Domare
Allmän beskrivning
Grundutbildningen av domare är obligatorisk för alla som vill bli domare. När urvalskommittén har valt ut domarpraktikanterna kommer de som påbörjar det förberedande rättsliga programmet att träda in vid den domstol där de ska arbeta.
I samråd med Studiecentrum Rechtspleging (SSR) fastställs programmets längd (minst ett år och tre månader, högst fyra år, beroende på kunskap och erfarenhet) och respektive domarpraktikants praktikplats. När en domarpraktikant har slutfört utbildningen utnämns han eller hon till ”allmän” domare, vilket innebär att han eller hon kan arbeta på vilken domstolsavdelning som helst (civilrätt, förvaltningsrätt, straffrätt, familjerätt osv.).
Domarpraktikanter utbildas av domstolarna i samarbete med SSR. Merparten av utbildningen sker på praktikplatsen, där domarpraktikanterna får handledning av praktiska utbildare som ger råd och återkoppling. En dag i veckan ägnas åt inlärningsprocessen och domarpraktikanternas kurser, under handledning av en huvudutbildare vid SSR. Lagstiftningen finns på domstolsrådets webbplats.
En ny grupp domarpraktikanter börjar var tredje månad. Högst 130 domarpraktikanter börjar i programmet per år. Under 2021 genomförde 83 domarpraktikanter utbildningen framgångsrikt. I slutet av 2021 var det 248 domarpraktikanter som gick utbildningen.
Tillträde till grundutbildningen
Kandidater till utbildningsprogrammet måste ha en master i juridik och ha slutfört ett särskilt kurspaket som förbereder för ett yrke inom rättstvister eller domstolsväsendet. De måste också ha minst två års relevant juridisk erfarenhet utanför domstolsväsendet. Urvalet av kandidaterna görs av den nationella urvalskommittén för domare (LSR) i samarbete med domstolarna. Urvalsförfarandet består av sex steg.
Först sker ett urval av skrivelser. För varje ledig plats väljs fem skrivelser ut av administratören eller domstolens ordförande och en medlemssekreterare från LSR. Den processen styrs av ett poängformulär. Därefter kommer bedömningsföretaget LTP att utföra ett analytiskt test. Testet omfattar färdigheter i verbalt resonemang, kritiskt tänkande och abstrakt tänkande. Testet har bedömts av den nederländska kommittén för tester och testning (COTAN) eller en liknande institution, och det avgör om en kandidat presterar över genomsnittet när det gäller analytisk kompetens och fastställer att denneär påvisat fri från kulturella fördomar. Det analytiska testet omfattar färdigheter i verbalt resonemang, kritiskt tänkande och abstrakt tänkande.
När kandidaterna har gjort det analytiska testet kallas de av domstolarna till en intervju. Sedan skickas ansökan och två referenser för var och en av kandidaterna till domstolarna. Kandidaterna kallas av domstolen till en intervju i samband med inplanerade möten i den lokala urvalskommittén och styrelsen. Efter intervjun får högst tre sökande per ledig tjänst fortsätta i förfarandet och gå vidare till bedömning. På bedömningscentret kommer en universitetsutbildad inom psykologi att hålla en strukturerad intervju med varje kandidat som testas med frågeformulär rörande personlighet (inklusive ett dilemmatest), diskussionssimulering och rollspel. Testet bedömer om kandidaten har den kompetens som krävs för att bli domare eller har potential att utveckla sådan kompetens under utbildningen.
Därefter fortsätter kandidaterna till slutintervjuerna. Intervjuerna genomförs av den nationella urvalskommittén. Kandidaterna genomgår tre slutintervjuer med olika intervjuare i tre ämnen. Resultaten av dessa intervjuer övervägs av alla intervjuare. Kommittémedlemmarna har fått instruktioner beträffande intervjuteknik och tolkning av bedömningsrapporten. När slutintervjuerna har genomförts presenteras de slutliga kandidaterna för domstolarna. Domstolarna beslutar vilken eller vilka kandidater de vill utse och vidarebefordrar denna information till LSR. Eventuella återstående slutliga kandidater nomineras till andra domstolar.
Grundutbildningens format och innehåll
I den inledande fasen ingår domarpraktikanten i ett praktikteam i den berörda jurisdiktionen, där denne kommer att utveckla sin egen inriktning och kompetens som sträcker sig utanför praktikplatsen. I slutet av den inledande fasen gör domarpraktikanten en självutvärdering och upprättar en personlig utbildningsplan.
Därefter påbörjas programmets huvudfas (minst ett år och högst tre år och nio månader). Huvudfasen genomförs på två eller tre praktikplatser vid domstol, beroende på programmets längd och den personliga utbildningsplanen. Det är möjligt att alternera mellan domstolar och överprövningsorgan. Handledning ges av praktiska utbildare. En dag i veckan ägnas åt inlärningsprocessen, portföljen och utbildningsplanen samt forskningsprojekt och kompetenser som sträcker sig utanför praktikplatsen. Denna del utförs under handledning av huvudutbildaren. Den handledning som ges av praktiska utbildare och huvudutbildare är enbart inriktad på lärande, inte bedömning. Domarpraktikanten kommer också att genomföra följande praktiktjänstgöringar: samhälle, europeiska/internationella, domstolar/överprövningsorgan och en kort/utökad praktik vid åklagarväsendet vid val av en brottsorienterad praktikplats. Var tredje månad kommer huvudutbildaren, den praktiska utbildaren och domarpraktikanten att bedöma och uppdatera den personliga utbildningsplanen. Efter varje praktikperiod kommer en utvärdering för överföring att göras med domarpraktikanten, huvudutbildaren och den praktiska utbildaren.
En internationell praktiktjänstgöring är obligatorisk för domarpraktikanter. Längden på denna praktiktjänstgöring varierar från deltagande i EJTN-programmet Aiakos till en ettårig praktik vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Dessutom är kursen ”den europeiska domaren” en del av programmet för domarpraktikanter. Under praktikperioderna deltar domarpraktikanterna i kurser i EU-rätt, till exempel europeisk civil- och förvaltningsrätt.
Grundutbildningens avslut och kvalifikationsprocessen
Bedömningen i det nya förberedande domar-/juridikprogrammet har utformats på grundval av att domarpraktikanter tar ansvar för sitt eget program och att det finns en stimulerande lärandemiljö samt utbildningsstöd från domstolarna själva och handledning som ges av huvudutbildaren. Kandidaterna bedöms av en examinationsnämnd på grundval av en intervju och en portfölj som de ansvarar för att sammanställa själva. Portföljen ska innehålla ett antal obligatoriska bevis men i övrigt får kandidaten välja själv vad den ska rymma. En stimulerande lärandemiljö förutsätter att programmet genomförs i en trygg miljö och att en bedömning görs så att domarpraktikanter kan utvecklas så bra som möjligt och stärka sina förmågor. Vi har som utgångspunkt att hålla isär undervisning och bedömning och göra bedömningen öppen och objektiv. Detta gör det möjligt för utbildaren att koncentrera sig helt på rollen som handledare med fokus på domarpraktikantens utveckling.
Den praktiska utbildaren och huvudutbildaren lämnar underlag till bedömningen. De fyller i ett antal återkopplings- och utvärderingsformulär för portföljen var tredje månad och godkänner portföljens innehåll. För att systemet för bedömning ska vara öppet och objektivt finns det tydliga bedömningskriterier, ett tydligt förfarande och ett krav på att bedömarna är konsekventa och tillförlitliga. Detta kräver utbildning av bedömare och vägledning av en expert från SSR. Detta gynnar också bedömningens kvalitet. Dessutom säkerställer programstrukturen att kandidaterna inte bedöms mer än nödvändigt för en bedömning ur ett rättsligt perspektiv. Det system som beskrivs här – med en kombination av fasta tidpunkter för bedömningar och kompletterande bedömningar på begäran – uppfyller detta mål. Bedömningssystemet är därför flexibelt där så är möjligt med praktikanterna i fokus och stöder även didaktiska innovationer inom kompetensutvecklingen.
Den första interimsutvärderingen görs i slutet av programmets första tolv månader – dvs. efter nio månaders praktik (som följer på den inledande tremånadersfasen). Denna bedömning inriktas på huruvida domarpraktikanten har utvecklats i tillräcklig utsträckning och i grunden har den kompetens som krävs för att bli domare. Om det individuella programmet varar i minst tre år görs en andra interimsutvärdering ungefär halvvägs genom programmets återstående löptid. Vid behov kan examinationsnämnden besluta sig för att rekommendera en ytterligare bedömning som inte anges i den personliga utbildningsplan som lämnas in till domstolsnämnden. I samtliga fall kommer programmet att avslutas med en slutlig bedömning för att undersöka om domarpraktikanten kan fungera självständigt som ny domare. I bedömningen tar man ställning till om domarpraktikanten uppfyller alla slutliga kunskapsnivåer. Ovanstående system säkerställer att kandidaterna inte bedöms mer än nödvändigt, vilket stöder användningen av bedömning som ett rättsligt instrument. Detta bidrar till att utbildningen/praktiken och bedömningen hålls isär. Det har också fördelar för en stimulerande lärandemiljö, för den önskade flexibiliteten och för programmets dragningskraft.
Programmet omfattar inga prov på rent juridiska kunskaper. Det beror på att sådana prov inte skulle rimma med det grundläggande antagandet att domarpraktikanterna själva är ansvariga för sin egen kurs, och att uppnå tillräckliga juridiska kunskaper är uppenbart en stor del av detta. Programmet bygger på antagandet att deltagarna i programmet har de nödvändiga juridiska kunskaperna - eller kommer att förvärva dem i början av varje praktik. De bedömda slutliga kunskapsnivåerna omfattar också juridiska kunskaper, som ska ha påvisats i det praktiska arbete som utförts. Det bör därför betonas att domarpraktikanter måste se till att deras juridiska kunskapsnivå inte utgör ett hinder för deras framsteg i programmet som helhet.
Åklagare
Allmän beskrivning
Grundutbildningen av åklagare är obligatorisk för alla som vill bli allmänna åklagare. När urvalskommittén har valt ut åklagarpraktikanterna kommer de som påbörjar det förberedande rättsliga programmet att träda in vid den domstol där de ska arbeta.
I samråd med SSR fastställs programmets längd (minst ett år och tre månader och högst fyra år, beroende på kunskap och erfarenhet) och respektive åklagarpraktikants praktikplats. När en åklagarpraktikant har slutfört utbildningen utses han/hon till allmän åklagare.
Åklagarpraktikanter utbildas av distrikten i samarbete med SSR. Merparten av utbildningen sker på praktikplatser, där åklagarpraktikanter får handledning av praktiska utbildare som ger råd och återkoppling. En dag i veckan ägnas åt inlärningsprocessen och åklagarpraktikanternas kurser.
En ny grupp av åklagarpraktikanter börjar två gånger om året, två grupper i oktober och två grupper i april. Högst 48–54 åklagarpraktikanter börjar i programmet per år. Under 2021 genomförde 34 åklagarpraktikanter utbildningen framgångsrikt. I slutet av 2021 var det 117 domarpraktikanter som gick utbildningen.
Tillträde till grundutbildningen
Kandidater till utbildningsprogrammet ska ha en master i juridik och ha slutfört ett särskilt kurspaket som förbereder för ett yrke i rättstvister eller domstolsväsendet. De måste också ha minst två års relevant juridisk erfarenhet utanför domstolsväsendet. Urvalet av kandidater genomförs först lokalt (distrikten). Sedan väljer en nationell kommitté ut ett fåtal personer som får genomgå en bedömning. Det lokala distriktet utser sedan de slutliga kandidaterna.
Först sker ett urval av skrivelser. Därefter kommer bedömningsföretaget LTP att utföra ett analytiskt test. Testet omfattar verbalt resonemang, kritiskt tänkande och abstrakt tänkande, och det har bedömts av den nederländska kommittén för tester och testning (COTAN) eller en liknande institution. Testet avgör om en kandidat presterar över genomsnittet när det gäller analytisk kompetens och om denne bevisligen är fri från kulturella fördomar. Det analytiska testet omfattar färdigheter i verbalt resonemang, kritiskt tänkande och abstrakt tänkande.
När kandidaterna har klarat av det analytiska testet kallar distrikten dem till en intervju. Sedan skickas ansökan och två referenser för var och en av kandidaterna till distrikten. På bedömningscentret kommer en universitetsutbildad inom psykologi att hålla en strukturerad intervju med varje kandidat, och kandidaterna kommer att testas med frågeformulär rörande personlighet (inklusive ett dilemmatest), diskussionssimulering och rollspel. Testet bedömer om kandidaten har den kompetens som krävs för att bli åklagare eller har potential att utveckla sådan kompetens under utbildningen.
Därefter fortsätter kandidaterna till slutintervjuerna. Intervjuerna genomförs av den nationella urvalskommittén. Resultaten av dessa intervjuer övervägs av alla intervjuare. Kommittémedlemmarna har fått instruktioner beträffande intervjuteknik och tolkning av bedömningsrapporten. När slutintervjuerna har genomförts presenteras de slutliga kandidaterna för distrikten. Distrikten bestämmer vilken eller vilka kandidater de vill utse. Eventuella återstående slutliga kandidater nomineras till andra distrikt.
Grundutbildningens format och innehåll
I den inledande fasen ingår åklagarpraktikanten i ett praktikteam i den berörda jurisdiktionen, där denne kommer att utveckla sin egen inriktning och kompetens som sträcker sig utanför praktikplatsen. I slutet av den inledande fasen måste åklagarpraktikanten genomgå en kompetensbedömning för att erhålla kompetensbevis. Grundläggande färdigheter och kunskaper måste ha visats vid en simuleringsdomstol innan kandidaten tillåts inställa sig i en domstol som åklagare. Kandidater får två chanser för detta innan de måste lämna programmet.
Därefter inleds programmets huvudfas (minst 15 månader, högst 45 månader). Huvudfasen genomförs på flera praktikplatser, beroende på programmets längd och den personliga utbildningsplanen. Praktikanten får handlägga enklare ärenden vid en åklagarkammare och under en tid praktisera som juridisk assistent, som biträdande advokat, som åklagare (i mindre komplicerade ärenden) och som domare. Det är också möjligt att praktisera externt. Efter varje praktikperiod kommer en utvärdering för överföring att göras med åklagarpraktikanten, huvudutbildaren och den praktiska utbildaren.
Handledning ges av praktiska utbildare. En dag i veckan ägnas åt inlärningsprocessen, portföljen och utbildningsplanen samt forskningsprojekt och kompetenser som sträcker sig utanför praktikplatsen. Denna del utförs under handledning av huvudutbildaren. Den handledning som ges av praktiska utbildare och huvudutbildare är enbart inriktad på lärande, inte bedömning.
Åklagarpraktikanter kan också delta i internationell praktik. Denna praktiktjänstgöring varierar i längd med deltagande i Aiakos EJTN-program.
Grundutbildningens avslut och kvalifikationsprocessen
Bedömningen i det nya förberedande åklagarprogrammet har utformats på grundval av att åklagarpraktikanter tar ansvar för sitt eget program och att det finns en stimulerande lärandemiljö samt utbildningsstöd från distrikten själva och handledning som ges av huvudutbildaren. Kandidaterna bedöms av en examinationsnämnd på grundval av en intervju och en portfölj som de ansvarar för att sammanställa själva. Portföljen ska innehålla ett antal obligatoriska bevis men i övrigt får kandidaten välja själv vad den ska rymma. En stimulerande lärandemiljö förutsätter att programmet genomförs i en trygg miljö och att bedömningen görs så att domarpraktikanter kan utvecklas så bra som möjligt och stärka sina förmågor. Vi har som utgångspunkt att hålla isär undervisning och bedömning och göra bedömningen öppen och objektiv. Detta gör det möjligt för utbildaren att koncentrera sig helt på rollen som handledare med fokus på åklagarpraktikantens utveckling. Den praktiska utbildaren och huvudutbildaren lämnar underlag till bedömningen. De fyller i ett antal återkopplings- och utvärderingsformulär för portföljen var tredje månad och godkänner portföljens innehåll. För att systemet för bedömning ska vara öppet och objektivt finns det tydliga bedömningskriterier, ett tydligt förfarande och ett krav på att bedömarna är konsekventa och tillförlitliga. Detta kräver utbildning av bedömare och vägledning av en expert från SSR. Detta gynnar också bedömningens kvalitet. Dessutom säkerställer programstrukturen att kandidaterna inte bedöms mer än nödvändigt för en bedömning ur ett rättsligt perspektiv. Det system som beskrivs här – med en kombination av fasta tidpunkter för bedömningar och kompletterande bedömningar på begäran – uppfyller detta mål. Bedömningssystemet är därför flexibelt där så är möjligt med praktikanterna i fokus och stöder även didaktiska innovationer inom kompetensutvecklingen.
Efter kompetensbedömningen i slutet av introduktionsperioden görs ett färdighetstest och ett nyckelvittnesprov. Praktikanten schemalägger dessa bedömningar när han eller hon känner sig redo. Programmets resultat beräknas utifrån dessa bedömningar, synpunkterna från varje chef i teamet och utvärderingen av portföljen.
Programmet omfattar inga prov på rent juridiska kunskaper. Det beror på att sådana prov inte skulle rimma med det grundläggande antagandet att åklagarpraktikanterna själva är ansvariga för sin egen kurs, och tillräckliga juridiska kunskaper är uppenbart en stor del av detta. Programmet bygger på antagandet att deltagarna i programmet har de nödvändiga juridiska kunskaperna - eller kommer att förvärva dem i början av varje praktik. De bedömda slutliga kunskapsnivåerna omfattar också juridiska kunskaper, som ska ha påvisats i det praktiska arbete som utförts. Det bör därför betonas att åklagarpraktikanter måste se till att deras juridiska kunskapsnivå inte utgör en hinder för deras framsteg i programmet som helhet.