Digitaliseringsförordningen – underrättelser från medlemsstaterna

Information enligt Artikel 17 (1)

(a) Nationella it-portaler för kommunikation med domstolar eller andra myndigheter

Sverige har ingen nationell it-portal motsvarande den som introduceras genom digitaliseringsförordningen. Myndigheter i Sverige har egna digitala plattformar där man tillhandahåller tjänster och information, t.ex. har Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket e-tjänster på respektive myndighets hemsida som enskilda eller företag kan använda sig av för att kommunicera med myndigheterna.

Som exempel kan nämnas Domstolsverkets e-tjänst som gör det möjligt för allmänheten att skicka in handlingar utan signering. Den kan också användas som ett kontaktformulär, och utgör då en säkrare kontaktväg än vanlig e-post. Det finns även en e-tjänst för att signera och skicka in handlingar digitalt som gör det möjligt för allmänheten att digitalt signera och skicka in handlingar till domstolar och nämnder inom Sveriges Domstolar. E-tjänsten är tillgänglig från domstol.se och kräver e-legitimering. Ett annat exempel är Kronofogdemyndigheten som har en e-tjänst som erbjuder elektroniska betalningar via bank för gränsöverskridande betalningar. För sådana inbetalningar finns information på Kronofogdens webbplats. Skatteverket har också en e-tjänst som erbjuder elektroniska betalningar via bank för gränsöverskridande betalningar, t.ex. för betalning av ett europeiskt arvsintyg. För sådana inbetalningar finns information på Skatteverkets webbplats, se närmare nedan under (d) Elektroniska betalningsmetoder.

Det finns ingen samlad e-tjänst för alla myndigheter utan respektive tjänst tillgängliggörs via myndighetens hemsida som är tillgängliga för alla oavsett vilket land du befinner dig i. Förutsättningarna för att använda de olika e-tjänsterna kan emellertid variera beroende på ärendetyp och syftet med tjänsten. Avseende möjligheten att använda videokonferens i olika gränsöverskridande förfaranden hänvisas till svaren nedan.

(b) Nationell rätt om videokonferens i frågor på privaträttens område

När ett sammanträde ska hållas i domstol enligt någon av de rättsakter som omfattas av artikel 5 kommer, vid sidan av de direkt tillämpliga reglerna i förordningarna, de processrättsliga reglerna i rättegångsbalken och lagen (1996:242) om domstolsärenden att vara tillämpliga på förfarandet.

Rättegångsbalken gäller för handläggningen av tvistemål, dvs. privaträttsliga tvister. Av 5 kap. 10 § rättegångsbalken följer att rätten, om det finns skäl för det, får besluta att den som ska delta i ett sammanträde ska delta genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Vid bedömningen av om det finns skäl för ett deltagande genom sådan överföring ska rätten särskilt beakta bland annat de kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om den som ska delta i ett sammanträde måste infinna sig i rättssalen. Att en part eller förhörsperson har hemvist utanför Sverige utgör typiskt sätt ett skäl för att rätten ska tillåta deltagande genom videokonferens, med hänvisning till de kostnader eller olägenheter som en personlig inställelse skulle innebär. Det är ytterst rätten som beslutar i frågan. Vidare framgår av bestämmelsen att den som deltar i ett sammanträde genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring ska anses ha inställt sig fysiskt i rättssalen. Detta innebär att samma förfaranderegler gäller för den som deltar i sammanträdet genom videokonferens som om personen inställt sig fysiskt i rättssalen.

Bestämmelsen i 5 kap. 10 § rättegångsbalken innebär vidare att allmänna nationella regler i fråga om processuella rättigheter och skyldigheter gäller för den som deltar genom videokonferens, bl.a. i fråga om delgivning av handlingar och kallelser (se bl.a. 9 kap. rättegångsbalken och 3 § delgivningslagen), rätt till tolkning och översättning (se 5 kap. 6 § och 33 kap. 9 § rättegångsbalken), rätt till ersättning för inställelse till sammanträden (36 kap. 24 § och 37 kap. 3 § rättegångsbalken), straff, vite och hämtning vid utevaro från ett sammanträde (se bl.a. 9 kap. 7-10 §§ och 32 kap. rättegångsbalken) och överklagande av rättens beslut (se 49 kap. rättegångsbalken).

Lagen (1996:242) om domstolsärenden, som gäller för handläggningen av vissa ärenden som inte ska handläggas enligt rättegångsbalken, hänvisar i allt väsentligt till rättegångsbalkens bestämmelser i fråga om processuella rättigheter och skyldigheter, bl.a. i fråga om straff, vite och hämtning ( 43 §) och tolkning och översättning (48 §). Av lagen framgår vidare att 5 kap. 10 § rättegångsbalken är tillämplig i fråga om deltagande genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring (21 §).

Mer information om rättigheter och skyldigheter för den som är kallad till domstol och om hur en förhandling går till i praktiken finns på Sveriges Domstolars hemsida.

EU:s förordning (606/2013) om skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor har bl.a. genomförts i lagen (2015:197) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor. Enligt 3 § denna lag tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden på förfaranden för att justera skyddsåtgärden enligt artikel 11 och förfaranden om att vägra erkännande eller verkställighet av skyddsåtgärden enligt artikel 13 i EU-förordningen.

Enligt 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor är tingsrätt behörig domstol för förfaranden enligt EU:s förordning (606/2013) om skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor.

Det finns inga formella hinder för en domstol att sätta ut ett sammanträde på eget initiativ. I praktiken sätts dock sammanträden ofta ut på begäran av eller i samråd med parterna.

De videokonferensverktyg som finns tillgängliga är Cisco och Mividas.

Ytterligare information finns på Sveriges Domstolars hemsida.

En begäran om videokonferens kan göras till rätten när som helst innan sammanträdet. Det finns inga formkrav för en sådan begäran. En begäran kan alltså framställas såväl muntligen, skriftligen eller elektroniskt till rätten. Rätten tar normalt ställning till en begäran i god tid före sammanträdet, några lagreglerade frister finns dock inte. Rättens beslut i fråga om hur deltagande ska ske kan inte överklagas under rättegången utan först i samband med ett slutligt avgörande av målet.

Alla förhör spelas som utgångspunkt in med ljud och bild, i syfte att kunna spelas upp i högre rätt om målet överklagas (6 kap. 6 § rättegångsbalken). Genom att förhören spelas in behöver förhörspersoner oftast inte komma till den högre rätten för att lämna sin berättelse på nytt. Ljudfilen utgör en allmän handling som kan lämnas ut till allmänheten på begäran om det inte finns någon grund för sekretess. Bildfilen lämnas som utgångspunkt inte ut till allmänheten. Efter att målet är avgjort förstörs filmerna. Reglerna om inspelning av förhör är tillämpliga även när ett mål är gränsöverskridande.

Konfidentialiteten garanteras genom tekniska och praktiska arrangemang beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Ombudet kan exempelvis tala enskilt med sin klient genom en uppkoppling i angränsande rum i rätten.

Information om hur videokonferensen kommer att gå till lämnas till parterna i det specifika fallet. Domstolen ansvarar också för att informera den som ska delta via videokonferens om hur detta ska ske. Informationen täcker allt personen behöver veta för att ansluta och delta i sammanträdet. Det finns vissa möjligheter till hörselhjälpmedel för personer med nedsatt hörsel.

j-m)

Samma förfaranderegler gäller för den som deltar i sammanträdet genom videokonferens som om personen inställt sig fysiskt i rättssalen, se vidare under punkten a). De närmare praktiska arrangemangen bestäms i det enskilda fallet i samråd med parterna.

Videokonferenstrafiken, videokonferensinfrastruktur och videokonferenssystem skyddas bland annat genom kryptering och brandväggar.

(b) Nationell rätt om videokonferens i frågor på straffrättens område

När ett sammanträde ska hållas i domstol enligt någon av de rättsakter som omfattas av artikel 6 kommer, vid sidan av de direkt tillämpliga reglerna i förordningarna, de processrättsliga reglerna i rättegångsbalken och lagen (1996:242) om domstolsärenden att vara tillämpliga på förfarandet.

Rättegångsbalken gäller för handläggningen av brottmål. Av 5 kap. 10 § rättegångsbalken följer att rätten, om det finns skäl för det, får besluta att den som ska delta i ett sammanträde ska delta genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Vid bedömningen av om det finns skäl för ett deltagande genom sådan överföring ska rätten särskilt beakta bland annat de kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om den som ska delta i ett sammanträde måste infinna sig i rättssalen. Att en part eller förhörsperson har hemvist utanför Sverige utgör typiskt sätt ett skäl för att rätten ska tillåta deltagande genom videokonferens, med hänvisning till de kostnader eller olägenheter som en personlig inställelse skulle innebär. Det är ytterst rätten som beslutar i frågan. Vidare framgår av bestämmelsen att den som deltar i ett sammanträde genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring ska anses ha inställt sig fysiskt i rättssalen. Detta innebär att samma förfaranderegler gäller för den som deltar i sammanträdet genom videokonferens som om personen inställt sig fysiskt i rättssalen.

Ytterligare information om rättigheter och skyldigheter för den som är kallad till domstol och om hur en förhandling går till i praktiken finns på Sveriges Domstolars hemsida.

Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna är genomförd genom bl.a. lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. För hörande enligt artikel 18-19 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder tillämpas samma processuella bestämmelser som gäller under nationella förundersökningar och som i huvudsak återfinns i rättegångsbalken.
Rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen är genomförd genom bl.a. lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Enligt lagen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden för förfaranden där sammanträde enligt artikel 6 i Digitaliseringsförordningen aktualiseras.
Rådets rambeslut 2008/947/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på domar och övervakningsbeslut i syfte att övervaka alternativa påföljder och övervakningsåtgärder är genomförd genom bl.a. lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen. Enligt denna lag tillämpas både rättegångsbalken och lagen (1996:242) om domstolsärenden för förfaranden där sammanträde enligt artikel 6 i Digitaliseringsförordningen aktualiseras.
Rådets rambeslut 2009/829/RIF av den 23 oktober 2009 om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande är genomförd genom bl.a. lagen (2015:485) om erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen. Enligt denna lag tillämpas rättegångsbalken för förfaranden där sammanträde enligt artikel 6 i Digitaliseringsförordningen aktualiseras.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern är genomförd genom bl.a. lagen (2015:642) om en europeisk skyddsorder. Enligt lagen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden för förfaranden där sammanträde enligt artikel 6 i Digitaliseringsförordningen aktualiseras.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande är genomförd genom bl.a. lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om frysning och förverkande. Enligt lagen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden för förfaranden där sammanträde enligt artikel 6 i Digitaliseringsförordningen aktualiseras.

En begäran om videokonferens kan göras till domstolen när som helst innan sammanträdet. Det finns inga formkrav för en sådan begäran. En begäran kan alltså framställas såväl muntligen, skriftligen eller elektroniskt till rätten. Rätten tar normalt ställning till en begäran i god tid före sammanträdet, några lagreglerade frister finns dock inte. Rättens beslut i fråga om hur deltagande ska ske kan normalt inte överklagas under rättegången utan först i samband med ett slutligt avgörande av målet.

Konfidentialiteten garanteras genom tekniska och praktiska arrangemang beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det offentliga ombudet kan exempelvis tala enskilt med sin klient genom en uppkoppling i angränsande rum i rätten.

Om en person som inte har fyllt 18 år kallas till ett sammanträde ska enligt lag den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges vård och fostran underrättas om kallelsen, om inte särskilda skäl talar mot det. Sådana särskilda skäl kan vara t.ex. att det kan antas vara till större skada än nytta för den unge med en underrättelse eller att en underrättelse uppenbarligen inte skulle fylla någon funktion. En liknande underrättelseskyldighet gäller i straffrättsliga förfaranden när den unge kallas såsom åtalad för brott. Skyldigheten att underrätta vårdnadshavare och andra gäller oavsett hur sammanträdet genomförs, alltså även när det sker via videokonferens.

Ett beslut om deltagande via videokonferens kan överklagas i samband med slutligt beslut eller dom för samtliga förfaranden som rör rambeslut 2008/909/RIF, 2008/947/RIF, 2009/829/RIF, direktiv 2011/99/EU och förordning (EU) 2018/1805. I samband med ett överklagande kan den tilltalade, misstänkte, dömde eller berörde personen enligt EU:s förordning 2018/1805 göra gällande att dennes rättigheter i enlighet med artikel 6 i Digitaliseringsförordningen kränkts. Om domstolen instämmer i bedömningen kan de antingen ändra beslutet till den klagandes förmån, återförvisa målet för förnyad prövning av den lägre instansen eller hålla en ny förhandling i syfte att läka det fel som begåtts i den lägre instansen.

En åklagare kan besluta om hörande enligt artikel 18.1 a i arresteringsorderrambeslutet 2002/584/RIF. En åklagares agerande och felaktiga beslut inom ramen för en förundersökning kan granskas inom ramen för Åklagarmyndighetens tillsynsverksamhet. Inom ramen för en svensk huvudförhandling tillämpar svenska domstolar principen om fri bevisprövning (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Enligt svensk rätt är därför, som huvudregel, alla bevismedel tillåtna. Det förhållandet att ett bevis t.ex. åtkommits i strid mot en viss rättsregel utesluter i princip inte att det får läggas fram i en rättegång. Om domstolen inom ramen för sin fria bevisprövning finner skäl att ifrågasätta hur bevisningen inhämtats kan rätten bedöma att uppgifterna har inget eller lågt bevisvärde. Den kränkning som det innebär att beviset tillkommit på felaktigt sätt kan också kompenseras genom t.ex. strafflindring. Uppgifter som inhämtats i strid med artikel 6 i Digitaliseringsförordningen kan alltså få lågt eller inget bevisvärde eller kan leda till strafflindring.

Om en enskilds rättigheter enligt artikel 6 i Digitaliseringsförordningen kränkts kan denne begära skadestånd för felaktig myndighetsutövning (se 3 kap. skadeståndslagen (1972:207).

De videokonferensverktyg som finns tillgängliga är Cisco och Mividas.

Ytterligare information finns på Sveriges Domstolars hemsida.

Det finns viss allmän information om hur deltagande via ljud- och bildupptagning går till på Sveriges Domstolars hemsida (domstol.se), De närmare praktiska arrangemangen i det enskilda fallet ansvara den behöriga domstolen för. Domstolen ansvarar också för att informera den som ska delta via videokonferens om hur detta ska ske. Informationen täcker allt personen behöver veta för att ansluta och delta i sammanträdet.

Någon tillgång till tal-till-text teknologi finns inte.

k-m)

Samma förfaranderegler gäller för den som deltar i sammanträdet genom videokonferens som om personen inställt sig fysiskt i rättssalen, se även under punkten a.

Videokonferenstrafiken, videokonferensinfrastruktur och videokonferenssystem skyddas bland annat genom kryptering och brandväggar.

(c) Avgifter i förfaranden i frågor på privaträttens område

Information om avgifter för mål och ärenden i domstol anges i förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. För information om avgifter vid andra myndigheter i förekommande fall se nedan under respektive punkt.

Betalningsföreläggande

I mål som handläggs enligt förordning 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande är ansökningsavgiften 300 kronor, 1 § förordning (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten (FAK). Ansökningsavgiften ska betalas i förskott av sökanden, 5 § lag (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande. Om delgivning sker i ett annat EU-land kan det andra landet i vissa fall ta ut en avgift för delgivning. Avgiften betalas av sökanden.

För att handlägga ärenden om inhämtande av bankkontoinformation enligt förordning 655/2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur, tas en avgift ut med 300 kronor, 17 § FAK.

Småmålsförfarande

För småmålsförfarandet gäller endast en ansökningsavgift som ska betalas i samband med att ansökan ges in till domstolen. Några ytterligare avgifter för förfarandet eller för processuella åtgärder tas inte ut. Det totala beloppet för förfarandet är ansökningsavgiften som efter den 1 juli 2014 uppgår till 900 kr (Bilaga till Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna).

Europeisk kvarstad

Bestämmelser om domstolsavgifter finns i förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Avgiften för en ansökan om kvarstad på bankmedel är 2 800 kr. Avgiften ska betalas i samband med att ansökan ges in till domstolen.

Arvsförordningen

Skatteverket tar ut följande avgifter enligt 2 § förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s arvsförordning och 10 § avgiftsförordningen ):

Ansökan om ett arvsintyg – 1 660 kr i ansökningsavgift.
Ansökan om ny bestyrkt kopia av ett arvsintyg eller av ett redan utfärdat arvsintyg - 320 kr i ansökningsavgift.
Ansökan om förlängning av giltighetstiden för en bestyrkt kopia av ett arvsintyg - 320 kr i ansökningsavgift.

Övriga förordningar

När det gäller övriga förordningar, dvs. insolvensförordningen, förordningarna om makars och partners förmögenhetsförhållanden, Bryssel II och underhållsförordningen, så har inte vi identifierat avgifter som ska anmälas.

Kronofogdens avgifter för verkställighet

I utsökningsmål och andra mål om verkställighet är grundavgiften 600 kronor, 5-6 §§ FAK. I enskilda mål om utmätning tas en grundavgift ut för varje år som handläggningen pågår.

Vid exekutiv försäljning av lös egendom tas försäljningsavgift ut. Försäljningsavgiften är 4 procent av köpeskillingen, 11 § FAK.

Vid exekutiv försäljning av fast egendom tas förberedelse- och försäljningsavgift ut.

Förberedelseavgiften är 1 procent av fastighetens taxeringsvärde. Försäljningsavgiften är 4 procent av köpeskillingen. Summan av förberedelseavgift och försäljningsavgift ska uppgå till lägst ett belopp som motsvarar 20 procent och högst ett belopp som motsvarar 150 procent av prisbasbeloppet, 12 § FAK.

Särskild avgift tas enligt 13 § FAK ut när det uppkommer särskild kostnad för staten för en åtgärd i målet. Avgiften motsvarar kostnaden. Särskild avgift kan t.ex. vara avgift för magasinering efter avhysning. Särskild avgift tas inte ut för statens kostnader för t.ex. delgivning eller tolk, 14 § FAK.

För avgifter i andra fall, se 17 § FAK.

Sökandens ansvar för betalning av kostnader

Huvudregeln är att Kronofogden tar ut kostnaden av svaranden/gäldenären. Om det inte är möjligt att ta ut kostnaden av svaranden/gäldenären ansvarar sökanden oftast för kostnaden, se 17 kap. 2–4 §§ utsökningsbalken.

I mål om utmätning för underhållsbidrag och skadestånd på grund av brott ansvarar inte sökanden för förrättningskostnaderna, se 17 kap. 3 § andra stycket och 7 kap. 14 § 1 och 4 UB.

Kronofogden kan begära att sökanden förskotterar avgiften, se 17 kap. 5 § UB och 4 § första och andra styckena FAK

(d) Elektroniska betalningsmetoder

När det gäller ansökningsavgifter som tas ut med stöd av förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna finns det två alternativa betalsätt. Det ena är med betalkort/kreditkort och det andra är till Sveriges Domstolars bankgiro. Båda betalsätten är tillgängliga via Sveriges Domstolars webbplats. Betalningar med betalkort/kontokort kan ske även utanför Sveriges gränser. På motsvarande sätt finns det uppgifter om IBAN och BIC på det betalningsunderlag som skapas i betaltjänsten. Med stöd av dessa uppgifter är det möjligt att betala till Sveriges Domstolar även för en utländsk ingivare. När det gäller betalkort/kreditkort finns de uppgifter som krävs i betaltjänsten. När det gäller bankgiro och referensuppgifter för betalningen så skapas dessa av betaltjänsten i samband med att betalningen ska genomföras.

Skatteverket erbjuder elektroniska betalningar via bank för gränsöverskridande betalningar, t.ex. för betalning av ett europeiskt arvsintyg. För sådana inbetalningar finns information på Skatteverkets webbplats.

Kronofogdemyndigheten erbjuder elektroniska betalningar via bank för gränsöverskridande betalningar. För sådana inbetalningar finns information på Kronofogdens webbplats.

Artikel 17 (2) Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet

SE är inte redo att börja använda det decentraliserade systemet i förtid i de samarbeten som föreskrivs i digitaliseringsförordningen.

Artikel 17 (2) Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på privaträttens område

SE är inte redo att börja tillämpa artikel 5 i digitaliseringsförordningen i förtid.

Artikel 17 (2) Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på det straffrättsliga området

SE är inte redo att börja tillämpa artikel 6 i digitaliseringsförordningen i förtid.

Senaste uppdatering: 04/03/2025