1. Nationella it-portaler för kommunikation med domstolar eller andra myndigheter
Santra-systemet:
Santra-systemet används av professionella skuldindrivningsorgan. Det civil- och handelsrättsliga ärendehanteringssystemet tar emot elektroniska stämningsansökningar från professionella aktörer via Santras datasystemanslutning. Santra är ett elektroniskt system för ostridiga bötesmål som används av de största kärandena/fordringsägarna. Santra-systemet har inget gränssnitt. Det är snarare ett sätt att ansluta sig till akterna i Tuomas-systemet som omfattar det civil- och handelsrättsliga området.
Riivel-systemet:
Riivel är ett elektroniskt ärendehanteringssystem för bötesmål som omfattar ostridiga fordringsärenden, där man kan inleda ostridiga fordringsärenden. Riivel-systemet är den andra elektroniska metoden, vid sidan av Santra, för att skicka handlingar i bötesmål till Tuomas-systemet för att inleda ett förfarande. Riivel-systemet används av små skuldindrivningsorgan, företag, föreningar och privatpersoner. Riivel består av e-tjänster och back-office-tjänster. E-tjänsterna används tillsammans med de rättsliga myndigheternas ärendehanteringsplattform på adressen asiointi.oikeus.fi. Såväl enskilda kunder som företagskunder kan använda sig av tjänsten. Fordringar får göras som kärande eller som ombud. Suomi.fi, det gemensamma autentiseringssystemet för offentliga myndigheter, används för autentisering.
2. Nationell rätt om videokonferens i frågor på privaträttens område
Enligt 12 kap. 8 § i rättegångsbalken får en part i ett tvistemål delta genom videokonferens. Deltagande genom videokonferens anses vara likvärdigt med personlig närvaro. Deltagande sker alltid efter domstolens gottfinnande. I 17 kap. 52 § i rättegångsbalken fastställs regler för förhör av vittnen och sakkunniga genom videokonferens. Där fastställs också krav som måste uppfyllas för användning av videokonferensteknik. Denna form av förhandling sker också efter domstolens gottfinnande. Regeringen har föreslagit ändringar av båda bestämmelserna, och förslaget behandlas just nu i riksdagen.
Domstolarna i Finland använder en lösning med videokonferensteknik som tagits fram av statens IKT-center Valtori. Den lösning som för närvarande används är Polycom. Införandet av en ny lösning (Pexip) håller på att förberedas. Den finska statens allmänna policy och praxis för informationssäkerhet gäller för lösningarna. Ingen text-till-text-teknik används.
Fjärranslutning sker alltid efter domstolens gottfinnande. Domstolen får ta initiativet, men den berörda parten måste samtycka till att höras genom videokonferens. Domstolen måste i varje enskilt fall bedöma om videokonferens/fjärråtkomst är lämpligt i målet i fråga. Vid beslut om att använda videokonferensteknik bedöms målets lämplighet för detta. Denna bedömning kan till exempel ta hänsyn till målets art och betydelse och bevisningens betydelse i målet. I varje enskilt mål överväger domstolen på vilket sätt det är lämpligt att delta i förfarandet (personlig närvaro eller medverkan vid syn (in situ). Deltagande på distans anses vara likvärdigt med personligt närvaro och ändrar inte det sätt på vilket frågor ställs eller andra aspekter av deltagandet. Tolkning anordnas oavsett om personen deltar personligen eller på distans.
Enligt gällande lagstiftning ska förhör med vittnen, sakkunniga och parter som hörs i bevissyfte spelas in (22 kap. 6 § i rättegångsbalken). I framtiden måste en bild- och ljudupptagning göras av förhör med vittnen, sakkunniga eller andra parter som hörs i bevissyfte. Lagens ikraftträdande fastställs i separat genomförandelagstiftning. Enligt gällande lagstiftning (22 kap. 10 § i rättegångsbalken) ska bandet bevaras i minst sex månader efter det att målet har avgjorts. Om ändring har sökts ska bandet bevaras tills avgörandet har vunnit laga kraft. När rättegångsbalken har ändrats måste bild- och ljudupptagningar sparas i 30 dagar från det att avgörandet har vunnit laga kraft.
Enligt 13 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar som för närvarande är i kraft gäller bestämmelserna i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet för hur rättegångshandlingar ska lämnas ut. Enligt den nya lag som ska genomföras genom separat genomförandelagstiftning fastställs förfarandena för att lämna ut en rättegångshandling i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Information om bild- och ljudupptagningar som görs i tingsrätter får endast lämnas ut genom att upptagningen överlämnas till domstolen för visning. Information om bild- och ljudupptagningar i tingsrätter kan dock lämnas ut i enlighet med 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Information om andra bild- och ljudupptagningar än dem som avses i 16 § 2 mom. får lämnas ut endast genom att göra upptagningen tillgänglig för visning i domstol om det, med tanke på upptagningens innehåll, finns skäl att anta att utlämnandet av informationen annars skulle strida mot de registrerade personernas privatliv.
Konfidentiell kommunikation mellan advokat och klient: Kommunikationen påverkas och är beroende av om ombud och klient befinner sig i samma eller i separata rum. Om de befinner sig i separata rum kan de använda olika kommunikationssätt, t.ex. telefon, e-post eller videolänk. Domstolen upprättar dock inte några sådana kommunikationskanaler. Det är sällsynt med fysiska föremål och uppvisande av fysiska föremål i domstolsförfaranden. Oftast är det fotografier som visas upp och de kan visas upp för en part som använder en fjärranslutning eller, via en fjärranslutning, för domstolen.
För närvarande används ingen autentisering för deltagande i domstolsförfaranden. Domstolen kontrollerar att rätt person är närvarande på grundval av personens inställelse och vad personen säger under målet. Inget system baserat på elektronisk identifiering används för närvarande.
3. Nationell rätt om videokonferens i frågor på straffrättens område
I 8 kap. 13 § i lagen om rättegång i brottmål finns regler om deltagande i domstolsförfaranden för en part i ett brottmål genom videokonferens. Deltagande genom videokonferens anses vara likvärdigt med personlig närvaro. Deltagande sker dock alltid efter domstolens gottfinnande. Tvångsmedelslagen innehåller bestämmelser om de förfaranden som ska följas i mål som omfattar tvångsmedel. Domstolen får ta initiativet, men den berörda parten måste samtycka till att höras genom videokonferens. Samtycke till att en fjärranslutning används måste alltid registreras skriftligen i ärendeakterna. I 17 kap. 52 § i rättegångsbalken fastställs regler för förhör av vittnen och sakkunniga genom videokonferens. Där fastställs också krav som måste uppfyllas för användning av videokonferensteknik. Denna form av förhandling sker också efter domstolens gottfinnande. I praktiken hörs barn endast av polisen. Barn under 15 år hörs inte vid domstol. I sådana fall tittar domstolen vid behov på en inspelning från polisen.
Domstolarna i Finland använder en lösning med videokonferensteknik som tagits fram av statens IKT-center Valtori. Den lösning som för närvarande används är Polycom. Införandet av en ny lösning (Pexip) håller på att förberedas. Den finska statens allmänna policy och praxis för informationssäkerhet gäller för lösningarna. Ingen text-till-text-teknik används.
Enligt gällande lagstiftning ska förhör med vittnen, sakkunniga och parter som hörs i bevissyfte tas upp på band (22 kap. 6 § i rättegångsbalken). I framtiden måste en bild- och ljudupptagning göras av förhör med vittnen, sakkunniga eller andra parter som hörs i bevissyfte. Lagens ikraftträdande fastställs i separat genomförandelagstiftning. Enligt gällande lagstiftning (22 kap. 10 § i rättegångsbalken) ska bandet bevaras i minst sex månader efter det att målet har avgjorts. Om ändring har sökts ska bandet bevaras tills avgörandet har vunnit laga kraft. När rättegångsbalken har ändrats måste bild- och ljudupptagningar sparas i 30 dagar från det att avgörandet har vunnit laga kraft. Deltagande på distans anses vara likvärdigt med personlig närvaro och ändrar inte det sätt på vilket frågor ställs eller andra aspekter av deltagandet. Tolkning anordnas oavsett om personen deltar personligen eller på distans.
Enligt 13 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar som för närvarande är i kraft gäller bestämmelserna i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet för hur rättegångshandlingar ska lämnas ut. Enligt den nya lag som ska genomföras genom separat genomförandelagstiftning fastställs förfarandena för att lämna ut en rättegångshandling i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Information om bild- och ljudupptagningar som görs i tingsrätter får endast lämnas ut genom att upptagningen överlämnas till domstolen för visning. Information om bild- och ljudupptagningar i tingsrätter kan dock lämnas ut i enlighet med 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Information om andra bild- och ljudupptagningar än dem som avses i 16 § 2 mom. får lämnas ut endast genom att göra upptagningen tillgänglig för visning i domstol om det, med tanke på upptagningens innehåll, finns skäl att anta att utlämnandet av informationen annars skulle strida mot de registrerade personernas privatliv.
Konfidentiell kommunikation mellan advokat och klient: Kommunikationen påverkas och är beroende av om ombud och klient befinner sig i samma eller i separata rum. Om de befinner sig i separata rum kan de använda olika kommunikationssätt, t.ex. telefon, e-post eller videolänk. Domstolen upprättar dock inte några sådana kommunikationskanaler. Det är sällsynt med fysiska föremål och uppvisande av fysiska föremål i domstolsförfaranden. Oftast är det fotografier som visas upp och de kan visas upp för en part som använder en fjärranslutning eller, via en fjärranslutning, för domstolen.
För närvarande används ingen autentisering för deltagande i domstolsförfaranden. Domstolen kontrollerar att rätt person är närvarande på grundval av personens inställelse och vad personen säger under målet. Inget system baserat på elektronisk identifiering används för närvarande.
4. Avgifter i förfaranden i frågor på privaträttens område
Information om domstolsavgifter och betalningspraxis finns på domstolens webbplats på följande länk:
5. Elektroniska betalningsmetoder
Det finska domstolssystemet tar endast emot betalning i form av banköverföringar till domstolssystemets bankkonto. Detta gäller alla betalningar som faktureras av domstolssystemet och all annan ersättning som begärs av domstolssystemet på det sätt som betalaren har begärt.
För alla avgifter som tas ut förser domstolen kunden med en försäljningsfaktura, främst i form av en onlinefaktura som följer PEPPOL-standarden eller, alternativt, som en pappersfaktura per post.
Domstolssystemets inkomstkonton är:
Danske Bank
IBAN: FI40 8129 9710 0114 95
BIC: DABAFIHH
Nordea
IBAN: FI97 1804 3000 0167 58
BIC: NDEAFIHH
6. Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet
Det decentraliserade systemet används ännu inte i Finland.
7. Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på privaträttens område
—
8. Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på det straffrättsliga området
—