Hoppa till huvudinnehåll

Säkra tillgångar i andra EU-länder

Flag of Romania
Rumänien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
(in civil and commercial matters)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De olika former av säkerhetsåtgärder som finns är beslagtagande, förvarstagande och kvarstad. Säkerhetsåtgärder är domstolsbeslut som utfärdas i syfte att frysa och bevara en gäldenärs tillgångar och förhindra motparten från att förstöra eller avyttra varor, eller från att minska sina tillgångar.

Beslagtagande innebär att man fryser gäldenärens spårbara tillgångar för att återvinna dem när borgenären har erhållit ett verkställighetsbeslut. Civilprocesslagen innehåller flera specialbestämmelser som rör förfarandet för beslagtagande av civila fartyg.

Förvarstagande innebär att tillgångar tas i förvar av en för ändamålet utsedd person.

Tillgångar kan tas i förvar i rättsliga förfaranden beträffande egendomsrätt eller någon annan prioriterad sakrätt, med äganderätt till tillgångar eller med rätt att nyttja eller förvalta gemensam egendom. Domstolen är behörig att besluta att en tillgång ska tas i förvar.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Ett beslut om beslagtagande utfärdas av domstolen och verkställs av en exekutionstjänsteman. Inget tillstånd eller formalitet krävs annat än registreringen. Dessutom sker beslagtagandet utan underrättelse eller föregående delgivning till gäldenären.

Beslut får enbart fattas av den domstol i första instans som är behörig i saken (förvarstagande, kvarstad), av den domstol i första instans som prövar målet eller av domstolen i den domkrets där tillgången finns (förvarstagande). I sådana särskilda förfaranden är det inte obligatoriskt att biträdas av en advokat. Beslut om beslagtagande och kvarstad verkställs av en exekutionstjänsteman. Den utsedda personen i ett ärende om förvarstagande får upprätta alla dokument som krävs för att bevara och förvalta tillgångar, ta emot alla intäkter och belopp som ska betalas och betala såväl löpande skulder som skulder som fastställts genom ett verkställighetsbeslut. De enda förväntade kostnaderna utgörs av domstolsstämpelavgifter, som enligt artikel 11.1 b i regeringens brådskande förordning nr 80 av den 26 juni 2013 om domstolsstämpelavgifter är 100 lei för fordringar som rör säkerhetsåtgärder och 1 000 lei för fordringar som rör beslagtagande av fartyg och flygplan. Borgenären kan bli skyldig att lämna en säkerhetsdeposition som fastställs av domstolen. Om borgenärens fordran inte skriftligen har angetts fastställs säkerhetsdepositionen enligt lag till halva värdet av fordran.

2.2 Huvudförutsättningar

För att kunna besluta om beslagtagande och kvarstad måste ett mål pågå. Vid förvarstagande kan ett beslut om föreläggande utfärdas även om det inte pågår något mål. En borgenär som inte har erhållit något verkställighetsbeslut kan begära att egendom ska tas i förvar eller beläggas med kvarstad om vederbörande kan visa att han eller hon har en fordran.

I brådskande fall kan en begäran om förebyggande beslagtagande av ett fartyg lämnas in även innan en talan väcks i själva sakfrågan.

En domstol får medge förvarstagande eller kvarstad om detta är nödvändigt för att upprätthålla en parts rättigheter och om ett mål pågår gällande äganderätt eller någon annan prioriterad sakrätt, innehav av tillgångar eller nyttjande eller förvaltning av gemensam egendom.

Förvarstagande får medges även om talan i sak ännu inte har inletts rörande en tillgång som gäldenären erbjuder som säkerhet för sin frigivning. Detsamma gäller tillgångar som den berörda personen har rimlig anledning att befara att ägaren kommer att skaffa undan, förstöra eller ändra, samt rörliga tillgångar som utgör borgenärens garanti när denne begär att gäldenären ska försättas i konkurs eller om borgenären har anledning att misstänka att gäldenären kommer att undvika verkställighet eller befarar att tillgångar kommer att skaffas undan eller försämras.

I brådskande ärenden meddelar domstolen efter interna överläggningar ett bindande beslut om en ansökan om beslagtagande/kvarstad, utan att kalla parterna, och fastställer i förekommande fall en säkerhetsdeposition och en frist för att betala denna. En begäran om rättsligt beslagtagande behandlas som ett brådskande ärende och parterna kallas. Om begäran beviljas kan domstolen ålägga käranden att lämna en säkerhetsdeposition, och fasta tillgångar förtecknas i fastighetsregistret.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Banktillgodohavanden, immateriella tillgångar, värdepapper etc. kan beläggas med kvarstad.

Materiella rörliga tillgångar, registrerade fordon, fasta tillgångar etc. kan beslagtas.

Fasta tillgångar, rörliga tillgångar etc. kan tas i förvar.

Pengar, värdepapper eller andra immateriella rörliga tillgångar kan beläggas med rättsligt bindande kvarstad.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som beslagtagits eller belagts med kvarstad får endast återvinnas efter det att borgenären har erhållit ett verkställighetsbeslut.

Ett beslut om kvarstad på fartyg verkställs genom att fartyget kvarhålls av hamnkontoret i den hamn där fartyget befinner sig. I så fall lämnar hamnkontoret inte ut de erforderliga fartygshandlingarna och låter inte fartyget lämna hamnen.

Vite utdöms endast om käranden i ond tro erhåller en säkerhetsåtgärd som är till skada för svaranden. Svaranden/gäldenären kan åläggas en straffrättslig påföljd för underlåtenhet att följa domstolens domar.

Om en gäldenär ställer en tillräcklig garanti får domstolen på gäldenärens begäran upphäva beslutet om kvarstad. Ansökan om frigörande av tillgångar prövas som ett brådskande ärende bakom stängda dörrar, och parterna kallas med kort varsel för en dom.

Om den huvudbegäran som beviljandet av säkerhetsåtgärder grundas på har upphävts, avslagits eller inte längre gäller på grund av en lagakraftvunnen dom, eller om den person som ingav begäran har avstått från att driva målet vidare, kan gäldenären begära att beslutet hävs av den domstol som utfärdade det. Domstolen meddelar ett slutligt avgörande beträffande begäran, utan att kalla parterna.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Vid beslagtagande och kvarstad får tidsfrister som inte omfattar perioden för det föreläggande som domstolen utfärdat fastställas i ett domstolsbeslut (exempelvis tidsfristen för borgenären att lämna en säkerhetsdeposition vid äventyr av vite i form av frigörande av tillgångar).

Föreläggandet gäller till dess att dom meddelats gällande begäran om frigörande av tillgångar om begäran avslås, inte längre gäller eller upphävs, eller, om begäran beviljas, fram till dess att domen verkställs eller till dess att gäldenären har tillhandahållit tillräckliga garantier.

Överklaganden avgörs alltid i parternas närvaro.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Vid beslagtagande och kvarstad måste domen överklagas till högre instans inom fem dagar från den dag den meddelades eller delgavs, beroende på om parterna närvarade vid rättegången eller inte. Om appellationsdomstolen fungerar som domstol i första instans är rättsmedlet ett överklagande. Resultatet av dessa rättsmedel är antingen att tillgångarna frigörs eller att säkerhetsåtgärden fastställs. Alla berörda parter kan invända mot verkställandet av ett beslut om beslagtagande/kvarstad.

Rapportera ett tekniskt problem eller felaktigt innehåll, eller lämna synpunkter på sidan