Digitaliseringsförordningen – underrättelser från medlemsstaterna

1. Nationella it-portaler för kommunikation med domstolar eller andra myndigheter

• Citius: Här kan medborgare eller deras juridiska ombud ta del av ärenden de är inblandade i från vilken plats som helst, förutsatt att de har tillgång till internet. Merparten av det innehåll som finns är fritt tillgängligt.
• Tribunais.org.pt: Här kan medborgare eller deras juridiska ombud ta del av ärenden de är inblandade i från vilken plats som helst, förutsatt att de har tillgång till internet. Åtkomst till ärendeakten sker med autentisering via medborgarkortet eller den digitala mobilnyckeln. Den här portalen har fler funktioner än Citius.
• eTribunal-Mandatarios: Här går det att ta emot meddelanden, få tillgång till handlingar och ljudinspelningar samt att skicka stora inlagor. Tillgången är begränsad till advokater som får åtkomst till portalen med hjälp av sina digitala intyg.

2. Nationell rätt om videokonferens i frågor på privaträttens område

Civilprocesslagen (Código de Processo Civil – CPC) ger vittnen, parter och sakkunniga möjlighet att höras via videokonferens.

I artikel 502.1 föreskrivs särskilt möjligheten för vittnen som är bosatta utanför den kommun där domstolen har sitt säte att höras via videokonferens från en domstol som är belägen i den kommun eller församling där de är bosatta (om det finns ett avtal om detta mellan det organet och justitieministeriet) eller en annan offentlig byggnad i området.

Dessa arrangemang gäller för vittnesmål från en part om parterna är bosatta utanför distriktet, eller respektive ö när det gäller de autonoma regionerna Azorerna och Madeira (artikel 456.2), och för uttalanden från parter om parterna befinner sig i den situation som anges ovan (artikel 466.2).

Det är inte möjligt att använda videokonferens om vittnet som förhörs bor i något av storstadsområdena Lissabon eller Porto och förfarandet pågår vid en domstol belägen i något av dessa områden, utom i fall där det är omöjligt eller extremt svårt att närvara vid förhandlingen i tid (artikel 502.6 och artikel 520). I sådana situationer får domaren, med parternas samtycke, besluta att all information som krävs för att avgöra ärendet på rätt sätt får ges per telefon eller andra former av direkt kommunikation från domstolen till vittnet, förutsatt att de omständigheter som ska utredas eller klargöras är förenliga med förfarandet. Dessa arrangemang gäller även för partsutsagor (artikel 457.2) och partsutlåtanden (artikel 466.2).

Oavsett bestämmelser i internationella eller europeiska instrument förhörs vittnen som är bosatta utomlands via videokonferens om den nödvändiga tekniska utrustningen finns tillgänglig på bosättningsorten (artikel 502.6).

Sakkunniga från inrättningar, laboratorier eller offentliga tjänster hörs via telekonferens från respektive arbetsplats (artikel 486.2).

Endast domstolar får hålla videokonferenser enligt artikel 5 i förordning (EU) 2023/2844.

Enligt portugisisk processrätt (artikel 151.1 och 151.2 i CPC) får en domstol inte fastställa datum och tidpunkt för en förhandling på eget initiativ. För att förhindra risken för överlappning mellan datumen för förhandlingar som ombuden ska delta i bör domaren ombesörja att datum och tidpunkt för dessa förfaranden fastställs i samförstånd med ombuden. Om ombuden inom fem dagar förklarar att de inte är tillgängliga den dag som domaren har angivit på grund av andra förfaranden som redan har planerats bör de informera domstolen om dessa omständigheter (med uttryckligt angivande av förfarandet och ärendet i fråga) och föreslå alternativa datum efter att ha kontaktat övriga berörda ombud.

Alla rättssalar i Portugal är utrustade med videokonferensutrustning med roterande kameror som ansluter till programvara för fjärrkommunikation. I Portugal är det möjligt att använda vilket medel som helst för fjärrkommunikation, men det finns inga uppgifter om vilka medel som används mest. Under pandemin användes dock Webex-applikationen och den används fortfarande ofta för detta ändamål. Applikationen kan integreras med de system för videokonferenser som finns vid domstolarna. De tekniska kraven för den videokonferensutrustning som finns installerad vid de olika domstolarna finns här.

Den portugisiska processrätten ger inte en part möjlighet att avge ett yttrande om användning av videokonferenser eller annan teknik för fjärrkommunikation för att genomföra förhandlingen.

Slutförhandlingen i rättsliga förfaranden, förfarandemässiga incidenter och säkerhetsförfaranden spelas alltid in. Inspelningen görs med hjälp av ett video- eller ljudsystem, oberoende av annan audiovisuell teknik eller liknande tekniska förfaranden som domstolen har tillgång till, och alla inblandade i ärendet bör informeras om att de har spelats in. Inspelningen ska göras tillgänglig för parterna inom två dagar efter respektive åtgärd (artikel 155.1, 155.2 och 155.3).

När det gäller personer med funktionsnedsättning (och oavsett om en lämplig tolk medverkar på domarens inrådan) fastställs i artikel 135 i CPC följande regler för vittnen som är döva, stumma eller dövstumma:

• Döva personer får frågorna i skrift och besvarar dem muntligen.
• Stumma personer får frågorna muntligen och besvarar dem i skrift.
• Dövstumma personer får frågorna i skrift och besvarar dem på samma sätt.

Domaren bör utse en lämplig tolk för döva, stumma eller dövstumma personer som inte kan läsa eller skriva.

När det gäller identifiering och autentisering ska vittnet på dagen för förhöret identifieras inför domstolssekreteraren eller inför behörig person vid den offentliga myndighet där vittnesmålet avges. Därefter genomförs förhöret inför den domare som prövar målet och parternas företrädare, med hjälp av teknisk utrustning som möjliggör kommunikation på audiovisuell väg och i realtid, utan att domaren på den plats där vittnesmålet avges behöver ingripa (artikel 502.4 i CPC).

Enligt artikel 516 i CPC avger vittnen ett exakt vittnesmål om föremålet för bevisningen. De bör rapportera fakta om vad de har begått eller observerat, ange omständigheterna kring vad som har inträffat och hur de har fått kännedom om dessa fakta. Förhöret genomförs av advokaten för den part som kallade vittnet. Den andra partens advokat får ställa eventuella vittnesfrågor som krävs för att komplettera eller klargöra vittnesmålet med avseende på omständigheter som vittnet har vittnat om. Domaren får begära förtydliganden eller ställa frågor som han eller hon anser vara lämpliga för att fastställa sanningen. Innan vittnet besvarar frågor som ställs får han eller hon ta del av ärendeakten, begära att vissa handlingar som ingår i ärendeakten visas upp eller lägga fram handlingar som syftar till att bekräfta vittnesmålet.

Enligt artikel 133.1 och 133.2 i CPC får utlänningar tala på ett annat språk än portugisiska om de inte förstår språket, och då bör en tolk utses för att upprätta kommunikation under trohetsed. Tolkens deltagande är begränsat till vad som är absolut nödvändigt.

Enligt portugisisk processrätt är framställning eller presentation av material under videokonferenser begränsad. I CPC fastställs de tidsfrister och omständigheter under vilka de olika befintliga bevistyperna får läggas fram eller uppvisas. I reglerna om videokonferenser för var och en av dessa typer av bevis anges att videokonferenser är reserverade för personbevisning, t.ex. vittnesmål och sakkunnigbevisning.

3. Nationell rätt om videokonferens i frågor på straffrättens område

Under utredningsfasen ger straffprocesslagen (Código de Processo Penal, CPP) möjlighet att använda videokonferens för uttalanden från personer som inte är tilltalade i förfarandet och som är bosatta utanför kommunen där den åklagarmyndighet som ansvarar för förfarandet är belägen. Detta sker då vid en annan åklagarmyndighet eller i polisens lokaler (artikel 275a.1). Myndigheterna i området där den person som ska höras är bosatt underrättas om förfarandet och den dag som vittnesmålet ska avläggas får den berörda personen information från kriminalpolisen om var vittnesmålet ska avges. Uttalanden tas upp av begärande enhet och, i förekommande fall, av de företrädare som är närvarande (artikel 275a.2).

Under rättegången, och i undantagsfall, kan utsagor från biträden, civila parter, vittnen, sakkunniga eller tekniska konsulter tas upp på eget initiativ eller på begäran utan att det sker personligen, om

1. dessa personer är bosatta utanför den kommun där domstolen är belägen,
2. det inte finns någon anledning att tro att deras närvaro vid förhandlingen är nödvändig för att komma fram till sanningen,
3. funktionella eller personliga svårigheter eller olägenheter kan förväntas om de skulle bli skyldiga att resa.

Utsagor tas upp samtidigt som rättegången med hjälp av teknisk utrustning som möjliggör kommunikation på audiovisuell väg i realtid. På dagen för förhöret identifierar sig personen inför domstolssekreteraren vid domstolen där vittnesmålet avges, men efter detta genomförs förhöret inför domaren i målet och parternas företrädare med hjälp av ovannämnda utrustning, utan att domaren på den plats där vittnesmålet avges behöver ingripa (artikel 318.1, 318.5 och 318.6 i CPP).

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i internationella eller europeiska instrument förhörs assistenter, civila parter och vittnen som är bosatta utomlands med hjälp av teknisk utrustning som möjliggör kommunikation på audiovisuell väg i realtid om de nödvändiga tekniska medlen finns tillgängliga på bosättningsorten (artikel 318.8 i CPP).

När det är tekniskt möjligt hörs sakkunniga från motsvarande inrättningar, laboratorier eller offentliga tjänster via telekonferens från respektive arbetsplats (artikel 317.1 i CPP).

Samtycke till användning av videokonferenser eller annan teknik för fjärrkommunikation föreskrivs inte i straffprocesslagstiftningen, utom vid förhör med en svarande eller misstänkt inom den rättsliga ramen för att utfärda, överföra, erkänna och verkställa europeiska utredningsorder i brottmål, godkänd genom lag nr 88/2017 av den 21 augusti (artikel 35.3 a).

I enlighet med artikel 82B.1, 82B.2, 82B.4, 82B.5 och 82B.6 i lag nr 62/2013 av den 26 augusti 2013 om fastställande av regler för domstolsväsendets ram och organisation får frihetsberövade personer vittna i alla utredningar eller rättsliga förfaranden med hjälp av teknisk utrustning som möjliggör kommunikation på audiovisuell väg i realtid från kriminalvårdsanstalten där de befinner sig, oavsett var den domstol som prövar målet är belägen, såvida inte

1. personen har rättslig och processuell ställning som svarande i det aktuella förfarandet, eller
2. förhöret genomförs i samband med förfaranden inom ramen för domstolens behörighet att verkställa domar.

På dagen för förhöret identifierar sig den frihetsberövade personen för fängelsets rätts- och exekutionsbiträde. Efter detta äger förhöret endast rum inför domaren i målet eller åklagaren samt försvararna. Den frihetsberövade personen kan, om han eller hon så önskar, biträdas personligen av ett juridiskt ombud under förhöret.

Svarande eller misstänkta får endast förhöras via videokonferens inom den rättsliga ram som reglerar utfärdande, överföring, erkännande och verkställighet av europeiska utredningsorder i brottmål, godkänd genom lag nr 88/2017 av den 21 augusti (artikel 35.2).

När det gäller personer med funktionsnedsättning föreskrivs följande i artikel 93.1 när en döv eller stum person eller en person med hörselnedsättning ska avge en förklaring:

1. Döva personer eller personer med hörselnedsättning ska tilldelas en lämplig tolk som kommunicerar via teckenspråk, läppavläsning eller skrift beroende på den berörda personens situation.
2. Stumma personer som är läs- och skrivkunniga får frågor i skrift och besvarar dem på samma sätt. I annat fall, och på begäran, utses en lämplig tolk.

Om svaranden är underårig är en av deras processuella rättigheter att under förfarandet som de närvarar vid åtföljas av personer med föräldraansvar, sitt juridiska ombud eller en person med den faktiska vårdnaden eller, om det är omöjligt att kontakta dessa personer eller om särskilda omständigheter på grundval av den underårigas bästa eller ärendets behov så kräver – och endast så länge dessa omständigheter kvarstår – av en annan person som har utsetts av den underåriga och godtagits av behörig rättslig myndighet (artikel 61.1 i i CPP).

Om den underåriga inte har utsett en annan person att följa med honom eller henne, eller om den person han eller hon utser inte godtas av behörig rättslig myndighet, ska den behöriga rättsliga myndigheten för detta ändamål utse en specialist som åtar sig den rollen (artikel 61.4).

Enligt portugisisk lagstiftning ska förhör och utfrågningar av processubjekt spelas in under olika skeden av förfarandet. Så är exempelvis fallet i följande situationer:

• Under det första rättsliga förhöret med svaranden görs förhöret normalt sett med ljud- eller audiovisuell inspelning och andra medel får endast användas om ljud- eller audiovisuell inspelning inte är ett tillgängligt alternativ. Detta bör inkluderas i rapporten (artikel 141.7 i CPP).
• Förhandsutsagor från vittnen eller brottsoffer till grund för framtida bevisning, under vissa omständigheter eller gällande vissa brott (artiklarna 271.6 och 364 i CPP). Sådana utsagor görs i syfte att inte konfrontera brottsoffret med fakta en andra gång och för att undvika effekter av upprepad viktimisering som detta kan leda till, samt för att bevara bevisen mot risken för ytterligare förlust eller förvanskning.

När en ljud- eller videoinspelning av en inlaga görs i enlighet med CPP kommer en kopia av den att överlämnas inom 48 timmar till en part som begär den (artikel 101.4 i CPP).

Alla rättssalar i Portugal är utrustade med videokonferensutrustning med roterande kameror som ansluter till programvara för fjärrkommunikation. I Portugal är det möjligt att använda vilket medel som helst för fjärrkommunikation, men det finns inga uppgifter om vilka medel som används mest. Under pandemin användes dock Webex-applikationen och den används fortfarande ofta för detta ändamål. Applikationen kan integreras med de system för videokonferenser som finns vid domstolarna. De tekniska kraven för videokonferensutrustning som finns installerad vid de olika domstolarna finns här.

När det gäller de praktiska aspekterna av förhandlingens organisation bör den domstol som ansvarar för ärendet där förhandlingen ska äga rum kontaktas. Det finns inga särskilda regler för att ta kontakt.

Vad gäller autentisering och frihetsberövade personer hänvisas till ovannämnda artikel 82B.1, 82B.2, 82B.4, 82B.5 och 82B.6 i lag nr 62/2013. Vad gäller misstänkta eller svarande hänvisas till ovanstående: förhör med dem via videokonferens är inte tillåtet, utom när det avser artikel 35.2 i lag nr 88/2017 av den 21 augusti 2017.

När det gäller betydande deltagande i videokonferenser avseende frihetsberövade personer hänvisas till artikel 82B.1, 82B.2, 82B.4, 82B.5 och 82B.6 i lag nr 62/2013, som nämns ovan, och det finns inga särskilda regler för att säkerställa ett sådant deltagande. Vad gäller misstänkta eller svarande hänvisas till ovanstående: förhör med dem via videokonferens är inte tillåtet, utom när det avser artikel 35.2 i lag nr 88/2017 av den 21 augusti. Eftersom så är fallet gäller reglerna i artikel 36 som i sin tur följer reglerna i artikel 24.5 i direktiv 2014/41/EU.

Enligt CPP gäller att när någon utses till svarande ska så snart som möjligt under själva förhandlingen, eller utan onödigt dröjsmål, en handling överlämnas som identifierar målet och försvararen, om en sådan har förordnats, samt försvararens processuella rättigheter och skyldigheter (artikel 58.5). Bland de rättigheter och skyldigheter som anges i artikel 61 finns rätten till översättning och tolkning. Om svaranden inte kan portugisiska eller inte talar språket flytande och handlingen inte finns tillgänglig på ett språk som han eller hon förstår kommer informationen att framföras muntligen, vid behov med hjälp av en tolk, oavsett om den tilltalade därefter utan onödigt dröjsmål kommer att förses med en skriftlig handling på ett språk som han eller hon förstår (artikel 58.6).

Det bör också noteras att om en person som inte kan portugisiska eller inte talar språket flytande deltar i förfarandet måste en lämplig tolk utses även om den som leder förfarandet eller någon av deltagarna i förfarandet har kunskaper i den berörda personens språk. Utnämningen av en tolk medför inga avgifter för den personen (artikel 92.1).

Inom rimlig tid ska den enhet som är ansvarig för inlagan förse en svarande som inte kan portugisiska eller inte är flytande i språket en skriftlig översättning av meddelanden som utfärdas avseende anklagelser, utredningsbeslut, svaromål, fastställt rättegångsdatum, påföljder, tillämpning av tvångsåtgärder, garantier för tillgångar och ingivande av en civilrättslig skadeståndstalan eller annat som enheten anser vara nödvändigt för försvaret (artikel 92.3).

Tolken omfattas av tystnadsplikt och får inte avslöja diskussionerna mellan svaranden och hans eller hennes försvarare, oavsett i vilket skede av förfarandet de äger rum. Ett sådant avslöjande kommer att betraktas som en överträdelse av tystnadsplikten (artikel 92.8).

I samband med ett förhör via videokonferens inom den rättsliga ram som reglerar utfärdande, överföring, erkännande och verkställighet av europeiska utredningsorder i brottmål föreskrivs i lag nr 88/2017 att förhöret av den person som ska höras i den verkställande staten vid behov ska genomföras med hjälp av en tolk (artikel 36.1 d). Rätten till tolkning garanteras också i lagstiftningen om den europeiska arresteringsorden (artikel 17.3 i lag nr 65/2003 av den 23 augusti 2003).

Tillgång till en tolk garanteras även brottsoffret enligt den stadga för brottsoffer som godkändes genom lag nr 130/2015 av den 4 september 2015 (artikel 12) som även fastställer rätten till översättning av skriftlig bekräftelse av klagomålet om brottsoffret inte förstår portugisiska (artikel 11.3) och situationer där videokonferenser eller telekonferenser används (artikel 23).

4. Avgifter i förfaranden i frågor på privaträttens område

För det första anges i artikel 5 i förordningen om rättegångskostnader (RCP), godkänd genom lagstiftningsdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, att domstolsavgifter ska uttryckas i UC, där 1 UC för närvarande motsvarar 102 euro. Domstolsavgifternas belopp fastställs utifrån målets värde eller komplexitet.

Förfaranden enligt förordning (EG) nr 1896/2006

Enligt artikel 7.4 och tabell II A i RCP gäller följande domstolsavgifter för ansökningar om betalningsförelägganden:

• För belopp upp till 5 000 euro: 102 euro (1 UC).
• För belopp från 5 000 till 15 000 euro: 204 euro (2 UC).
• För belopp över 15 000,01 euro: 306 euro (3 UC).

En högre avgift får tas ut i följande fall:

1. Om ärendet visar sig vara särskilt komplicerat kan domstolen i slutänden fastställa en högre avgift inom de gränser som anges i tabell II i RCP (artikel 7.7 i RCP). Enligt artikel 530.7 i CPC anses mål och säkerhetsförfaranden vara särskilt komplicerade vad avser betalning av domstolsavgiften om de
   1. innehåller särskilt utdragna inlagor eller fordringar,
   2. avser mycket specialiserade rättsliga frågor eller mycket specifika tekniska frågor, eller kräver en kombinerad analys av rättsliga frågor från väldigt skilda områden, eller
   3. inbegriper att höra ett stort antal vittnen, analys av komplex bevisning eller olika långdragna steg för att lägga fram bevis.
2. Om den person som är skyldig att betala domstolsavgiften är ett kommersiellt företag (artikel 13.3 i RCP) som under det föregående året har lämnat in 200 eller fler ansökningar om säkerhetsåtgärder, åtgärder, förfaranden eller verkställighet till en domstol, ett kansli eller en kontaktpunkt betalas domstolsavgiften för europeiska ansökningar om betalningsföreläggande från det företaget enligt tabell II B:
   • För belopp upp till 5 000 euro: 153 euro (1,5 UC).
   • För belopp från 5 000 till 15 000 euro: 306 euro (3 UC).
   • För belopp över 15 000,01 euro: 459 euro (4,5 UC).

Om svaranden inger ett bestridande i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1896/2006 och förfarandet går vidare kommer domstolsavgifterna för det europeiska betalningsföreläggandet att dras av för käranden från det belopp som ska betalas för det pågående förfarandet (artikel 7.6 i RCP).

Förfaranden enligt förordning (EG) nr 861/2007

Enligt artikel 6.1 och 6.5 i RCP och tabellerna I A och I C i samma artikel är domstolsavgiften följande:

• För mål med ett värde på upp till 2 000 euro: 102 euro (1 UC).
• För mål med ett värde som överstiger 2 000 euro men inte 5 000 euro. 204 euro (2 UC).

Om målet visar sig vara särskilt komplicerat är avgiften:

• För mål upp till 2 000 euro: 153 euro (1,5 UC).
• För mål med ett värde som överstiger 2 000 euro men inte 5 000 euro. 306 euro (3 UC).

Om genkäromålet enligt artikel 5.7 i förordning (EG) nr 861/2007 överstiger 5 000 euro kommer målet och genkäromålet att handläggas i enlighet med nationell processrätt.

Enligt nationella bestämmelser leder således inlämning av ett genkäromål till betalning av domstolsavgifter endast om det skiljer sig från den ursprungliga fordran. I CPC anses inte att ett genkäromål skiljer sig åt om parten avser att uppnå samma rättsliga resultat till sin egen fördel som käranden gör gällande, eller om parten endast avser att få motfordringar kvittade (artikel 530.3). Om det finns en skillnad adderas värdet på de två fordringarna vid beräkningen av domstolsavgiften (artikel 299.2 i CPC) och följande domstolsavgifter gäller (tabell I A):

• Från 2 000,01 till 8 000 euro: 102 euro.
• Från 8 000,01 till 16 000 euro: 153 euro.
• Från 16 000,01 till 24 000 euro: 204 euro.
• Från 24 000,01 till 30 000 euro: 255 euro.
• Från 30 000,01 till 40 000 euro: 306 euro.
• Från 40 000,01 till 60 000 euro: 357 euro.
• Från 60 000,01 till 80 000 euro: 408 euro.
• Från 80 000,01 till 100 000 euro: 459 euro.
• Från 100 000,01 till 150 000 euro: 510 euro.
• Från 150 000,01 till 200 000 euro: 612 euro.
• Från 200 000,01 till 250 000 euro: 714 euro.
• Från 250 000,01 till 275 000 euro: 816 euro.

Förfaranden enligt förordning (EU) nr 655/2014

I enlighet med artikel 7.1, 7.4 och 7.7 i RCP och dess tabell II ska följande domstolsavgifter betalas i samband med säkerhetsförfaranden:

• För säkerhetsförfaranden med ett värde på upp till 300 000 euro: 306 euro (3 UC).
• För säkerhetsförfaranden med ett värde på 300 000,01 euro eller mer: 816 euro (8 UC).

För särskilt komplicerade säkerhetsförfaranden (detta förklaras ovan med avseende på förordning (EG) nr 1896/2006) fastställs domstolsavgiften till mellan 9 UC (918 euro) och 20 UC (2 040 euro).

Ovanstående belopp får höjas om antalet förfaranden som lämnas in överstiger ett visst tröskelvärde per år (se informationen i punkt 2 ovan om förordning (EG) nr 1896/2006). I sådana fall ska en avgift på 3,5 UC (357 euro), 9 UC (918 euro) samt mellan 10 UC (1 020 euro) och 22 UC (2 244 euro) betalas i respektive fall.

Förfaranden enligt förordning (EG) nr 805/2004

Intyget på grundval av formuläret i förordningen är rättsligt bindande och därför bör ingen avgift tas ut för dess utfärdande. Kostnaden för ett intyg om avgörande beräknas i UC. Avgifterna för utfärdande av ett intyg i pappersform fastställs därmed enligt följande:

1. Om intyget omfattar upp till 50 sidor är beloppet för intyget i sin helhet 1/5 av 1 UC (20,40 euro).
2. Om det omfattar mer än 50 sidor ökas ovanstående belopp med 1/10 av 1 UC (10,20 euro) för varje ytterligare 25 sidor eller del därav.

Förfaranden för erkännande, verkställbarhetsförklaring eller vägran av erkännande enligt förordningarna (EU) nr 650/2012, (EU) nr 1215/2012, (EU) nr 606/2013, (EG) nr 4/2009, (EU) 2016/1103, (EU) 2016/1104 och (EU) 2019/1111

I RCP föreskrivs inte inkassering av något belopp för dessa förfaranden. Beslutet om erkännande innebär inte att kostnader ska betalas.

Vid överklagande av domen i dessa förfaranden ska domstolsavgiften betalas på grundval av målets värde och tabell IB (artiklarna 6 och 7.2 i RCP) med följande belopp:

• Upp till 2 000 euro: 51 euro.
• Från 2 000,01 till 8 000 euro: 102 euro.
• Från 8 000,01 till 16 000 euro: 153 euro.
• Från 16 000,01 till 24 000 euro: 204 euro.
• Från 24 000,01 till 30 000 euro: 255 euro.
• Från 30 000,01 till 40 000 euro: 306 euro.
• Från 40 000,01 till 60 000 euro: 357 euro.
• Från 60 000,01 till 80 000 euro: 408 euro.
• Från 80 000,01 till 100 000 euro: 459 euro.
• Från 100 000,01 till 150 000 euro: 510 euro.
• Från 150 000,01 till 200 000 euro: 612 euro.
• Från 200 000,01 till 250 000 euro: 714 euro.
• Från 250 000,01 till 275 000 euro: 816 euro.

Om beloppet överstiger 275 000 euro höjs domstolsavgiften slutligen med 1,5 UC (153 euro) för varje ytterligare 25 000,00 euro eller del därav.

Förfaranden för utfärdande, rättelse och återkallande av utdrag enligt förordning (EG) nr 4/2009, det europeiska arvsintyget och intyg enligt förordning (EU) nr 650/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 1215/2012, intyg enligt förordning (EU) nr 606/2013, intyg enligt förordning (EU) 2016/1103, intyg enligt förordning (EU) 2016/1104 och intyg enligt förordning (EU) 2019/1111

Intyget på grundval av det formulär som föreskrivs i förordningarna följer av ett lagstadgat krav, vilket innebär att ingen avgift bör tas ut för utfärdande av intyget när det begärs inför domstol.

Kostnaden för intyget om domen som utfärdats av domstolen beräknas i UC. I enlighet med artikel 9.3 i RCP fastställs därmed avgifterna för utfärdande av intyg i pappersform enligt följande:

1. Om intyget omfattar upp till 50 sidor är beloppet för intyget i sin helhet 1/5 av 1 UC (20,40 euro).
2. Om det omfattar mer än 50 sidor ökas ovanstående belopp med 1/10 av 1 UC (10,20 euro) för varje ytterligare 25 sidor eller del därav.

En utländsk borgenärs anmälan av en fordran i ett insolvensförfarande enligt artikel 53 i förordning (EU) 2015/848

En anmälan av en fordran är inte föremål för avgifter.

Kommunikation mellan fysiska eller juridiska personer eller deras företrädare med centralmyndigheterna enligt förordningarna (EG) nr 4/2009 och (EU) 2019/1111 eller de behöriga myndigheterna enligt kapitel IV i direktiv 2003/8/EG

------

5. Elektroniska betalningsmetoder

Domstolsavgifter för ett europeiskt betalningsföreläggande bör betalas genom banköverföring. Du bör invänta domstolens meddelande innan du betalar. I detta syfte rekommenderas starkt att den sökande eller dennes ombud tillhandahåller en e-postadress. Domstolskansliet skickar ett referensnummer (som består av 12 siffror och börjar med 70) som ska anges i banköverföringens kommentarsfält tillsammans med förfarandets ärendenummer för att betalningen ska kunna matchas mot ärendet. Du bör förse domstolen med ett kvitto på överföringen.

Om sökanden väljer att göra betalningen innan domstolsförfarandet inleds, dvs. utan att vänta på ett betalningsmeddelande från domstolen, är betalningsuppgifterna följande (och du bör förse domstolen med ett kvitto på överföringen):

Innehavare: Institutet för ekonomisk förvaltning och infrastruktur inom rättssystemet (Instituto de Gestão Financeira e Equipamentos da Justiça, I.P.)

Skatteregistreringsnummer (NIF): 510 361 242
Kontonummer: 1120014160
Bankidentifieringsnummer (NIB): 078101120112001416052
Iban: PT50078101120112001416052
Bankens namn: Agência de Gestão da Tesouraria e da Dívida Pública – IGCP, E.P.E. 
BIC SWIFT (företagsidentifieringskod): IGCPPTPL

6. Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet

Det är ännu inte möjligt att förutse om det kommer att vara möjligt att få det decentraliserade it-systemet att fungera tidigare än vad som krävs enligt förordningen.

7. Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på privaträttens område

Ja, artikel 5 kan tillämpas tidigare än vad som krävs enligt förordningen.

8. Underrättelse om tidig användning av videokonferenser i frågor på det straffrättsliga området

Ja, artikel 6 kan tillämpas tidigare än vad som krävs enligt förordningen.