1 Finns det ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande?
Förfarandet för att utfärda betalningsförelägganden beskrivs i artiklarna 1014–1025 i den nya civilprocesslag som trädde i kraft den 15 februari 2013.
1.1 Användningsområde
1.1.1 Vilka slags krav kan prövas?
Förfarandet för betalningsföreläggande är tillämpligt på fordringar som är obestridda, fastställda och förfallna till betalning, som avser betalningsskyldigheter enligt ett civilrättsligt avtal, inbegripet avtal mellan yrkesutövare och en upphandlande myndighet, som fastställs i en handling eller enligt en stadgebestämmelse, förordning eller någon annan handling som bekräftas av parterna genom en underskrift eller på något annat sätt som är tillåtet enligt lag. Detta gäller inte fordringar på ett konkursbo som är föremål för ett insolvensförfarande.
1.1.2 Kan bara krav upp till ett visst belopp prövas?
Nej.
1.1.3 Är förfarandet obligatoriskt?
Förfarandet för betalningsföreläggande är frivilligt, och den berörda parten kan lämna in en ansökan till domstolen i enlighet med den allmänna lagstiftningen.
Förfarandet för betalningsföreläggande är ett särskilt förfarande som är mycket enklare än det förfarande som föreskrivs i den allmänna lagstiftningen och gör det möjligt för borgenären att få en exekutionstitel på andra villkor än dem som anges i civilprocesslagen.
Om gäldenärens motfordran är motiverad kan domstolen dessutom vägra att fullgöra borgenärens fordran i ett beslut som inte kan överklagas.
Borgenären kan väcka talan i enlighet med den allmänna lagstiftningen om domstolen avvisar ansökan om betalningsföreläggande, om domstolen utfärdar ett betalningsföreläggande för en del av fordran, i vilket fall en talan kan väckas enligt den allmänna lagstiftningen för att förplikta gäldenären att betala den återstående fordran, eller om betalningsföreläggandet upphävdes.
1.1.4 Kan förfarandet användas även om svaranden bor i ett annat land?
Ja. I den nya civilprocesslagen gör svarandens hemvist ingen skillnad. Betalningsföreläggandet gäller även om svaranden bor i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
1.2 Behörig myndighet
Ansökan om betalningsföreläggande kan inges till den domstol som är behörig att pröva målet i första instans. När det gäller betalningsförelägganden ska domaren på eget initiativ kontrollera domstolens behörighet.
Behörigheten att pröva ansökningar om betalningsföreläggande fastställs i enlighet med de allmänna reglerna om domstolarnas behörighet.
Fordringar vars värde uppgår till högst 200 000 rumänska lei omfattas av distriktsdomstolarnas behörighet. Fordringar vars värde överstiger 200 000 rumänska lei omfattas av tribunalernas behörighet.
Behörighetsreglerna vid särskilda förfaranden för betalningsföreläggande kompletteras av de allmänna behörighetsregler som grundas på värde.
1.3 Formella krav på ansökan
1.3.1 Är det obligatoriskt att använda standardformulär (och var hittar jag i så fall dessa)?
Det finns ingen modell/inget standardformulär. Borgenären måste emellertid uppfylla följande formella minimikrav i samband med inlämningen av fordran, och då uppge namn och adress eller, i förekommande fall, företagsnamn och säte, gäldenärens namn och adress om det rör sig om en fysisk person och, om gäldenären är en juridisk person, dennes företagsnamn och säte samt, i tillämpliga fall, registreringsnummer i handelsregistret eller företagsregistret, skattenummer och bankkontonummer, det belopp som ska betalas, de faktiska och rättsliga omständigheter som ligger till grund för fordran, deras referensperiod, förfallodag och andra uppgifter som behövs för att fastställa fordran.
Samtidigt ska avtalet eller någon annan handling bifogas fordran för att visa vilket belopp som ska betalas, samt bevis på att betalningsföreläggandet har delgetts gäldenären. Borgenären ska delge gäldenären föreläggandet genom exekutionstjänstemannen eller genom rekommenderat brev med innehållsdeklaration och mottagningsbevis, varpå gäldenären är skyldig att betala det belopp som anges i betalningsföreläggandet senast 15 dagar från delgivningen. Betalningsföreläggandet avbryter preskriptionstiden.
En kopia av fordran och bifogade handlingar ska skickas till var och en av parterna, plus en kopia till domstolen.
1.3.2 Måste jag företrädas av en advokat?
Det är inte obligatoriskt att företrädas av advokat, men det rekommenderas.
1.3.3 Hur pass detaljerat måste grunderna för kravet anges?
Det minsta belopp som en fordran kan avse anges i lag. Borgenären ska ange beloppet som fordran avser, de faktiska och rättsliga omständigheter som ligger till grund för fordran, deras referensperiod, förfallodag och andra uppgifter som behövs för att fastställa fordran.
Om parterna inte har angett någon dröjsmålsränta kommer den referensränta som fastställts av Rumäniens centralbank att tillämpas. Det är den referensränta som gäller den första kalenderdagen av halvåret som gäller under hela halvåret. Ränta tas ut på fordran enligt följande:
- För avtal mellan näringsidkare är det från och med den dag fordran förföll till betalning.
- För avtal som ingåtts mellan näringsidkare och en upphandlande myndighet gäller följande, utan att gäldenären behöver underrättas om att förfallodagen har passerats: Om en förfallodag har fastställts i avtalet, från och med följande dag. Om en förfallodag inte anges i avtalet, 30 dagar efter det att gäldenären mottog fakturan eller, om detta kan ifrågasättas, 30 dagar efter det att gäldenären mottog varor eller tillhandahölls tjänster eller, om betalningsföreläggande delgavs innan varorna/tjänsterna mottogs, när en period på 30 dagar efter mottagandet av varorna/tjänsterna löper ut. Om det enligt lag eller avtalet krävs ett förfarande för att godta eller kontrollera leveransen av varorna/tjänsterna, som gör det möjligt att utfärda en försäkran om överensstämmelse för de berörda varorna eller tjänsterna, och gäldenären mottog fakturan eller betalningsföreläggandet på eller före kontrolldatumet, när en period på 30 dagar efter det datumet löper ut.
- I andra fall, från och med den dag gäldenärens betalning förföll eller förklarades ha förfallit enligt lag.
Borgenären kan yrka ytterligare ersättning för alla indrivningskostnader som uppkommit på grund av gäldenärens underlåtenhet att fullgöra sina förpliktelser.
1.3.4 Måste jag presentera skriftlig bevisning för kravet? Vilka handlingar ska jag i så fall lämna in tillsammans med ansökan?
Ja, avtalet eller någon annan handling som visar vilket belopp som ska betalas (faktura, kassakvitto, handskrivet kvitto osv.) måste bifogas ansökan. Bevis på att gäldenären har delgetts föreläggandet måste bifogas fordran, annars kommer den att avvisas.
För att fatta ett beslut om fordran ska domaren kalla parterna, i enlighet med bestämmelserna om brådskande förfaranden. Syftet är att få höra deras förklaringar och klargöranden och att uppmana gäldenären att betala det förfallna beloppet eller parterna att nå en överenskommelse om betalningssättet. Kallelsen ska delges parterna tio dagar före dagen för förhandlingen. En kopia på borgenärens fordran och åtföljande handlingar ska bifogas kallelsen till gäldenären som ett bevis på borgenärens fordran. I kallelsen ska det framgå att gäldenären måste inkomma med en motfordran senast tre dagar före dagen för förhandlingen. Det ska också anges att domstolen kan anse att gäldenären erkänner borgenärens fordringar om ingen motfordran inges, med hänsyn till omständigheterna i målet. Sökanden underrättas inte om motfordran, men denne kommer att informeras om dess innehåll i handlingarna i målet.
Om borgenären förklarar att han eller hon har mottagit det förfallna beloppet erkänner domstolen denna omständighet i sitt slutliga beslut och avslutar ärendet. När borgenären och gäldenären har kommit överens om betalningen ska domstolen beakta detta och utfärda ett beslut om samtycke. Detta beslut är slutligt och utgör ett verkställighetsbeslut.
Domstolen kontrollerar fordran mot inlagorna och parternas förklaringar, och om den därefter anser att borgenärens fordringar är välgrundade utfärdar den ett betalningsföreläggande och anger vilket belopp som ska betalas och när betalningen senast ska ske. Om domstolen efter att ha granskat bevisningen i målet anser att borgenärens fordringar bara är välgrundade till en del, utfärdar den ett betalningsföreläggande endast för den delen och anger också tidsfristen för betalningen. I sådana fall får borgenären inge en ansökan om att inleda rättsliga förfaranden enligt allmän lagstiftning, i syfte att ålägga gäldenären en skyldighet att betala återstoden av skulden. Betalningsfristen ska vara minst tio dagar och högst 30 dagar från delgivningen av föreläggandet. Domaren fastställer ingen annan betalningsfrist om inte parterna har gått med på detta. Föreläggandet överlämnas till de närvarande parterna eller delges varje part så snart som möjligt, i enlighet med gällande lagstiftning.
Om gäldenären inte bestrider fordran genom en motfordran utfärdas betalningsföreläggandet senast 45 dagar efter det att fordran lämnats in. Denna tidsfrist omfattar inte den tid som krävs för att delge inlagor eller förseningar som borgenären orsakat, däribland förseningar till följd av att fordran ändrats eller kompletterats.
1.4 Avvisning
Om gäldenären bestrider fordran ska domstolen kontrollera huruvida bestridandet är välgrundat, på grundval av handlingarna i målet och de förklaringar och klargöranden som parterna lämnat. Om gäldenärens försvar är välgrundat avslår domstolen borgenärens begäran genom att meddela ett beslut. Om det försvar i sak som gäldenären lägger fram inbegriper behandling av annan bevisning än den som hänvisats till och den bevisningen skulle vara tillåtlig i ett vanligt civilrättsligt förfarande avslår domstolen, i enlighet med lagen, borgenärens ansökan om ett betalningsföreläggande genom att meddela ett beslut. Alternativt kan borgenären väcka talan enligt den allmänna lagstiftningen.
1.5 Överklagande
Gäldenären får, inom tio dagar från det att föreläggandet överlämnades till eller delgavs honom eller henne, lämna in en ansökan om att ett betalningsföreläggande ska ogiltigförklaras. Borgenären får inom samma tidsfrist även väcka talan om ogiltigförklaring av ett beslut om avvisning av föreläggandet och av ett betalningsföreläggande som endast avser en del av fordringarna. Talan om ogiltigförklaring får bara avse underlåtenhet att fullgöra kraven för att utfärda betalningsföreläggandet och, i förekommande fall, skälen till varför förpliktelsen har upphört efter utfärdandet av betalningsföreläggandet. Ansökan om ogiltigförklaring ska prövas av den domstol som meddelade betalningsföreläggandet. Domstolen fattar sitt beslut med en domarpanel bestående av två domare. En ansökan om ogiltigförklaring skjuter inte upp verkställigheten. Den kan emellertid skjutas upp på gäldenärens begäran, men bara om säkerhet ställs i form av en deposition. Domstolen fastställer storleken på depositionen. Om den domstol som avgör ärendet helt eller delvis bifaller ansökan om ogiltigförklaring kommer den att ogiltigförklara föreläggandet, helt eller delvis, beroende på vad som är tillämpligt, och meddela ett slutgiltigt beslut.
Om borgenären har lämnat in en ansökan om ogiltigförklaring och behörig domstol har bifallit denna ansökan meddelar domstolen ett slutligt beslut som innebär att betalningsföreläggandet utfärdas.
Ett beslut om att avslå en ansökan om ogiltigförklaring är slutgiltigt.
Ansökningar om ett europeiskt betalningsföreläggande som lämnats in i enlighet med förordning (EG) nr 1896/2006, i dess ändrade lydelse, handläggs av den domstol som är behörig att pröva målet i första instans. Begäran om en förnyad prövning, som har formulerats på de villkor och lämnats in inom den tidsfrist som anges i artikel 20 i förordningen, omfattas av behörigheten för den domstol vars beslut överklagas. När domstolen prövar denna begäran ska båda domarna närvara. (Artikel I^9 i regeringens undantagsförordning nr 119/2006 om vissa nödvändiga åtgärder för att genomföra vissa gemenskapsförordningar i och med Rumäniens anslutning till EU, godkänd med ändringar genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse).
1.6 Bestridande
Enligt artikel 1025.2 i den nya civilprocesslagen får den berörda parten överklaga verkställigheten av betalningsföreläggandet enligt allmän lag.
Enligt artikel 637.1 i den nya lagen får ett verkställighetsbeslut bara verkställas på borgenärens risk om det kan överklagas genom ett vanligt överklagandeförfarande eller genom ett överklagande till Högsta domstolen. Om beslutet då ändras eller upphävs är borgenären enligt lag skyldig att återställa gäldenärens rättigheter, helt eller delvis, utifrån omständigheterna.
1.7 Effekten av ett bestridande
Om domstolen bifaller överklagandet av verkställigheten ska den, enligt artikel 720 i den nya lagen och med beaktande av vad ärendet avser, i förekommande fall ändra eller ogiltigförklara den överklagade verkställighetsåtgärden, besluta att själva verkställigheten ska ogiltigförklaras eller upphöra, eller ogiltigförklara eller förtydliga verkställighetsbeslutet. Om domstolen avslår överklagandet kan klaganden åläggas att betala ersättning för eventuella skador som beror på att verkställigheten försenades, samt böter om överklagandet gjordes i ond tro.
Det slutliga beslutet om huruvida överklagandet ska bifallas eller avslås ska också, på eget initiativ och omedelbart, skickas till exekutionstjänstemannen.
Om överklagandet bifalls är exekutionstjänstemannen skyldig att rätta sig efter de åtgärder som domstolen har vidtagit eller beslutat om.
1.8 Effekten av att svaranden inte bestritt ansökan i tid
Enligt artikel 1025.2 i den nya lagen kan betalningsföreläggandet verkställas trots att det bestrids genom ett överklagande om ogiltigförklaring, och det har provisorisk rättskraft fram till dess att överklagandet har avgjorts. Betalningsföreläggandet vinner laga kraft om det inte överklagas eller om överklagan avslås.
1.8.1 Vad krävs för att få ett verkställbart avgörande?
Betalningsföreläggandet kan verkställas trots att det bestrids genom ett överklagande om ogiltigförklaring, och det har provisorisk rättskraft fram till dess att överklagandet har avgjorts. Ansökan skjuter inte upp verkställigheten. Den kan emellertid skjutas upp på gäldenärens begäran, men bara om säkerhet ställs i form av en deposition. Domstolen fastställer storleken på depositionen. Betalningsföreläggandet vinner laga kraft om gäldenären inte lämnar in någon överklagan eller om överklagan avvisas. Om den domstol som prövar målet bifaller ansökan om ogiltigförklaring kommer den att utfärda ett slutgiltigt beslut om att fastställa betalningsföreläggandet.
För att verkställa beslutet i enlighet med artikel 666 i den nya lagen begär exekutionstjänstemannen, efter att ha registrerat ansökan om verkställighet, att den domstol som utfärdade beslutet ska godkänna verkställigheten. Begäran om godkännande av verkställighet handläggs av domstolen och ett beslut fattas inom stängda dörrar utan att parterna kallas.
När verkställigheten godkänts kan borgenären begära att den exekutionstjänsteman som ansökte om godkännande tillämpar alla rättsliga verkställighetsmetoder för att hävda borgenärens rättigheter.
Domstolen får endast avslå ansökan om godkännande av verkställighet om det är något annat verkställighetsorgan än det anmälda som har behörighet när det gäller ansökan om verkställighet, dess beslut eller, i förekommande fall, handling inte utgör en exekutionstitel enligt lag, handlingen, till skillnad från ett domstolsbeslut, inte uppfyller alla formella lagstadgade krav eller andra krav i särskilda fall som föreskrivs i lag, fordran inte är obestridd, inte uppgår till ett fast belopp och inte kan betalas, gäldenären åtnjuter immunitet mot verkställighet, föreläggandet innehåller bestämmelser som inte kan uppfyllas genom verkställighet, eller om det finns andra rättsliga hinder.
Domstolens beslut att bifalla ansökan om godkännande av verkställigheten kan inte överklagas, men det kan omprövas i samband med att verkställigheten överklagas. Det är bara borgenären som kan överklaga beslutet att avslå begäran, och detta måste göras inom 15 dagar från delgivningen.
Enligt artiklarna 712, 718, 719 och 720 i den nya civilprocesslagen får verkställighet, beslut som utfärdats av exekutionstjänstemannen och alla verkställighetsåtgärder överklagas av dem som berörs eller skadas av verkställigheten. Beslutet om överklagandet kan endast överklagas till Högsta domstolen.
Den behöriga domstolen får skjuta upp verkställigheten till dess att överklagandet, eller någon annan begäran om verkställighet, har avgjorts, om den berörda parten så begär och bara om det finns giltiga skäl.
Om domstolen godkänner överklagandet av verkställigheten kommer den att ändra eller ogiltigförklara den omtvistade verkställighetsåtgärden, besluta att själva verkställigheten ska ogiltigförklaras eller avslutas, eller ogiltigförklara eller förtydliga verkställighetsbeslutet.
Om domstolen avslår överklagandet kan klaganden åläggas att betala ersättning för eventuella skador som beror på att verkställigheten försenades, samt böter om överklagandet gjordes i ond tro.
Det slutliga beslutet om huruvida överklagandet ska bifallas eller avslås ska också, på eget initiativ och omedelbart, skickas till exekutionstjänstemannen.
Om överklagandet bifalls är exekutionstjänstemannen skyldig att rätta sig efter de åtgärder som domstolen har vidtagit eller beslutat om.
1.8.2 Är utslaget slutligt eller är det fortfarande möjligt för svaranden att överklaga?
Se svaret på fråga 1.8.1.