Domare
Allmän beskrivning
Vid hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen har det i utbildningssyfte funnits treåriga visstidstjänster som assessor sedan 2017. Av särskilda skäl kan utnämningen till tjänsten förlängas med högst två år. En person som har tjänstgjort som assessor i två år får under återstoden av sin mandattid tjänstgöra även i andra domarfunktioner eller som föredragande vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen.
Länk: Domstolslagen 18 kap. 1 §
Beslut om ledigförklaring och ny ledigförklaring av en assessorstjänst, beslut om förlängning av ansökningstiden för en assessorstjänst och beslut om återkallande av ledigförklaringen av en assessorstjänst fattas av domarutbildningsnämnden. Domstolsverket sköter de praktiska åtgärderna i samband med ledigförklaringen av en tjänst samt utarbetar ett sammandrag över sökandenas meriter och lämnar det till domarutbildningsnämnden.
Antalet assessorer är för närvarande 58.
Tillträde till grundutbildningen
Till assessor kan utnämnas rättrådiga finska medborgare som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, och som har minst tre års erfarenhet som domare, föredragande eller beredare vid en domstol, som åklagare, advokat eller rättsbiträde eller av någon annan sådan juridisk uppgift som kan anses ge färdigheter för domaruppgiften. En förutsättning är dessutom att han eller hon med godkänt resultat har avlagt ett prov för påvisande av kunskaper om centrala bestämmelser och allmänna principer för tjänstgöring som domare. På kraven på assessorers kunskaper i finska och svenska tillämpas 10 kap. 9 § i domstolslagen.
Länk: Domstolslagen 18 kap. 2 §
Domarutbildningsnämnden fastställer de nationella kriterierna för urvalet av assessorer, vilka specificerar urvals- och utnämningskriterierna i lagen. Enligt förarbetena (HE 7/2016 vp. s. 119 [HE = regeringsförslag, endast på finska]) ska ansökningshandlingarna poängsättas på grundval av sökandens akademiska resultat, arbetserfarenhet och andra kvalifikationer.
Domarutbildningsnämnden anordnar ett förberedande urvalsprov en gång om året i januari. Alla sökande gör provet. I provet ska sökanden uppvisa kunskaper om centrala bestämmelser och allmänna principer för tjänstgöring som domare. Materialet i det förberedande urvalsprovet består normalt av juridiska artiklar och fallstudier. Provresultatet kan antingen vara godkänt eller icke godkänt.
De akademiska resultaten, arbetserfarenheten och de andra kvalifikationerna för dem som har klarat det förberedande urvalsprovet poängsätts i enlighet med de kriterier som fastställts av domarutbildningsnämnden. Det förberedande urvalet av assessorer bekräftas av domarutbildningsnämnden, varefter de domstolar där tjänsterna som assessor finns också utvärderar sökandena genom intervjuer. Domstolarna nominerar kandidater till högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen på grundval av det förberedande urvalet och sin egen bedömning. Assessorerna utses av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.
Grundutbildningens format och innehåll
Syftet med utbildningsprogrammet för assessorer är att fördjupa assessorns lagkunskaper och juridiska kunnande samt ge honom eller henne goda färdigheter för självständiga rättsliga avgöranden även i omfattande och svåra mål och ärenden. Assessorn ska under sin mandattid delta i det utbildningsprogram som domarutbildningsnämnden utformat och följa den individuella studieplan som utarbetats för honom eller henne på utbildningsplatsen.
Länk: Domstolslagen 18 kap. 4 §
För planeringen av utbildningsprogrammet för assessorer ansvarar domarutbildningsnämnden och för genomförandet av det ansvarar Domstolsverket.
Länk: Domstolslagen 19 a kap. 2 § 2 mom. 4
Det treåriga utbildningsprogrammet består av lärande i arbete och utbildningstillfällen med uppgifter samt återkoppling och bedömning. En handledare utses för assessorn för att vägleda praktiken och fungera som stöd och samtalspartner. En av utvärderingsmetoderna i utbildningsprogrammet för assessorer är också en utbildningsdagbok som används under hela programmet.
Assessorerna är indelade i två grupper. Hovrättens appellationsgrupp består av assessorer som arbetar vid hovrätterna och den andra gruppen består av assessorer som arbetar vid förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna.
Utbildningsguiden för assessorernas utbildningsprogram innehåller information om programmets struktur, utbildningstillfällen och tillhörande preliminära uppgifter.
De utbildningstillfällen som anordnas av Domstolsverket för alla assessorer eller grupper av assessorer är koncentrerade till de två första åren. Det första årets obligatoriska studier omfattar exempelvis en dags utbildning i europeisk rätt och en dags utbildning i hur Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna arbetar. Det andra årets obligatoriska studier omfattar en dags högre utbildning i europeisk rätt. Det andra och tredje årets valfria utbildning omfattar nio studiedagars frivilliga utbildning enligt assessorns personliga kursplan och individuella behov. Den frivilliga utbildningen kan fullgöras genom att delta i utbildning som Domstolsverket erbjuder i hela landet. Deltagande i den Themistävling som anordnas av EJTN godtas också som en del av de frivilliga studierna. Den frivilliga utbildningen kan omfatta upp till fem dagars frivilliga studier som anordnas av EJTN och Europeiska rättsakademin (utom språkkurser och domarutbyte).
Grundutbildningens avslut och kvalifikationsprocessen
En assessor ska efter att ha tjänstgjort i uppgiften under minimitiden på tre år avfatta ett slutarbete eller avlägga ett slutprov där den kompetens och det kunnande som krävs i domaruppdraget bedöms. Provet anordnas av domarutbildningsnämnden. Den som genomgått utbildningsprogrammet för assessorer och avfattat slutarbetet eller avlagt slutprovet med godkänt resultat kan beviljas rätt att använda titeln domarutbildad. Domarutbildningsnämnden beviljar rätten på ansökan.
Länk: Domstolslagen 18 kap. 6 § 2 mom.
Som slutarbete inom ramen för domstolslagen sammanställer assessorerna en portfölj som ska visa kompetensutvecklingen under det treåriga utbildningsprogrammet. Portföljerna bedöms inte. De kontrolleras för att se till att de omfattar det som krävs för att ge en bild av assessorns mandattid, den dom som har utarbetats av assessorn och en beskrivning av denna samt några av de skriftliga uppgifterna för vissa utbildningsdagar. Assessorn lägger fram en sammanfattning av sin portfölj vid examensprogrammets slutseminarium i slutet av det tredje året. Det förekommer ingen egentlig slutexamen, eftersom den ersätts av ovannämnda portfölj.
Vid slutet av sin mandattid kan assessorn ansöka om andra tjänster genom normala ansökningsförfaranden. De som har gått utbildningsprogrammet för assessorer får lätt jobb inom domstolsväsendet. Eftersom antalet assessorstjänster är så litet blir man dock ofta kvalificerad till domaryrket via annat domstolsarbete eller juristyrke.
Mer information: oikeus.fi (även på svenska) ger allmän information om de rättsliga myndigheternas verksamhet.
Åklagare
Allmän beskrivning
Utbildningsgruppen vid riksåklagarens byrå ansvarar för åklagarutbildningen. Gruppen planerar och genomför utbildning i samarbete med statsåklagare, specialiståklagare, universitet och andra intressenter. De flesta av utbildningskurserna ges av Åklagarmyndighetens statsåklagare och specialiståklagare. Åklagarutbildningen består av grundläggande, allmänna, avancerade och specialiserade studier.
En åklagares grundläggande studier består av utbildningsprogrammet Åklagarstart och en grundläggande åklagarkurs. Åklagarstart är ett orienteringsprogram för nya åklagare, medan den grundläggande åklagarkursen fördjupar åklagarnas färdigheter och kunskaper. De grundläggande studierna ingår i varje åklagares utbildning.
Tillträde till grundutbildningen
En ny åklagare rekryteras till den tillfälliga befattningen som biträdande åklagare. Under denna tid bekantar de sig med Åklagarmyndigheten och dess verksamhet samt med en åklagares arbete och sin uppgift i straffrättsliga förfaranden. De går också kursen Åklagarstart.
Under tiden som biträdande åklagare kan både arbetsgivaren och åklagaren bedöma hur åklagaren klarar sin uppgift. Åklagaren kan också förvissa sig om att han eller hon verkligen är intresserad av yrket. Efter tiden som biträdande åklagare har arbetsgivaren och åklagaren ett utvärderingssamtal innan de fattar beslut om huruvida personen ska fortsätta som distriktsåklagare.
Grundutbildningens format och innehåll
Utbildningsprogrammet Åklagarstart är en onlinekurs som omfattar alla nödvändiga områden för en ny åklagare, inklusive det studiematerial och de övningar som krävs. Det omfattar ämnen som åklagarens uppgift i straffrättsliga förfaranden, beslutsfattande och de alternativ som finns tillgängliga för en åklagare, begränsning av en förundersökning och avstående från åtal, åklagarens uppgift vid en tingsrätt samt frågor som rör offentlighet.
Utbildningsprogrammet omfattar även dagar för nya åklagare, dvs. utbildningstillfällen i form av klassrumsundervisning, och en rad olika onlinekurser. Orienteringen stöds och leds av en personlig handledare som är en högre åklagare, vanligtvis från samma kontor, även om distansundervisning blir allt vanligare.
Den grundläggande åklagarkursen består av fyra separata kurser, som omfattar sammanlagt elva dagars klassrumsundervisning. Kursens mål är bland annat att förstå åklagarens uppgift i en förundersökning och betydelsen av samarbete, att vara medveten om de alternativ som finns tillgängliga under förundersökningen, att lära känna grunderna för åtal, att förstå betydelsen av och innehållet i en stämningsansökan, att kunna använda övriga verktyg som finns tillgängliga för en åklagare, att förstå hur en rättegång fortskrider, tillhörande faser och överklagandeförfarandet samt att bli nära förtrogna med straffrättens principer.
Grundutbildningens avslut och kvalifikationsprocessen
Det tar normalt ungefär två år att slutföra de grundläggande studierna, då personen anses lämplig som åklagare. Det finns inga prov. När dessa steg har slutförts fortsätter personen till de allmänna och avancerade studierna.