en officiell notis om detta såvida det inte föreligger några andra bevis på att förhandlingen planlagts.

I artikel 507 i civilprocesslagen föreskrivs att formulär enligt förordning nr 861/2007 och andra framställningar eller förklaringar får lämnas in per telefax eller på elektronisk väg. Justitieministern ska fastställa en särskild uppsättning regler angående ingivande av akter via fax eller på elektronisk väg samt ange från vilket datum de ska tillämpas. Med hänsyn till att några sådana bestämmelser ännu inte har utfärdats är de tekniska kraven för att använda denna slags kommunikation ännu inte uppfyllda.

I artikel 106a i civilprocesslagen föreskrivs kommunikation på elektronisk väg.

Inlagor får inges på elektronisk väg med hjälp av ett it-system.

Elektroniskt inlämnade handlingar ska undertecknas med en kvalificerad elektronisk signatur enligt vad som föreskrivs i särskilda bestämmelser. Elektroniskt inlämnade handlingar som undertecknats med en kvalificerad elektronisk signatur ska anses vara undertecknade för hand.

Det datum då informationssystemet ger den person som inger inlagan ett mottagningsbevis ska anses vara det datum inlagan överlämnas till den domstol som den riktar sig till.

Om en inlaga som ingetts i elektronisk form inte kan handläggas av domstolen ska domstolen meddela den person som ingett den om detta på elektronisk väg och tillhandahålla anvisningar om hur inlagan ska korrigeras i enlighet med angivna riktlinjer.

Genom undantag från artikel 106a första stycket, i vilket det föreskrivs att en inlaga får inges i elektronisk form via ett IT-system, är statliga organ, åklagarmyndigheten, advokater, notarier, domstolssakkunniga, lekmannadomare, domstolstolkar, konkursförvaltare, kommissionärer, de ombud som avses i artikel 434a (som företräder en arbetstagare i arbetsrättsliga förfaranden och är anställda av en fackförening som arbetstagaren tillhör eller av en centralorganisation till vilken arbetstagarens fackförening är ansluten, eller som företräder en arbetsgivare i arbetsrättsliga förfaranden och är anställda av en arbetsgivarorganisation som arbetsgivaren tillhör eller av en centralorganisation på högre nivå till vilken arbetsgivarens arbetsgivarorganisation är ansluten), förvaltare i konsumentkonkursärenden, likvidatorer och särskilda förmyndare som är anställda av centrumet för särskilt förmyndarskap alltid skyldiga att lämna in inlagor i elektronisk form. Detta gäller även juridiska och fysiska personer (handelsidkare, läkare osv.) som bedriver registrerad verksamhet i händelse av tvister som rör denna verksamhet.

Om en sådan person som anges i artikel 106a femte stycket inte inger en inlaga i elektronisk form ska domstolen ålägga personen att göra detta inom åtta dagar. Om den person som inger inlagan inte gör detta i elektronisk form innan tidsfristen löpt ut ska inlagan anses vara återkallad.

Ministeriet med ansvar för rättsliga frågor ska upprätta ett informationssystem.

Villkoren för att skapa inlagor och inge dem i elektronisk form, den registrering som krävs när inlagor skickas på elektronisk väg (format) och it-systemets organisation och funktioner ska fastställas av ministern med ansvar för rättsliga frågor i form av en uppsättning regler.

I artikel 8 i reglerna om elektronisk kommunikation (Pravilnik o elektroničkoj komunikaciji) (NN nr 5/20) fastställs beviljandet av åtkomsträttigheter till informationssystemet för fysiska personer, juridiska personer och statliga organ, advokater, notarier, domstolssakkunniga, lekmannadomare, domstolstolkar, konkursförvaltare och kommissionärer.

Den 20 april 2020 antog Kroatiens justitieminister ett beslut som bekräftar att villkoren för elektronisk kommunikation är uppfyllda i alla distriktsdomstolar (općinski sudovi), alla regiondomstolar och i Kroatiens handelsöverdomstol (Visoki trgovački sud Republike Hrvatske), vilket trädde i kraft den 22 april 2020.

Den 13 juli 2020 antog Kroatiens justitieminister ett beslut som trädde i kraft samma dag som det offentliggjordes på justitieministeriets officiella webbplats. I beslutet bekräftades uppfyllandet av villkoren för elektronisk kommunikation i Kroatiens Högsta domstol.

Statliga organ, åklagarmyndigheten, advokater, notarier, domstolssakkunniga, lekmannadomare, domstolstolkar, konkursförvaltare och ombud som avses i artikel 434a i denna lag, förvaltare i konsumentkonkursärenden, likvidatorer och särskilda förmyndare som är anställda av centrumet för särskilt förmyndarskap är alltid skyldiga att lämna in inlagor i elektronisk form. Detta gäller även juridiska och fysiska personer (handelsidkare, läkare osv.) som bedriver registrerad verksamhet i händelse av tvister som rör denna verksamhet.

6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?

I artikel 133d i civilprocesslagen föreskrivs att om en part godkänner att delgivning ska ske på elektronisk väg, ska domstolen delge den parten via it-systemet. En part får begära delgivning av handlingar på elektronisk väg till den e-postadress som parten anger i förklaringen.

Om en part har lämnat in en inlaga till domstolen i elektronisk form ska parten anses ha samtyckt till att delgivningen sker på elektronisk väg, såvida parten inte meddelar något annat. Om domstolen finner att delgivning inte är möjlig på elektronisk väg ska den delge handlingen på annat sätt och ange skälen till delgivningen.

6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar

I reglerna om elektronisk kommunikation (NN nr 139/21) anges att inlagor till en domstol från externa användare av systemet ska lämnas in i elektronisk form och undertecknas med hjälp av deras kvalificerade elektroniska signatur.

Certifikatet för elektroniska signaturer ska utfärdas av en kvalificerad leverantör av betrodda tjänster och vara giltigt vid tidpunkten för undertecknandet, vilket innebär att domstolen kan be leverantören av betrodda tjänster att kontrollera giltigheten hos det certifikat som utfärdats för en fysisk eller juridisk person om det finns rimliga tvivel om att certifikatet har manipulerats.

Om en inlaga eller bilaga består av flera blad ska alla blad tillhandahållas i en enda fil som inte innehåller några tomma blad. Varje inlaga och bilaga ska vara fristående eller så ska filnamnet ange att de utgör en del av samma ärende om handlingarna har lämnats in i flera filer på grund av datavolymen.

Om en inlaga åtföljs av offentliga handlingar som redan finns i elektronisk form ska de lämnas in i original som handlingar som undertecknats elektroniskt av utfärdaren.

Elektroniska inlämningar bör vara i pdf-format eller motsvarande och bilagorna kan lämnas in i vilken elektronisk form som helst.

7 Indirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

I artikel 142 andra stycket i civilprocesslagen föreskrivs att om den person som ska delges handlingen inte anträffas på den plats som anges i stämningsansökan eller de offentliga registren ska den tjänsteman som delger handlingen underrättas om när och var personen kan anträffas. Dessutom ska denna tjänsteman till någon av de personer som avses i artikel 141 första, andra och tredje stycket i civilprocesslagen lämna ett skriftligt meddelande med uppgift om dag och klockslag när personen ska vara i sin bostad eller på sin arbetsplats för att motta handlingen. Om tjänstemannen efter att ha lämnat ett sådant meddelande fortfarande inte anträffar den person som ska delges ska tjänstemannen följa det tillvägagångssätt som föreskrivs i artikel 141 i civilprocesslagen om hur handlingen ska delges.

I dessa fall tillämpas i praktiken bestämmelserna i lagen om posttjänster (Zakon o poštanskim uslugama) (NN nr 144/12, 153/13, 78/15 och 110/19) som alternativ. I denna lag föreskrivs att postförsändelser, med undantag för vanliga postförsändelser, ska överlämnas till adressaten, dennes juridiska ombud eller en person som innehar fullmakt. Om en postförsändelse inte kan levereras till någon av de angivna personerna får den undantagsvis överlämnas till en vuxen person i hushållet, till en person som är fast anställd i hushållet eller i adressatens affärslokaler. Den får även överlämnas till en behörig person i affärslokalerna från den juridiska eller fysiska person hos vilken adressaten är fast anställd. Om försändelserna inte kan överlämnas på det sätt som anges ovan ska ett meddelande lämnas i adressatens postfack med anvisningar om när och var försändelsen kan avhämtas. Normalt sett lämnar posten ett meddelande där det anges att försändelsen kan avhämtas på det angivna postkontoret inom fem dagar från det att meddelandet levererades. Om adressaten underlåter att hämta försändelsen inom denna period skickar tjänsteleverantören tillbaka försändelsen till avsändaren.

Den slutliga delgivningsmetoden, när alla andra metoder har misslyckats, är delgivning genom anslag på domstolens elektroniska anslagstavla.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om en annan delgivningsmetod används anses handlingarna delgivna när de överlämnas till adressaten eller den person som är behörig att ta emot handlingarna på adressatens vägnar. Om en handling delges på domstolens elektroniska anslagstavla anses den delgiven åtta dagar efter det att den anslogs på anslagstavla.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

I artikel 37 i lagen om posttjänster föreskrivs att postförsändelser, med undantag för vanliga postförsändelser, ska överlämnas till adressaten, dennes juridiska ombud eller en person som innehar fullmakt. Om en postförsändelse inte kan levereras till någon av de angivna personerna får den undantagsvis överlämnas till en vuxen person i hushållet, till en person som är fast anställd i hushållet eller i adressatens affärslokal. Den får även överlämnas till en behörig person i den affärslokal som tillhör den juridiska eller fysiska person som adressaten är fast anställd hos. Om försändelserna inte kan överlämnas på det sätt som anges ovan ska ett meddelande lämnas i adressatens postfack med anvisningar om när och var försändelsen kan avhämtas. Om adressaten underlåter att hämta försändelsen inom denna period skickar tjänsteleverantören tillbaka försändelsen till avsändaren.

På begäran från en enskild person och med chefsdomarens godkännande, ska delgivning av handlingar från domstolen som är adresserade till denna person verkställas genom att läggas i ett postfack i ett rum som domstolen avsatt för detta ändamål. Delgivningen ska verkställas av en domstolstjänsteman. Chefsdomaren kan genom ett administrativt beslut föreskriva att samtliga advokater och notarier som är verksamma inom dess domkrets samt vissa juridiska personer ska erhålla domstolshandlingar via nämnda postfack (artikel 134b i civilprocesslagen). Under dessa omständigheter är nämnda personer skyldiga att hämta ut handlingarna inom åtta dagar. Om en handling inte hämtats ut inom nämnda period ska den anslås på domstolens anslagstavla. En handling anses ha blivit delgiven åtta dagar efter det att den anslogs på domstolens elektroniska anslagstavla.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om mottagaren inte vill underteckna mottagningsbeviset ska den tjänsteman som delger handlingen anteckna detta liksom dagen för delgivningen på mottagningsbeviset, varefter handlingen anses delgiven (artikel 149 tredje stycket i civilprocesslagen).

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Om den person med vilken en handling ska delges inte finns på den angivna delgivningsadressen enligt uppgifterna i den rättsliga åtgärden eller i officiella handlingar, får den tjänsteman som delger handlingen även delge den med medlemmar i personens hushåll om personen inte utövar registrerad yrkesverksamhet. Om delgivning sker på arbetsplatsen, men personen inte befinner sig där, kan tjänstemannen delge handlingen med en medarbetare om denne samtycker till att ta emot handlingen.

Den tjänsteman som delger handlingen är skyldig att förvissa sig om när och var han eller hon kan påträffa personen som ska delges handlingen och lämna ett skriftligt meddelande med en begäran om att personen ska befinna sig i hemmet eller på arbetsplatsen en viss tidpunkt på en viss dag för att ta emot handlingen.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?

Den tjänsteman som delger handlingen är skyldig att förvissa sig om när och var han eller hon kan hitta personen som ska delges handlingen och lämna ett skriftligt meddelande med en begäran om att personen ska befinna sig i hemmet eller på arbetsplatsen en viss tidpunkt på en viss dag för att ta emot handlingen.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Fristen för att samla in handlingar fastställs i bestämmelserna om posttjänster och internt hos postleverantörer och är i regel fem dagar från den dag då delgivningen skedde. Handlingen skickas till den centrala uppsamlingspunkten för posttjänster innan den sänds tillbaka till avsändaren, vilket innebär att adressaten har flera dagar på sig att hämta handlingen på denna plats.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

I artikel 149 i civilprocesslagen föreskrivs att adressaten ska underteckna delgivningskvittot samt ange datum för mottagande. Delgivningskvittot kan också utfärdas i digital form på en lämplig enhet.

Om adressaten inte kan skriva under med sitt namn ska delgivningsmannen skriva adressatens för- och efternamn samt delgivningsdatumet med bokstäver och ange varför adressatens underskrift saknas.

Om adressaten vägrar att underteckna delgivningskvittot ska delgivningsmannen ange detta på delgivningskvittot samt datum, varefter handlingen anses delgiven.

Om den person som ska delges handlingen inte befinner sig på den angivna delgivningsorten enligt vad som anges i den rättsliga åtgärden, ska det på delgivningskvittot, tillsammans med ett mottagningsbevis, anges att ett skriftligt meddelande har föregått detta.

Den tjänsteman som delger handlingen ska begära att den person till vilken handlingen överlämnas styrker sin identitet.

Om en handling inte delges hos en statlig myndighet eller en juridisk person ska tjänstemannen som delger handlingen uppmana mottagaren att visa legitimation.

En delgivningsman som inte är en notarie ska läsligt ange för- och efternamn samt sin befattning på delgivningskvittot och underteckna det.

Vid behov ska delgivningsmannen upprätta en särskild rapport om överlämnandet/delgivningen och bifoga den till delgivningskvittot.

Om felaktigt datum har angetts på delgivningskvittot ska delgivningen anses ha fullgjorts den dag handlingen överlämnades.

Om delgivningskvittot har gått förlorat kan delgivningen styrkas på annat sätt.

I artikel 133a tredje och fjärde stycket i civilprocesslagen föreskrivs att en notarie ska registrera att en handling har mottagits samt de åtgärder som vidtogs för att delge handlingen. Notarien ska utan dröjsmål inge en styrkt kopia av mottagningsbeviset för den handling som ska delges och ett delgivningskvitto tillsammans med ett styrkt registerutdrag angående delgivningen till domstolen. Alternativt ska denne inge en handling som inte kunde delges tillsammans med ett styrkt registerutdrag angående delgivningen om de åtgärder som vidtagits.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Adressaten eller en person till vilken handlingen får delges har endast rätt att vägra att ta emot handlingen om delgivningen genomförs vid en tidpunkt, på en plats eller på ett sätt som inte föreskrivs i lagen. Om en adressat eller en person som är skyldig att ta emot en handling vägrar att ta emot den eller slänger eller förstör den utan att ha läst den påverkar detta emellertid inte de rättsliga konsekvenser som delgivningen medför (VsSr Gzz 61/73 – ZSO 4/76-140).

Adressaten ska underteckna delgivningskvittot samt ange datum för mottagande. Delgivningskvittot kan också utfärdas i digital form på en lämplig enhet.

Om adressaten inte kan skriva under med sitt namn ska delgivningsmannen skriva adressatens namn samt delgivningsdatumet och ange varför adressatens underskrift saknas. Om delgivning genomförs i enlighet med bestämmelserna i artikel 142 andra stycket i civilprocesslagen ska det på delgivningskvittot anges, tillsammans med ett mottagningsbevis, att den föregicks av ett skriftligt meddelande.

Den tjänsteman som delger handlingen ska begära att den person till vilken handlingen överlämnas styrker sin identitet. Om en handling inte delges hos en statlig myndighet eller en juridisk person ska tjänstemannen som delger handlingen uppmana mottagaren att visa legitimation.

Den tjänsteman som delger handlingen ska på delgivningskvittot ange för- och efternamn för den person till vilken handlingen har överlämnats, eller id-kortsnummer för att fastställa personens identitet och utfärdaren av identitetshandlingen. En delgivningsman som inte är en notarie ska läsligt ange för- och efternamn samt sin befattning på delgivningskvittot och underteckna det.

Vid behov ska delgivningsmannen upprätta en särskild rapport om överlämnandet/delgivningen och bifoga den till delgivningskvittot. Om felaktigt datum har angetts på delgivningskvittot ska delgivningen anses ha fullgjorts den dag handlingen överlämnades.

Om delgivningskvittot har gått förlorat kan delgivningen styrkas på annat sätt.

Om delgivningsmannen inte delger handlingen med vederbörlig omsorg och detta leder till att förfarandet fördröjs avsevärt, kan domstolen ålägga delgivningsmannen böter.

11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?

Om adressaten vägrar att underteckna delgivningskvittot ska delgivningsmannen ange detta på delgivningskvittot samt datum, varefter handlingen anses delgiven.

12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat

Parten ska betala kostnaderna för delgivning genom notarie direkt till notarien. Notarier som inte erhåller förskottsbetalning för att täcka delgivningskostnaderna är inte skyldiga att delge handlingen. Notarien ska dokumentera detta och omedelbart underrätta domstolen. Parter ska inte vara skyldiga att betala notarieavgifter för åtgärder som vidtas för att delge en handling via notarie. Kostnaderna för delgivning via notarie ska inkluderas i rättegångskostnaderna om domstolen anser att det är nödvändigt. Avgifter och ersättning till notarier för tillhandahållande av de tjänster som åligger dem regleras genom bestämmelserna om provisoriska taxor för notarier (Pravilnik o privremenoj javnobilježničkoj tarifi) (NN nr 38/94, 82/94, 52/95, 115/12, 120/15 och 64/19).

I artikel 146 femte stycket i civilprocesslagen föreskrivs att medel för att täcka kostnaderna för att utnämna en företrädare för svaranden som är ansvarig för att ta emot handlingar, liksom för dennes verksamhet, ska betalas i förskott av sökanden i enlighet med ett domstolsbeslut som inte går att överklaga. Om sökanden inte tillhandahåller förskottsbetalning inom den angivna tidsramen ska talan ogillas.

I bestämmelserna om avgifter för tjänsteutövning utanför domstolens lokaler (Pravilnik o naknadama za obavljanje službenih radnji izvan zgrade suda) (NN nr 38/14, 127/19 och 154/22), som är tillämpningsföreskrifter till lagen om domstolar och reglerar detta ansvarsområde, fastställs de allmänna villkoren för all tjänsteutövning utanför domstolens lokaler och storleken på den avgift som domare, tjänstemän och anställda vid domstolarna har rätt till när de utför officiella uppgifter utanför domstolens lokaler. I dessa bestämmelser definieras tjänsteutövning utanför domstolens lokaler som varje åtgärd som domstolen vidtar under eller utanför domstolens arbetstider för en parts eller annan deltagare i förfarandets räkning och på dennes eller domstolens bekostnad. I bestämmelserna anges uttryckligen att de även är tillämpliga på delgivning av handlingar i domstolsförfaranden, men det föreskrivs inga särskilda arrangemang för denna åtgärd.

Enligt artikel 3 fjärde stycket i bestämmelserna får tjänsteutövning utanför domstolens lokaler som utförs på en parts begäran och på dennes bekostnad i princip endast utföras efter det att parten har gjort en förskottsinbetalning till domstolen av det belopp som krävs. I artikel 10 andra stycket föreskrivs också att om kostnaden för tjänsteutövningen är lägre [sic] än förskottsinbetalningen ska domstolen uppmana parten eller deltagaren i förfarandet att betala det återstående belopp som krävs för tjänsteutövningen.

Senaste uppdatering: 09/01/2025