HÖGSTA DOMSTOLENS
DOM Mål nr
meddelad i Stockholm den 27 maj 2021 T 2838-20
Dok.Id 204013
HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon 08-561 666 00 Expeditionstid
Riddarhustorget 8 Box 2066
103 12 Stockholm
Telefax - 08:45–12:00
13:15–15:00 E-post: hogsta.domstolen@dom.se
www.hogstadomstolen.se
PARTER
Klagande
LM Design to Live in AB, 556825-9195
Mälarö Torg 14 D
178 30 Ekerö
Ombud: Advokat HJ
Motparter
1. JM
2. TM
Ombud för 1 och 2: Advokat JN
SAKEN
Fordran
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Svea hovrätts dom 2020-04-21 i mål T 4586-19
__________
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 2
DOMSLUT
Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut.
LM Design to Live in AB ska ersätta JM och TM för rättegångskostnad i
Högsta domstolen med 109 375 kr, varav 87 500 kr avser ombudsarvode,
jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för Högsta domstolens dom.
YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN M.M.
LM Design to Live in AB har yrkat att Högsta domstolen ska ogilla JMs och
TMs talan. Bolaget har vidare yrkat att Högsta domstolen ska befria bolaget
från skyldigheten att ersätta JM och TM för rättegångskostnader i tingsrätten
och hovrätten samt förplikta dem att solidariskt ersätta bolaget för rättegångskostnader där.
JM och TM har motsatt sig ändring av hovrättens dom.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.
Högsta domstolen har meddelat det prövningstillstånd som framgår av
punkten 6.
DOMSKÄL
Bakgrund
1. JM och TM förvärvade den 15 september 2015 fastigheten X 8:19 från
LM Design. Parterna ingick samma dag ett entreprenadkontrakt enligt vilket
LM Design skulle uppföra ett hus på fastigheten. Vid tidpunkten då avtalen
ingicks hade uppförandet av huset påbörjats men inte färdigställts.
Köpeskillingen uppgick till sammanlagt 10 miljoner kr, varav 6 490 000 kr
avsåg tomten med den del av huset som då hade uppförts och 3 510 000 kr
entreprenadarbeten för färdigställandet av huset. Slutbesiktning ägde rum i
februari 2016 och huset tillträddes den 1 mars samma år.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 3
2. I köpekontraktet hänvisades till en objektsbeskrivning i vilken det
under rubriken ”Boarea” angavs ”224 m2 + biarea m2
(säljarens information)”.
I samband med att Ms skulle få fastighetens taxeringsvärde bestämt genomförde de i juni 2017 en mätning av huset. Enligt mätningen uppgick husets
boarea till 161 kvadratmeter och biarean till 63 kvadratmeter.
3. Ms yrkade vid tingsrätten att LM Design skulle förpliktas att betala
1 400 000 kr till dem. Till grund för yrkandet åberopade de att fel hade
förelegat i tjänsten och att de därmed hade rätt till prisavdrag. Felet bestod i att
fördelningen mellan boarea och biarea i det färdigställda huset inte stämde
med vad som hade angetts i avtalet.
4. Tingsrätten fann att avtalet innehöll en felaktig uppgift men att Ms hade
reklamerat för sent. Deras talan ogillades därför.
5. Hovrätten har ändrat tingsrättens dom. Enligt hovrätten hade felet
reklamerats i tid. Hovrätten har förpliktat LM Design att till Ms betala
900 000 kr som prisavdrag.
Vad målet gäller
6. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd med utgångspunkt i
hovrättens bedömning att fel har förelegat i den utförda tjänsten. De frågor
som Högsta domstolen har att ta ställning till är därmed om reklamation har
skett i rätt tid och hur prisavdraget i så fall ska beräknas.
Konsumenttjänstlagen är tillämplig
7. Målet rör uppförande av ett enbostadshus på entreprenad i ett konsumentförhållande. Konsumenttjänstlagen (1985:716) är därmed tillämplig. I
51–61 §§ finns bestämmelser som gäller särskilt för småhusentreprenader. I
den mån annat inte framgår av dessa paragrafer är lagens allmänna bestämmelser tillämpliga även på sådana entreprenader.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 4
Reklamation
Den rättsliga regleringen
8. Reklamation regleras i 17 § konsumenttjänstlagen (jfr 61 §). I paragrafen anges att en konsument som vill åberopa att tjänsten är felaktig ska
underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att konsumenten
har märkt eller borde ha märkt felet. Vidare anges att en underrättelse som
sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet alltid ska anses
ha skett i rätt tid.
9. Den senare regeln infördes, samtidigt med en motsvarande bestämmelse i 23 § konsumentköplagen (1990:932), i samband med genomförandet
av konsumentköpsdirektivet1
. Den kortaste reklamationsfrist som medges
enligt direktivet är två månader från det att konsumenten upptäckte felet. Det
ansågs att direktivets regel (artikel 5.2) var en i allmänhet mer konsumentvänlig regel än den om att reklamation ska ske inom skälig tid efter det att
konsumenten märkt eller borde ha märkt felet och att direktivets regel därför
borde få en motsvarighet i såväl konsumentköplagen som konsumenttjänstlagen (se prop. 2001/02:134 s. 57).
10. Tvåmånadersfristen börjar löpa när konsumenten har märkt felet. Det är
konsumentens faktiska kunskap om felet som är avgörande. Vid tillämpningen
av bestämmelsen saknar det alltså betydelse om konsumenten borde ha märkt
felet vid en tidigare tidpunkt.
11. Om näringsidkaren gör gällande att reklamation har skett för sent med
hänvisning till att konsumenten hade märkt felet tidigare än vad han eller hon
har uppgett, ligger bevisbördan för att så har varit fallet på näringsidkaren.
Beviskravet bör vara det som normalt gäller i tvistemål. Någon gång kan det
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa
aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 5
finnas bevisning rörande konsumentens subjektiva kännedom om felet. I
normalfallet blir det emellertid fråga om en objektiverad bedömning. Vid en
sådan får bl.a. felets karaktär och omfattning betydelse. Om omständigheterna
objektivt sett är sådana att det framstår som mer eller mindre uteslutet att
konsumenten efter en viss tidpunkt var okunnig om felet, får kunskap om felet
anses ha förelegat från den tidpunkten.
Bedömningen i detta fall
12. Ms har uppgett att de upptäckte felet vid en areamätning som utfördes
av Anticimex i juni 2017, vilket var omkring en vecka innan reklamation
skedde. Vid dessa förhållanden åligger det LM Design att bevisa att Ms har
märkt felet tidigare.
13. Även om det kan tyckas att uppgifterna om boarea och biarea i
kontraktshandlingarna är svåra att förena med husets faktiska utformning kan
avvikelsen inte anses så uppenbar att det står klart att Ms redan före Anticimex
mätning hade insett att uppgifterna inte stämde. Vad som utgör boarea respektive biarea är inte självklart och Ms var, såvitt framkommit, inte närmare
insatta i de regler och principer som styr detta.
14. Av den muntliga bevisningen framgår att husets area inte diskuterades
särskilt mellan parterna och det har inte framkommit att Ms skulle ha fått
information om fördelningen mellan boarea och biarea från något annat håll.
Några slutsatser om Ms insikter om felet kan inte heller dras av de
diskussioner som förekom mellan parterna om att montera takfönster på
suterrängplanet för att få ett bättre ljusinsläpp eller av vad som i övrigt har
framkommit om parternas kontakter.
15. Med hänsyn till det anförda ska Ms uppgift om när de har märkt felet
ligga till grund för bedömningen av reklamationsfrågan. Reklamation har
därmed skett i rätt tid.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 6
Prisavdrag
Den rättsliga regleringen
16. Av 16 § konsumenttjänstlagen framgår att om tjänsten är felaktig utan
att det beror på något förhållande på konsumentens sida, får konsumenten
hålla inne betalningen, kräva avhjälpande eller prisavdrag eller häva avtalet
samt dessutom kräva skadestånd.
17. Den primära påföljden är avhjälpande (jfr 20 § konsumenttjänstlagen).
Om felet av någon anledning inte avhjälps, får dock konsumenten enligt 21 §
göra avdrag på priset. Rätten till prisavdrag förutsätter inte att felet är
väsentligt och det krävs inte heller vårdslöshet från näringsidkarens sida.
18. Prisavdrag syftar i allmänhet till att återställa balansen mellan den
felaktiga prestationen och det vederlag som ska betalas. Prisavdraget
åstadkommer en sådan utjämning genom att värderelationen mellan prestationerna efter prisavdraget blir densamma som enligt det ursprungliga avtalet.
(Jfr bl.a. ”Högskoleavgiften” NJA 2018 s. 266 p. 24, ”Badrummet i radhuset”
Högsta domstolens dom 2020-12-10 i mål T 2829-19 p. 43 och prop.
1989/90:89 s. 126.)
19. Av 22 § konsumenttjänstlagen framgår att ett prisavdrag ska motsvara
vad det kostar konsumenten att få felet avhjälpt. Om ett på detta sätt beräknat
prisavdrag är oskäligt stort i förhållande till den betydelse som felet har för
konsumenten, ska prisavdraget i stället svara mot felets betydelse för
konsumenten.
20. Av lagen framgår inte hur prisavdrag ska beräknas när ett avhjälpande
inte kan komma i fråga. Ur konsumentens perspektiv råder det stora likheter
mellan den situationen och den som uppkommer när ett avhjälpande visserligen kan ske men ett på det sättet beräknat prisavdrag är oskäligt stort. I
normalfallet finns det inte skäl att göra skillnad mellan dessa båda situationer
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 7
när det gäller enligt vilka principer prisavdrag ska beräknas. Som utgångspunkt bör prisavdraget således bestämmas utifrån felets betydelse för konsumenten även när något avhjälpande inte är aktuellt.
21. Det vanliga är att resultatet av tjänsten på grund av felet objektivt sett är
mindre värt än om det hade varit felfritt. Om så är fallet, bör prisavdraget
svara mot värdereduktionen. Även när tjänsten är felaktig utan att resultatet för
den skull objektivt sett är mindre värt än om det hade varit felfritt är konsumenten emellertid berättigad till ett prisavdrag som svarar mot felets betydelse
för honom eller henne. Prisavdraget får då bestämmas genom en skönsmässig
uppskattning. (Se prop. 1984/85:110 s. 242.)
22. Prisavdraget bör alltså som utgångspunkt bestämmas utifrån den värdereduktion som felet motsvarar. Det blir då fråga om att beräkna prisavdraget
på liknande sätt som enligt reglerna i t.ex. 38 § köplagen, 28 § konsumentköplagen och 4 kap. 19 c § jordabalken. Vid småhusentreprenader innebär det
att prisavdraget ska motsvara skillnaden mellan värdet av entreprenaden i
felfritt skick och dess värde i det tillhandahållna skicket. Beräkningen bör
typiskt sett baseras på marknadsvärden. När det saknas tydliga marknadsvärden får prisavdraget i stället bestämmas till ett skäligt belopp utifrån en
uppskattning av felet och dess värde i relation till det avtalade priset (jfr
”Badrummet i radhuset” p. 56).
Bedömningen i detta fall
23. Eftersom den utförda tjänsten har varit felaktig och något avhjälpande
inte kan komma i fråga har Ms rätt till prisavdrag. Detta ska då svara mot
felets betydelse för dem. Prisavdraget ska bestämmas i första hand utifrån den
skillnad i marknadsvärde som följer av att boarean har varit mindre än vad
som angavs i avtalet. Det har inte framkommit att den felaktiga uppgiften om
boarea och biarea har haft någon annan betydelse för dem, exempelvis
beträffande hur huset har kommit att se ut eller hur de har kunnat nyttja det.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 8
24. Ms har åberopat ett sakkunnigutlåtande där skillnaden i marknadsvärde
mellan fastigheten i avtalsenligt skick, med en boarea om 224 kvadratmeter,
och i felaktigt skick, med en boarea om 161 kvadratmeter och en biarea om
63 kvadratmeter, har uppskattats till 1 400 000 kr. Värderingen har gjorts
utifrån en ortsprisanalys där köpeskillingarna bedömts med hänsyn till både
boarea och s.k. värdearea, vilken utgörs av boarean plus 20 procent av biarean.
25. LM Design har å sin sida åberopat ett sakkunnigutlåtande där påverkan
på marknadsvärdet har uppskattats till noll kronor. Utlåtandet bygger på en
jämförelse mellan den i målet aktuella fastigheten och ett närliggande likvärdigt objekt som sålts i november 2017. Bedömningen grundar sig i huvudsak på att det inte är någon storleksmässig skillnad mellan fastigheten i avtalsenligt och felaktigt skick när det gäller bruksarean, dvs. den totala ytan.
26. Det utlåtande som LM Design har åberopat bygger således på en
jämförelse med endast ett objekt, vilket medför en betydande osäkerhet. Det
utlåtande som Ms har åberopat grundar sig på ett större underlag, men
inkluderar å andra sidan också objekt som inte framstår som direkt jämförbara
med den aktuella fastigheten. Ett våningsplan i suterräng har t.ex. normalt ett
vidare användningsområde än en oinredd källare eller ett garage. En fastighet
där all boyta ligger ovan jord torde vidare i regel värderas annorlunda än ett
suterränghus med samma yta. Härtill kommer att det också är många faktorer
utöver storleken som påverkar marknadsvärdet, bl.a. fastighetens läge och
skick.
27. Även om det färdiga husets totala yta stämmer med vad som anges i
avtalet har huset en betydligt mindre boarea än vad som anges där. Att denna
avvikelse inte skulle innebära någon påverkan på marknadsvärdet framstår
som uteslutet. Med hänsyn till den osäkerhet som kringgärdar slutsatserna i det
värderingsutlåtande som Ms har åberopat kan det emellertid inte heller anses
utrett att påverkan är fullt så stor som utlåtandet ger uttryck för.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 2838-20 Sida 9
28. Några säkra slutsatser om den skillnad i marknadsvärde som felet har
inneburit kan inte dras. Prisavdraget får under sådana förhållanden bestämmas
till ett skäligt belopp utifrån en samlad bedömning av den utredning som har
lagts fram. Det saknas skäl att i den delen frångå den bedömning som
hovrätten har gjort. Hovrättens domslut ska därför fastställas.
Rättegångskostnad
29. Vid denna utgång ska LM Design ersätta Ms för deras rättegångskostnad i Högsta domstolen. Yrkat belopp är skäligt.
__________
____________________ ____________________ ____________________
____________________ ____________________
I avgörandet har deltagit justitieråden Anders Eka, Ann-Christine Lindeblad,
Johnny Herre, Malin Bonthron och Johan Danelius (referent)
Föredragande har varit justitiesekreteraren Maria Arnell