Digitaliseringsförordningen – underrättelser från medlemsstaterna

1. Nationella it-portaler för kommunikation med domstolar eller andra myndigheter

Artikel 17.1 a – Nationella it-portaler för kommunikation med domstolar eller andra myndigheter

Namnet på den nationella it-portalen samt länk:

Information om huruvida endast medborgare och/eller bosatta och/eller juridiska personer som är etablerade i ditt medlemsland har tillgång till portalen eller om sådan tillgång beviljas utländska medborgare och/eller utrikes bosatta, och juridiska personer som är etablerade i ett annat medlemsland, samt om advokater och ombud i andra medlemsländer också beviljas tillgång till nationella it-portaler

Portalen är tillgänglig för alla som har ett estniskt verktyg för elektronisk identifiering (id-kort, mobil-ID, smart-ID). Utländska medborgare kan ansöka om e-uppehåll, vilket även ger möjlighet att använda verktyg för elektronisk identifiering.

Portalens syfte

Portalen används för att lämna in handlingar, ta emot handlingar och få tillgång till handlingarna i rättsliga förfaranden. Dessutom erbjuder portalen en möjlighet att ta del av datum, tidsfrister och påminnelser kopplade till rättsliga förfaranden. Det är möjligt att lämna in handlingar till polisen och åklagarmyndigheten, samt att få tillgång till handlingarna i ett straffrättsligt förfarande via portalen. Portalens användare kan inleda verkställighetsförfaranden och få tillgång till brottsregister.

Metoder för identifiering av användarna

Id-kort, mobil-ID, smart-ID och, för frihetsberövade personer, ansiktsigenkänning (kräver elektronisk identifiering).

Vilka särskilda krav gäller för att använda portalen, om sådana finns?

Advokater och tjänstemän på statlig och lokal nivå får endast använda e-filsystemets portal för att kommunicera med domstolen. Om portalens användare inte godtar handlingar som domstolen har skickat inom 20 dagar kommer användarens rätt att använda portalen att begränsas.

2. Nationell rätt om videokonferens i frågor på privaträttens område

Artikel 17.1 b – Nationell rätt om videokonferens i frågor på privaträttens område

Uppgifterna i detta avsnitt bör ge tillräcklig information till personer som ska delta i videokonferenser om nationell lagstiftning och förfaranden som gör det möjligt för dem att delta i förhandlingen på distans. Uppgifterna ska omfatta

information om tillämplig nationell lagstiftning och tillämpliga nationella förfaranden, inbegripet tillämpliga processuella rättigheter och skyddsåtgärder, för att genomföra en förhandling med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation.

Deltagande i en förhandling i civilrättsliga förfaranden regleras av § 350 i civilprocesslagen.

§ 350. Förhandling med deltagande på distans

1. Domstolen kan hålla en förhandling med deltagande på distans så att det är möjligt för en part i förfarandet eller hans eller hennes ombud eller rådgivare att befinna sig på en annan plats under förhandlingen och utföra processhandlingar i realtid från den platsen.

2. Ett vittne eller en sakkunnig kan också höras enligt den metod som anges i punkt 1 i detta avsnitt, och den part i förfarandet som befinner sig på annan plats får ställa frågor till dem.

3. Vid en förhandling som hålls med deltagande på distans måste varje parts rätt att lämna in framställningar, yrkanden och ansökningar samt att formulera ett yttrande om andra parters framställningar, yrkanden och ansökningar i förfarandet garanteras på ett tekniskt säkert sätt. Detta gäller även för alla andra villkor vid en förhandling som sänds i realtid, med både ljud och bild, från parten som befinner sig på annan plats till domstolen och omvänt. Om huvudparterna och vittnet samtycker till detta, och i förenklade förfaranden om vittnet ensamt samtycker till detta, får vittnet även höras per telefon enligt reglerna för förhandlingar med deltagande på distans.

Information om huruvida artikel 5 i digitaliseringsförordningen endast tillåter videokonferenser för domstolar eller om andra myndigheter också kan använda sig av denna möjlighet; om andra myndigheter också har en rättslig grund för att använda sig av videokonferenser, ange vilka myndigheter och i vilka förfaranden

På grundval av ovannämnda lag kan videoförhör först och främst genomföras av domstolar.

Information om huruvida nationell lagstiftning tillåter behörig domstol eller behörig myndighet att fastställa datum för förhandling på eget initiativ

Det är upp till domstolen att avgöra om det är nödvändigt och möjligt att genomföra en videoförhandling. Domstolen avgör bland annat om parterna i förfarandet kan delta i videoförhandlingen.

Information om den videokonferensteknik som finns tillgänglig i ditt medlemsland, eller den vanligaste plattformen eller lösningen som används för videokonferenser

Skype (vanlig), Cisco (som är den lokala lösningen, och säkrast) och Microsoft Teams används. Det vanligaste är Cisco, som är kompatibelt med den utrustning och de informationssystem som används vid domstolarna i dagsläget.

Information om förfarandekrav när en part lägger fram ett yttrande om användningen av videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation vid förhandlingen

Civilprocesslagens regler för förhandlingar gäller.

Information om huruvida nationell lagstiftning föreskriver inspelning av förhandlingen och, om så är fallet, information om lagring och spridning av inspelningen

Domstolarna använder programvaran SALME (tal till text-teknik). I Estland spelas alla förhandlingar in. Det är domstolen som avgör om den ska transkribera inspelningen eller producera en inspelning som innehåller texten och en del av ljudinspelningen. SALME är en programvara som har utvecklats för att domstolar ska kunna spela in förhandlingar och transkribera inspelningar. För att använda inspelningen och utskriften som upprättats i SALME behöver parterna i förfarandet inte någon särskild programvara.

Information om hur konfidentialitet i kommunikationen mellan advokat och klient säkerställs före och under videokonferensen

Det finns inga särskilda regler för att säkerställa konfidentiell kommunikation mellan en advokat och klient via video. Advokater ringer sina klienter, eller använder andra kommunikationskanaler.

Information om de praktiska arrangemangen för att anordna och genomföra förhandlingen, inbegripet information om huruvida teknik för transkribering av tal till text används

Nödvändig information för deltagare i en förhandling via videokonferens skickas ut till dem tillsammans med kallelsen till förhandlingen. Tal till text-teknik används för att spela in förhandlingar. Texten visas inte för deltagarna i realtid, utan används för att registrera förhandlingen.

Information om hur parterna och parternas företrädare, inbegripet personer med funktionsnedsättning, får tillgång till videokonferenser

All nödvändig information ges i kallelsen till förhandlingen. Domstolen kommer bland annat att överväga om det är möjligt för personer att delta i förhandlingen via video (t.ex. personer med hörselnedsättning och personer utan tillgång till elektroniska medel). I Estland erbjuds möjligheten att delta i en videoförhandling vid den domstol eller i den statliga byggnad som ligger närmast personens bosättningsort.

Metoder för identifiering och autentisering av parterna

Domstolen använder inte en separat lösning för elektronisk identifiering numera. Domstolen kan be en part i förfarandet att visa sitt id-kort på skärmen. Försvarsadvokaten får bekräfta att den berörda personen är rätt person. Domstolen kan begära närmare uppgifter om handlingen och/eller att parten i förfarandet skickar en elektroniskt undertecknad bekräftelse osv.

Hur parter kan ställa frågor och delta på ett meningsfullt sätt

Detta beror på situationen och den tekniska lösning som personen använder för att delta. De flesta videokonferenslösningar erbjuder en handuppräckningsfunktion eller möjlighet att delta i samtal. Domstolen leder förfarandet och ger vid behov möjlighet att ställa frågor osv.

Parternas rätt till tolk

De allmänna reglerna för tolkning gäller. Tolken får delta via video.

§§ 32–36 i civilprocesslagen.

§ 32. Domstolens arbetsspråk

1. Rättsliga förfaranden och kansliverksamhet vid domstolen genomförs på estniska.

2. Förfarandeprotokollet för förhandlingen och alla andra processhandlingar registreras på estniska. Om det är nödvändigt för ett korrekt återgivande av vittnesmål eller yttranden på ett främmande språk i förhandlingen får domaren även införliva dessa på de språk som användes, tillsammans med översättningen till estniska, i protokollet.
(RT I 2008, 59, 330 – ikraftträdande 1.1.2009)

§ 33. Handlingar på främmande språk i rättsliga förfaranden

1. Om en talan, framställning, ansökan, begäran, överklagan eller invändning som en part i förfarandet lämnar in till domstolen inte är på estniska kräver domstolen att den person som lämnade in handlingen ska tillhandahålla en översättning till estniska senast den dag som domstolen föreskriver. Om en bevishandling som en part i förfarandet har lagt fram för domstolen inte är på estniska kräver domstolen att den person som lade fram handlingen ska tillhandahålla en översättning till estniska senast den dag som domstolen föreskriver, såvida inte översättning av handlingen är orimlig på grund av dess innehåll eller volym, och förutsatt att de andra parterna i förfarandet inte invänder mot att bevisen godtas på ett språk annat än estniska.

2. Domstolen får kräva att översättningen bestyrks av en auktoriserad översättare eller notarius publicus, eller erinra översättaren om det ansvar som följer av att medvetet lämna en oriktig översättning.

3. Om översättningen inte har lämnats in vid förfallodatumet får domstolen bortse från berörd talan, framställning, ansökan, begäran, överklagan, invändning eller bevishandling.

4. Domstolen låter översätta ett domstolsbeslut till ett främmande språk till en part i förfarandet endast om parten begär detta, förutsatt att parten inte har något ombud i förfarandet och har beviljats ekonomiskt stöd för översättningskostnader. Domstolen låter översätta domstolsbeslut till personer som anges i § 34.4 i denna lag på bekostnad av den estniska staten oavsett om personen har ett ombud eller inte och oavsett om personen har beviljats ekonomiskt stöd eller inte.
(RT I 2008, 59, 330 – ikraftträdande 1.1.2009)

§ 34. Tolkens eller översättarens deltagande i förfarandet

1. Om en part i förfarandet inte behärskar estniska och inte har något ombud i förfarandet anlitar domstolen, om så är möjligt, en tolk eller översättare i förfarandet på begäran av parten eller på eget initiativ. Sådan hjälp krävs inte om partens ombud i förhandlingen kan förstås av domstolen och övriga parter i förfarandet.
(RT I 2008, 59, 330 – ikraftträdande 1.1.2009)

2. Om det inte är möjligt för domstolen att utan dröjsmål anlita en tolk eller översättare utfärdar domstolen ett beslut genom vilket den ålägger den part i förfarandet som behöver tolken eller översättaren att, inom den tid som domstolen fastställer, säkra medverkan av en tolk eller översättare, eller ett ombud som behärskar estniska. Underlåtenhet att uppfylla domstolens krav hindrar inte domstolen från att avgöra målet i sak. Om den person som inte uppfyller kravet är käranden kan domstolen avvisa talan.

3. Innan tolkar och översättare påbörjar tolkning eller översättning i förfarandet ska de erinras om det straffrättsliga ansvar som följer av att lämna en oriktig tolkning eller översättning. Tolken eller översättaren undertecknar därefter en bekräftelse på detta. Erinran krävs inte om tolken eller översättaren är auktoriserad för sådan tolkning eller översättning i enlighet med bestämmelserna i lagen om auktoriserade översättare.

4. En tolk eller översättare måste säkerställas i förfaranden avseende placering av en person på en sluten institution och i förfaranden för att upprätta förmyndarskap för en person.
(RT I 2008, 59, 330 – ikraftträdande 1.1.2009)

5. Ingen tolk eller översättare anlitas i förfarandet för ett befullmäktigat ombud eller rådgivare för en part i förfarandet.
(RT I 2008, 59, 330 – ikraftträdande 1.1.2009)

§ 35. Anlitande av tolk eller översättare till en döv, stum eller dövstum part i förfarandet

Om en part i förfarandet är döv, stum eller dövstum informeras de skriftligen under förfarandets gång, eller så anlitas en tolk eller översättare för förfarandet.

§ 36. Ed och undertecknad bekräftelse av en person som inte behärskar estniska

1. En person som inte behärskar estniska avlägger ed eller undertecknar en bekräftelse på att ha blivit erinrad om sitt ansvar på ett språk som han eller hon behärskar.

2. Den undertecknade bekräftelsen är den estniska språkversionen av eden eller erinran som har översatts till personen muntligen innan den undertecknas.

Hur möjligheten att fysiskt undersöka eller lägga fram bevis säkerställs under videokonferenser

Parterna i förfarandet kan lägga fram fysiska bevis med hjälp av alla typer av elektroniska kommunikationskanaler, och de kan delas med deltagarna under förhandlingen genom att dela de nödvändiga handlingarna på skärmen (beroende på vilka möjligheter som finns med den specifika tekniska lösning som används).

3. Nationell rätt om videokonferens i frågor på straffrättens område

Artikel 17.1 b – Nationell rätt om videokonferens i frågor på straffrättens område

Distansförhör i straffrättsliga förfaranden regleras i § 69 i straffprocesslagen.

§ 69. Distansförhör

1. Handläggande myndighet får anordna distansförhör av en person om förhör på plats skulle vara komplicerat eller orimligt betungande, eller om distansförhör är nödvändigt för att skydda personens intressen.
(RT I, 6.5.2020, 1 – ikraftträdande 7.5.2020)

2. I denna lag innebär distansförhör ett förhör
1. med hjälp av en teknisk lösning där den utfrågade personens uttalande eller vittnesmål ses och hörs direkt via direktströmning och frågor kan ställas till personen,
2. per telefon, där den utfrågade personens uttalande eller vittnesmål hörs direkt och frågor kan ställas till personen.
(RT I, 6.5.2020, 1 – ikraftträdande 7.5.2020)

3. (Upphävd – RT I, 6.5.2020, 1 – ikraftträdande 7.5.2020)

4. En anteckning läggs till i protokollet för distansförhöret om att vittnet har informerats om att vägran att lämna uppgifter eller vittnesmål utan laglig grund inte tillåts, samt om att det är straffbart att medvetet lämna oriktiga uppgifter eller falskt vittnesmål.
(RT I 2004, 46, 329 – ikraftträdande 1.7.2004)

5. Om förhöret med en person som befinner sig i utlandet kräver bistånd av en rättslig myndighet i landet i fråga följs bestämmelserna i § 489⁴¹ i denna lag om förhöret sker inom ramen för ett samarbetsavtal mellan EU-medlemsländer. Bestämmelserna i § 468 i denna lag följs i andra situationer.
(RT I, 11.3.2023, 2 – ikraftträdande 1.5.2023)

6. Ministern med ansvar för politikområdet kan fastställa mer specifika krav för att anordna distansförhör.

Information om förfarandekrav för att ge samtycke till användning av videokonferenser eller annan teknik för distanskommunikation vid förhandlingen

Distansförhör med vittnen omfattas av de allmänna krav som fastställts för förhör av vittnen, och inget separat samtycke krävs för distansförhör med ett vittne.

I rättsliga förfaranden är distansförhör via telefon endast tillåtet med vittnets samtycke.

§ 287 straffprocesslagen. Förhör med vittnen

4. Ett vittne som har tilldelats en pseudonym förhörs via telefon i enlighet med reglerna i §§ 67.5 och 69.2.2 i denna lag. Partnerna i förfarandet ställer sina frågor till ett sådant vittne genom domaren.

5. På begäran av en part eller på eget initiativ får domstolen tillåta distansförhör i enlighet med bestämmelserna i § 69 i denna lag, eller använda en skiljevägg som förhindrar att den tilltalade ser vittnet. Med undantag för den situation som anges i underavsnitt 4 i detta avsnitt är distansförhör via telefon endast tillåtet med den tilltalades samtycke.

Information om hur tillgång till den nödvändiga infrastrukturen för videokonferenser säkerställs för den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller den berörda personen, enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2018/1805, inbegripet personer med funktionsnedsättning

All nödvändig information ges i kallelsen till förhandlingen. Domstolen kommer bland annat att överväga om det är möjligt för personer att delta i förhandlingen via video (t.ex. personer med hörselnedsättning och personer utan tillgång till elektroniska medel). I Estland erbjuds möjligheten att delta vid den domstol eller i den statliga byggnad som ligger närmast personens bosättningsort.

Information om hur konfidentialitet i kommunikationen mellan advokat och klient säkerställs före och under förhör via videokonferens

Det finns inga särskilda regler för att säkerställa konfidentiell kommunikation mellan en advokat och klient via video. I praktiken ringer advokaten upp sin klient eller använder andra kommunikationskanaler under förfaranden.

Information om hur personer med föräldraansvar eller andra lämpliga vuxna informeras om att ett barn ska förhöras med hjälp av videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation – hur beaktas barnets bästa?

Distansförhör med ett barn omfattas av de allmänna kraven avseende hänsyn till barnets bästa. Den person som utför processhandlingen, barnskyddsombudet, socialarbetaren, läraren eller psykologen i fråga, bedömer bland annat lämpligheten av distansförhör vid förhör med barnet.

§ 70. Särskilda regler för förhör med underåriga vittnen

1. Handläggande myndighet kan kräva att ett barnskyddsombud, en socialarbetare, en lärare eller en psykolog är närvarande vid förhör med ett underårigt vittne.
(RT I, 11.7.2013, 1 – ikraftträdande 1.9.2013)

2. Om den handläggande myndigheten inte har fått lämplig utbildning är det obligatoriskt att anlita ett barnskyddsombud, en socialarbetare, en lärare eller en psykolog vid förhör med en underårig om
(RT I, 11.7.2013, 1 – ikraftträdande 1.9.2013)

vittnet är yngre än tio år och upprepade förhör kan ha en skadlig inverkan på den underårigas psykiska välbefinnande,
vittnet är yngre än 14 år och förhöret rör våld i hemmet eller sexuella övergrepp,
vittnet har nedsatt talförmåga eller sensorisk, intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning.
a) Information om huruvida din nationella lagstiftning föreskriver inspelning av förhöret och, om så är fallet, information om lagring och spridning av inspelningar; information om huruvida tal till text-teknik används

Det finns ingen skyldighet att spela in undersökningar under förundersökningen. Personen som utför processhandlingen avgör om det är nödvändigt och motiverat. Om förhöret spelas in läggs inspelningen till materialet i brottsutredningen.

Domstolarna använder programvaran SALME (tal till text-teknik).

§ 148. Bilaga till rapporten från ett utredningsförfarande eller andra processhandlingar

1. Om så är nödvändigt får bevisuppgifter – utöver att anges i rapporten från ett utredningsförfarande eller andra processhandlingar – även dokumenteras i form av fotografier, videoupptagningar, ljud- eller videoinspelningar, teckningar eller på något annat illustrativt sätt.

2. Ett fotografi, en ritning eller annat illustrerande material läggs till brottsutredningen tillsammans med rapporten. Videoupptagningar och ljud- och videoinspelningar förpackas och förvaras tillsammans med materialet i brottsutredningen.

Förhandlingar spelas in med ljud och domstolen kan även fatta beslut om att förhandlingen eller någon av dess delar ska spelas in med video. Undantag från inspelningsskyldigheten fastställs i § 156.4 i straffprocesslagen.

§ 156. Ljud- och videoinspelning av en förhandling

1. Förhandlingar spelas in med ljud. Domstolen kan även spela in en förhandling eller någon av dess delar med video.
(RT I, 31.5.2018, 2 – ikraftträdande 1.1.2019)

2. Om en förhandling eller åtgärd som utförs av domstolen spelas in med ljud eller video får domstolen använda inspelningen för att komplettera och specificera protokollet för motsvarande förfaranden vid domstolen.

3. Rättelse av en ljud- eller videoinspelning är inte tillåten.

4. Ett beslut får fattas om att inte spela in en förhandling om

det framkommer före eller under förhandlingen att inspelning är tekniskt omöjligt och domstolen är övertygad om att det är lämpligt och i linje med parternas intressen att genomföra förhandlingen utan inspelning,
förhandlingen sker utanför domstolens lokaler,
förhandlingen hålls för att meddela domstolens förordnande i ett mål,
förhandlingen äger rum vid Högsta domstolen.

(RT I, 31.5.2018, 2 – ikraftträdande 1.1.2019)

5. Förhandlingar spelas in med ljud eller video i digitalt format.
(RT I, 23.2.2011, 1 – ikraftträdande 1.9.2011)

Information om tillgängliga rättsmedel enligt din nationella lagstiftning som en misstänkt, tilltalad eller dömd person, eller en berörd person, kan använda om kraven eller garantierna i artikel 6 i förordningen åsidosätts

En part i det rättsliga förfarandet kan begära att få utöva de rättigheter som anges i artikel 6 under förfarandets gång, men om domstolen inte beviljar det kan inget klagomål lämnas in angående detta under det rättsliga förfarandets gång. Det kan överklagas på grundval av § 318 i straffprocesslagen.

Information om den videokonferensteknik som finns tillgänglig i ditt medlemsland, eller den vanligaste plattformen eller lösningen som används för videokonferenser

Skype (vanlig), Cisco (som är den lokala lösningen, och säkrast) och Microsoft Teams används.

Information om de praktiska arrangemangen för att anordna och genomföra förhandlingen – Vilken myndighet bör kontaktas? Finns det särskilda krav (t.ex. nödvändiga uppgifter som ska lämnas in) för att kontakta den myndigheten?

Om förhandlingen äger rum i samband med rättsliga förfaranden genomförs den på grundval av en europeisk utredningsorder (som anordnas av åklagarmyndigheten och domstolen).

Huruvida tal till text-teknik används vid förhandlingar

Hur den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller en berörd person, identifieras och autentiseras

Hur den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller en berörd person, kan ställa frågor och delta på ett meningsfullt sätt

Det beror på situationen och den tekniska lösning personen använder för att delta. De flesta videokonferenslösningar erbjuder en handuppräckningsfunktion eller möjlighet att delta i samtal. Om domstolen leder förfarandet ger den möjlighet att ställa frågor osv.

Hur den misstänkta, tilltalade eller dömda personen, eller en berörd person, har rätt till tolkning

De allmänna reglerna för tolkning gäller.

§ 10. Språket i straffrättsliga förfaranden

1. Språket i straffrättsliga förfaranden är estniska. Med medgivande från handläggande myndighet, parterna i förfarandet och de huvudsakliga parterna i det rättsliga förfarandet får straffrättsliga förfaranden också genomföras på ett annat språk, förutsatt att myndigheten och de berörda parterna behärskar det språket.

2. Misstänkta, tilltalade, brottsoffer, civilrättsliga motparter och tredje parter som inte behärskar estniska får hjälp av en tolk eller översättare. Om det råder någon tveksamhet kommer handläggande myndighet att fastställa den berörda personens språkkunskaper i estniska. Om det inte är möjligt att fastställa en persons språkkunskaper i estniska, eller om kunskapen visar sig vara otillräcklig, får personen hjälp av en tolk eller översättare.
(RT I, 6.1.2016, 5 – ikraftträdande 16.1.2016)

8. Den misstänkta eller tilltalade får tolkning utan dröjsmål och skriftliga översättningar av handlingar ges till dem inom en rimlig tid så att detta inte inverkar negativt på utövandet av deras rätt till försvar.
(RT I, 4.10.2013, 3 – ikraftträdande 27.10.2013)

9. En person kan bestrida en vägran att tillhandahålla en översättning eller en delvis översättning enligt detta avsnitt i enlighet med bestämmelserna i §§ 228 eller 229, eller enligt kapitel 15 i denna lag.
(RT I, 6.1.2016, 5 – ikraftträdande 16.1.2016)

Hur obehörig åtkomst till känsliga uppgifter eller dataflöden till okända enheter förhindras

Handlingar som rör förfarandet kan ses av de personer som är parter i förfarandet. Handlingarna kan nås via den offentliga portalen för e-filsystemet med hjälp av säkra autentiseringslösningar (id-kort, mobil-ID och smart-ID). En unik kallelse och länk skickas till parterna inför förhandlingen. I de flesta fall är förhandlingar öppna för allmänheten och därför krävs inga ytterligare säkerhetsåtgärder. Programvaran som används gör det möjligt att övervaka att endast de personer som har kallats deltar. Om målet är sekretessbelagt eller om det är viktigt att säkerställa att en part deltar ensam via video kan domstolen föreskriva att den andra parten endast får delta via video i en domstol (den som är närmast personen).

4. Avgifter i civilrättsliga förfaranden

Artikel 17.1 c – Avgifter i civilrättsliga förfaranden

Förfaranden enligt förordningarna (EG) nr 1896/2006, (EG) nr 861/2007, (EU) nr 655/2014 och (EG) nr 805/2004
Förfaranden för erkännande, en verkställbarhetsförklaring eller vägran av erkännande enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 650/2012, (EU) nr 1215/2012 och (EU) nr 606/2013 samt rådets förordningar (EG) nr 4/2009, (EU) 2016/1103, (EU) 2016/1104 och (EU) 2019/1111

När en ansökan om ett europeiskt betalningsföreläggande lämnas in till en estnisk domstol måste en statlig avgift betalas. Avgiften är densamma som den för en nationell ansökan. När en ansökan om ett europeiskt betalningsföreläggande lämnas in till en estnisk domstol är den statliga avgiften samma som för en nationell ansökan, dvs. 3 % av den totala fordran (av det belopp som begärs, dvs. summan av kapitalbeloppet och tilläggskrav), dock inte mindre än 65 euro.

När skyndsamma betalningsförelägganden omvandlas till ordinära domstolsförfaranden (talan genom stämningsansökan) betalas en ytterligare statlig avgift på fordran i den utsträckning avgiften inte täcks av den statliga avgift som betalas när ansökan om ett skyndsamt betalningsföreläggande lämnas in. I ordinära domstolsförfaranden beror den statliga avgiften på det belopp som begärs. Exempelvis är den statliga avgift som ska betalas i ordinära domstolsförfaranden 100 euro för en fordran på upp till 350 euro, 140 euro för en fordran på 351–500 euro och 175 euro för en fordran på 501–750 euro osv.

När en ansökan om ett europeiskt småmålsförfarande lämnas in till en estnisk domstol är den statliga avgiften samma som för en nationell ansökan. Storleken på den statliga avgiften beror på det belopp som begärs. Exempelvis är den statliga avgift som ska betalas 140 euro för en fordran på 500 euro, 245 euro för en fordran på 1 000 euro, 280 euro för en fordran på 1 500 euro och 315 euro för en fordran på 2 000 euro.

Förfaranden för erkännande, verkställbarhetsförklaring eller vägran om erkännande är befriade från den statliga avgiften.

Förfaranden för utfärdande, rättelse och återkallande av utdrag enligt förordning (EG) nr 4/2009, det europeiska arvsintyget och intyg enligt förordning (EU) nr 650/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 1215/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 606/2013, intyg enligt förordning (EU) nr 2016/1103, intyg enligt förordning (EU) nr 2016/1104 och intyg enligt förordning (EU) nr 2019/1111

I dessa förfaranden behöver ingen statlig avgift betalas när domstolen tar upp ärendet.

En utländsk borgenärs anmälan av en fordran i ett insolvensförfarande enligt artikel 53 i förordning (EU) 2015/848

I dessa förfaranden behöver ingen statlig avgift betalas när domstolen tar upp ärendet.

Kommunikation mellan fysiska eller juridiska personer eller deras företrädare med centralmyndigheterna enligt förordningarna (EG) nr 4/2009 och (EU) 2019/1111 eller de behöriga myndigheterna enligt kapitel IV i direktiv 2003/8/EG

I dessa förfaranden behöver ingen statlig avgift betalas när domstolen tar upp ärendet.

5. Elektroniska betalningsmetoder

Artikel 17.1 d – Elektroniska betalningsmetoder

Informationen i detta avsnitt bör innehålla information om de elektroniska betalningsmedel som finns tillgängliga i ditt medlemsland, t.ex. kreditkort, betalkort, e-plånbok och banköverföringar. Informationen bör även omfatta de åtgärder ditt medlemsland har vidtagit för att göra dessa elektroniska betalningsmedel tillgängliga. Om banköverföring finns med bland betalningsmedlen i ditt medlemsland och om det finns ett enda bankkonto för alla myndigheter dit betalningar ska göras ska även uppgifter om detta bankkonto anges. Informationen bör även innehålla uppgifter om elektroniska betalningsmetoder som är begränsade till vissa förfaranden (och ange vilka förfaranden, om tillämpligt) och om möjligheten att använda elektroniska betalningsmetoder för andra ändamål, såsom betalning av böter som ålagts av domstolen och kostnader för sakkunniga eller vittnen.

Den statliga avgiften kan endast betalas via banköverföring. Kreditkort accepteras inte. För alla betalningar som görs till domstolar är kontoinnehavaren finansministeriet. På betalningsordern ska finansministeriet anges som mottagare av det belopp som ska överföras till statliga myndigheter och stiftelser som inrättats av staten. Även kontonumret ska anges. Varje myndighet har sitt eget referensnummer och på grundval av detta överför statskassan det mottagna beloppet till den berörda myndighetens konto i statskassans e-miljö.

De statliga avgifterna för den verksamhet som bedrivs i domstolsärenden, insättning av aktiekapital, säkerheter och borgen betalas till finansministeriets konton:

SEB Pank – a/c EE571010220229377229 (SWIFT: EEUHEE2X).
Swedbank – a/c EE062200221059223099 (SWIFT: HABAEE2X).
Luminor Bank – a/c EE221700017003510302 (SWIFT: RIKOEE22).
LHV Pank – a/c EE567700771003819792 (BIC/SWIFT: LHVBEE22).

I regel måste ett unikt referensnummer som domstolen tillhandahåller uppges vid betalning av statliga avgifter. Om du inte har fått ett unikt referensnummer i det rättsliga förordnandet eller i betalningsförfarandet för en specifik statlig avgift används inget referensnummer. Då måste du ange exakt namn på den åtgärd den statliga avgiften gäller på betalningsanvisningen. Referensnumret används heller inte om den statliga avgiften betalas innan utförande av en åtgärd begärs.

Om en handling lämnas in via e-filsystemet går det dessutom att betala tillhörande domstolskostnader direkt via en banklänk, bifoga en betalningsorder för kostnader som redan har betalats eller erhålla det unika referensnummer som krävs för betalningen och göra betalningen utanför systemet. Betalningar som görs i det offentliga e-filsystemet via en banklänk kopplas direkt till det unika referensnumret. Alla anspråk gällande domstolskostnader som anges i det offentliga e-filsystemet visas också på personens konto för statliga avgifter och säkerheter i skattenämndens/tullverkets e-miljö.

6. Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet

Artikel 17.2 – Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på privaträttens område och på straffrättens område

Estland kan tillämpa artiklarna 5 och 6 i digitaliseringsförordningen före den 1 maj 2025.

7. Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på privaträttens område

Artikel 17.2 – Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet

Vid denna tidpunkt kan det decentraliserade it-systemet inte användas före den tillämpningsdag som fastställts i enlighet med artikel 26.3.

8. Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på det straffrättsliga området

Myndigheter som anges i artikel 17.1 e

I skrivelsen begärs uppgifter om de myndigheter som är behöriga enligt de rättsakter som förtecknas i bilagorna I och II till förordning (EU) 2023/2844, om de inte redan har anmälts till kommissionen i enlighet med dessa rättsakter.

Om det nödvändiga förberedande arbetet (tekniska lösningar som är färdiga i den utsträckning som krävs) möjliggör detta kommer myndigheterna att informeras. Vi kommer att skicka förteckningen över myndigheter med en försening.

Senaste uppdatering: 12/05/2026