Grundutbildning för domare och åklagare i EU

Allmän beskrivning

Grundutbildningen för domare och åklagare anordnas av Nationella domarinstitutet (INM) och är obligatorisk för blivande domare eller åklagare. Antalet tillgängliga platser fastställs årligen av Domstolsrådet (CSM), baserat på domstolsväsendets behov. Under 2021 fanns 300 lediga tjänster, varav 175 som domare och 125 som åklagare, och uttagningen är fortgående.

Grundutbildningen varar i två år, enligt lagen, men det är först i slutet av det första studieåret som deltagarna väljer sitt yrke – domare eller åklagare. Under det första året är därför grundutbildningen generell, eftersom alla deltagare följer samma kursplan och genomgår samma utvärdering, oavsett framtida yrke. Under det andra studieåret ges deltagarna specialiserad utbildning, främst vid domstolar och åklagarmyndigheter, beroende på sitt val.

Nationella domarinstitutet är en yrkesskola och inte en förlängning av universitetsstudierna. Grundutbildningen vid INM avser därför främst tillämpade färdigheter och inte bara lagbestämmelser/lagtexter.

Deltagarna utbildas därför för att till exempel kunna genomföra en förhandling i rättegångs- eller lagföringsfasen, granska de bevis som läggs fram av parterna, förstå olika typer av parter, enkelt analysera ett ärende och utarbeta ett beslut eller någon annan rättslig handling.

Tillträde till grundutbildningen

Tillträde till grundutbildningen beviljas uteslutande genom INM:s uttagningsprov, som anordnas av Domstolsrådet via INM, och baseras på yrkeskompetens, färdigheter och gott anseende.

INM:s uttagningsprov riktar sig till jurister med kandidatexamen, oavsett ålder eller tidigare yrkeserfarenhet, och omfattar fyra steg:

• Ett prov som verifierar de juridiska kunskaperna genom ett flervalstest för att göra ett objektivt och effektivt första urval.
• Ett skriftligt prov för att bedöma förmågan att behandla och korrelera information, tolka och tillämpa lagen, skriftligen argumentera och ge prov på ett logiskt och korrekt resonemang.
• Ett psykologiskt test som omfattar ett skriftligt prov och en intervju för att avgöra om de sökande är psykologiskt lämpliga för yrket.
• Ett muntligt prov, bestående av en intervju som inte bara verifierar de sökandes kunskaper utan även färdigheter, förmågor, motivation och mänskliga egenskaper för ett sådant yrke.

De godkända kandidaterna inleder som domaraspiranter INM:s grundutbildning, som slutförs genom INM:s examensprov.

Det finns inga andra sätt att få tillträde till grundutbildningen. Man kan dock också bli domare på följande sätt:

• Genom domaruttagningsprov som anordnas av Domstolsrådet via INM – för personer med juristexamen och minst fem års erfarenhet av vissa juristyrken enligt lagen. De godkända kandidaterna blir domare eller åklagare och är skyldiga att gå INM:s yrkesutbildningskurs i sex månader.
• Utan uttagningsprov eller examen, inom ramen för Domstolsrådets förfarande – för personer som har varit domare, åklagare eller biträdande domare i minst tio år och som har upphört med sin verksamhet av skäl som inte kan tillskrivas dem, i syfte att tillsätta lediga tjänster vid domstolar eller åklagarmyndigheter.

Grundutbildningens format och innehåll

Grundutbildningen av domaraspiranter äger rum under en tvåårsperiod. Det första året ägnas åt teoretisk och praktisk utbildning genom kurser och seminarier vid institutet, medan det andra året främst ägnas åt praktiktjänstgöring vid domstolar och åklagarmyndigheter.

Grundutbildningsprogrammet godkänns årligen av Domstolsrådet på förslag av Nationella domarinstitutet, som utformar detta program och lägger fram det för bedömning av det pedagogiska rådet och det vetenskapliga rådet.

Kursplanen för det första året omfattar studieområdena, de kurser och seminarier som är knutna till varje område samt bedömningsmetodiken. Kursplanen för det andra året omfattar praktiktjänstgöringen.

Utbildningen genomförs av institutets utbildningspersonal, som vanligtvis väljs ut bland tjänstgörande domare och åklagare. Heltidsutbildare som avdelas till Nationella domarinstitutet samt utbildningsmedarbetare är organiserade i avdelningar enligt de utbildningsområden de är specialiserade på.

Utbildarna tar fram kursplanen för varje område, med ämnen och underämnen, antalet timmar som tilldelats var och en av dem, utbildningsmetodiken samt närmare uppgifter om bedömningen av deltagarna.

Praktiksamordnarna är domare och åklagare från domstolar och åklagarmyndigheter som vägleder verksamheten under andra årets praktik.

Första årets studier

• Studierna bedrivs främst vid Nationella domarinstitutets huvudkontor, där deltagarna organiseras i grupper om 15–17 personer och deltar i grundutbildningens kurser och seminarier i syfte att öka sina juridiska kunskaper och utveckla färdigheter som krävs för domar- och åklagaryrket. Vid institutet är studierna huvudsakligen praktiska och återger i möjligaste mån de verkliga villkoren för en domares arbete. De omfattar fallstudier i små grupper under ledning av de rättstillämpare som har utarbetat dokumenten. Seminarierna omfattar även praktisk verksamhet, såsom aktstudier, utarbetande av inlagor och fingerade rättegångar.
• De grundläggande områdena (civilrätt respektive civilprocessrätt) har stor betydelse i kursplanerna för det första studieåret, med tanke på att en domares/åklagares verksamhet i hög grad bygger på kunskap inom dessa områden.
• Utöver de grundläggande områdena ingår även förvaltningsrätt, processer på det yrkesmässiga området, familjerätt, kriminalteknik, konstitutionell rätt, EU-rätt och mänskliga rättigheter.
• Utbildningsprogrammet omfattar både juridiska och icke-juridiska färdigheter inom samhällsvetenskap och humaniora, med ämnen knutna till psykologi, kommunikation och personlig utveckling, sociologi och kritiskt tänkande. Studiet av främmande språk syftar också till att deltagarna ska förvärva kunskaper och utveckla icke-juridiska färdigheter som är relevanta för utövandet av yrket. En viktig del av grundutbildningen är studier i yrkesetik, vars syfte är att fastställa och uppfylla de beteendemässiga och moraliska kraven för domare/åklagare, både vid utövandet av yrket och i förhållande till samhället i enlighet med nationella och internationella regler.

Efter det första studieåret väljer deltagarna om de vill söka till domare eller åklagare, beroende på rangordning och det antal tillgängliga tjänster som fastställts av Domstolsrådet.

Andra årets studier

• För att utveckla den yrkeskompetens som förvärvats under första årets studier, men också för att lära känna den framtida yrkesmiljön, har deltagarna praktiktjänstgöring vid främst domstolar och åklagarmyndigheter. De vägleds av handledare/praktiksamordnare (domare och åklagare), som är skyldiga att se till att de deltar i all relevant verksamhet vid en domstol och åklagarmyndighet. Handledarna/praktiksamordnarna ingår i Nationella domarinstitutets utbildningspersonal.
• Dessutom har deltagarna praktiktjänstgöring vid advokatbyråer, notariebyråer och delgivningsmäns/exekutionstjänstemäns kontor. De utför också praktisk verksamhet på frivårdskontor, polisstationer och kriminalvårdsanstalter. Syftet med praktiktjänstgöringen är att ge inblick i rättsväsendet och lära känna verkligheten i andra juristyrken för att kunna etablera ett effektivt och givande samarbete i det framtida yrkeslivet.

Under hela grundutbildningen har deltagarna möjlighet att bekanta sig med det gemensamma europeiska rättsområdet genom att delta i utbyten inom ramen för utbytesprogrammets Aiakos-moment, i Themistävlingen för domarskolor samt genom att delta i sommarskolor för att utveckla och förbättra de färdigheter och kompetenser som krävs för domaryrket, språkkunskaper osv.

Grundutbildningens avslut och kvalifikationsprocessen

Efter att ha slutfört INM:s grundutbildning ska deltagarna klara ett examensprov av de förvärvade kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att bli domare eller åklagare.

Det består av skriftliga prov i civilrätt och civilprocessrätt, straffrätt och straffprocessrätt, etik och domstolsorganisation.

Om man klarar detta prov blir man biträdande domare eller biträdande åklagare, och beroende på rangordning väljer de domstol eller åklagarmyndighet där de vill inleda sin yrkesbana.

Efter en ettårig provanställningsperiod måste biträdande domare och åklagare klara en examination för att bli domare och åklagare på högre nivå. I detta prov bedöms teoretiska och praktiska kunskaper genom skriftliga och muntliga prov. Om de biträdande domarna och åklagarna klarar examinationen utses de till högre domare och åklagare av landets president.

Ett av huvudmålen med INM:s grundutbildning är att ge de framtida domarna en heltäckande grundutbildning och hjälpa dem att berika sina kunskaper på så många rättsområden som möjligt. Målet om utbildning i europeisk och internationell rätt uppnås genom utbildningstillfällen om EU-rätt, den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och europeiska juridiska begrepp, genom nya kursmoment om komparativ rätt samt genom samarbetsprogram med EU-institutioner med ansvar för utbildning av domare och åklagare och med andra europeiska rättsliga institutioner.