Delgivning av rättsliga handlingar | Europeisk e-juridikportal

1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning av en inlaga avser överlämnande av en handling till mottagaren på ett sätt som gör det möjligt för denne att undersöka handlingen i tid för att kunna utöva och skydda sina rättigheter. I kapitel 34 i civilprocesslagen (tsiviilkohtumenetluse seadustik) föreskrivs olika delgivningsmetoder, såsom elektronisk delgivning, delgivning genom rekommenderat brev, delgivning genom exekutionstjänsteman, delgivning med mottagarens ombud, delgivning av en inlaga per post och delgivning genom kungörelse genom publicering i det officiella kungörelseorganet Ametlikud Teadaanded. För att en inlaga ska anses delgiven krävs det att överlämnandet uppfyller de formella krav som föreskrivs i lag och dokumenteras i det format som föreskrivs.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt § 306.5 i civilprocesslagen ska en domstol delge följande handlingar med parterna i ett förfarande: stämningsansökan, överklagande samt till dessa hörande kompletteringar, kallelser, domar, beslut om avskrivning av mål och varje annan inlaga som fastställs i lag.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolen får delge inlagor elektroniskt via det föreskrivna informationssystemet. Domstolen ska se till att delgivningen av inlagor genomförs av en yrkesverksam postleverantör, en exekutionstjänsteman, en säkerhetsvakt från domstolen, eller – i enlighet med domstolens interna bestämmelser – någon annan behörig domstolstjänsteman. Den kan även välja att delge handlingarna på något annat sätt som föreskrivs i lag. En part i förfarandet som har ingett en handling som måste delges, eller som kräver att en annan inlaga ska delges, kan begära att domstolen ska låta genomföra delgivningen av handlingen separat. En part i förfarandet får endast delge inlagor genom en exekutionstjänsteman. I ett sådant fall ska delgivningen samt dokumentationen av denna genomföras på samma villkor som gäller när en domstol delger genom en exekutionstjänsteman. Domstolen bedömer huruvida inlagan kan anses vara delgiven.

4 Adressförfrågningar

Estland har valt att lämna hjälp på det sätt som beskrivs i artikel 7.1 c i förordningen, det vill säga att via e-juridikportalen tillhandahålla detaljerad information om hur adresser till personer som ska delges kan hittas.

4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar

Den myndighet som tar emot en framställan – dvs. justitieministeriet (Justiitsministeerium) eller en domstol – kontrollerar, utöver befintliga uppgifter, personens adress i folkbokföringsregistret (Rahvastikuregister) eller handelsregistret (Äriregister).

Domstolarna behandlar internationella framställningar om delgivning av handlingar och är därmed skyldiga att vidta alla nödvändiga åtgärder för att fastställa den berörda personens adress.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Adressuppgifter till juridiska personer, utländska bolags filialer samt enmansbolag finns i handelsregistret. Informationen är kostnadsfri. När det gäller en privatpersons adress kan en officiell ansökan inges till folkbokföringsregistret om att få tillgång till de uppgifter som finns däri. I ansökan måste berättigat intresse uppges för att den personuppgiftsansvarige ska kunna avgöra huruvida utlämnandet av de relevanta uppgifterna är motiverat. Om det finns ett berättigat intresse måste en statlig avgift på 15 euro per uppsättning personuppgifter betalas för granskning av en ansökan om utfärdande av uppgifter från folkbokföringsregistret.

4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?

Normalt sett fattar det organ som handhar förfarandet beslutet om hur en handling ska delges. Domstolarna bör emellertid främst välja att delge handlingar elektroniskt genom det offentliga elektroniska informationssystemet, där en part i förfarandet har tillgång till alla inlagor som rör hans eller hennes ärende, eller med e-post. Användningen av elektroniska kanaler hjälper domstolar att spara in på kostnader för posttjänster, och de elektroniska tjänsterna används mer och mer. Först efter att ha övervägt elektronisk delgivning beaktar domstolen andra alternativ, såsom delgivning via post, delgivning genom ett ombud från domstolen samt andra alternativ som föreskrivs i lag.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Elektronisk delgivning är tillåten i samtliga förfaranden och till alla adressater.

Enligt § 311¹ i civilprocesslagen ska inlagor delges elektroniskt via det därför föreskrivna informationssystemet. När en handling finns tillgänglig i systemet skickas ett meddelande om detta till parterna i förfarandet. Domstolen ska omedelbart göra samtliga inlagor, inbegripet domar, tillgängliga för parterna i förfarandet via informationssystemet, oberoende av hur handlingarna delges parterna. För att kunna logga in på informationssystemet krävs ett id-kort för autentisering. En inlaga anses delgiven när mottagaren öppnar den i informationssystemet eller bekräftar mottagandet i informationssystemet utan att ha öppnat handlingen. Detsamma gäller om detta görs av en annan person som mottagaren har beviljat tillgång till visning av handlingarna i informationssystemet. Informationssystemet registrerar automatiskt delgivningen av handlingen.

Om en mottagare inte kan förväntas använda det informationssystem som används för att delge inlagor, eller om det inte är tekniskt möjligt att delge handlingar via informationssystemet, får domstolen även delge inlagor elektroniskt på ett annat sätt. I sådana fall anses handlingen ha delgivits när mottagaren skriftligen, via fax eller elektroniskt bekräftar mottagandet av inlagan. Denna bekräftelse ska innehålla uppgift om vilken dag handlingen mottogs och ha undertecknats av adressaten eller dennes ombud. Bekräftelser som skickas elektroniskt ska vara försedda med avsändarens digitala signatur eller översändas på något annat säkert sätt som gör det möjligt att identifiera avsändaren och fastställa när bekräftelsen sändes om inte domstolen saknar anledning att betvivla att en bekräftelse utan digital signatur har skickats av adressaten eller av dennes ombud. Elektroniska bekräftelser får skickas till domstolen via e-post om domstolen känner till adressatens e-postadress och det kan antas att obehöriga personer inte har tillgång till denna adress samt om domstolen redan har skickat handlingar till den e-postadressen under den aktuella domstolsprövningens gång eller om parten i förfarandet har lämnat sin e-postadress till domstolen vid ett annat tillfälle. Bekräftelsen ska skickas till domstolen utan dröjsmål. En domstol kan ålägga parter i ett förfarande eller deras ombud böter om de underlåter att uppfylla denna skyldighet.

Advokater, notarier, exekutionstjänstemän, konkursförvaltare samt statliga och lokala myndigheter ska alltid delges inlagor elektroniskt via det föreskrivna informationssystemet, såvida det inte föreligger giltiga skäl för att välja en annan metod.

6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?

Enligt artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar får domstolen delge inlagor elektroniskt till en mottagare via e-post.

6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar

Enligt estnisk lag anses en inlaga ha delgivits adressaten via e-post om mottagaren bekräftar att denne tagit emot handlingen. Denna bekräftelse ska innehålla uppgift om vilken dag handlingen mottogs och ha undertecknats av adressaten eller dennes ombud. Bekräftelser som skickas elektroniskt ska vara försedda med avsändarens digitala signatur eller översändas på något annat säkert sätt som gör det möjligt att identifiera avsändaren och fastställa när bekräftelsen sändes om inte domstolen saknar anledning att betvivla att en bekräftelse utan digital signatur har skickats av adressaten eller av dennes ombud. Elektroniska bekräftelser får skickas till domstolen via e-post om domstolen känner till adressatens e-postadress och det kan antas att obehöriga personer inte har tillgång till denna adress samt om domstolen redan har skickat handlingar till den e-postadressen under den aktuella domstolsprövningens gång eller om parten i förfarandet har lämnat sin e-postadress till domstolen på egen hand. Adressaten måste skicka bekräftelsen till domstolen utan dröjsmål. En domstol kan ålägga parter i ett förfarande eller deras ombud böter om de underlåter att uppfylla denna skyldighet.

7 Indirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om en mottagare av en inlaga inte kan nås i sin bostad anses handlingen enligt § 322.1 i civilprocesslagen ändå vara delgiven om den överlämnas till en person på minst fjorton år som bor tillsammans med mottagaren eller arbetar i mottagarens familj. Enligt § 322.2 föreskrivs att i stället för att delges mottagaren får en inlaga delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet eller mottagarens hyresvärd. Den får även delges mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren tillhandahåller tjänster enligt avtal. Enligt § 322.3 anses en inlaga ha delgivits mottagaren även om den delges mottagarens företrädare på något av de sätt som anges i § 322.1 och 322.2. Enligt § 322.4 i civilprocesslagen anses en handling även ha delgivits en person som arbetar i försvarsmakten, sitter i fängelse eller är inlagd på sjukhus eller liknande inrättning en längre tid om handlingen överlämnas till föreståndaren för inrättningen eller någon som denne har utsett, såvida inte något annat föreskrivs i lag.

I § 323 i civilprocesslagen föreskrivs att om en handling delges en fysisk person som bedriver yrkesverksamhet eller ekonomisk verksamhet men inte vistas i affärslokalerna under normal arbetstid eller är oförmögen att ta emot handlingen får handlingen överlämnas till en anställd som vanligtvis vistas i mottagarens affärslokaler, eller till en person som normalt sett tillhandahåller mottagaren tjänster på en liknande avtalsmässig grund. Detsamma gäller enligt § 323.2 för delgivning av handlingar med juridiska personer, administrativa myndigheter, notarier och exekutionstjänstemän, samt när det gäller delgivning av handlingar med mottagarens ombud eller någon annan person som kan delges handlingen i stället för mottagaren.

I de fall som anges i §§ 322 och 323 i civilprocesslagen anses en handling inte ha delgivits om den i stället för mottagaren delges en fysisk person som är mottagarens motpart i det rättsliga förfarandet.

En inlaga som inte kan delges genom överlämning i mottagarens bostad eller affärslokaler eller med dennes ombud ska i enlighet med § 326.1 i civilprocesslagen anses delgiven om den har lämnats i den brevlåda som hör till bostaden eller affärslokalerna, eller på en liknande plats som mottagaren eller dennes ombud använder för att ta emot post och som under normala omständigheter skyddar handlingen mot väderleksförhållandena. En inlaga kan på detta sätt delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet, eller mottagarens hyresvärd eller mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren normalt sett tillhandahåller tjänster enligt avtal. Detta får dock endast göras om det inte är möjligt att delge mottagaren eller dennes ombud handlingen personligen. En sådan delgivning som beskrivs ovan är enligt § 326.2 endast tillåten om försök att delge mottagaren inlagan personligen har gjorts vid minst ett tillfälle och om det dessutom är omöjligt att delge inlagan med en annan person som vistas i bostaden eller i affärslokalerna i enlighet med § 322.1 eller § 323 i civilprocesslagen.

Enligt § 327 i civilprocesslagen är det även tillåtet att delge inlagan genom deponering på en viss plats. På de villkor som föreskrivs i § 326 i civilprocesslagen kan en handling enligt § 217.1 i nämnda lag även deponeras på postkontoret eller kommun- eller stadskontoret på platsen där handlingen ska delges, eller på kansliet till den distriktsdomstol inom vars domkrets platsen för delgivning av handlingen är belägen.

Enligt § 317.1 i civilprocesslagen får en part i ett förfarande delges en inlaga genom offentlig kungörelse om

partens adress inte finns i registret eller personen inte bor på den adress som anges i registret och domstolen inte har någon annan möjlighet att ta reda på personens adress eller var denne vistas, och handlingen inte kan överlämnas till dennes ombud eller någon person som är behörig att ta emot handlingen eller på något annat sätt som föreskrivs i denna bestämmelse,
det kan antas vara omöjligt att delge handlingen i ett annat land i överensstämmelse med de krav som uppställs,
handlingen inte kan delges eftersom delgivningen ska äga rum hemma hos en person med hemvist utomlands.

En inlaga får på grundval av ett rättsligt avgörande delges en part i ett förfarande genom offentlig kungörelse om parten är en juridisk person och om det inte har gått att delge handlingen vare sig elektroniskt eller via rekommenderat brev på den postadress som angetts i registret över juridiska personer. Om en juridisk person för registerföraren har uppgett den estniska adressen till den person som anges i § 24 i handelslagen ska ett försök att delge handlingen på denna adress också göras innan inlagan delges genom offentlig kungörelse.

Enligt § 317.3 i civilprocesslagen offentliggörs ett utdrag av den handling som ska delges genom kungörelse i Ametlikud Teadaanded. Den domstol vid vilken förhandlingen ska äga rum kan fatta ett beslut om att utdraget även får offentliggöras i andra publikationer.

Om det kommande avgörandet i förfarandet är tänkt att erkännas eller verkställas i en annan stat får en domstol vägra att delge en inlaga genom offentlig kungörelse då en sådan offentlig delgivning sannolikt skulle leda till att avgörandet inte erkänns eller verkställs.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om en handling delges enligt §§ 322 och 323 i civilprocesslagen anses den ha delgivits så snart den har överlämnats till den person som skulle delges handlingen i enlighet med samma bestämmelser.

Om en handling delges genom att lämnas i en brevlåda enligt § 326 i civilprocesslagen anses den ha delgivits så snart den har lämnats i brevlådan.

Om en handling delges genom att den deponeras enligt § 327.3 i civilprocesslagen anses den ha delgivits tre dagar efter det att det skriftliga meddelande som anges i § 327.2 har lämnats eller skickats. Datumet för delgivningen anges på kuvertet till handlingen.

Vid en delgivning genom offentlig kungörelse anses en inlaga vara delgiven efter 15 dagar räknat från det datum utdraget offentliggjordes i Ametlikud Teadaanded (§ 317.5 i civilprocesslagen). Den domstol vid vilken förhandlingen ska äga rum kan besluta om att en längre tidsfrist ska medges för att handlingen ska anses delgiven. I så fall offentliggörs fristen tillsammans med kungörelsen av handlingen.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om en inlaga delges genom deponering enligt § 327.2 i civilprocesslagen lämnas eller sänds ett skriftligt meddelande om detta till mottagarens adress. Om detta inte är möjligt fästs meddelandet på dörren till mottagarens bostad, affärslokaler eller vistelseort eller lämnas till någon granne som kan vidarebefordra det till mottagaren. I meddelandet ska tydligt anges att den aktuella handlingen kommer från domstolen och att den anses ha delgivits när den deponerades, och att fristerna i målet kan börja löpa från den tidpunkten.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om en person vägrar att ta emot en handling utan giltig anledning anses handlingen enligt § 325 i civilprocesslagen ha delgivits vid den tidpunkt som denne vägrade att ta emot handlingen. I en sådan situation lämnas handlingen i mottagarens bostad eller affärslokaler eller i dennes brevlåda. Om det inte finns några lokaler eller någon brevlåda att lämna den i återsänds den till domstolen.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Enligt § 316¹.5 i civilprocesslagen, genom vilken Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784 har införlivats, och på grundval av den förordningen, delges handlingar i Estland i överensstämmelse med det förfarande som anges i civilprocesslagen för delgivning av inlagor. Handlingar kan inte delges genom offentlig kungörelse.

Enligt § 313.2 i civilprocesslagen kan en inlaga som delges överlämnas till en annan person än mottagaren endast i de fall som föreskrivs i del VI i civilprocesslagen. Den personen ska överlämna handlingen till mottagaren vid första möjliga tillfälle och får endast vägra att ta emot handlingen om vederbörande bevisar att han eller hon inte kan överlämna handlingen till mottagaren. Personen måste få information om skyldigheten att överlämna handlingen. Handlingen anses emellertid ha delgivits vare sig denna information lämnas eller ej.

Det är således även möjligt, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784, att tillämpa följande delgivningssätt som beskrivs ovan i punkt 7 och fastställs i §§ 322 och 323 i civilprocesslagen:

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?

I enlighet med § 316¹.5 andra meningen i civilprocesslagen får delgivning genom offentlig kungörelse inte tillämpas vid delgivning av en inlaga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784.

Det är möjligt att delge en inlaga genom att lämna den i en brevlåda i enlighet med § 326 i civilprocesslagen, eller genom att deponera inlagan i enlighet med § 327 i civilprocesslagen.

Enligt § 327 i civilprocesslagen är det även tillåtet att delge inlagan genom deponering på en viss plats. På de villkor som föreskrivs i § 326 i civilprocesslagen kan en handling enligt § 217.1 i nämnda lag även deponeras på det postkontor eller det kommun- eller stadskontor som är behörigt på platsen där handlingen ska delges, eller på kansliet till den distriktsdomstol inom vars domkrets platsen för delgivning av handlingen är belägen.

Eftersom inlagor ska delges med mottagningsbevis i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784 är det tveksamt om den delgivning som tillämpas i de fall som anges i §§ 326 och 327 i civilprocesslagen är tillåten.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Om mottagaren till en brevförsändelse inte befinner sig i sin bostad eller sina affärslokaler vid tidpunkten för delgivningen lämnas ett meddelande från det postkontor som ligger närmast platsen i fråga till mottagaren där det förklaras att överlämnandet har genomförts, i enlighet med § 6.1 i ”Villkoren för vidarebefordrande av rekommenderade försändelser och försäkrade försändelser inom ramen för den globala posttjänsten”, vilka antogs den 22 juni 2006 genom förordning nr 57 från ministeriet för ekonomiska frågor och kommunikation.

Om det inte är möjligt att delge en inlaga på grund av att mottagaren inte befinner sig på platsen eller av någon annan anledning följs de instruktioner som avsändaren lämnar på delgivningsmeddelandet och inlagan får deponeras på ett postkontor i 15 eller 30 kalenderdagar enligt den period som avsändaren har valt (om avsändaren inte har valt något alternativ deponeras den i 15 dagar). Avsändaren får förlänga deponeringstiden för inlagan. Om mottagaren inte hämtar inlagan under deponeringstiden återsänds handlingen till avsändaren efter periodens slut. Ett meddelande om deponering skickas till mottagaren via sms, till en e-postadress eller till en brevlåda (se AS Eesti Posts villkor för delgivning av inlagor).

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Vid delgivning av en inlaga krävs det enligt § 306.2 i civilprocesslagen att överlämnandet uppfyller de formella krav som föreskrivs i lag och dokumenteras på det sätt som föreskrivs. Enligt § 307.4 i civilprocesslagen ska det anges i domstolsakten att en inlaga har skickats för delgivning. Enligt § 311¹ i civilprocesslagen registreras delgivningen av en inlaga automatiskt i det aktuella informationssystemet (se beskrivningen av delgivning via informationssystemet ovan i punkt 6). Enligt § 313 i civilprocesslagen bekräftas delgivning av handlingar med rekommenderad post genom mottagningsbeviset. När en handling skickas med vanlig post eller fax anses den delgiven om mottagaren skickar en bekräftelse på mottagandet av handlingen per brev, fax eller elektroniskt, efter eget tycke, till domstolen. Bekräftelsen ska innehålla datumet för mottagandet av handlingen samt underskrift från mottagaren eller dennes ombud. Enligt § 315.5 i civilprocesslagen upprättas ett mottagningsbevis när en inlaga delges av en exekutionstjänsteman, domstolsanställd eller en annan person eller institution. Efter delgivningen ska mottagningsbeviset skickas tillbaka till domstolen utan dröjsmål.

När en inlaga delges enligt § 314¹ i civilprocesslagen genom att skickas ska det i akten noteras var och när handlingen eller information om att den gjorts tillgänglig sändes, såvida detta inte registrerades automatiskt i det aktuella informationssystemet.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Enligt § 307.3 i civilprocesslagen anses en handling till en part i ett förfarande ha delgetts först när den faktiskt nådde mottagaren, om det är frågan om en handling för vilken delgivning krävdes eller vilken kunde delges enligt lag, i fall det inte var möjligt att bekräfta delgivningen eller om den delgivningsmetod som föreskrevs i lag har åsidosatts.

Vid delgivning genom rekommenderat brev enligt § 313 i civilprocesslagen får domstolen fastställa att ett mottagningsbevis som inte uppfyller de formella krav som föreskrivs i § 313.3 och 313.4 kan godtas om delgivningen ändå dokumenterats på ett tillfredsställande sätt i mottagningsbeviset. Om domstolen inte kan anse en inlaga delgiven till följd av att postleverantören har underlåtit att delge handlingen på korrekt sätt ska leverantören på domstolens begäran delge handlingen igen utan extra kostnad. Detta gäller till exempel om de möjligheter som föreskrivs i civilprocesslagen inte har uttömts när inlagan delges genom rekommenderat brev, att handlingen överlämnats till en person som inte är behörig enligt denna bestämmelse, att de krav som föreskrivs i § 326 i denna lag för avlämning av inlagan i en brevlåda inte iakttagits, att de krav som föreskrivs i § 327 i denna lag för delgivning av inlaga genom deponering inte iakttagits eller att dokumenteringen av delgivningen inte var nöjaktig, med följd att delgivningen inte kan anses genomförd.

11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?

Inget sådant rättsmedel föreskrivs i estnisk lagstiftning.

12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat

Den kostnad för posttjänster som betalas nationellt i Estland är inte en kostnad i samband med utredningen av ärendet. Detta innebär att delgivningen av inlagor i nationella domstolsförfaranden vanligtvis är kostnadsfri, förutom vid begäran av delgivning genom exekutionstjänsteman.

Om inlagor har delgivits av en exekutionstjänsteman utgår en avgift på 40 euro till exekutionstjänstemannen för denna tjänst enligt § 48.2 i lagen om exekutionstjänstemän om handlingen kunde delges adressaten eller dennes juridiska ombud

via den adress eller de telefonuppgifter som angetts i folkbokföringsregistret eller via e-postadressen isikukood@eesti.ee (isikukood = personnummer), eller
på en adress som registrerats i registret över egenföretagare och juridiska personer i Estland eller via de telefonuppgifter som registrerats i informationssystemet för detta register.

Om en inlaga inte kunde delges trots att exekutionstjänstemannen har gjort allt som rimligen kunde krävas för att delge handlingen i enlighet med det lagstadgade förfarandet har denne enligt § 48.3 rätt att ta ut en avgift på 40 euro. I så fall krävs det att exekutionstjänstemannen utfärdar ett beslut om delgivningsavgift och uppger vilka åtgärder denne har vidtagit för att delge handlingen. I andra situationer än de som anges i § 48.2 och 48.3 utgår en avgift för delgivning av inlagor på 70 euro till exekutionstjänstemannen.

Om den person som ska delges handlingarna enligt lag är skyldig att registrera sin adress eller sina kontaktuppgifter i folkbokföringsregistret eller i Estlands register över egenföretagare och juridiska personer, och personen inte vederbörligen har uppfyllt sagda skyldighet (till exempel genom att uppgifter som har matats in i registret inte längre är aktuella eller är felaktiga av någon annan orsak) och dessa uppgifter därför inte kunde används för att delge handlingarna, ska den person som begär yrkesmässig assistans betala 35 euro av avgiften på 70 euro och den person som skulle delges handlingarna ska betala 35 euro, på grundval av exekutionstjänstemannens beslut om delgivningsavgift.

Om en exekutionstjänsteman inte har gjort allt som rimligen kan krävas för att på lagenligt sätt delge handlingarna inom den tidsfrist som domstolen angivit och om inlagorna inte kunde delges har denne inte rätt att kräva någon avgift och redan utbetalade förskottsbetalningar ska betalas tillbaka.

De postavgifter som domstolen ska betala framgår av tjänsteleverantörens prislista. Ingen fast avgift för detta har fastställts i lag. Priset beror på brevets vikt, var det ska delges etc.

En part i ett förfarande ska betala posttjänsteleverantörens taxa för delgivningen av en inlaga utomlands. Kostnaderna för delgivning och översändande av inlagor i ett annat land, och för översändande av sådana handlingar till en estnisk medborgare som är bosatt utomlands utgör en del av de särskilda kostnaderna för att pröva ett mål i den mening som avses i § 143 i civilprocesslagen. I den utsträckning som domstolen anger ska särskilda kostnader för att pröva ett mål betalas i förväg av den part i förfarandet som lämnade in den begäran som gav upphov till kostnaderna, såvida inte domstolen beslutar någonting annat. Det slutliga ansvaret för att betala rättegångskostnaderna ligger hos den person som ska betala rättegångskostnaderna enligt ett domstolsavgörande. Den förlorande parten står för kostnaderna för en åtgärd. När en ansökan om delgivning av rättegångshandlingar behandlas utgår en statlig avgift på 50 euro. Denna statliga avgift kan betalas genom banköverföring till något av finansministeriets bankkonton: SEB Pank – kontonummer EE571010220229377229 (Swift: EEUHEE2X); Swedbank – kontonummer EE062200221059223099 (Swift: HABAEE2X); Luminor Bank – kontonummer: EE221700017003510302 (Swift: RIKOEE22); LHV Pank – kontonummer: EE567700771003819792 (BIC/Swift: LHVBEE22).

Mer information finns i: Civilprocesslagen

Senaste uppdatering: 20/01/2025