Digitaliseringsförordningen – underrättelser från medlemsstaterna

Artikel 17.1 a – Uppgifter om nationella it-portaler, i förekommande fall

a) Den nationella it-portalens namn och en länk till den

1. Domstolsportalen

2. Den nationella elektroniska ärendeakten

b) Information om huruvida endast medborgare och/eller bosatta och/eller juridiska personer som är etablerade i Rumänien har tillgång till portalen eller om sådan tillgång beviljas utländska medborgare och/eller utrikes bosatta, och juridiska personer som är etablerade i ett annat medlemsland, samt om advokater eller ombud i andra medlemsländer också beviljas tillgång till nationella it-portaler

1. Det är en informationsportal och därför har alla tillgång till den, men det bör noteras att informationen endast visas på rumänska.

2. Eftersom det krävs ett personligt id-nummer för att få tillgång till portalen har endast rumänska medborgare tillgång till den, samt deras ombud (advokater) under förutsättning att de lämnar in en fullmakt till domstolen.

c) Portalens syfte

1. För att ta reda på information om pågående mål (målnummer, målets föremål, parter, förhandlingsdatum, förfarandesteg, sammanfattningar) och uppgifter om alla domstolar.

2. För att ta del av akten i elektronisk form, överlämna rättegångshandlingar och inge handlingar i ett visst ärende.

d) Metoder för identifiering av användarna

1. Användare behöver inte logga in.

2. Tvåstegsautentisering med personligt id-nummer, telefonnummer och e-postadress.

e) Vilka särskilda krav gäller för att använda portalen, om sådana finns?

1. Ej tillämpligt.

2. Inga.

Artikel 17.1 b – Nationell rätt om videokonferens i frågor på privaträttens område

a) Information om tillämplig nationell lagstiftning och tillämpliga nationella förfaranden, inbegripet tillämpliga processuella rättigheter och skyddsåtgärder, för att genomföra en förhandling med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation

Den inhemska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om hållande avförhandlingar med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation.

a) Information om huruvida endast domstolar har tillstånd att anordna videokonferenser i enlighet med artikel 5 i förordningen eller om denna möjlighet även finns för andra myndigheter; information om huruvida andra myndigheter också kan åberopa artikel 5 som rättslig grund för att organisera videokonferenser, uppgifter om dessa myndigheter och tillämpliga förfaranden

Den inhemska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om genomförande avförfaranden med hjälp av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation. Enligt artikel 212 i civilprocesslagen (Codul de procedură civilă) (Plats för rättegången) äger rättegången rum där domstolen är belägen om inte annat föreskrivs i lag.

c) Information om huruvida nationell lagstiftning tillåter behörig domstol eller person att fastställa datum för förhandling på eget initiativ

Beslut om muntliga vittnesmål eller förhör kan fattas på domstolens eget initiativ, men i nationell lagstiftning föreskrivs inte möjligheten för sådan bevisupptagning med hjälp av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation.

d) Information om den videokonferensteknik som finns tillgänglig i Rumänien, eller den vanligaste plattformen eller lösningen som används för videokonferenser

Den tillgängliga tekniken är anpassade internutvecklade it-lösningar, Zoom, Teams osv. som integrerar flera plattformar för videokonferens via en anslutningsenhet. För att schemalägga och genomföra videokonferenser använder domstolarna en it-plattform/-lösning som integrerar flera specifika plattformar (Zoom, Teams osv.) via en anslutningsenhet.

e) Information om förfarandekrav när en part lägger fram ett yttrande om användningen av videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation vid förhandlingen

I inhemsk lagstiftning föreskrivs ingen möjlighet att lägga fram ett yttrande om användningen av videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation.

f) Information om huruvida nationell lagstiftning föreskriver inspelning av förhandlingen och, om så är fallet, information om lagring och spridning av inspelningen

I nationell lagstiftning – artikel 231.4–231.6 i civilprocesslagen (Förhandlingsdokumentation, Förhandlingsinspelning) – föreskrivs inspelning, lagring och spridning av ljudinspelningar men inte videoinspelningar.

I artikel 15 i lag nr 304/2022 om rättssystemet föreskrivs möjligheten till ljud- eller videoinspelning.

Artikel 15

1. Förhandlingar ska spelas in av domstolen med hjälp av video- eller ljudteknik.

2. Under förhandlingen ska rättssekreteraren föra anteckningar om förfarandets genomförande. Parterna får begära att anteckningarna ska läsas och undertecknas av rättens ordförande.

3. I slutet av förhandlingen ska var och en av parterna i förfarandet på begäran få en kopia av rättssekreterarens anteckningar.

4. Transkriptioner av muntliga vittnesmål som har avlagts under rättegången och som registreras automatiskt via it-teknik, om sådan teknik finns tillgänglig vid domstolen, ska på begäran överlämnas till parterna av rättssekreteraren om inte annat följer av domstolarnas interna rättegångsregler.

5. Akter för pågående mål ska upprättas och arkiveras i pappersform.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 ska den nationella elektroniska ärendeakten införas vid domstolarna, med förbehåll för de villkor som fastställs i den förordning som antagits genom ett gemensamt beslut av justitieministern och ordföranden för Högsta domstolen (Înalta Curte de Casație și Justiție) med godkännande av Högsta rättsrådet (Consiliul Superior al Magistraturii). Förordningen möjliggör, enligt lag, parternas tillgång till ärendeakter på internet, elektronisk delgivning av rättegångshandlingar och möjlighet att lämna in handlingar till ärendeakten på samma sätt.

g) Information om hur konfidentialitet i kommunikationen mellan advokat och klient säkerställs före och under videokonferensen

Konfidentiell kommunikation med försvararen möjliggörs.

h) Information om de praktiska arrangemangen för att organisera och genomföra förhandlingen, inbegripet information om huruvida teknik för transkribering av tal till text används

När det gäller användning av teknik för transkribering av tal till text genomför justitieministeriet just nu ett projekt för utveckling av en lösning för transkribering av tal till text vid sitt direktorat för informationsteknik (Direcția Tehnologia informației). Den lösningen är även tillämplig på utfrågning av vittnen i rättsliga förfaranden.

i) Information om hur parterna och parternas företrädare, inbegripet personer med funktionsnedsättning, får tillgång till videokonferenser

I nationell lagstiftning föreskrivs inte tillgång till videokonferenser för parterna och deras företrädare, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

j) Metoder för identifiering och autentisering av parter

I enlighet med artikel 219 i civilprocesslagen (Kontroll av närvarande parter) kontrollerar domstolen parternas identitet och om de företräds eller bistås kontrolleras även fullmakt eller behörighet för de personer som företräder eller bistår dem. Om parter inte svarar på kallelsen kontrollerar domstolen om kallelsen har genomförts och skjuter upp eller avbryter rättegången, eller prövar målet i enlighet med lag om tillämpligt.

I enlighet med artikel 318 i civilprocesslagen (Vittnesidentifiering) ber rättens ordförande, innan förhöret, vittnet att uppge sitt efternamn, förnamn, yrke, hemvist och ålder; om han eller hon är släkt med eller besläktad genom ingifte med någon av parterna och i vilken grad; och om han eller hon är anställd av någon av parterna. Rättens ordförande förklarar sedan vittnets plikt att svära en ed och vad eden innebär.

I inhemsk lagstiftning föreskrivs inte metoder för identifiering och autentisering av parter när förhandlingen hålls med hjälp av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation.

k) Hur parter kan ställa frågor och delta på ett meningsfullt sätt

Parternas möjlighet att ställa frågor anges i artiklarna 321 och 352 i civilprocesslagen.

I inhemsk lagstiftning föreskrivs inte någon möjlighet för parter att ställa frågor och delta på ett meningsfullt sätt när videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation används.

Artikel 321 – Förhör med vittnen

1. Varje vittne ska höras separat och de vittnen som ännu inte hörts får inte närvara.

2. Rättens ordförande beslutar i vilken ordning vittnen ska höras, med beaktande av parternas begäran.

3. Vittnet ska först besvara frågorna från rättens ordförande, sedan de frågor som med ordförandens samtycke ställs av den part som åberopade vittnet och av motparten.

4. Efter förhöret ska vittnet stanna kvar i rättssalen till dess förhandlingen avslutas, såvida inte domstolen beslutar något annat.

5. Under förhöret ska vittnet ha frihet att vittna och får inte läsa upp ett i förväg skrivet svar; de får dock med samtycke från rättens ordförande förlita sig på anteckningar för att uppge siffror eller namn.

6. Om domstolen finner att den fråga som parten ställt inte kan leda till en lösning på förfarandet, är stötande eller tenderar till att styrka ett sakförhållande som enligt lag är förbjudet att bevisa, ska den ogilla frågan. Domstolen ska då även i förhandlingsrapporten ange partens namn, den fråga som ställts och skälen till att den ogillades.

7. Om frågan tillåts ska den återges ordagrant i vittnesmålet tillsammans med namnet på den part som ställde den, följt av vittnets svar i enlighet med artikel 323.1.

Artikel 352 – Förhör som genomförs med fysiska personer

1. Den person som kallas personligen ska förhöras av rättens ordförande om varje sakförhållande vart och ett för sig.

2. Med tillstånd från rättens ordförande får domarna, åklagaren (i tillämpliga fall) och motparten ställa direkta frågor till den person som förhörs.

3. Parten ska svara utan att läsa ett tidigare förberett skriftligt svar. Han eller hon får däremot förlita sig på anteckningar med samtycke från rättens ordförande, men endast när det gäller siffror och namn.

4. Om parten uppger att han eller hon behöver granska anteckningar, register eller akter för att kunna svara kan ett nytt datum fastställas för förhöret.

5. Om båda parterna är närvarande under förhöret kan de konfronteras.

l) Parternas rätt till tolk

Det finns ingen särskild nationell lag för detta. Samma regler om rätten till tolkning som garanteras vid fysiska förfaranden ska tillämpas vid användning av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation.

m) Hur möjligheten att fysiskt undersöka eller lägga fram bevis säkerställs under videokonferenser

I inhemsk lagstiftning föreskrivs inte möjligheten att fysiskt undersöka eller lägga fram bevis när videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation används.

n) Hur obehörig åtkomst till känsliga uppgifter eller dataflöden till okända enheter förhindras

Anslutningslänken skickas till den berörda parten i kallelsen och kommunikationssystemet är begränsat till rättsväsendets WAN-nätverk.

Lag nr 182 av den 12 april 2002 om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter innehåller bestämmelser om nationella skyddsnormer för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och bestämmelser om förhindrande av åtkomst till känsliga uppgifter.

Kapitel IV i den nya strafflagen omfattar bedrägerier som begås via informationssystem och elektroniska betalningsmedel.

Artikel 17.1 b – Nationell rätt om videokonferens i frågor på straffrättens område

a) Information om tillämplig lagstiftning och tillämpliga nationella förfaranden, inbegripet sådana som är tillämpliga på processuella rättigheter och skyddsåtgärder, vid genomförande av förhandlingar med hjälp av videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation

De relevanta bestämmelserna om förhandling via videokonferens i olika skeden av det straffrättsliga förfarandet och om olika kategorier av deltagare (misstänkta, tilltalade, frihetsberövade personer, dömda personer, vittnen, skyddade vittnen, utsatta vittnen, deltagare i olika verksamheter, underåriga, underåriga brottsoffer, brottsoffer som är sjuka osv.) fastställs i artiklarna 106.2, 111.6 och 345 i straffprocesslagen (Codul de procedură penală), med anknytning till artikel 235 i lag nr 302/2004 om internationellt straffrättsligt samarbete, offentliggjord på nytt.

Straffprocesslagen

Artikel 106 – Särskilda regler om hörande

2. Den frihetsberövade personen kan höras i försvarslokalen via videokonferens i undantagsfall och om det rättsskipande organet anser att detta inte påverkar förfarandets korrekta genomförande eller parternas rättigheter och intressen.

Artikel 110.3 – Förfarande för förlängning av frihetsberövande före rättegång under åtalsprocessen

3. Den tilltalade kan också, med dennes samtycke, höras via videokonferens i förvarsinrättningens lokaler, i närvaro av en försvarare efter eget val eller en som förordnas av domstolen samt, i förekommande fall, av en tolk.

Artikel 111 – Förhör med den skadelidande

6. När det gäller skadelidande för vilka särskilda skyddsbehov har fastställts enligt lag ska det rättsskipande organet besluta om en eller flera av följande åtgärder utan att det påverkar förfarandets korrekta genomförande eller parternas rättigheter och intressen:

a) Förhör sker i lokaler som har utformats eller anpassats för detta ändamål.

b) Förhör sker via eller i närvaro av en psykolog eller annan specialist på rådgivning till brottsoffer.

c) Deras förhör och eventuella återförhör utförs av samma person, om möjligt och om det rättsskipande organet anser att detta inte påverkar förfarandets korrekta genomförande eller parternas rättigheter och intressen.

d) Förhör sker med hjälp av videokonferens eller andra tekniska kommunikationsmedel på det tillfälliga boende där de befinner sig som en skyddsåtgärd.

7. Förhör och, i tillämpliga fall, återförhör som utförs av de brottsutredande organen av skadelidande som har fallit offer för brott som anges i artiklarna 197, 199, 209–216^1, 218, 218^1, 219, 219^1, 221, 222, 223 och 374 i strafflagen (Codul penal) – samt i andra fall där detta anses nödvändigt på grund av de omständigheter under vilka gärningen har begåtts –ska endast utföras av en person av samma kön som den skadelidande. Om detta inte är möjligt utan att det påverkar förfarandets korrekta genomförande eller parternas rättigheter och intressen får förhör med sådana skadelidande och, i tillämpliga fall, återförhör, genomföras av en person som inte är av samma kön som den skadelidande. Detta med samtycke från advokaten och en psykolog eller annan specialist på rådgivning till brottsoffer.

8. Om den skadelidande är underårig måste förhöret alltid spelas in med hjälp av audiovisuella hjälpmedel. Om videoinspelning inte är möjligt ska en ljudinspelning under alla omständigheter göras.

8^1. Förhör med en skadelidande som är under 14 år ska äga rum i närvaro av en av föräldrarna, en förmyndare eller den person eller institutionsföreträdare som har anförtrotts barnets uppfostran och utbildning, och i närvaro av en psykolog som det rättsskipande organet har utsett. Psykologen ska ge expertrådgivning till den underåriga under hela det rättsliga förfarandet.

8^2. Om de personer som avses i punkt 8^1 inte kan närvara eller har status som misstänkta, tilltalade, målsägande, civilrättslig part, part som hålls ansvarig enligt civilrätten eller vittne i målet, eller om det finns skälig misstanke om att de sannolikt kommer att påverka den underårigas vittnesmål, ska förhöret av den underåriga äga rum i närvaro av en företrädare för förmynderskapsmyndigheten eller en släkting med full handlingsförmåga samt en psykolog som det rättsskipande organet har utsett. Psykologen ska ge expertrådgivning till den underåriga under hela det rättsliga förfarandet.

8^3. Om förhöret av den underåriga skadelidande avser verksamheten vid den institution som har anförtrotts hans eller hennes uppfostran och utbildning ska institutionens företrädare ersättas med företrädaren för förmynderskapsmyndigheten eller en släkting med full handlingsförmåga samt en psykolog som det rättsskipande organet har utsett. Psykologen ska ge expertrådgivning till den underåriga under hela det rättsliga förfarandet.

Artikel 364.1 och 364.4 – Den tilltalades deltagande i rättegången och dennes rättigheter

1. Ärendet ska prövas i den tilltalades närvaro. Den frihetsberövade tilltalade måste infinna sig vid domstolen för rättegång. Den frihetsberövade tilltalade ska också anses vara närvarande och ska, med dennes samtycke och i närvaro av försvararen – antingen vald av den tilltalade själv eller förordnad av domstolen – och i förekommande fall en tolk, delta i rättegången via videokonferens från förvarsinrättningens lokaler. (…)

4. Under rättegången får den tilltalade, även om han eller hon är frihetsberövad, skriftligen begära att målet ska avgöras i hans eller hennes utevaro, med den tilltalade företrädd av den advokat som han eller hon själv har valt eller en som domstolen har förordnat. Om den frihetsberövade tilltalade har begärt att få ställas inför rätta i sin utevaro får domstolen på begäran eller på eget initiativ besluta att den tilltalade får inkomma med slutsatser under debatterna och ges tillåtelse att tala via videokonferens i närvaro av den advokat som han eller hon själv har valt eller en som domstolen har förordnat.

Artikel 597.2^1 i straffprocesslagen

Förfarande vid den verkställande domstolen

2^1. En dömd person som är frihetsberövad eller placerad på en utbildningsinstitution får också delta i rättegången via videokonferens från den plats där personen hålls i förvar i syfte att avgöra de frågor som regleras i detta avsnitt. Detta med deras samtycke och i närvaro av den advokat som han eller hon själv har valt eller en som domstolen har förordnat samt, i förekommande fall, av en tolk.

Lag nr 302/2004 om internationellt straffrättsligt samarbete, offentliggjord på nytt.

Artikel 235 – Förhandlingar med hjälp av videokonferensteknik

1. Om en person som befinner sig i Rumänien måste höras som vittne eller sakkunnig av de rättsliga myndigheterna i ett annat land och det vore olämpligt eller omöjligt för personen i fråga att närvara personligen i det landet, får den utländska staten begära att förhandlingen ska hållas via videokonferens i enlighet med nedanstående punkter.

2. En sådan begäran kan godtas av den rumänska staten om den inte strider mot dess grundläggande rättsprinciper och under förutsättning att den har de tekniska medel som krävs för att förhandlingen ska kunna genomföras via videokonferens.

3. I begäran om förhandling via videokonferens ska det utöver den information som avses i artikel 229 även anges varför det är olägligt eller omöjligt för vittnet eller den sakkunniga att närvara personligen vid förhandlingen samt namnet på den rättsliga myndigheten och de personer som kommer att genomföra förhandlingen.

4. Vittnet eller den sakkunniga ska kallas i enlighet med rumänsk lagstiftning.

5. Begäranden som inges av myndigheter i andra länder ska handläggas av åklagarmyndigheterna under åtalsfasen och under rättegången av den domstol som har behörighet kopplad till sakfrågor eller personliga befogenheter enligt rumänsk lagstiftning. Territoriell behörighet fastställs utifrån hemvist eller bostadsort för den person som ska höras genom videokonferens.

5^1. En begäran om åtgärder som enligt rumänsk lagstiftning omfattas av behörigheten hos direktoratet för utredning av organiserad brottslighet och terrorism (Direcția de Investigare a Infracțiunilor de Criminalitate Organizată și Terorism) eller det nationella direktoratet för korruptionsbekämpning (Direcția Națională Anticorupție) ska behandlas av dessa myndigheter.

6. Förhandling via videokonferens ska ske i enlighet med följande regler:

a) Förhandlingen ska äga rum i närvaro av en behörig rumänsk domare eller åklagare, beroende på omständigheterna, som i tillämpliga fall biträds av en tolk. De ska kontrollera identiteten på den person som hörs och se till att de grundläggande principerna i den rumänska lagstiftningen följs. Om domaren eller åklagaren anser att de grundläggande principerna i den rumänska lagstiftningen har överträtts ska de omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att förhandlingen äger rum i enlighet med den rumänska lagstiftningen.

b) Information om förfarandekrav för att ge samtycke till användning av videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation vid förhandlingen

Enligt artikel 235.3 i straffprocesslagen måste samtycke ges till förhandlingen, utan att det anges vilka tekniska medel som ska användas. Dessa bestämmelser kompletteras med bestämmelserna i artikel 106.2 i straffprocesslagen.

c) Information om hur tillgång till den nödvändiga infrastrukturen för videokonferenser säkerställs för den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller den berörda personen, enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2018/1805, inbegripet personer med funktionsnedsättning

Den nationella lagstiftningen innehåller inga uttryckliga bestämmelser om tillgång till nödvändig infrastruktur för videokonferenser för ovannämnda personer.

I straffrättsliga förfaranden är förhandling via videokonferens endast möjligt för frihetsberövade personer om de ger sitt samtycke till detta.

d) Information om hur konfidentialitet i kommunikationen mellan advokat och klient säkerställs före och under förhandling via videokonferens

Konfidentiell kommunikation med försvararen möjliggörs.

e) Information om hur personer med föräldraansvar eller andra vuxna informeras om att barnet ska förhöras med hjälp av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation – hur barnets bästa beaktas

Artikel 111 i straffprocesslagen

Punkt 8 – Om den skadelidande är underårig måste förhöret alltid spelas in med hjälp av audiovisuell teknik. Om videoinspelning inte är möjligt ska en ljudinspelning under alla omständigheter göras.

Punkt 8^1 – Förhör med en skadelidande som är under 14 år ska äga rum i närvaro av en av föräldrarna, en förmyndare eller den person eller institutionsföreträdare som har anförtrotts barnets uppfostran och utbildning, och i närvaro av en psykolog som det rättsskipande organet har utsett. Psykologen ska ge expertrådgivning till den underåriga under hela det rättsliga förfarandet.

Punkt 8^3 – Om förhöret av den underåriga skadelidande avser verksamheten vid den institution som har anförtrotts hans eller hennes uppfostran och utbildning ska institutionens företrädare ersättas med företrädaren för förmynderskapsmyndigheten eller en släkting med full handlingsförmåga samt en psykolog som det rättsskipande organet har utsett. Psykologen ska ge expertrådgivning till den underåriga under hela det rättsliga förfarandet.

f) Information om huruvida nationell lagstiftning föreskriver inspelning av förhandlingen och, i förekommande fall, information om lagring och spridning av inspelningar; information om huruvida teknik för transkribering av tal till text används

I artikel 15 i lag nr 304/2022 om rättssystemet föreskrivs möjligheten till ljud- eller videoinspelning.

Artikel 15

1. Förhandlingar ska spelas in av domstolen med hjälp av video- eller ljudteknik.

2. Under förhandlingen ska rättssekreteraren föra anteckningar om förfarandets genomförande. Parterna får begära att anteckningarna ska läsas och undertecknas av rättens ordförande.

3. I slutet av förhandlingen ska var och en av parterna i förfarandet på begäran få en kopia av rättssekreterarens anteckningar.

4. Transkriptioner av muntliga vittnesmål som har avlagts under rättegången och som registreras automatiskt via it-teknik, om sådan teknik finns tillgänglig vid domstolen, ska på begäran överlämnas till parterna av rättssekreteraren om inte annat följer av domstolarnas interna rättegångsregler.

5. Akter för pågående mål ska upprättas och arkiveras i pappersform.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 ska den nationella elektroniska ärendeakten införas vid domstolarna, med förbehåll för de villkor som fastställs i den förordning som antagits genom ett gemensamt beslut av justitieministern och ordföranden för Högsta domstolen, med godkännande av Högsta rättsrådet. Systemet möjliggör, enligt lag, parternas tillgång till ärendeakter på internet, elektronisk delgivning av rättegångshandlingar och möjlighet att lämna in handlingar till ärendeakten på samma sätt.

Följande särskilda förfaranderegler fastställs i straffrättsliga frågor:

Artikel 110.5 i straffprocesslagen

Inspelning av utsagor

5. I straffrättsliga förfaranden ska förhör med den misstänkta eller tilltalade personen spelas in med hjälp av video- eller ljudutrustning. Om inspelning inte är möjlig måste detta dokumenteras i den misstänktes eller tilltalades utsaga och orsakerna till detta ska uttryckligen anges.

Ett tal till text-verktyg håller för närvarande på att utvecklas.

g) Information om tillgängliga rättsmedel enligt nationell lagstiftning som en misstänkt, tilltalad eller dömd person, eller en berörd person, kan använda om kraven eller garantierna i artikel 6 i förordningen åsidosätts

Artikel 342 i straffprocesslagen – Föremålet för förfarandet före rättegång

Föremålet för förfarandet före rättegång ska omfatta en prövning av domstolens behörighet och lagenligheten i att ärendet hänskjutits till domstol efter väckt åtal, liksom en prövning av lagenligheten i bevishanteringen och åklagarmyndighetens handläggning av ärendet.

Om bevisning som har tagits upp under straffrättsliga förfaranden bestrids enligt artikel 374 i straffprocesslagen ska domstolen ta upp åtminstone den bestridda bevisningen på nytt.

h) Information om den videokonferensteknik som finns tillgänglig i Rumänien, eller den vanligaste plattformen eller lösningen som används för videokonferenser

Den tillgängliga tekniken är anpassade internutvecklade it-lösningar, Zoom, Teams osv. som integrerar flera plattformar för videokonferens via en anslutningsenhet. För att schemalägga och genomföra videokonferenser använder domstolarna en it-plattform/-lösning som integrerar flera specifika plattformar (Zoom, Teams osv.) via en anslutningsenhet.

i) Information om de praktiska arrangemangen för att organisera och genomföra förhandlingen – Vilken myndighet bör kontaktas? Finns det särskilda krav (t.ex. nödvändiga uppgifter som ska lämnas in) för att kontakta den myndigheten?

Begäran om anordnande och genomförande av förhandlingen ska innehålla tekniska uppgifter om anslutningslänk och den begärande myndighetens utrustning, samt information om det datum som fastställts för förhandlingen (datum och GMT-tid) som ska meddelas den anmodade myndigheten. Begäran ska dessutom innehålla datum och tid som den ansökande domstolen föreslår för att testa verktygen, vilket i regel är två till tre dagar före det datum som fastställs för förhandlingen osv.

J) Huruvida teknik för transkribering av tal till text används vid förhandlingar

Ett tal till text-verktyg håller för närvarande på att utvecklas.

k) Hur den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller en berörd person, identifieras och autentiseras

Artikel 107 i straffprocesslagen – Frågor som specifikt rör den misstänkta eller tilltalade personen

1. I början av den första förhandlingen ska det rättsskipande organet ställa frågor till den misstänkta eller tilltalade personen om efternamn, förnamn, smeknamn, födelsedatum och födelseort, personligt id-nummer, föräldrarnas efternamn och förnamn, medborgarskap, civilstånd, militär status, utbildning, yrke eller sysselsättning, arbetsplats, hemvist och faktisk adress, samt adressen dit rättegångshandlingarna ska delges, förekomst av belastningsregister eller om andra straffrättsliga förfaranden genomförs mot personen, om tolk begärs i fall där personen inte kan förstå, tala eller formulera sig ordentligt på rumänska samt om andra uppgifter som är avsedda att fastställa personlig ställning.

2. Frågorna som avses i punkt 1 ska endast upprepas vid senare förhör om det rättsskipande organet anser det nödvändigt.

I inhemsk lagstiftning föreskrivs inte metoder för identifiering och autentisering av parter när förhandlingen hålls med hjälp av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation.

l) Hur den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller en berörd person, kan ställa frågor och, om så inte är fallet, hur de kan delta i förfarandet i betydande utsträckning

I artikel 122 i straffprocesslagen (Förhör med vittnet) föreskrivs följande för rättegångsskedet:

1. Varje vittne ska höras separat och inga andra vittnen ska närvara.

2. Vittnet ska tillåtas att uppge allt han eller hon känner till om fakta eller de faktiska omständigheter som vittnet har åberopats för att styrka, varefter frågor får ställas.

3. Det ska inte vara tillåtet att ställa frågor till vittnet om politik, ideologi och religion eller andra personliga omständigheter och familjeförhållanden, utom när de är strikt nödvändiga för att komma fram till sanningen i det aktuella fallet eller kontrollera vittnets trovärdighet.

m) Hur den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller en berörd person, kan komma i åtnjutande av rätten till tolkning

Artikel 12 i straffprocesslagen – Officiellt språk och rätt till tolk

1. Det officiella språket i straffrättsliga förfaranden ska vara rumänska.

2. Rumänska medborgare som tillhör nationella minoriteter ska har rätt att uttrycka sig på sitt modersmål inför domstolen, och rättegångshandlingar ska upprättas på rumänska.

3. Parter eller målsägande som inte kan förstå, tala eller formulera sig ordentligt på rumänska ska ges möjlighet att kostnadsfritt bistås av en tolk för att få kännedom om ärendeakten, tala inför och lämna in slutsatser till domstolen. Om rättshjälp är obligatorisk ska den misstänkta eller tilltalade personen ges möjlighet att kostnadsfritt biträdas av en tolk för att kommunicera med advokaten för att förbereda sig inför förhandlingen, ansöka om rättsmedel och inge eventuella anspråk i samband med målets avgörande.

4. Tolkar som är auktoriserade enligt lagstiftningen ska användas i domstolsförfaranden. De ska ingå i kategorin lagenligt auktoriserade tolkar och översättare.

n) Hur obehörig åtkomst till känsliga uppgifter eller dataflöden till okända enheter förhindras

Lag nr 182 av den 12 april 2002 om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter innehåller bestämmelser om nationella skyddsnormer för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och bestämmelser om förhindrande av åtkomst till känsliga uppgifter.

Kapitel IV i den nya strafflagen omfattar bedrägerier som begås via informationssystem och elektroniska betalningsmedel.

Anslutningslänken skickas till den berörda parten i kallelsen och kommunikationssystemet är begränsat till rättsväsendets WAN-nätverk.

Artikel 17.1 c – Avgifter i förfaranden i frågor på privaträttens område

a) Förfaranden enligt förordningarna (EG) nr 1896/2006, (EG) nr 861/2007, (EU) nr 655/2014 och (EG) nr 805/2004

Förordning (EG) nr 1896/2006:

Ansökan om europeiskt betalningsföreläggande: 200 rumänska leu; invändning mot ett europeiskt betalningsföreläggande: 100 rumänska leu. Se artikel 6.2 och 6.2^1 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

Förordning (EG) nr 861/2007:

En avgift på 50 rumänska leu om fordrans värde inte överstiger 2 000 rumänska leu eller där värdet i euro inte överstiger motsvarande belopp; 200 rumänska leu för fordringar vars värde överstiger 2 000 rumänska leu eller vars värde i euro överstiger motsvarande belopp.

Se artikel 6.1 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

Förordning (EU) nr 655/2014:

En avgift på 100 rumänska leu är tillämplig. Se artikel 11.1 a i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

Förordning (EG) nr 805/2004:

En avgift på 20 rumänska leu är tillämplig. Se artikel 27 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

b) Förfaranden för erkännande, en verkställbarhetsförklaring eller vägran av erkännande enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 650/2012, (EU) nr 1215/2012 och (EU) nr 606/2013 samt rådets förordningar (EG) nr 4/2009, (EU) 2016/1103, (EU) 2016/1104 och (EU) 2019/1111

Förfaranden för erkännande, en verkställbarhetsförklaring eller vägran av erkännande enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 650/2012, (EU) nr 1215/2012 och (EU) nr 606/2013 samt rådets förordningar (EG) nr 4/2009 och (EU) 2019/1111

En avgift på 20 rumänska leu är tillämplig. Se artikel 27 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

Förordning (EU) 2016/1103 – ej tillämplig i Rumänien.

Förordning (EU) 2016/1104 – ej tillämplig i Rumänien.

c) Förfaranden för utfärdande, rättelse och återkallande av utdrag enligt förordning (EG) nr 4/2009, det europeiska arvsintyget och intyg enligt förordning (EU) nr 650/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 1215/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 606/2013, intyg enligt förordning (EU) nr 2016/1103, intyg enligt förordning (EU) nr 2016/1104 och intyg enligt förordning (EU) nr 2019/1111

Förfaranden för utfärdande, rättelse och återkallande av utdrag enligt förordning (EG) nr 4/2009 – kostnadsfria.

Se artikel 22 i lag nr 36/2012 om vissa åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa vissa av de beslut och förordningar som har antagits av Europeiska unionens råd och instrument för internationell privaträtt på området underhållsskyldighet.

Förfaranden för utfärdande, rättelse och återkallande av utdrag som tillhandahålls för det europeiska arvsintyget och intyg som föreskrivs i förordning (EU) nr 650/2012

Enligt artikel 23 i justitieministerns beslut nr 177/C/2024 av den 19 januari 2024 om godkännande av regler som fastställer minimiavgifter för tjänster som tillhandahålls av notarius publicus:

Artikel 23.1 I arvsförfarandet ska avgifterna för utfärdande av arvsintyg fastställas per arvsintyg – oavsett antalet arvingar – med beaktande av tröskelvärden, tjänstekategorier och förfaranden samt med hänsyn till arvingarnas grad av släktskap med den avlidna personen.

2. Avgifterna som fastställs på detta sätt ska endast tillämpas på den avlidna personens lagliga arvingar.

3. För arvingar i ett testamente som varken är makar till eller släkt med den avlidna personen i arvsberättigat led ska avgifterna höjas med 25 %.

4. För på varandra följande arv ska avgiften fastställas per kvarlåtenskap.

5. Vid utfärdande av ett tilläggsintyg om arvsrätt ska avgiften beräknas enligt punkterna 1 och 4 samt tröskelvärdena i bilaga 3, med hänvisning till de tillgångar som tillförs och som ingår i kvarlåtenskapen.

6. Vid utfärdande av ett europeiskt arvsintyg ska avgiften fastställas genom att lägga till 20 % på den avgift som fastställts för utfärdande av det berörda arvsintyget, men inte mindre än den minimiavgift som anges i bilaga 3 a.

BILAGA 3 till reglerna

ARVSFÖRFARANDE

Där minimiavgifterna ökar i intervaller och anges i procent.

Förfaranden för utfärdande av intyg enligt förordning (EU) nr 1215/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 606/2013 och intyg enligt förordning (EU) 2019/1111

En avgift på 20 rumänska leu är tillämplig. Se artikel 27 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

Förfaranden för utfärdande, rättelse och återkallande av utdrag enligt förordning (EU) 2016/1103, intyg enligt förordning (EU) 2016/1104 – dessa två förordningar tillämpas inte i Rumänien.

d) Förfaranden som inleds av en utländsk borgenärs anmälan av en fordran i ett insolvensförfarande enligt artikel 53 i förordning (EU) 2015/848

En avgift på 200 rumänska leu är tillämplig. Se artikel 14.1 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter.

e) Kommunikation mellan fysiska eller juridiska personer eller deras företrädare och centralmyndigheterna enligt förordningarna (EG) nr 4/2009 och (EU) 2019/1111 eller de behöriga myndigheterna enligt kapitel IV i direktiv 2003/8/EG

Kostnadsfritt.

Artikel 17.1 d – Närmare uppgifter om de elektroniska betalningsmetoder som finns tillgängliga för avgifter som ska betalas i gränsöverskridande ärenden

Domstolsstämpelavgifter

Artikel 40 i regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter

1. Domstolsstämpelavgifter ska betalas av den avgiftsskyldiga kontant, genom banköverföring eller online till ett separat inkomstkonto under den lokala budgeten med titeln ”Domstolsstämpelavgifter och andra stämpelavgifter” tillhörande den administrativa-territoriella enhet där den fysiska personen har sin hemvist eller bostadsort eller, i tillämpliga fall, där den juridiska personen har sitt säte. Överföringskostnader för det belopp som ska betalas som domstolsstämpelavgift betalas av den avgiftsskyldiga.

2. Om den avgiftsskyldiga inte har sin hemvist, bostadsort eller säte i Rumänien, beroende på vad som är tillämpligt, ska domstolsstämpelavgiften betalas till det lokala budgetkontot tillhörande den administrativa-territoriella enhet där talan väcks eller ansökan inges.

Förteckning över skattekonton per domstolsområde för inbetalning av domstolsstämpelavgift (utomlands bosatta) – bilaga 1 (1880 Kb)

Regeringens undantagsförordning nr 80/2013 om domstolsstämpelavgifter – bilaga 2 (40 Kb)

Beräkningsverktyg för stämpelavgift – bilaga 3 (43 Kb)

Det statliga finansministeriet är en direkt deltagare i det elektroniska betalningssystemet i Rumänien och godtar endast indrivning och betalning i rumänska leu och enbart inom Rumänien.

Som direkt deltagare i det elektroniska betalningssystemet i Rumänien reglerar det statliga finansministeriet betalningar enligt betalningshandlingar genom vilka offentliga institutioner och ekonomiska aktörer begär betalningar från konton öppnade hos dessa institutioner. Det samlar även in belopp som överförs av betalare via enheter som är registrerade i följande system:

• ReGIS (för reglering av betalningsanvisningar av högt värde – ett system som förvaltas av Rumänska nationalbanken [Banca Naţională a României], finns på webbplatsen https://www.bnr.ro/) – bilaga 4 – ReGIS-förteckning (431 Kb) och
• SENT (för reglering av mindre betalningsanvisningar – ett system som förvaltas av TRANSFOND och som finns på webbsidan https://www.transfond.ro/ – bilaga 5 – Transfond-förteckning (15 Kb).

Om betalaren gör en betalning från sitt eget konto hos ett kreditinstitut utomlands måste detta institut ha en motsvarande bank i Rumänien genom vilken reglering av respektive belopp genomförs. Liksom för betalningar från konton som öppnats hos kreditinstitut i Rumänien måste uppgifter om betalningsmottagaren anges, särskilt Iban-koden för det konto till vilket betalningen görs samt mottagarens skatteregistreringsnummer.

Sakkunnigutlåtanden och säkerhetsdepositioner

Avgifter för sakkunnigutlåtanden betalas kontant i rumänska leu till inkasseringskonton som har öppnats vid lokala kontor eller kontor i Bukarest till förmån för lokala sakkunnigkontor (Birouri Locale de Expertiză) knutna till territoriella domstolar eller domstolen i Bukarest. De avgifter som domstolen fastställer för sakkunnigutlåtanden betalas in vid kontor som tillhör CEC Bank S.A. på vardagar under de fastställda öppettiderna. Denna inkasseringsmetod anges i överenskommelse nr RU15 av den 17 augusti 2006 om inkasseringskonton (nr MJ 78627), förlängd genom tillägg nr 441 av den 9 juli 2014 och 838 av den 5 november 2015. Förteckning över konton i CEC Bank S.A. för inbetalning av avgifter för sakkunnigutlåtanden – bilaga 6 (390 Kb)

Säkerhetsdepositioner som lämnas in på uppdrag av och för domstolars räkning kan betalas antingen över disk på banken eller via banköverföring. Betalningsordern ska tydligt ange alla nödvändiga uppgifter för att identifiera domstolen (som mottagare av beloppet) samt det rättsfall som depositionen avser. Förteckning över konton i CEC Bank S.A. för inbetalning av säkerhetsdepositioner – bilaga 7 (568 Kb)

Enligt artikel 671 i civilprocesslagen ska deponering eller insättning av ett penningbelopp i syfte att, i enlighet med lag, delta i verkställighetsförfarandet eller för att erhålla uppskjutande av verkställighet, deponering av medel för ett särskilt ändamål samt deponering eller insättning av inkomst som härrör från beslagtagna tillgångar eller intäkter från försäljning av sådana tillgångar göras till CEC Bank S.A., det statliga finansministeriet eller något annat kreditinstitut som är behörigt att utföra förvaringsuppdrag för verkställighetsdomstolens eller exekutionsbiträdets räkning.

Deponeringen eller insättningen av dessa belopp kan styrkas med hjälp av depositionskvittot eller någon annan handling som godtas enligt lag.

Dessa belopp ska endast lämnas ut till personer som har rätt till dem eller till deras ombud enligt ett beslut utfärdat av exekutionsbiträdet eller den verkställande domstolen, i tillämpliga fall.

Bestämmelserna i artikel 1057 ff. om säkerhetsdepositioner tillämpas i enlighet med detta.

Enligt artikel 1057.1 i samma lagstiftningsakt gäller när lagen föreskriver en säkerhetsdeposition att det belopp som den berörda parten är skyldig att betala ska fastställas av domstol enligt lag och deponeras hos det statliga finansministeriet, CEC Bank S.A. eller något annat kreditinstitut som utför sådana transaktioner på uppdrag av den berörda personen och för verkställighetsdomstolens eller exekutionsbiträdets räkning, beroende på omständigheterna.

Beräkningsverktyg för säkerhetsdeposition – bilaga 8 (47 Kb)

För varje lokalkontor och för staden Bukarest finns ett konto vid CEC Bank S.A. för deponering av avgifter för sakkunnigutlåtanden. Kontot innehas av det lokala sakkunnigkontoret (motsvarande den territoriella domstol som det är knutet till). Det finns även ett depositionskonto för säkerhetsdepositioner.

Rättsliga kostnader som staten har betalat i förskott samt böter i straffrättsliga eller administrativa förfaranden

Belopp som inkasseras för rättegångskostnader som staten har betalat i förskott från budgetar som justitieministeriet och den allmänna åklagarmyndigheten har godkänt för genomförande av straffrättsliga förfaranden, och som bärs av parterna eller andra deltagare i det rättsliga förfarandet i enlighet med straffprocesslagen, samt straffrättsliga böter, fastställs som intäkter för statsbudgeten och överförs till ett särskilt inkomstkonto.

De kan betalas vid det nationella skatteverkets kontor till vilket den avgiftsskyldigas skatterättsliga hemvist är knuten, i enlighet med lagen om indrivning av skatteskuld.

Skyldigheten att betala rättegångskostnaderna till staten utgör en skatteskuld. Domslutet, som omfattar skyldigheten att återbetala de belopp som uppburits från statsbudgeten till staten, utgör en exekutionstitel och meddelas omedelbart de behöriga organen.

Artikel 31 i lag nr 207/2015, skatteförfarandelagen:

1. När det gäller skatteskulder som förvaltas av det centrala skatteorganet avses med skattehemvist

a) för fysiska personer: den adress där de har sin hemvist enligt lag eller den adress där de faktiskt bor om den är en annan än hemvisten,

b) för fysiska personer som bedriver ekonomisk verksamhet som egenföretagare eller som utövar fria yrken: företagets säte eller den plats där de faktiskt bedriver sin huvudsakliga verksamhet,

c) för juridiska personer: säte eller plats för den faktiska administrationen och företagsledningen, om de inte utförs vid det angivna sätet,

d) för föreningar och andra enheter som inte är juridiska personer: deras huvudkontor eller den plats där de faktiskt bedriver sin huvudsakliga verksamhet.

Den information som avses i artikel 17.1 e i förordningen

Ej tillämpligt.