1 Typer av register i medlemsstaten och som innehåller information som rör arv
- Fastighetsregister
- Folkbokföringsregister – register över medborgarnas civilstånd
- Testamentsregister
- Fordonsregister
- Vapenregister
- Civilt luftfartygsregister
- Fartygsregister
- Värdepappersregister
- Register över försäkrings- och pensionsfonder
- Enhetligt kontoregister
- Domstolsregister
- Insolvensregister
2 Uppgifter som ingår i medlemsstatsregister, enligt förteckningen i punkt 1.
Fastighetsregistren innehåller information om registrerade skiften och ändringar avseende dessa. Där finns också uppgifter om ägande och andra registrerade äganderätter och ändringar avseende dessa. Varje post i fastighetsregistret innehåller ett avsnitt om fast egendom (blad A), ett avsnitt om ägande (blad B) och ett avsnitt om gravationer (blad C). Kontaktuppgifter till det nationella registret finns här: https://oss.uredjenazemlja.hr/public-services/review-lr-bdc.
Det finns inga regionala fastighetsregister. Fastighetsregister sammanställs på nationell nivå och alla fastighetsregister i Kroatien kan konsulteras som ett gemensamt register. Det går att få tillgång till registret från en annan medlemsstat, och samtliga registrerade uppgifter är offentliga och tillgängliga. Tillgången begränsas endast i samband med sökningar som gäller all fast egendom som tillhör en viss fysisk eller juridisk person. Rättsliga myndigheter och det behöriga riksåklagarämbetet får ta del av fastighetsregistrets uppgifter för samtliga delkommuner och göra sökningar på namnet på den registrerade innehavaren av äganderätten till fast egendom, eller på ett identitetsnummer, om förberedandet eller genomförandet vissa domstolsförfaranden eller administrativa förfaranden kräver det.
Finansministeriet och dess skatteförvaltning (Porezna uprava) får konsultera fastighetsregistret direkt och söka i det vid utförandet av uppgifter som ingår i deras verksamhetsområden. Andra offentliga myndigheter kan beviljas denna rätt genom ett beslut av justitieministern, om så krävs för att de ska kunna utföra uppgifter inom sitt ansvarsområde. Behörig domstol kan ge fysiska och juridiska personer som sannolikt har ett rättsligt intresse rätt att få tillgång till och söka bland uppgifterna i de fastighetsregister som domstolen för.
Det organ som ansvarar för registret kan vägra lämna ut information till en annan nationell myndighet om ovanstående krav inte är uppfyllda. Information om ett registrerat testamente måste erhållas via mekanismen för internationell rättslig hjälp.
Den begärande myndigheten från en annan medlemsstat bör lämna följande information: Den avlidna personens för- och efternamn, registreringsnummer och födelsedatum samt stadigvarande bosättningsort. I de flesta fall räcker det med personens id-kortsnummer. Ett e-postmeddelande med institutionens begäran, underskrift och stämpel krävs för att uppgifterna om den avlidna personen ska lämnas ut.
Det går att begära information på vilket språk som helst som förstås av de kroatiska myndigheterna, men svaret kommer att vara på kroatiska. Informationen tillhandahålls i tryck, i form av en undertecknad och stämplad not. Den begärande myndigheten behöver inte betala någon avgift för att erhålla informationen.
Registrering av uppgifter är möjlig endast på grundval av officiella handlingar eller privata handlingar där underskriftens äkthet intygas enligt särskild lagstiftning. Namn på delkommunen, fastighets- eller skiftesbeteckning, post i fastighetsregister och beskrivning av den fasta egendomen måste understrykas för att registerorganet ska kunna identifiera den registrerade egendomen och föra in förändringar av ägarförhållandena avseende den fasta egendomen i samband med arv. Det rättsliga värdet av den information som lagras i registret i vår medlemsstat grundar sig på det faktum att registrering i ett fastighetsregister utgör bevis på äganderätt och det enda beviset på äganderätt till fast egendom.
Folkbokföringsregister är register över medborgarnas civilstånd. I dessa register införs uppgifter om födslar, vigslar och dödsfall. Folkbokföringsregistren förs elektroniskt och handhas direkt av registratorer som arbetar vid folkbokföringskontor. Registratorn i folkbokföringsområdet för den ort där en viss händelse (födelse, vigsel, dödsfall) äger rum registrerar denna i folkbokföringsregistret. När en person dör förs detta in i dödsfallsregistret i efter dödsort och på grundval av en muntlig eller skriftlig rapport eller ett beslut fattat av behörig myndighet. Följande uppgifter registreras i dödsfallsregistret: uppgifter om den avlidna personen, make/maka eller partner till den avlidna personen om han eller hon var gift eller hade en registrerad partner, förnamnen på den avlidna personens föräldrar, förnamn på den person som anmälde dödsfallet samt denna persons stadigvarande bosättningsort eller i förekommande fall namnet på den institution som anmälde dödsfallet. Efter registreringen utfärdar registratorn en dödsattest i enlighet med arvslagen (Zakon o nasljeđivanju) och lämnar in den till behörig domstol. Om den registrator till vilken dödsfallet anmäls inte lyckas hitta all information som krävs för att fylla i dödsattesten, ska registratorn endast lämna in ett utdrag ur dödsfallsregistret. Varken uppgifter om arvingar till en avliden person eller om en avliden persons egendom förs in i dödsfallsregistret.
Enligt arvslagen (Narodne Novine (NN; Kroatiens officiella kungörelseorgan) nr 48/03, 163/03, 35/05, 127/13, 33/15 och 14/19) ska det faktum att ett testamente upprättats, deponerats och deklarerats registreras i det kroatiska testamentsregistret (Hrvatski upisnik oporuka). Det kroatiska testamentsregistret är ett offentligt register och informationen i det registret får inte göras tillgänglig för någon innan testatorn avlidit, med undantag för testatorn själv eller en person som fått testatorns särskilda tillåtelse. Efter testatorns död får notarier, advokater, distriktsdomstolar (općinski sudovi), diplomatiska eller konsulära beskickningar och de personer som upprättade testamentet begära ut information som registrerats i det kroatiska testamentsregistret. Efter testatorns död kan personer eller organ från andra EU-medlemsstater som genomför arvsförfaranden enligt nationella bestämmelser och som behöver information från det kroatiska testamentsregistret begära ut sådan information från registret.
Begäran måste innehålla den avlidna personens förnamn, efternamn och födelsedatum. Ytterligare uppgifter kan tillhandahållas för att underlätta identifieringen av testatorn. När en medlemsstat i Europeiska unionen lämnar in en begäran om sökning i det kroatiska testamentsregistret måste den i begäran ange att arvsförfaranden avseende testatorn har inletts och lämna in en dödsattest som styrker dödsfallet.
Det är Kroatiens notariekammare (Hrvatska javnobilježnička komora) som för det kroatiska testamentsregistret. Bestämmelser om registrets innehåll och hur det ska föras återfinns i reglerna för det kroatiska testamentsregistret (NN nr 135/03, 164/04, 91/19, ”reglerna”). Enligt reglerna ska fakta om upprättande, deponering och deklaration av ett testamente föras in i det kroatiska testamentstregistret. I enlighet med arvslagen tillhandahåller det kroatiska testamentsregistret, för användning i samband med arvsförfaranden och på begäran, information om huruvida ett testamente har deponerats, och i så fall var. På testatorns begäran lämnas information till det kroatiska testmentsregistret av distriktsdomstolar, notarier, advokater, diplomatiska eller konsulära beskickningar och de personer som upprättat testamentet. Det faktum att ett testamente inte har registrerats i det kroatiska testamentsregistret eller inte deponerats någonstans undergräver inte testamentets giltighet. Innehållet i ett testamente förs inte in i det kroatiska testamentsregistret, och det går inte heller att deponera ett testamente i registret. Det som registreras är i stället endast det faktum att ett testamente har upprättats och deponerats hos den behöriga personen eller myndigheten.
Kontaktuppgifter till den kroatiska notariekammaren i Zagreb finns här: https://www.hjk.hr/. Enligt arvslagen ska arvsförfaranden genomföras av domstol eller av en notarie som fungerar som domstolens förvaltare. Under förfarandet begär domstolen, på begäran av arvingen, ut information från behöriga institutioner eller domstolar om den avlidna personens egendom, vilken sammantagen utgör den kvarlåtenskap som ska fördelas mellan arvingarna i enlighet med arvslagen.
Privata och offentliga testamenten, liksom meddelanden rörande arvsförfaranden, registreras i det kroatiska testamentsregistret, beroende på om och i så fall var ett testamente finns sparat. Det faktum att ett testamente har upprättats, deponerats och deklarerats registreras i det kroatiska testamentsregistret. Information om testator, typ av testamente och platsen där det har deponerats, återkallande av testamente, återlämnande av testamente och deklarering av testamente registreras i det kroatiska testamentsregistret. Den kroatiska notariekammaren ingår i medlemsstaternas europeiska nätverk för testamentsregister, vilket gör det lättare att hitta ett testamente som registrerats i ett annat land än det där arvsförfarandet genomförs.
Efter testatorns död får personer eller organ från andra EU-medlemsstater som genomför arvsförfaranden enligt nationella bestämmelser och som behöver information från det kroatiska testamentsregistret begära ut sådan information från registret. I denna bestämmelse avses med arvsförfaranden förfaranden för att fastställa vilka testatorns arvingar är, vad som utgör testatorns kvarlåtenskap, vilka rättigheter arvingarna, legatarierna och andra personer har avseende kvarlåtenskapen, eller för att komma i besittning av egendom som tillhör kvarlåtenskapen och utöva arvingars, legatariers och andra personers rättigheter avseende kvarlåtenskapen eller vidta lämpliga åtgärder för utövandet av arvingars, legatariers och andra personers rättigheter avseende kvarlåtenskapen.
Informationen i registret är inte tillgänglig för allmänheten. Uppgifter om de testamenten som registrerats i registret får begäras ut av testatorn eller en person fått särskilt tillåtelse av testatorn. Efter testatorns död kan notarier, advokater, distriktsdomstolar, diplomatiska eller konsulära beskickningar och de personer som upprättat testamentet också begära ut information från det kroatiska testamentsregistret.
Enligt nationell lagstiftning är den kroatiska notariekammaren det organ som ansvarar för att föra det kroatiska testamentsregistret. Innehållet i ett testamente förs inte in i det kroatiska testamentsregistret, så information om innehållet är inte tillgänglig. För att erhålla information från det kroatiska testamentsregistret måste den begärande myndigheten ange den avlidna personens förnamn, efternamn, födelsedatum och dödsdatum samt tillhandahålla en handling som styrker dödsfallet och bevis på att myndigheten är behörig att genomföra arvsförfarandet i den aktuella medlemsstaten. En dödsattest måste lämnas in. Den begärande myndigheten bör styrka sin behörighet att genomföra arvsförfarandet i den aktuella medlemsstaten. Begäran ska göras på Kroatiens officiella språk.
Informationen får tillhandahållas på ett språk som officiellt används i Kroatien. En avgift måste betalas. En registreringsavgift måste betalas på grundval av ömsesidighet (dvs. en utländsk myndighet måste betala en registreringsavgift för att få tillgång till informationen i det kroatiska testamentsregistret om ett organ eller en notarie från Kroatien måste betala en registreringsavgift för att begära ut information från testamentsregistret i den myndighetens medlemsstat).
Avgiften på 2,65 euro ska betalas till följande girokonto:
IBAN-kod: HR5223600001500056128.
med kroatiska notariekammaren, Radnička cesta 34, Zagreb, Kroatien som mottagare och syftet ”Upisnina za Hrvatski upisnik oporuka (HUO)” (registreringsavgift till det kroatiska testamentsregistret).
En testator måste också, i samband med inlämning av begäran om registrering av ett testamente, betala en registreringsavgift på 13,27 euro.
Det europeiska arvsintyget, översatt till kroatiska, innehåller en beskrivning av den fasta egendomen, dvs. skiftesbeteckning och en beskrivning av den fasta egendomen med skiftet, i enlighet med de uppgifter som finns införda i det kroatiska fastighetsregistret. Obligatoriska uppgifter: skiftesbeteckning och en beskrivning av den fasta egendomen med skiftet, i enlighet med de uppgifter som finns införda i det kroatiska fastighetsregistret samt arvingens för- och efternamn, adress och identitetsnummer.
Enligt kroatisk nationell lagstiftning utgör registrering i fastighetsregister bevis på laglig äganderätt. Kroatien har inte något register över alla europeiska arvsintyg som utfärdats i Kroatien. Vid varje distriktsdomstol finns en förteckning över utfärdade intyg och de personer till vilka bestyrkta kopior av europeiska arvsintyg utfärdats, men endast för det geografiska område där respektive domstol är behörig. Omedelbart efter utfärdande lämnar en notarie in det europeiska arvsintyget till distriktsdomstolen i det område där notarien har sitt säte, så att domstolen kan föra in intyget i förteckningen över europeiska arvsintyg.
Fordonsregistret i inrikesministeriets informationssystem innehåller uppgifter om det provningscentrum där ett fordon har registrerats, fordonets registreringsnummer, registreringsintyg, försäkring, ägare, innehavare och leasingtagare samt teknisk information om fordonet och i förekommande fall införda begränsningar av fordonets användning. Sedan den 1 januari 2018 utförs fordonsregistrering och därtill relaterade uppgifter, i enlighet med trafiksäkerhetslagen (Zakon o sigurnosti prometa na cestama) (NN nr 108/17) och reglerna om registrering och märkning av fordon (Pravilnik o registraciji i označavanju vozila) (NN nr 130/17), vid provningscentrum för fordon, och inte som tidigare vid polisstyrelser eller polisstationer.
Kontaktuppgifter till fordonsprovningscentrumen för fordon finns här: https://cvh.hr/naslovnica/. Uppgifterna i fordonsregistret är inte tillgängliga för allmänheten. Endast den person i vars namn ett fordon är registrerat kan få ut information från fordonsregistret.
Andra personers rätt att få tillgång till informationen i fordonsregistret fastställs på grundval av bestämmelserna om personuppgiftsskydd. Det organ som för registret har enligt nationell lagstiftning rätt att lämna ut information till en annan nationell myndighet under vissa omständigheter. Inrikesministeriet ger nationella kontaktpunkter i andra EU-medlemsstater tillgång till information om fordon och fordonsägare, eller fordonsinnehavare enligt leasingavtal, för utredning av trafikbrott kopplade till trafiksäkerhet samt för bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet.
I vapenregistret finns information om ett vapens ägare (för- och efternamn, födelsedatum och födelseort, stadigvarande bosättningsort, identitetsnummer), registreringen av vapnet (registreringsnummer och registreringsdatum), vapnet (typ, fabrikat och modell, kaliber och fabriksnummer) samt om vapenhandlingar (handlingarnas serienummer, utfärdandedatum och giltighetsdatum).
Endast en person i vars namn ett vapen är registrerat kan få ut information från vapenregistret. Informationen i vapenregistret är inte tillgänglig för allmänheten. Andra personers rätt att få tillgång till informationen i vapenregistret fastställs på grundval av bestämmelserna om personuppgiftsskydd. Information från vapenregistret lämnas ut i syfte att möjliggöra utredning av förseelser och brott och genomförande av administrativa förfaranden. Om det saknas rättslig grund att lämna ut informationen får det organ som ansvarar för registret vägra att lämna ut informationen till en annan nationell myndighet.
Luftfartygsregistret innehåller följande information: a) Ordningsnummer i registret, b) luftfartygets registreringsnummer, c) tillverkarens namn och luftfartygets tillverkarnummer, d) Icao-beskrivning av luftfartygstypen, e) luftfartygets serienummer, f) luftfartygets tillverkningsår (anm.: för luftfartyg bestående av en vinge och en motorförsedd vagn (motoriserad hängglidare/trike) anges informationen under c), e) och f) separat för vingen respektive vagnen), g) luftfartygsoperatör, h) registrerings- och borttagningsdatum för luftfartyget, i) maximal startmassa (MTOM), j) uppgift om tidigare registrering (land, registreringsnummer, datum för avregistrering), k) information om ägare, delägare eller gemensam ägare (nedan kallade ägare) (informationen om luftfartygets ägare omfattar följande: – för- och efternamn, stadigvarande bosättningsort, nationalitet, identitetsnummer för fysisk person, – för- och efternamn, stadigvarande eller tillfällig bosättningsort för fysisk person som är näringsidkare, identitetsnummer, förkortat firmanamn och firmasäte, alternativt företagsnamn eller namn, säte, nationalitet, identitetsnummer för juridisk person, – begränsningar av den fria driften och användningen av ett luftfartyg eller en andel av en ägargemenskap som gäller för ägaren personligen (exempelvis p.g.a. minderårighet, föräldrars rättigheter eller vårdnad, insolvensförklaring), l) sakrätter som belastar luftfartyget eller den immateriella andelen därav, företrädesrätter, begränsningar av användningen, uppgift om de enheter en registerpost åsyftar, datum för mottagande av begäran, belopp i den mån det är relevant för registrering; anteckningar om följande får föras in: införande av registerpost, förbud mot belastning, överlåtelse eller begränsningar av användningen av ett luftfartyg eller en delägarandel. Uppgifter om rättighetshavaren registreras, när det gäller en fysisk person, genom att för- och efternamn, stadigvarande eller tillfällig bosättningsort samt identitetsnummer anges och när det gäller en juridisk person genom att företagsnamn eller namn, säte och identitetsnummer anges. Även de datum då uppgifter förts in, ändrats eller tagits bort samt anteckningar om de införda posterna får införas i registret.
Det nationella registrets kontaktuppgifter:
HRVATSKA AGENCIJA ZA CIVILNO ZRAKOPLOVSTVO, Ulica grada Vukovara 284, 10000 Zagreb, register@ccaa.hr, http://www.ccaa.hr/.
Det finns inga regionala register. Vissa uppgifter är tillgängliga för allmänheten via den kroatiska luftfartsmyndighetens webbplats: http://www.ccaa.hr/hr/popis-registriranih-zrakoplova-94674 (ordningsnummer i registret, ett luftfartygs registreringsnummer, ett luftfartygs tillverkare och tillverkarnummer, ett luftfartygs serienummer, samt, om ägaren är en juridisk person, ägarens namn eller, om ägaren är en fysisk person, endast en anteckning med innehållet ”fysisk person”).
Annan information från det kroatiska civila luftfartygsregistret är tillgänglig a) via direkttillgång b) genom erhållande av ett utdrag med alla eller vissa uppgifter som finns registrerade om ett visst luftfartyg. Registret är offentligt. Alla kan begära tillgång till registret och databasen över handlingar och få utdrag ur registrets huvudbok.
Det organ som för registret har enligt nationell lagstiftning rätt att lämna ut information till en annan nationell myndighet (ett utdrag över alla uppgifter som förts in om ett luftfartyg). Det finns ingen bestämmelse i nationell lagstiftning som ger den kroatiska luftfartsmyndigheten som registeransvarigt organ rätt att vägra att lämna ut information till en annan nationell myndighet. Detta måste beslutas från fall till fall.
Vilka uppgifter som måste lämnas av den begärande myndigheten från en annan medlemsstat för att det ska gå att söka i det aktuella registret beror på sökningens karaktär och den typ av information som efterfrågas. Om begäran gäller ägande eller en operatör måste informationen innehålla för- och efternamnet på en fysisk person eller namnet på en juridisk person. Även när begäran gäller ett visst luftfartyg beror det på typen av sökning vilka uppgifter som behöver anges, men de bör omfatta luftfartygets serienummer. Uppgifter som brukar underlätta identifieringen av det aktuella luftfartyget är: tillverkare och tillverkarnummer, registreringsnummer och andra tekniska uppgifter. Bevis bör omfatta för- och efternamn samt identitetsnummer (personligt identitetsnummer som av det kroatiska finansministeriet tilldelas varje fysisk eller juridisk person av kroatisk nationalitet som utför rättsliga eller administrativa transaktioner i Kroatien, inbegripet registrering i registret). Även om det inte finns något lagstadgat krav på detta bör alla enheter som begär ut information från det kroatiska civila luftsfartygsregistret uppge syftet med begäran, trots att registret enligt luftfartslagen (Zakon o zracnom prometu) (NN nr 69/09, 84/11, 54/13, 127/13, 92/14) är offentligt.
Alla kan begära tillgång till registret och databasen över handlingar och få utdrag ur registrets huvudbok. Det finns ett särskilt förfarande för att begära ut handlingar från den kroatiska luftfartsmyndighetens arkiv, som kräver att sökanden kan visa att han eller hon har ett rättsligt intresse av att erhålla de aktuella handlingarna/kopiorna. Begäran kan lämnas in elektroniskt med en certifierad elektronisk signatur eller per post. Ett utdrag ur registret kan skickas med e-post eller vanlig post. Information kan begäras på kroatiska och engelska. Ett utdrag ur registret utfärdas i strukturerad form, undertecknas och kan skrivas ut eller skickas via e-post på kroatiska och engelska. Om det endast är information som begärs och inte ett utdrag ur registret, tillhandahålls informationen inte i utdragsform utan i form av ett undertecknat brev med den begärda informationen på kroatiska och engelska.
Den begärande myndigheten behöver inte betala någon avgift för att erhålla informationen. Formella och materiella krav för att registrera en förändring av ägarförhållandena avseende registrerad egendom till följd av arv: bevis på ägande av ett luftfartyg (original eller bestyrkt kopia), ett domstolsbeslut eller en handling från ett annat organ som motiverar ändringen eller en privat handling som motiverar ändringen måste lämnas in med hjälp av följande formulär: ALR-FRM-009 Ansökan om införande och ändring av uppgifter i det kroatiska luftfartygsregistret.
Information som behövs för att det organ som ansvarar för registret ska kunna identifiera den registrerade egendomen och registrera ett ägarbyte till följd av arv: luftfartygets registreringsnummer, ordningsnummer i registret, ägare (för- och efternamn/företagsnamn, adress, nationalitet, identitetsnummer). För detta ändamål används följande formulär: ALR-FRM-009 Ansökan om införande och ändring av uppgifter i det kroatiska luftfartygsregistret.
Enligt artikel 4 i luftfartslagen anses registret ge en sann och fullständig bild av ett luftfartygs faktiska och rättsliga ställning. Registret har allmänhetens förtroende. Utdrag ur luftfartygsregistret har det bevisvärde som tillmäts en offentlig handling. Ingen får hävda att de inte kände till en post i registret. En köpare som handlat i god tro utifrån tilltro till registret är rättsligt skyddad i fall där köparen inte känt till eller, beroende på omständigheterna, inte haft tillräckliga skäl att misstänka, att de registrerade uppgifterna var ofullständiga eller skiljde sig från den status som registrerats, så som anges i lagen om skyldigheter och egendomsförhållanden inom luftfart (Zakon o obveznim i stvarnopravnim odnosima u zračnom prometu) (NN nr 63/08, 134/09 och 94/13).
Registreringstjänsten för fartyg (Služba za registre plovnih objekata) lyder under sjösäkerhetsdirektoratet (Uprava sigurnosti plovidbe) vid ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur, och i deras verksamhet ingår bland annat att föra ett register över fartyg för havs- och inlandssjöfart. Fartygsregistret (Upisnik brodova) är inrättat som ett gemensamt register över kroatiska fartyg för havssjöfart, inklusive fartyg under byggnation. Registret förs elektroniskt. Det finns ett system för elektronisk tillgång till informationen i fartygsregistret via den offentliga sökmotorn för fartyg (Javni pretraživač plovila), som finns på webbplatsen för ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur: http://eplovilo.pomorstvo.hr/#/uvidUPodatkeUpisnikaPlovila. Via den offentliga sökmotorn för fartyg kan allmänna och identifierande uppgifter om fartyg, uppgifter om fartygsägare samt om förekomsten av sakrättsliga eller andra belastningar på ett fartyg konsulteras. Följande e-postadress kan också användas för förfrågningar som rör fartygsregistret: upisnik@pomorstvo.hr. Såväl medlemsstater som icke-medlemsstater kan skicka sina förfrågningar till ovannämnda e-postadress eller kontakta detta organs lokala enheter – hamnmyndigheterna (Lucke kapetanije). Hamnmyndigheternas kontaktuppgifter finns på följande webbadress: https://mmpi.gov.hr/more-86/lucke-kapetanije-102/102.
Värdepappers- och clearingcentralen (Središnje klirinško depozitarno društvo d.d.), nedan kallad CDCC) driver en värdepapperscentral, det vill säga ett värdepappersregister med information om emittenter, värdepapper, värdepapperskonton och värdepappersinnehavare. Det innehåller även annan information om kontoförda värdepapper, t.ex. konton, klasser, typer, kvantiteter, äganderätter och innehavare av dessa, begränsningar av äganderätter och historik över poster rörande kontoförda värdepapper i form av ett elektroniskt register.
Samtliga kontaktuppgifter finns här: https://www.skdd.hr/portal/f?p=100:1. CDCC är det enda företaget i Kroatien som fungerar som värdepapperscentral, dvs. ett register över kontoförda värdepapper, och det finns inga separata regionala register i Kroatien. CDCC har rollen som värdepapperscentral, och deras värdepappersregister är det enda som finns i Kroatien. CDCC måste behandla värdepapperscentralens information som affärshemligheter, med undantag för information som måste offentliggöras enligt kapitalmarknadslagen (Zakon o tržištu kapitala) (NN nr 65/18, 17/20, 83/21, 151/22).
Den kroatiska tillsynsmyndigheten för finansiella tjänster (Hrvatska agencija za nadzor financijskih usluga – HANFA) får ta del av information och handlingar som lagras av värdepapperscentralen. På begäran och i enlighet med en särskild lag, nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning får tillgång också beviljas de rättsliga och administrativa myndigheter och organ som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012. Varje person som kan visa att den har ett legitimt intresse kan också få tillgång till information.
Vid arv begär en nationell myndighet vanligtvis information om huruvida en avliden person hade ett öppet värdepapperskonto. Om så är fallet begär myndigheten ut information om vilka värdepapper personen hade, vilken typ av värdepapper det rör sig om och deras antal samt en översikt över betalda och obetalda medel härrörande från bolagshändelser. CDCC får vägra att lämna ut information till en annan nationell myndighet om en begäran inte är tydlig eller fullständig, om en begäran inte innehåller tillräcklig information för att den berörda personens identitet ska kunna fastställas bortom tvivel eller om syftet med begäran inte anges.
En myndighet från en annan medlemsstat får inte söka i CDCC:s register. En myndighet i en annan medlemsstat måste först för CDCC uppge för- och efternamn, identitetsnummer eller andra identifikationsuppgifter, födelsedatum och stadigvarande bosättningsort för den avlidna person som förmodas inneha ett konto eller kontoförda värdepapper, varefter CDCC kan lämna ut den begärda informationen till myndigheten. Den begärande myndigheten ska lämna in en handling som styrker dödsfallet till CDCC, exempelvis en dödsattest eller någon annan handling som enligt lagstiftningen i den begärande staten bekräftar att personen avlidit. Den begärande myndigheten måste styrka att den begär information i enlighet med artikel 66.5 i arvsförordningen.
Begäran måste ha formen av ett undertecknat och stämplat original som skickas per post. Begäran och handlingarna ska vara avfattade på kroatiska med det latinska alfabetet. Handlingar som inte utfärdas på kroatiska måste översättas till kroatiska av en auktoriserad översättare, såvida inte CDCC:s anställda med säkerhet kan fastställa innehållet i begäran och handlingarna utan översättning. Informationen tillhandahålls i ett formellt brev, giltigt utan företagsstämpel eller underskrift, och skickas per post. Informationen tillhandahålls på kroatiska med latinsk skrift samt på engelska. De rättsliga och administrativa myndigheter och organ som fastställs i förordning (EU) nr 909/2014 måste betala en avgift för den begärda informationen.
Överföringar som görs via värdepapperscentralen rör främst förvärv av värdepapper enligt lag, en rättslig transaktion, ett beslut av en domstol eller annan behörig myndighet, genom arv eller på någon annan giltig rättslig grund. En överföring av värdepapper som förvärvats genom arv kan göras enligt ett lagakraftvunnet arvsbeslut eller ett avtal om livslångt underhåll. CDCC får göra en överföring av värdepapper till arvingens konto på grundval av ett lagakraftvunnet arvsbeslut eller en offentlig handling som motsvarar ett arvsbeslut. Beslutet måste vara lagakraftvunnet, tillhandahållas i original och innehålla den information som krävs för att investerarens (testatorns och arvingens) identitet ska kunna fastställas bortom tvivel, så att det inte kan uppstå någon förväxling med en annan investerare. Enligt artikel 530 i kapitalmarknadslagen förvärvas kontoförda värdepapper och de rättigheter som följer av sådana värdepapper på grundval av en giltig rättslig transaktion när denna registreras på förvärvarens konto för kontoförda värdepapper alternativt på ett konto för kontoförda värdepapper som innehas av en annan person för förvärvarens räkning, såvida inte tidpunkten för förvärv definieras på annat sätt genom en särskild förordning.
Registret över försäkrings- och pensionsfonder innehåller för- och efternamn på den som är medlem i en obligatorisk pensionsfond, försäkringens start- och slutdatum, personligt kontonummer i obligatorisk pensionsfond, antalet beräkningsenheter på ett personligt konto, värdet av tillgångarna på ett personligt konto, betalningar till och från fonden, pensionsfondens namn och kategori för den försäkrades fond.
Det nationella registrets kontaktuppgifter: REGOS, Gajeva 5, 10000 Zagreb, https://regos.hr/.
Det finns inga regionala register. Tillgången till informationen i registret är begränsad. Offentligrättsliga organ får begära ut information endast i syfte att utföra uppgifter inom ramen för sin verksamhet. Rättsliga myndigheter och andra användare får begära ut information om de har rätt till det enligt en förordning eller om den person vars information begärs ut har gett sitt samtycke.
Det organ som för registret har behörighet enligt nationell lag att lämna information till en annan nationell myndighet. Detta avser information om medlemmar i obligatoriska försäkringsfonder, antal beräkningsenheter på ett personligt konto, värdet av tillgångarna på ett personligt konto, betalningar till och från fonden, fondens namn och fondkategori.
Den behöriga myndigheten får vägra att lämna ut information till en nationell myndighet som inte genom en förordning fått rätt att samla in sådan information alternativt fått samtycke från den person vars information begärs ut. En myndighet från en annan medlemsstat måste ange för- och efternamn på en avliden fondmedlem, dennes identitetsnummer och registreringsnummer (huvudregistreringsnummer för medborgare).
Den begärande myndigheten behöver inte styrka uppgifterna om den avlidna personen. Den begärande myndigheten behöver inte styrka att den begär information i enlighet med artikel 66.5 i arvsförordningen.
Information kan begäras ut och tillhandahållas via post eller e-post. Information kan begäras på alla Europeiska unionens officiella språk. Informationen tillhandahålls genom ett formellt brev bestyrkt av ansvarig person. Information kan tillhandahållas på kroatiska. Ingen avgift behöver betalas för att erhålla den begärda informationen.
Det finns inga krav när det gäller att ändra äganderätten till ärvda tillgångar på ett personligt konto. Informationen i registret har rättsligt värde som bevis på existensen och värdet av tillgångarna på ett personligt konto.
I artikel 6 i lagen om domstolsregister (Zakon o sudskom registru) (NN nr 1/95 ... 123/23) anges de enheter som måste föras in i domstolsregistret, nämligen offentliga handelsbolag (javna trgovačka društva), kommanditbolag (komanditna društva), ekonomiska intressegrupperingar (gospodarska interesna udruženja), aktiebolag (dionička društva respektive društva s ograničenom odgovornošću), Europabolag (Societas Europaea, SE-bolag), europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), institutioner (ustanove), gemenskaper av institutioner (zajednice ustanova), kooperativ (zadruge), kooperativa föreningar (savezi zadruga), kreditföreningar (kreditne unije) och andra personer som ska registreras enligt lag.
Filialer till dessa enheter förs in i registret om detta föreskrivs i lag. Likvidationstillgångar och konkursbon registreras om så föreskrivs i ovannämnda lag eller en särskild lag.
Den information som förs in i registret anges i artikel 24 i lagen om domstolsregister. Den information som enligt lag ska registreras samt ändringar av denna förs in i registret. Följande information förs in för alla enheter som är föremål för registrering:
1. Registreringsnummer för företag (MBS), identitetsnummer (PIN) och eventuellt EUID.
2. Enhetens företagsnamn, förkortade företagsnamn och översatta företagsnamn alternativt namn, förkortade namn och eventuella översatta namn.
3. Säte (plats) och företagsadress i Kroatien.
4. Affärsmål om det i lag föreskrivs att vissa verksamheter endast får utföras på grundval av samtycke, tillstånd eller annan handling från behörig myndighet.
5. För- och efternamn på de personer som har rätt att företräda enheten, deras identitetsnummer, stadigvarande bosättningsort och formen för företrädandet.
6. Filialer.
7. Datum för inlämning av en fullständig årsredovisning samt det räkenskapsår som den inlämnade redovisningen avser, om offentliggörande av dessa handlingar föreskrivs.
8. Poster.
9. Rättslig struktur.
10. Datum för antagande av stiftelseurkund (stadgar, bolagsordning, konstituerande akt eller annan handling) samt datum för och sammanfattningar av ändringar av sådana handlingar.
11. Enhetens varaktighet om den är begränsad
12. Förändringar av enhetens status.
13. Uppkomst av skäl att upplösa enheten.
14. Likvidation.
15. Enhetens fortsättning.
16. Konkurs – beslut fattade av konkursdomstol.
17. Uppgörelser före konkurs – beslut om att inleda förfaranden för att nå en uppgörelse före konkurs, beslut om att avbryta förfaranden för att nå en uppgörelse före konkurs och beslut om godkännande av uppgörelse före konkurs.
18. Upplösning av enheten, skäl till upplösning eller avregistrering, särskilt a) rättslig grund, eventuella uppgifter om rättslig efterträdare, b) beslut om avsikten att inleda ett avregistreringsförfarande, c) beslut om att avbryta ett avregistreringsförfarande, d) beslut om avregistrering.
19. E-postadress.
Grundare och bolagsmän förs in i registret om detta föreskrivs i lag. Följande information förs in i registret för likvidationstillgångar eller konkursbo: För- och efternamn, identitetsnummer och stadigvarande bosättningsort för inhemska fysiska personer eller, för utländska fysiska personer, eventuell tillfällig bosättningsort. Företagsnamn eller namn, säte, registreringsnummer för företag (MBS), identitetsnummer och eventuellt EUID för juridiska personer eller, för utländska juridiska personer, motsvarande uppgifter.
Datum för inlämning av årsredovisning, personuppgifter och stadigvarande bosättningsort för fysiska personer samt ändringar av denna information kan laddas ned i elektronisk form från finansmyndigheten (Financijska agencija), folkbokföringsregister.
Kontaktuppgifter till det nationella registret finns här: https://sudreg.pravosudje.hr/registar/f?p=150:1, https://sudreg.pravosudje.hr/registar/f?p=150:107:0:::NO, https://sudovi.hr/hr/o-sudovima/sudovi-republike-hrvatske.
Registret förs av handelsdomstolar (trgovački sudovi) (nedan kallade registerdomstolar (registarski sudovi)). Registret är permanent. Det består av ett huvudregister och en dokumentdatabas. Huvudregistren förs elektroniskt. Samtliga huvudregister är sammankopplade till en gemensam databas för Kroatien. Ett domstolsregister är ett offentligt register som innehåller information och handlingar om enheter som enligt lag ska föras in i registret. Handelsdomstolar är specialdomstolar som handlägger registerärenden och för domstolsregister. I Kroatien finns det domstolsregister vid handelsdomstolarna i Bjelovar, Osijek, Rijeka, Varaždin, Zagreb, Dubrovnik, Pazin, Split och Zadar. Ett domstolsregister är ett offentligt register som innehåller information och handlingar om enheter som enligt lag ska föras in i registret. Registret förs av handelsdomstolarna.
Det kroatiska registret utformades med det österrikiska registret (Firmenbuch) som förlaga, och var det första elektroniskt förda registret i Kroatien. Informationssystemet för domstolsregister har använts vid alla handelsdomstolar sedan den 17 mars 1995. Systemet bygger på modern, robust, skalbar och säker Oracle-teknik med en arkitektur i tre lager. Användarna kommer enkelt åt systemet via en webbläsare.
Systemet är direkt kopplat till det centrala identitetsnummersystemet, finansmyndighetens register över årsredovisningar, e-Tvrtka (e-företag), eSpis (e-arkiv) och systemet för kostnadsfri rättshjälp. Registrets gemensamma databas är en del av systemet, som utgör en central punkt för lagring av registerdomstolarnas registrerade information och statistik och de dokument som lagras elektroniskt i dokumentdatabasen. Den gemensamma databasen för Kroatien är tillgänglig dygnet runt.
Sedan den 8 juni 2017 har det kroatiska domstolsregistret varit kopplats till systemet för sammankoppling av företagsregister (BRIS). Det går att söka efter företag, särskilt aktiebolag, på samtliga EU-språk via EU:s e-juridikportal.
Användaren har kostnadsfri tillgång till en uppsättning grundläggande uppgifter. Bland dessa ingår företagets namn, säte, typ, registreringsnummer, myndighet där företaget är registrerat, medlemsstat där företaget är registrerat samt företagets registreringsnummer och unika identitetsbeteckning (EUID). EUID är ett unikt enhetsnummer som består av en landskod, en nationell registerkod och enhetens registreringsnummer. Användarna kommer också att kunna begära ut och erhålla elektroniska kopior av handlingar som finns i företagsregister i hela EU, inledningsvis dock endast de handlingar som är tillgängliga kostnadsfritt. Eftersom de flesta medlemsstater tar ut en avgift för att tillhandahålla dessa handlingar kommer BRIS i framtiden även att omfatta möjligheten att betala för information och handlingar online.
Enligt artikel 4.1 och 4.2 i lagen om domstolsregister är registret offentligt. Vem som helst kan, utan att behöva påvisa ett rättsligt intresse, ta del av informationen i huvudboken, de handlingar som en post i registret grundar sig på och andra handlingar och uppgifter som lagras i dokumentdatabasen (med undantag för handlingar som enligt lag inte omfattas av principen om allmän tillgänglighet) och begära utdrag, bestyrkta kopior eller utskrifter av handlingar och information som lagrats i dokumentdatabasen. Utdrag ur domstolsregistrets huvudbok, liksom handlingar och uppgifter från dokumentdatabasen, kan erhållas elektroniskt via domstolsregistrets webbplats.
Enligt artikel 4.3, 4.4 och 4.5 i lagen om domstolsregister ska en utskrift, en kopia, ett utdrag eller ett intyg utfärdas inom åtta dagar efter det att en begäran har gjorts. På särskild begäran kan ett utdrag med information för en viss period eller ett historiskt utdrag erhållas. Ett sådant utdrag innehåller alla uppgifter som registrerats från den dag då ett företag infördes i registret till den dag då utdraget utfärdas. En registerdomstol får inte kräva att personer som begär tillgång till huvudboken och handlingarna, alternativt en utskrift, en kopia, ett utdrag eller ett intyg, ska ange skälet till eller syftet med begäran. Varje registerdomstol måste göra det möjligt att utöva rätten att ta del av information eller erhålla utdrag ur den huvudbok som förs elektroniskt och att ta del av och erhålla handlingar och information som finns, i pappersformat eller elektroniskt format, i dokumentdatabasen, oavsett i vilket register den berörda enheten är registrerad, och i dokumentdatabasen i förekommande fall. Det måste vara möjligt att avgiftsfritt ta del av offentlig information i huvudboken och offentliga handlingar i elektronisk form i dokumentdatabasen via registrets webbplats. Elektroniska utdrag måste undertecknas med en kvalificerad elektronisk underskrift.
Enligt artikel 4a i lagen om domstolsregister ska informationen i huvudboken och i dokumentdatabasen göras tillgängliga för de nationella myndigheterna på elektronisk väg. Informationen i huvudboken är tillgänglig för alla på begäran, i maskinläsbar form och mot en avgift. Den kroatiska regeringen föreskriver genom ett beslut tillvägagångssätt, villkor och storleken på det avgiftsbelopp som avses i punkt 2 i den artikeln. Inom ramen för det beslut som avses i punkt 3 i den artikeln får den kroatiska regeringen också föreskriva undantag från avgiften. Den gemensamma databasen för Kroatien måste vara tillgänglig dygnet runt. Informationen i huvudboken och i dokumentdatabasen måste göras tillgängliga för de nationella myndigheterna på elektronisk väg.
Information kan begäras på kroatiska. Informationen tillhandahålls i ett elektroniskt utdrag som måste undertecknas med en kvalificerad elektronisk underskrift. I dekretet om domstolsavgifter (Uredba o Tarifi sudskih pristojbi) (NN nr 37/23) fastställs beloppen för de avgifter som ska erläggas i samband med domstolsförfaranden.
Avgiftsbeloppen anges i tariffen för domstolsavgifter, som utgör en integrerad del av det ovan nämnda dekretet.
Registrering i domstolsregistret
Tariff nr 26
1. Avgiften för företagsregistrering är 39,82 euro.
2. Avgiften för registrering av ett enkelt aktiebolag (jednostavno društvo s ograničenom odgovornošću) är 3,98 euro.
3. Avgiften för registrering av en ändring av informationen är 19,91 euro.
4. Avgiften för registrering av en ändring av informationen om ett enkelt aktiebolag är 3,98 euro.
5. Avgiften för införande av information och meddelanden i domstolsregistret för offentliggörande på domstolsregistrets webbplats är 13,27 euro.
6. Avgiften för beslut som meddelas av domstolen på elektronisk väg via e-Tvrtka-systemet är motsvarande hälften av det belopp som anges under detta tariffnummer.
Anmärkning:
1. Om registrering av fler än en post gällande samma enhet begärs ska avgift avläggas en gång för samtliga poster.
2. Inga avgifter tas ut för poster som rör konkurs eller likvidation.
3. Inga avgifter tas ut för att registrera e-postadressen till en registrerad enhet.
4. Inga avgifter tas ut för registrering av ändringar av företagsadress/säte, personuppgifter för styrelseordförande och styrelseledamöter, information om kommande bidrag och betalningar samt e-postadress för en registrerad enhet.
Registrering av filial
Tariff nr 27
1) Avgiften för ansökan om registrering av en filial till en registrerad enhet är 13,27 euro.
2. Avgiften för registrering av en filial är 33,18 euro.
3. Avgiften för registrering av en ändring av informationen om en filial är 13,27 euro.
Anmärkning: Ansökan om registrering och registrering av en huvudfilial vars grundare är en utländsk person eller registrering av en enda filial i Kroatien vars grundare är en utländsk person omfattas av de avgifter som anges i denna tariff.
Kopia, utskrift, intyg och skriftligt meddelande från domstolsregistret.
Tariff nr 28
1. Avgiften för utfärdande av kopior eller utskrifter från domstolsregistret är 0,66 euro per påbörjad sida.
2. Avgiften för utfärdande av intyg eller skriftliga meddelanden rörande information i domstolsregistret är 1,33 euro.
Anmärkning:
1. Inga avgifter tas ut för en skrivelse där utdrag, kopia, utskrift, intyg eller skriftligt meddelande begärs ut.
2. Inga avgifter tas ut för utfärdande av ett aktuellt och/eller historiskt utdrag ur domstolsregistret.
Insolvensregistret är ett offentligt elektroniskt register som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden. Det syftar till att förbättra tillhandahållandet av information till berörda borgenärer och domstolar om inledande av insolvensförfaranden. Insolvensregistret har varit tillgängligt sedan den 26 juni 2018 i enlighet med förordningen. Information om vissa aspekter av insolvensförfarandet är väsentligt för borgenärer, så som tidsfrister för att anmäla fordringar eller för att överklaga beslut. I insolvensregistret beräknas dock inte dessa tidsfrister från fall till fall; i stället anges kriterierna för att beräkna tidsfristerna.
I förordningen fastställs de typer av information som ska offentliggöras i insolvensregistret avseende förfaranden före konkurs, konkursförfaranden, konkursförfaranden för konsument och förfaranden för tvångsförvaltning av företag som är systemviktiga för Kroatien. Därmed finns följande information tillgänglig:
a. Datum då ett insolvensförfarande inleddes.
b. Domstol vid vilken ett insolvensförfarande har inletts och ärendenummer.
c. Typ av insolvensförfarande, av de typer som förtecknas i bilaga A till förordningen.
d. Uppgift om huruvida behörigheten att inleda förfarandet grundas på artikel 3.1, 3.2 eller 3.4 i förordningen.
e. Om gäldenären är ett företag eller en juridisk person, gäldenärens namn, registreringsnummer, identitetsnummer, säte, eller om detta avviker, postadress.
f. Om gäldenären är en enskild person, gäldenärens namn, identitetsnummer och postadress.
g. Följande uppgifter om den insolvensförvaltare som utsetts under förfarandet: namn, postadress, e-postadress.
h. Tidsfrist för anmälan av fordringar eller hänvisning till kriterierna för hur denna tidsfrist beräknas.
i. Datum – i förekommande fall – för huvudinsolvensförfarandets avslutande.
j. Domstol vid vilken och, i förekommande fall, tidsfrist inom vilken ett överklagande av beslutet om att inleda insolvensförfarande ska ges in, via hänvisning till kriterierna för beräkningen av denna tidsfrist.
I artikel 2 i reglerna för insolvensregistret (Pravilnik o Registru nesolventnosti) (NN nr 1/19) anges det att registret är en elektronisk databas som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (nedan kallad förordningen) i syfte att offentliggöra information om insolvensförfaranden. Registret innehåller information om följande:
1. Inledda konkursförfaranden för konsument där beslutet om att inleda förfarandet utfärdades efter den 1 januari 2016. 2. Inledda förfaranden före konkurs och konkursförfaranden där beslutet om att inleda förfarandet utfärdades efter den 1 september 2015.
3. Inledda förfaranden för tvångsförvaltning av företag som är systemviktiga för Kroatien (nedan kallat tvångsförvaltningsförfarande) där beslutet om att inleda förfarandet utfärdades efter den 7 april 2017. Informationen i registret kan laddas ned elektroniskt från det informationssystem där uppgifter om konkursärenden sparas (eSpis).
I artikel 3.1 i reglerna för insolvensregistret föreskrivs att följande uppgifter ska föras in i registret för alla konkursförfaranden för konsument:
1. Konsumentens för- och efternamn.
2. Konsumentens identitetsnummer.
3. Stadigvarande bosättningsort.
4. Om beslutet om att inleda konkursförfarandet för konsument har utfärdats för en konsument som omfattas av artikel 4.3 i konsumentkonkurslagen (Zakon o stečaju potrošača): namn, registreringsnummer, säte och företagsadress.
5. Namnet på den domstol som inledde konkursförfarandet för konsument, ärendenummer och datum för beslutet om att inleda ett konkursförfarande för konsument.
6. Typ av insolvensförfarande, av de typer som förtecknas i bilaga A till förordningen.
7. Uppgift om huruvida behörigheten att inleda förfarandet grundas på artikel 3.1, 3.2 eller 3.4 i förordningen.
8. Information om förvaltaren.
9. Tidsfristen för att anmäla fordringar.
10. Datum för beslut om att avsluta konkursförfarandet för konsument och datum då det beslutet vann laga kraft.
11. Namnet på den domstol vid vilken ett beslut om att inleda ett konkursförfarande för konsument kan överklagas samt tidsfrist för att göra en sådan överklagan.
12. Övervakningsperioden.
13. Datum för beslut om befrielse från resterande skulder alternativt avslag på sådan befrielse samt datum då det beslutet vann laga kraft.
14. Datum för beslut om upphävande av konsumentens befrielse från resterande skulder samt datum då det beslutet vann laga kraft.
I artikel 3.2 i reglerna för insolvensregistret föreskrivs att följande uppgifter ska föras in i registret för alla förfaranden före konkurs och konkursförfaranden:
1. Företagsnamn eller namn, registreringsnummer, identitetsnummer, säte och företagsadress för en juridisk person.
2. För- och efternamn, registreringsnummer, identitetsnummer, säte och företagsadress samt adress (stadigvarande bosättningsort) för en gäldenär som är en enskild person.
3. Den information som avses i punkt 1, styckena 5–14 i den ovan nämnda artikeln.
Följande information ska föras in i registret vid varje tvångsförvaltningsförfarande:
1. Företagsnamn, identitetsnummer, säte och företagsadress för en gäldenär.
2. Företagsnamn, identitetsnummer, säte och företagsadress för samtliga närstående företag och dotterbolag.
3. Den information som avses i punkt 1, styckena 5–9 i den ovan nämnda artikeln.
4. Datum för beslut om att avbryta ett tvångsförvaltningsförfarande eller om att godkänna respektive avvisa en uppgörelse samt datum då det beslutet vann laga kraft.
5. Namnet på den domstol vid vilken ett beslut om att avbryta ett tvångsförvaltningsförfarande eller om att godkänna respektive avvisa en uppgörelse kan överklagas samt tidsfrist för att göra en sådan överklagan.
Kontaktuppgifter till det nationella registret: https://nesolventnost.pravosudje.hr. För teknisk hjälp med insolvensregistret, kontakta helpdesk@pravosudje.hr.
De domstolar som genomför förfarandena ansvarar för all registerinformation. I den andra fasen av projektet för sammanlänkning av insolvensregister (Insolvency Register Interconnection, IRI) i Europa kommer nationella insolvensregister att länkas samman via den europeiska e-juridikportalen. Information kan tillhandahållas på kroatiska.
Ingen registrering krävs för att få tillgång till insolvensregistret, och det är avgiftsfritt att ta del av informationen. Justitieministeriet tar inte ut någon domstolsavgift för att utfärda ett intyg från insolvensregistret.
3 Tillgång till information om bankkonton
Information om de konton som förs av banker och andra finansinstitut finns i det samlade kontoregistret (Jedinstveni registar računa), som regleras i lagen om indrivning av medel (Zakon o provedbi ovrhe na novčanim sredstvima) (NN nr 68/18, 02/20, 46/20 och 47/20). Det samlade kontoregistret är en elektronisk databas med information om följande: Samtliga konton och insättningar med fast löptid, insättningar i bosparande och insättningar i kreditföreningar. Utöver information om penningmedel innehåller det samlade kontoregistret även uppgifter om följande: alla fysiska och juridiska personers bankfack; verkliga huvudmän för juridiska personer som är kontoinnehavare, för insättningar med fast löptid och för bankfack, i enlighet med definitionen i lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism; fysiska personer som är behöriga att använda medel på konton och insättningar med fast löptid, insättningar i bosparande och insättningar i kreditföreningar samt fysiska personer som använder bankfack.
Uppgifter om den behöriga myndighet som för registret: Det samlade kontoregistret förs av finansmyndigheten, som är den juridiska person som vidtar åtgärder i verkställighets- och säkerhetsförfaranden och genomför indrivning av medel enligt verkställighetslagen (Ovršni zakon) (NN nr 112/2012, 25/2013, 93/2014, 73/2017) och lagen om indrivning av medel.
Myndighetens kontaktuppgifter: Financijska agencija, 10000 Zagreb, Ulica grada Vukovara 70, identitetsnummer: 85821130368, e-postadress: jrr@fina.hr. information: avgiftsfritt telefonnummer: 0800 0080, e-postadress: info@fina.hr.
Arvsförfaranden genomförs i Kroatien av domstolar och notarier som domstolens förvaltare. På skriftlig begäran får dessa aktörer från finansmyndigheten tillgång till (konfidentiella) ägandeuppgifter om en konsuments (en avliden persons) konton och om alla eventuella andra penningmedel som personen har, på en bank eller ett annat finansinstitut, såsom en hypoteks- eller kreditförening.
Behöriga domstolar och notarier måste lämna in en korrekt ifylld begäran om information från det samlade kontoregistret till finansmyndigheten (notarier måste också lämna in ett beslut från den behöriga domstolen som visar att notarien anförtrotts att genomföra arvsförfarandena). Finansmyndigheten tillhandahåller information om eller en översikt över konsumentens konton. Behöriga domstolar erhåller informationen avgiftsfritt, medan notarier som anförtrotts genomförandet av arvsförfaranden betalar en avgift i enlighet med finansmyndighetens gällande prislista. Prislistan antas av finansmyndighetens styrelse i samförstånd med finansministern. Gällande prislista finns på finansmyndighetens officiella webbplats.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 av den 25 november 2020 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagning) (omarbetning) (nedan kallad förordningen om bevisupptagning) ska en framställning om bevisupptagning översändas av den domstol där förfarandet har inletts eller planeras (ansökande domstol) direkt till den behöriga domstolen i en annan medlemsstat (anmodad domstol). Om arvsförfaranden inleds eller planeras i en EU-medlemsstat ska alltså den behöriga domstolen i den staten inkomma med en begäran om information om testatorns konton till domstolen i Kroatien. Finansmyndigheten kommer att tillmötesgå den kroatiska domstolens skriftliga begäran och kostnadsfritt tillhandahålla denna domstol informationen.
Det finns inga reglerade skäl för finansmyndigheten att vägra tillmötesgå en behörig domstols eller notaries begäran om information om konton i syfte att genomföra arvsförfaranden. Emellertid kommer finansmyndigheten att returnera en begäran som den inte kan tillmötesgå till följd av att begäran inte innehåller tillräcklig information för att identiteten hos den person vars uppgifter efterfrågas ska kunna fastställas bortom tvivel eller om informationen är ofullständig eller felaktig.
Om arvsförfaranden har inletts i en EU-medlemsstat ska den behöriga domstolen i den staten inkomma med en begäran om information om testatorns konton till domstolen i Kroatien. En begäran om ägandeuppgifter (i form av ett formulär eller annat skriftligt format, e-postmeddelande eller brev) ska innehålla följande: För- och efternamn på den person som arvsförfarandet gäller (den avlidna personen), identitetsnummer, begärda uppgifter och leveranssätt (via post, via fax eller elektroniskt).
Behöriga domstolar och notarier som anförtrotts genomförandet av arvsförfaranden måste lämna in en korrekt ifylld begäran om information från det samlade kontoregistret. Notarier måste dessutom lämna in ett beslut från den behöriga domstolen som visar att notarien anförtrotts att genomföra arvsförfarandena.
Behörig myndigheten i en annan medlemsstat behöver inte bifoga ett europeiskt arvsintyg för att erhålla information om den avlidna personens konton i Kroatien. Om behörig myndighet i en annan medlemsstat begär upplysningar om den avlidna personens konton i Kroatien ska artikel 3.1 i förordningen om bevisupptagning tillämpas. Enligt artikel 3.1 i förordningen om bevisupptagning ska en framställning om bevisupptagning översändas av den domstol där förfarandet har inletts eller planeras (ansökande domstol) direkt till den behöriga domstolen i en annan medlemsstat (anmodad domstol).
Om uppgifter begärs ut av en person från en annan medlemsstat måste den behöriga domstolen i den staten lämna in en begäran om information om testatorns konton till domstolen i Kroatien, i ett formulär eller annan skriftlig form, i ett e-postmeddelande eller i ett brev. Om en person som begär ut uppgifter och den som anmodas tillhandahålla uppgifterna båda är från Kroatien kan uppgifter från det samlade kontoregistret begäras ut via post, via fax eller elektroniskt. Information från det samlade kontoregistret överlämnas till den begärande personen personligen vid finansmyndighetens närmaste kontor eller översänds med post, med fax eller elektroniskt, beroende på vad personen uppgett i begäran om information.
Information kan begäras på kroatiska och engelska. Informationen tillhandahålls på Kroatiens officiella språk, dvs. kroatiska, med latinsk skrift.
Finansmyndigheten tar inte ut någon avgift för information som den tillhandahåller den behöriga myndighet som genomför arvsförfaranden.
4 Tillgång till register över immateriella rättigheter
Offentliga register över industriell äganderätt i Kroatien förs elektroniskt av statens immaterialrättsmyndighet (Državni zavod za intelektualno vlasništvo) i enlighet med bestämmelserna om skydd av industriell äganderätt i Kroatien (dessa register kallas nedan ”e-register”). I e-registren över industriell äganderätt finns information om ansökningar och industriella rättigheter som beviljats på Kroatiens territorium på grundval av det nationella systemet och de internationella systemen för skydd av varumärken och industriella formgivningar (Madridsystemet respektive Haagsystemet). Registren omfattar dock inte information om ansökningar och rättigheter som beviljats på grundval av enhetliga system för hela Europeiska unionens territorium (EU-varumärken och registrerade EU-formgivningar); sådan information finns i motsvarande register vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.
E-registren kan användas avgiftsfritt och utan föregående registrering. Eftersom vissa uppgifter först måste offentliggöras officiellt införs dessa i e-registret först efter det att de har offentliggjorts. Informationen uppdateras i takt med utgivningen av det officiella kungörelseorganet, dvs. varannan vecka.
Informationen i e-registren avser följande industriella rättigheter: patent, bruksmodeller, tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel, kretsmönster för halvledarprodukter, varumärken och industriella formgivningar samt geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar som registrerats hos myndigheten (för vilka skydd inte föreskrivs i särskilda bestämmelser) – för övriga beteckningar hänvisas till följande webbplats från jordbruksministeriet.
Det finns inget upphovsrättsregister, eftersom upphovsrätt inte förvärvas genom registrering utan tillfaller upphovspersonen helt enkelt genom att han eller hon skapar ett verk som omfattas av upphovsrätten.
Statens immaterialrättsmyndighets webbplats finns här: www.dziv.hr. Du når registren via följande länk: https://www.dziv.hr/hr/e-usluge/e-registri/.
För upplysningar, kontakta: info@dziv.hr.
5 Övriga register med information som rör arv
Utöver information om bankkonton och penninginsättningar i banker och andra finansinstitut kan finansmyndigheten (Fina – Financijska agencija, 10000 Zagreb, Ulica grada Vukovara 70, identitetsnummer: 85821130368, e-postadress: jrr@fina.hr, information: avgiftsfritt telefonnummer: 0800 0080, e-postadress: info@fina.hr), på begäran och när syftet är genomförande av arvsförfaranden, också tillhandahålla behörig myndighet information om eventuella obetalda skulder som varit föremål för indrivning från testatorns konton och medel av finansmyndigheten, detta med tanke på att arvingen inte bara ärver egendom utan också tar över obetalda skulder.
6 Tillgång till information om slutna testamenten och testamenten som inte behöver registreras
Ett testamente får enligt kroatisk lagstiftning upprättas utan att registreras. Ett testamente kan förvaras av en domstol, en notarie, en diplomatisk eller konsulär beskickning, en advokat eller en fysisk eller juridisk person. Ett testamente som tas emot för förvaring läggs i ett separat kuvert och förseglas. Ett intyg som visar att testamentet tagits emot för förvaring utfärdas. Innehållet i ett testamente får inte avslöjas innan arvsförfarande inleds.
Den domstol som genomför arvsförfarandet måste utan dröjsmål begära ut all information om den avlidna personens eventuella testamenten från det kroatiska testamentsregistret samt anmoda den person eller det organ som ansvarar för att förvara testamentet att översända det till domstolen.
Om den domstol som tar emot testamentet finner att den person som skrivit testamentet har dött eller förklarats död, öppnar den testamentet utan att skada förseglingen, läser det och registrerar det. Testamentet öppnas och läses i närvaro av två personer som kan innefatta arvingarna. Testamentet kan deklareras i närvaro av arvingar, legatarier eller andra personer som utövar en rättighet avseende kvarlåtenskapen och som önskar en kopia av testamentet. Den distriktsdomstol som mottagit testamentet ska öppna och läsa det, även om en annan distriktsdomstol eller ett utländskt organ ansvarar för arvsförfarandena.