Experience shows that in many cases, the wrongful removal or failure to return (retention of) a child results from lack of knowledge on the part of the so-called abducting parent. Usually parents do not know the conditions in which they can move across borders with their children or the steps they should take when travelling abroad with their child in a lawful way.
Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Enligt belgisk lag ingår rätten att ändra ett barns bosättningsort i vårdnaden om barnet. Följaktligen är det enbart vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna som har rätt att ändra barnets bosättningsort.
I princip ska föräldrarna, oavsett ställning och om de bor tillsammans eller inte, utöva sin gemensamma vårdnad för barnets bästa (se artiklarna 373 och 374 i civillagen).
I händelse av skilsmässa går det emellertid att på juridisk väg ansöka om undantag från principen om gemensam vårdnad. Vårdnad som genom domstolsbeslut anförtrotts den ena föräldern betraktas som ensam vårdnad. Vid ensam vårdnad kan den förälder som är vårdnadshavare anförtros samtliga befogenheter som ingår i vårdnaden, inbegripet val av barnets bosättningsort. Barnet får i så fall föras utomlands utan den andra förälderns samtycke. Om så är fallet kan emellertid den förälder som inte har gemensam vårdnad ha umgängesrätt. Domaren kan dock villkora den ensamma vårdnaden genom att fastställa undantag som kräver den andra förälderns samtycke för vissa beslut som gäller barnet. Valet av barnets bosättningsort kan vara ett av dessa beslut som måste fattas gemensamt.
Dessutom bör det noteras att om barnet är föremål för ett skyddsbeslut som innebär en ändring av villkoren för vårdnaden så har detta beslut företräde. Detta kan innebära att ingen av de båda föräldrarna har rätt att föra barnet utomlands.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
När föräldrarna har gemensam vårdnad krävs bådas samtycke för att få ändra det gemensamma barnets bosättningsort.
När den ena föräldern har ensam vårdnad med undantag för vissa beslut, som t.ex. valet av barnets bosättningsort, krävs den andra förälderns samtycke. Om tredje man handlar i god tro föreligger dock en presumtion om samtycke mellan föräldrarna.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om vårdnadshavarna inte är eniga om det gemensamma barnets bosättningsort beslutar behörig domstol på orten om barnet får föras utomlands eller inte.
En förälder som har gemensam vårdnad kan på förhand väcka talan vid den behöriga domstolen inför ett beslut som han eller hon inte samtycker till. En förälder som har gemensam vårdnad kan även i efterhand bestrida ett beslut som redan fattats av den andra föräldern.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
När en förälder har ensam vårdnad är det enbart denna förälder som tillfälligt får föra med sig barnet utomlands på semester.
Den förälder som inte har vårdnad, men som har umgängesrätt, får bara föra med sig barnet utomlands om han eller hon på förhand fått ett skriftligt medgivande från vårdnadshavaren eller ett uttryckligt tillstånd från behörig domstol.
Vid gemensam vårdnad och i avsaknad av beslut som reglerar barnets bosättningsort, får båda föräldrarna resa utomlands med barnet. Barnets bosättningsort får emellertid inte ändras.
När barnets bosättningsförhållanden regleras genom domstolsbeslut får slutligen båda föräldrarna bara resa med barnet under den period då barnet bor hos dem, såvida domstolen inte uttryckligen har förbjudit detta.
I de två senare fallen kan det emellertid vara klokt av den förälder som reser med barnet att skaffa sig ett resetillstånd, som undertecknats av den andra föräldern, för att undvika eventuella svårigheter.
Senaste uppdatering:
10/01/2018
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Om två föräldrar har gemensam och separat vårdnad ska de tillsammans bestämma om förandet av barnet till ett annat land.
Om föräldrarna inte bor tillsammans kan de komma överens om hemvist, vårdnad och umgänge med barnet. De vänder sig därefter till en distriktsdomstol vars behörighet omfattar barnets aktuella adress för att få avtalet godkänt.
Om föräldrarna inte kan enas avgörs tvisten i den distriktsdomstol vars behörighet omfattar barnets aktuella adress. Domstolen beslutar om barnets hemvist, vårdnaden och umgänge med barnet.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller om domstolen har godkänt en överenskommelse eller beslutat att ge vårdnaden till enbart den ena föräldern, och att barnets hemvist ska vara hos den föräldern, krävs ändå att den förälder som inte har vårdnaden ger sitt samtycke till att barnet förs ut ur Bulgarien. Detta samtycke ska ges skriftligen och undertecknas av föräldern inför notarie (artikel 76.9 i Bulgariens lag om personhandlingar [Zakon za bulgarskite lichni dokumenti]).
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om föräldrarna är oeniga om barnets flyttning till ett annat land avgörs tvisten enligt förfarandet i artikel 127a i familjelagen (Semeen kodeks). Om de är oeniga om barnets hemvist tillämpas förfarandet i artikel 127.2 eller artikel 59 i familjelagen.
Om domstolen ersätter en förälders samtycke till utfärdandet av ett utrikespass och barnets flyttning till ett annat land (oavsett hur länge resan varar) krävs att det finns ett särskilt skyddat intresse hos barnet när det förs till ett annat land. Detta i sin tur kräver att en sådan flyttning bara tillåts under en viss tidsperiod, för ett eller flera angivna länder inom ett identifierbart område (t.ex. EU:s medlemsstater) eller för ett obegränsat antal resor under en viss tidsperiod, men även för angivna länder.
I enlighet med bindande anvisningar för lagens tolkning enligt tolkningsavgörande nr 1/2016 av den 3 juli 2017 i tolkningsmål nr 1 om 2016 års register över domslut från Högsta kassationsdomstolens civilmålsavdelnings generalförsamling, kan domstolen inte helt ersätta förälderns samtycke och tillåta resor under en obegränsad tidsperiod och till vilket land som helst.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Enligt den bulgariska lagen om personhandlingar krävs samtycke från den förälder som inte följer med på resan. Detta samtycke ska ges skriftligen inför notarie, oavsett vilka särskilda förhållanden som föreligger för barnets flyttning till ett annat land.
En sådan flyttning kan vara tillfälligt och barnet kan återvända till Bulgarien utan byte av hemvist. Om barnet reser utomlands på en nöjesresa, på semester, för att besöka släktingar, studera, delta i kultur- eller idrottsevenemang eller tävlingar, av hälsoskäl eller dylikt och parterna är oeniga bedömer domstolen skälet till ansökan. Om det inte finns någon anledning att tro att barnet kommer att utsättas för någon särskild och verklig risk fastställer domstolen villkoren för tillståndet. Om det rör sig om en tillfällig flyttning till ett annat land är det inte särskilt troligt att barnets rätt att resa skulle vara oförenlig med förälderns rätt till umgänge, och även om de skulle visa sig oförenliga men resan är det bästa för barnet, förväntas den berörda föräldern tåla sådana tillfälliga begränsningar av sina rättigheter.
Syftet med flyttningen kan också vara att flytta barnets hemvist till ett annat land. När domstolen utreder omständigheterna kring ett barns flyttning till ett annat land, och utfärdar de nödvändiga personhandlingarna, bör den inte godta att dess tillstånd till flyttning medför att barnets hemvist flyttas, om inte ansökan om tillstånd åtföljs av en begäran om byte av hemvist. Barnets hemvist bestäms utifrån vad som är det bästa för barnet när det gäller integrering i en familj och socialt umgänge, och en förutsättning för detta är en varaktig boendesituation.
Senaste uppdatering:
22/07/2020
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
En förälder som inte har fått den andra förälderns samtycke till att barnet förs bort bör ha godkännande av domstol.
Om föräldrar vid utövandet av sitt föräldraansvar inte lyckas komma överens i en fråga av stor vikt för barnet, särskilt när det gäller barnets bästa, kan domstolen på begäran av en förälder fatta ett beslut (avsnitt 877 i lag nr 89/2012, civilprocesslagen, i ändrad lydelse). Att ett barn förs till ett annat land betraktas som en fråga av stor vikt.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Den andra förälderns samtycke krävs alltid om barnet ska föras bort en längre tid (dvs. inte semesterresor eller liknande), såvida inte den andra föräldern helt eller delvis har fråntagits sitt föräldraansvar. Förälders samtycke krävs oavsett om en domstol redan har beslutat om föräldraansvar (vårdnaden om barnet) eller om ett vårdnadsbeslut ännu inte har fattats. Det spelar ingen roll om föräldrarna är gifta eller inte.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om den andra föräldern inte ger sitt samtycke till bortförandet måste en domstol avgöra frågan i förälderns ställe (avsnitt 877 i lag nr 89/2012, civilprocesslagen, i ändrad lydelse).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Nej, tillfälligt bortförande av ett barn, t.ex. i syfte att åka på semester med en av föräldrarna, betraktas i allmänhet inte som en fråga av stor vikt enligt definitionen i avsnitt 877 i lag nr 89/2012, civilprocesslagen, i ändrad lydelse.
Senaste uppdatering:
09/11/2020
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Frågan om var ett barn ska bo permanent omfattas av rätten att bestämma var barnet ska vistas och därmed vem som ska ha den faktiska vårdnaden (§ 1631.1 i civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch, BGB)). Denna utgör i likhet med förvaltningen av barnets tillgångar en del av föräldraansvaret enligt § 1626.1 BGB.
Permanent bosättning är en fråga av ”väsentlig betydelse” (Angelegenheit von erheblicher Bedeutung) i den mening som avses i § 1687.1 första meningen BGB, till skillnad från exempelvis en kortare semesterresa till ett europeiskt grannland, och något som båda föräldrarna måste vara överens om de har gemensam vårdnad. En förälder behöver därför den andra förälderns samtycke för att flytta utomlands med barnet, om inte föräldern har ensam vårdnad eller åtminstone ensam har rätt att bestämma var barnet ska vistas.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Den andra förälderns samtycke till att barnet flyttar utomlands krävs när föräldrarna har gemensam vårdnad (rätt att bestämma var barnet ska vistas) (se även svaret på fråga 1).
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Barnet får föras till ett annat land om den förälder som flyttar med barnet har ensam vårdnad eller åtminstone ensam har rätt att bestämma var barnet ska vistas.
Om föräldrarna inte är överens i frågan kan familjedomstolen (Familiengericht) på begäran av en av föräldrarna förordna om att beslutanderätten i flyttfrågan ska överföras till en av dem (§ 1628 BGB). Domstolen ska se till barnets bästa, utifrån de faktiska förhållandena och möjligheterna liksom parternas rättmätiga intressen (§ 1697a BGB).
En förälder som lever åtskilt från den andra föräldern kan dessutom enligt § 1671.1 BGB ansöka hos familjedomstolen om att själv få överta hela eller delar av föräldraansvaret i en viss fråga – t.ex. rätten att bestämma var barnet ska vistas. En sådan ansökan ska beviljas om den andra föräldern ger sitt samtycke eller om det sannolikt är bäst för barnet att den gemensamma vårdnaden upphör respektive att delar av föräldraansvaret överförs på sökanden. Om barnet är minst 14 år och invänder mot ett sådant arrangemang ska ansökan dock avslås. Om domstolen beviljar ansökan är föräldern fri att själv bestämma över var barnet ska vistas.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Om en förälder har ensam vårdnad om ett barn har den föräldern rätt att när som helst göra tillfälliga utlandsresor med barnet.
Om föräldrarna har gemensam vårdnad måste de däremot i princip även vara överens om tillfälliga resor (§ 1627 BGB). Om föräldrar med gemensam vårdnad lever åtskilda måste de dock gemensamt komma överens om huruvida den planerade resan ska betraktas som ett inslag i vardagen eller om det rör sig om en fråga av väsentlig betydelse. I vardagsfrågor har den förälder som barnet stadigvarande bor hos ensam beslutanderätt (§ 1687.1 andra meningen BGB). Den andra föräldern har endast ensam beslutanderätt i frågor som rör den faktiska omvårdnaden (§ 1687.1 fjärde meningen BGB). Lagen säger inget om vilka frågor som är av väsentlig betydelse och vilka som är vardagsfrågor eller frågor som rör den faktiska omvårdnaden. Detta avgörs av omständigheterna i varje enskilt fall. I princip kan både den förälder som barnet stadigvarande bor hos och den förälder som har umgängesrätt ensam fatta beslut om tillfälliga semesterresor utomlands, förutsatt att resan inte går till ett mycket avlägset område eller ett politiskt oroligt område. Den förälder som har umgängesrätt måste dock i förväg underrätta den person som har huvudansvaret för barnet om syftet med resan. Den förälder som har huvudansvaret för barnet kan ensam fatta beslut om rutinmässiga medicinska behandlingar. Om barnet ska resa till ett annat land för medicinsk behandling ska detta i regel inte längre betraktas som en rutinmässig behandling.
En förälder som inte har vårdnad om barnet har inte heller rätt att bestämma var barnet ska vistas. När den föräldern utövar sin umgängesrätt har han eller hon samma befogenheter enligt § 1687a BGB som den förälder som barnet inte stadigvarande bor hos (§ 1687.1 fjärde meningen).
Senaste uppdatering:
02/11/2023
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
I allmänhet har föräldrar gemensamt föräldraansvar, vilket innebär att båda föräldrarna utövar detta ansvar gemensamt och i samförstånd, med barnets bästa för ögonen. En viktig princip är att föräldrar utövar föräldraansvar på samma villkor, dvs. att de har samma rättigheter och skyldigheter gentemot sina barn. Föräldraansvar innefattar rätten att bestämma var barnet ska bo och även om barnet får resa utomlands.
Om föräldrar har ett gemensamt föräldraansvar har alltså båda föräldrarna lika stor rätt att bestämma om barnet får föras till ett annat land eller inte. Därför kan ett barn i allmänhet inte föras utomlands utan den andra förälderns samtycke.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrar har ett gemensamt föräldraansvar är den allmänna principen att den andra förälderns samtycke alltid krävs.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om föräldrar vid utövandet av det gemensamma föräldraansvaret inte kan enas i en fråga som är viktig för barnet, inbegripet att föra barnet till ett annat land om så är nödvändigt, kan domstolen ge den ena föräldern rätt att besluta i frågan.
Om en förälder inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, kan den andra föräldern alltså ansöka om domstolens tillstånd att i ett särskilt fall själv få besluta om att föra barnet till ett annat land. Domstolen kan då ålägga den förälder som har fått rätten att besluta i ett särskilt fall ytterligare skyldigheter.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Om föräldrarna har gemensamt föräldraansvar gäller samma regler, oavsett skälen till beslutet om ett barns bostadsort eller hur lång tidsperiod som avses. Så länge det gemensamma föräldraansvaret inte har upphävts eller domstolen t.ex. inte har gett ena föräldern rätt att besluta var barnet ska bo har båda föräldrarna samma bestämmanderätt när det gäller såväl tillfälligt som permanent bortförande av barnet till ett annat land.
Senaste uppdatering:
22/02/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Om den andra föräldern inte är vårdnadshavare (guardianship)och om det inte finns något domstolsbeslut som förbjuder att barnet förs till ett annat land utan den andra förälderns samtycke.
Om ingen ansökan om vårdnadshavarskap, vårdnad (custody) eller umgänge har ingetts till domstolarna innan barnet/barnen förs ut ur landet.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om den andra föräldern är vårdnadshavare
och/eller
om bortförandet av barnet påverkar vårdnads- och/eller umgängesrättigheter
och/eller
om en domstol uttryckligen har slagit fast att den andra förälderns eller den andra namngivna partens samtycke krävs innan barnet bortförs till ett annat land.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
En ansökan ska inges till domstolen för att barnet lovligen ska få bortföras.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Ja.
Senaste uppdatering:
16/04/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
En förälder får lovligen föra ett barn till ett annat land utan den andre förälderns samtycke om den förälder som bortför barnet har ensam vårdnad om barnet och naturligtvis under förutsättning att barnets rätt att personligen kommunicera med den andre föräldern inte kränks.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
När de båda föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Då bortförandet av barnet är nödvändigt och den ena föräldern inte ger sitt samtycke till detta uppmanas domstolen att bedöma situationen utifrån barnets intresse och uttala sig om barnets eventuella bortförande.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
I vilket fall som helst, oavsett om det handlar om en tillfällig resa i samband med semester eller ett permanent bortförande till ett annat land, är det de bestämmelser som nämns ovan i fråga om föräldrarnas samtycke som är tillämpliga.
Senaste uppdatering:
07/07/2017
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Om de har gemensamt föräldraansvar, dvs. de rättigheter och skyldigheter som föräldrar har gentemot sina minderåriga barn. Vid en separation gäller detta helt oberoende av vårdnads- och umgängesrätt.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrarna har gemensamt föräldraansvar, oavsett vilken av föräldrarna som har umgängesrätt och vilken som har vårdnaden.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om den andra förälderns samtycke krävs men oenighet råder och föräldern vägrar ge sitt samtycke måste bortförandet godkännas av domstol.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Reglerna för tillfälligt bortförande är inte desamma som för permanent bortförande. När det gäller läkarbesök, semester eller liknande är det den förälder som barnet är hos för tillfället som bestämmer, oavsett om föräldern har vårdnaden eller umgängesrätt. Barnets umgänge med eller besök hos respektive förälder får inte påverkas. Endast viktiga beslut om barnets liv, t.ex. permanent bortförande, kräver godkännande av de personer som har föräldraansvaret.
En förklaring om att båda föräldrarna enligt ömsesidig överenskommelse går med på att barnet lämnar landet kan ges in till polisen (Guardia Civil eller Comisaría de Policía Nacional), varvid ett av följande modellformulär måsta användas:
(
https://www.guardiacivil.es/documentos/pdfs/autorizacion_menor_extranjero/PRC_197953_Formulario_declaracixn_firmada_permiso_viaje_fuer.pdf o https://sede.policia.gob.es/portalCiudadano/_es/tramites_ciudadania_documentacionviajar.php).
Senaste uppdatering:
11/03/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Om föräldrarna har gemensam vårdnad får var och en av dem resa med barnet utan den andra förälderns uttryckliga samtycke, utom under särskilda omständigheter. Om den ena föräldern uttryckligen vägrar att ge sitt samtycke och det inte går att nå en överenskommelse måste en ansökan göras till en familjedomstol för att få en lösning av tvisten.
Om föräldrarna har gemensam vårdnad får inte den ena av dem på eget initiativ besluta att flytta permanent till ett annat land med barnet utan den andra förälderns samtycke.
Om en förälder har ensam vårdnad krävs inte den andra förälderns samtycke, vare sig det gäller semester eller en flytt till utlandet. Den förälder som har ensam vårdnad måste dock hålla den andra föräldern underrättad enligt artikel 372.2.1 i civillagen, där det anges att en förälder som inte har vårdnad om barnet ska informeras om viktiga val som påverkar barnets liv.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Invändning eller förbud mot utresa ur landet
För att motsätta sig att den ena föräldern tar med sig barnet utomlands kan den andra föräldern – om han/hon också har vårdnad om barnet – inge en ansökan till prefekturen om ett förbud mot att föra barnet ut ur landet under en period på 15 dagar. Alternativt kan föräldern vända sig till en domare i familjemål och begära utreseförbud på grundval av att inte båda föräldrarna har gett sitt samtycke (artikel 373.2.6 i civillagen). Utreseförbudet gäller till dess att barnet blir myndigt, under en tidsbegränsad period eller till dess att ett nytt beslut fattas. Ett förbud mot utresa utan båda föräldrarnas samtycke innebär att barnet inte kan lämna landet. Föräldrarna kan emellertid ge sitt samtycke till enstaka resor som barnet kan göra på egen hand eller med en av föräldrarna genom att registrera ett medgivande hos polisen (police judiciaire). Detta ska i princip göras fem dagar innan resan. Om en av föräldrarna vägrar att ge sitt samtycke, kan den andra föräldern vända sig till domstol för att få utreseförbudet upphävt eller utverka ett särskilt tillstånd för barnet att lämna landet.
Om syftet är att ändra hemvist:
Även om det inte finns några invändningar mot att resa med barnet utomlands och inget förbud mot att lämna landet krävs den andra förälderns samtycke om syftet med en sådan utlandsresa med barnet är att ändra barnets hemvist, såvida inte den förälder som vill flytta har ensam vårdnad om barnet. Endast i detta fall kan han eller hon flytta utan den andra förälderns samtycke. Den andra föräldern måste dock hållas informerad om den nya situationen, som innebär en stor förändring för barnet.
Om föräldern inte tar hänsyn till att den andra föräldern inte har gett samtycke, kan den sistnämnda begära att barnet återlämnas med åberopande av olovligt bortförande i enlighet med Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Förfarandet måste inledas i den stat till vilken barnet har förts, vid behov med hjälp av de centralmyndigheter som inrättats genom konventionen.
Den förälder som lämnar landet med barnet behöver inte bevisa den andra förälderns uttryckliga samtycke, eftersom detta förutsätts, oavsett utlandsresans karaktär – om det inte är så att utreseförbud har utfärdats eller att den andra föräldern formellt har motsatt sig resan.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om en av föräldrarna som har vårdnad vägrar att ge sitt samtycke till resan ankommer det på den förälder som vill resa med barnet att hänskjuta ärendet till familjedomstolen, som kan ge tillstånd till att barnet reser ut ur landet. Detsamma gäller om det finns ett förbud mot att barnet lämnar landet utan båda föräldrarnas samtycke.
Om bortförandet av barnet i själva verket innebär ett byte av hemvist, måste den förälder som vill flytta med barnet vända sig till familjedomstolen på barnets bostadsort före avresan om den andra föräldern som utövar föräldraansvar vägrar att ge sitt samtycke.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Som nämnts ovan bör åtskillnad göras mellan tillfälligt och permanent bortförande. Jfr föregående punkter.
Senaste uppdatering:
08/03/2022
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
När det gäller under vilka omständigheter en förälder lovligen får föra ett barn till ett annat land utan den andra förälderns samtycke måste man skilja mellan
a) när den förälder barnet bor hos lovligen vill föra barnet till en annan stat, och
b) när den förälder barnet inte bor hos, men som barnet har ett personligt förhållande till, lovligen vill föra barnet till en annan stat.
a) Efter en skilsmässa får den förälder som barnet bor hos inom ramen för sitt vanliga familjeansvar lovligen föra barnet till ett annat land (t.ex. för ett endagarsbesök), på villkor att detta inte äventyrar den andra förälderns rätt att upprätta ett personligt förhållande till barnet, i enlighet med artiklarna 95 och 119 i 2015 års lag om familjemål (Obiteljski zakon) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN) nr 103/15 och 98/19, nedan kallad ObZ 2015). Oavsett om föräldrarna har gemensam eller ensam vårdnad om barnet har var och en av dem med andra ord rätt att fatta vardagsbeslut om barnet när det vistas hos dem (artikel 110 i ObZ 2015). Om föräldrarna, efter en skilsmässa, tilldelas gemensam vårdnad om barnet (artikel 104 i ObZ 2015) måste alla viktiga beslut om barnet fattas gemensamt (artikel 108 i ObZ 2015). Med tanke på att en enstaka resa till ett annat land (t.ex. ett endagarsbesök) inte innebär en avsikt att ändra barnets varaktiga eller tillfälliga hemvist, och därför inte ingår i den uttömmande förteckningen över ett barns viktiga individuella rättigheter som avses i artikel 100 i ObZ 2015, bör bestämmelserna i artikel 99.2 i ObZ 2015 därför tillämpas på lämpligt sätt. Samma sak gäller om den förälder som barnet bor hos efter skilsmässan delar föräldraansvaret med den andra föräldern (artikel 105 ObZ 2015). Om den förälder som barnet bor hos efter skilsmässan på grund av ett domstolsavgörande ensam har hela föräldraansvaret, behöver han eller hon emellertid inte inhämta den andra förälderns samtycke för att tillfälligt föra barnet till ett annat land (artikel 105.5 i ObZ 2015).
b) Om den förälder som barnet inte bor hos efter skilsmässan, men som barnet har ett personligt förhållande till, beslutar att lovligen föra barnet till ett annat land, får han eller hon göra detta på villkor att det rör sig om en tillfällig vistelse i ett annat land (t.ex. ett endagarsbesök) som sker under den tid föräldern utövar sin rätt att upprätthålla ett direkt personligt förhållande till barnet (artikel 121 i ObZ 2015) samt på villkor att denna rättighet inte har upphävts eller begränsats genom ett domstolsavgörande (artiklarna 123–126 i ObZ 2015). Oavsett om föräldrarna har gemensam eller ensam vårdnad om barnet har var och en av dem rätt att fatta vardagsbeslut om barnet när det vistas hos dem (artikel 110 ObZ 2015). Om föräldrarna, efter en skilsmässa, tilldelas gemensam vårdnad om barnet (artikel 104 i ObZ 2015), måste alla viktiga beslut om barnet fattas gemensamt (artikel 108 i ObZ 2015). Med tanke på att en enstaka resa till ett annat land (t.ex. ett endagarsbesök) inte innebär en avsikt att ändra barnets varaktiga eller tillfälliga hemvist, och därför inte ingår i den uttömmande förteckningen över ett barns viktiga individuella rättigheter som avses i artikel 110 i ObZ 2015, bör bestämmelserna i artikel 99.2 i ObZ 2015 därför tillämpas på lämpligt sätt. Samma sak gäller om den förälder som barnet bor hos efter skilsmässan delar föräldraansvaret med den andra föräldern (artikel 105 i ObZ 2015), eftersom den förälder som har upprätthållit ett personligt förhållande till barnet har möjlighet och rätt att företräda barnet i vardagen under den tid barnet vistas hos honom eller henne (enligt artiklarna 110 och 112, jämförda med artikel 105.1, i ObZ 2015).
I dessa situationer bör det framhållas hur viktiga bestämmelserna i artikel 111 i ObZ 2015 är. Det vill säga att båda föräldrarna, oavsett om de har ett gemensamt eller individuellt föräldraansvar, är skyldiga att ömsesidigt utbyta information om barnet, däribland information om en eventuell utlandsvistelse. Utöver denna rättsliga skyldighet för föräldrarna måste barnet, eller var och en av föräldrarna, medföra de personliga eller andra handlingar som krävs för att korsa en stats gräns.
Om en av föräldrarna misstänker att den andra föräldern tänker missbruka ett sådant tillfälligt bortförande av barnet får han eller hon begära att domstolen i ett utomrättsligt förfarande vidtar en av de åtgärder som anges i artikel 418 i ObZ 2015 för att se till att förälderns rätt till umgänge med barnet upprätthålls. Alternativt kan föräldern begära att domstolen vidtar en av de åtgärder som anges i artikel 419 i ObZ 2015, som säkerställer att barnet återförs på ett tryggt sätt.
Det bästa är om det råder samförstånd mellan föräldrarna i dessa och liknande frågor, så att föräldrarna kan reglera detta i sin överenskommelse om gemensamt föräldraansvar (artikel 106.3 i ObZ 15).
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Varje (permanent) bortförande av ett barn till ett annat land som ändrar barnets hemvist eller tillfälliga vistelseort kräver båda föräldrarnas samtycke. Oavsett om föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets vård och uppfostran eller om en av dem till viss del har ett individuellt ansvar för detta, måste den förälder som för bort barnet och således ändrar barnets hemvist eller tillfälliga vistelseort inhämta den andra förälderns skriftliga samtycke (artiklarna 100 och 108 i ObZ 2015). Om den förälder som barnet bor hos efter skilsmässan ensam har föräldraansvaret behöver vederbörande inte inhämta den andra förälderns samtycke för att föra barnet till ett annat land i syfte att ändra barnets hemvist eller tillfälliga vistelseort (artikel 105.5 i ObZ 15).
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om en förälder, genom att föra barnet till ett annat land, vill ändra barnets hemvist eller tillfälliga vistelseort, och den andra föräldern inte ger sitt samtycke till detta, avgör domstolen, i ett utomrättsligt förfarande, vilken av föräldrarna som bäst företräder barnets intresse på detta område (artiklarna 100.5 och 478.1 i ObZ 2015). Innan ett sådant utomrättsligt förfarande inleds är det obligatoriskt med utomrättslig rådgivning. Syftet med denna är att ge experter från socialtjänsten möjlighet att hjälpa föräldrarna nå en överenskommelse i frågan (artikel 481 i ObZ 2015 – obligatorisk utomrättslig rådgivning som ett processuellt krav för att inleda ett förfarande enligt artikel 100.5 i ObZ 2015). Om föräldrarna under den obligatoriska rådgivningen inte kan nå en överenskommelse hänskjuts ärendet till en domstol som fattar beslut i ett utomrättsligt förfarande. Fokus ligger framför allt på barnets ålder och åsikt i frågan, barnets rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till den andra föräldern, föräldrarnas vilja och beredskap att samarbeta under utövandet av sina föräldrarättigheter, föräldrarnas personliga omständigheter, avståndet mellan föräldrarnas hemvist eller tillfälliga vistelseort och den plats som det är tänkt att barnet ska flytta till, samt kommunikationerna mellan dessa platser och föräldrarnas rätt till fri rörlighet (artikel 484 i ObZ 2015).
Det bör dock understrykas att om en av föräldrarna ensam har föräldraansvaret behöver han eller hon inte inhämta den andra förälderns samtycke för att föra barnet till ett annat land i syfte att ändra barnets hemvist eller tillfälliga vistelseort. I så fall saknar med andra ord den andra förälderns invändningar rättsverkan (artikel 105.5 i ObZ 2015).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Som påpekats i svaren på frågorna 1–3 har föräldrar enligt ObZ 2015 olika rättigheter och skyldigheter beroende på om det rör sig om att tillfälligt föra barnet till ett annat land (t.ex. för ett endagarsbesök som inte äventyrar den andra förälderns rättigheter) eller om att permanent föra barnet till ett annat land i syfte att ändra barnets hemvist eller tillfälliga vistelseort.
Senaste uppdatering:
14/04/2022
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
När en förälder är ensam om föräldraansvaret för ett barn eller har en domstols tillstånd får denna förälder föra med sig ett underårigt barn över gränsen till en annan stat utan den andra förälderns godkännande (eller mot den andra förälderns vilja).
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
När föräldrarna delar på föräldraansvaret och har gemensam vårdnad om ett underårigt barn måste båda föräldrarna godkänna att barnet förs till en annan stat.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Den förälder som vill föra med sig det underåriga barnet till en annan stat måste, om den andra föräldern motsätter sig bortförandet eller inte ger sitt godkännande, ansöka om tillstånd från behörig rättslig myndighet. Detta kan vara den domstol som avgör vårdnadstvister på barnets hemvistort eller den domstol vid vilken det pågår ett mål om föräldraansvar.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
När ett underårigt barn tillfälligt ska vistas utomlands måste skälen till utlandsvistelsen granskas. Om det endast handlar om en kort semesterresa kan det betraktas som en vardagsfråga som inte kräver båda föräldrarnas tillstånd.
Om det ligger starkare skäl bakom det tillfälliga bortförandet, som t.ex. läkarvård för barnet, krävs tillstånd från båda föräldrar som har föräldraansvar. Om föräldrarna inte kan enas måste frågan avgöras av domstolen.
Senaste uppdatering:
21/07/2022
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
En förälder som är ensam vårdnadshavare får lovligen föra ett barn till ett annat land utan den andre förälderns samtycke.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrarna är gemensamma vårdnadshavare krävs den andre förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land. Bortförande av barn utan detta samtycke är ett brott enligt kapitel 154 i strafflagen.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Ett barn får bortföras till ett annat land utan den ena vårdnadshavarens samtycke genom beslut av familjerättsdomstolen.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Det krävs ett domstolsbeslut för tillfälligt eller permanent bortförande utan samtycke. Vid samtycke finns det inget särskilt formulär att använda för att ge detta samtycke.
Senaste uppdatering:
07/12/2023
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Om en domstol har beslutat att barnet ska ha sin bostadsort i ett annat land behöver den förälder som permanent för barnet till det landet inte ha den andra förälderns samtycke.
En förälder får lagenligt föra ett barn permanent till ett annat land utan den andra förälderns samtycke om den förälder som för bort barnet har egen vårdnad på grundval av en överenskommelse mellan föräldrarna eller ett domstolsbeslut.
En förälder får lagenligt föra ett barn permanent till ett annat land utan den andra förälderns samtycke om den andra förälderns vårdnadsrätt har upphävts genom beslut av familjedomstol (bāriņtiesa) eller om den har förverkats genom domstolsbeslut.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
En förälder vars vårdnad inte har upphävts eller förverkats får lagenligt föra ett barn permanent till ett annat land om den andra föräldern som har (gemensam eller egen) vårdnad ger sitt samtycke.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om den andra föräldern inte ger sitt samtycke till att barnet förs bort kan den förälder som permanent vill föra barnet till ett annat land vända sig till domstol med en begäran om att barnets bostadsort ska fastställas i det land dit föräldern vill föra barnet.
Om den andra föräldern inte ger sitt samtycke till att barnet förs bort kan den förälder som permanent vill föra barnet till ett annat land vända sig till domstol med en begäran om att få ensam vårdnad om barnet.
Om den andra föräldern inte ger sitt samtycke till att barnet förs bort kan den förälder som permanent vill föra barnet till ett annat land vända sig till familjedomstolen med en begäran om att den andra förälderns vårdnadsrätt ska upphävas (om det finns objektiva skäl till detta) eller till domstol med en begäran om att den andra förälderns vårdnadsrätt ska förverkas (om det finns objektiva skäl till detta).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
För permanent bortförande, se svaren på de tidigare frågorna.
För tillfälligt bortförande krävs inte den andra förälderns samtycke.
Senaste uppdatering:
05/04/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Att föra barnet till ett annat land utan den andra förälderns samtycke får endast ske tillfälligtvis (t.ex. för semester). Att ändra barnets bosättningsland kräver antingen den andra förälderns samtycke eller beslut av den domstol som har slagit fast att barnet ska ha sin bostadsort i ett annat land.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrarna är gifta och inte skilda, oavsett om de lever tillsammans eller inte, krävs båda föräldrarnas samtycke för att ändra barnets bosättningsland.
Om föräldrarna är skilda och det har slagits fast att barnet har sin bostadsort hos ena föräldern krävs också den andra förälderns samtycke för att barnet ska få flytta permanent till ett annat land. Att barnet har sin bostadsort hos den ena föräldern innebär inte att den föräldern har större rättigheter i fråga om barnet, om inte en domstol har slagit fast att så är fallet.
Om föräldrarna är ogifta och det inte har slagits fast att barnet har sin bostadsort hos någon av föräldrarna förutsätts det att de har samma rättigheter. Båda föräldrarnas samtycke krävs för att barnets bosättningsland ska få ändras.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om den andra föräldern vägrar att ge sitt samtycke måste den förälder som ska flytta till ett annat land vända sig till domstol med en begäran om att barnets bostadsort och villkor för umgänge ska fastställas. Om bostadsort redan har fastställts måste föräldern begära att umgängesvillkoren ändras.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Enligt den litauiska lagstiftningen krävs inget ytterligare samtycke från en förälder för att tillfälligt föra ett barn till ett annat land.
Senaste uppdatering:
21/10/2019
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Huvudregeln är att en förälder inte behöver den andra förälderns samtycke för att tillfälligt ta med sig barnet till ett annat land. Om föräldrarna har gemensamt föräldraansvar kan en av dem resa med barnet utan den andra partens uttryckliga samtycke. Om en av föräldrarna i undantagsfall ensam har föräldraansvaret krävs inte den andra förälderns förmodade eller uttryckliga samtycke.
Om en förälder inte har föräldraansvar men har umgängesrätt och rätt att ha barnet hos sig kan den föräldern ta med sig barnet på tillfälliga resor till ett annat land utan den andra förälderns samtycke under den tid då den resande föräldern har umgängesrätt och rätt att ha barnet hos sig. Ett barn får tillfälligt föras bort under kortare tid (t.ex. åka över gränsen för inköp) eller tillfälligt under längre tid (t.ex. under semestern) utan den andra förälderns samtycke, förutsatt att bortförandet sker under perioder då den förälder som reser tillsammans med barnet utövar sin umgängesrätt.
Vilka identitetshandlingar eller andra handlingar som krävs i samband med ett tillfälligt bortförande beror på tillämpliga lagar och bestämmelser i destinationslandet.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrarna har gemensamt föräldraansvar krävs båda föräldrarnas samtycke för permanent bortförande av barnet och för tillfälligt bortförande av barnet av allvarliga skäl (t.ex. för en större medicinsk behandling). En flytt från hemvistorten (domicile) eller den vanliga vistelseorten (résidence) likställs med ett permanent bortförande och kräver båda föräldrarnas samtycke. Om en av föräldrarna ensam har föräldraansvaret behövs inte den andra förälderns samtycke. På begäran av den andra föräldern kan emellertid umgängesrätten anpassas.
Föräldrarnas samtycke bör av bevisskäl vara skriftligt. Handlingen kan upprättas av föräldrarna. Om mottagande stat så kräver kan föräldrarna vända sig till domstol för att diarieföra sitt samtycke.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om en av föräldrarna vägrar ge sitt samtycke till att barnet förs till ett annat land måste en ansökan om att få ta med sig barnet inges till avdelningen för familjerättsmål (juge aux affaires familiales) vid distriktsdomstolen (tribunal d’arrondissement).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Som påpekats i punkterna 1–3 varierar bestämmelserna beroende på om det gäller ett tillfälligt eller permanent bortförande av barnet.
En minderårig som reser utomlands utan att åtföljas av en förälder måste ha ett särskilt utresetillstånd (i form av en handling där en förälder ger sitt tillstånd till att barnet lämnar Luxemburg).
Föräldrarna kan få tillståndsformulär från sitt kommunkontor (ansvarigt kontor i en commune). I allmänhet brukar kommunerna ta ut en administrativ avgift för formulären. Avgiftsbeloppet varierar från en kommun till en annan.
Formulären är inte obligatoriska, men många utländska myndigheter kräver dem för att låta barnen komma in i landet.
Även om barnet åtföljs av en förälder bör man ta med sig ett tillstånd från den andra föräldern, eftersom vissa länder kräver detta.
Länkar
http://www.legilux.lu/
https://justice.public.lu/fr.html
Senaste uppdatering:
11/01/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
A) I allmänhet får en förälder, utan samtycke från den andra föräldern, föra sitt barn till ett annat land under en kortare tid om avsikten inte är att stanna kvar. Exempel på sådana fall:
- Föräldrarna utövar föräldraansvaret gemensamt.
- En av föräldrarna utövar föräldraansvaret på grundval av en överenskommelse mellan föräldrarna eller ett domstolsbeslut, men den andra förälderns föräldraansvar har inte begränsats eller upphävts av domstol.
- Barnet förs till ett annat land av föräldern i enlighet med förälderns rätt till umgänge med barnet under en viss tidsperiod, utom om den andra förälderns samtycke krävs i enlighet med ett beslut av domstol eller förmyndarmyndighet.
B) En förälder får, utan samtycke från den andra föräldern, föra barnet till ett annat land även under en längre tid eller om avsikten är att stanna kvar, om den andra förälderns föräldraansvar har begränsats eller upphävts av domstol.
C) En vårdnadshavare får lagenligt föra ett barn till ett annat land utan förälders samtycke, förutsatt att förmyndarmyndigheten inte har begränsat vårdnadshavares rätt att göra så, i följande fall:
- Om det handlar om en kortare tid och om avsikten inte är att stanna kvar, ifall barnet är placerat i fosterfamilj.
- Om barnet är placerat hos en tredje part och förälderns föräldraansvar därför har upphävts.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
A) Om en förälder för barnet till ett annat land under en längre tid eller i avsikt att stanna kvar krävs den andra förälderns samtycke. Exempel på sådana fall:
- Föräldrarna utövar föräldraansvaret gemensamt.
- En av föräldrarna utövar föräldraansvaret på grundval av en överenskommelse mellan föräldrarna eller ett domstolsbeslut, men den andra förälderns föräldraansvar har inte begränsats eller upphävts av domstol.
B) Om barnet är placerat i fosterfamilj får vårdnadshavaren föra barnet till ett annat land under en längre tid eller i avsikt att stanna kvar endast om föräldern har gett sitt samtycke.
Att resa till ett annat land i syfte att studera, arbeta eller liknande kan betraktas som en längre tid.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om den andra föräldern inte ger sitt samtycke till att barnet förs till ett annat land kan föräldern begära att förmyndarmyndigheten beslutar i frågan. I det fallet ersätter förmyndarmyndighetens beslut om att barnet får föras till ett annat land den andra förälderns samtycke.
En förälder som begär att en bostadsort i ett annat land ska fastställas måste i sin ansökan inkludera handlingar som visar att barnets fostran, skötsel, omvårdnad och skolgång kan tillgodoses i det andra landet (dvs. särskilt ett intyg om barnets miljö utfärdat av den utländska myndigheten, skolintyg, förälderns inkomstbevis och antagningsbevis). På förälderns begäran sörjer förmyndarmyndigheten för att ett intyg om barnets miljö utfärdas. Om föräldern ännu inte har börjat arbeta i det andra landet kan förmyndarmyndigheten godta en försäkran från föräldern om den förväntade inkomsten, i stället för ett inkomstbevis.
Inför förmyndarmyndighetens beslut i tvisten beaktar den huruvida det är möjligt att säkra verkställigheten av ett beslut av domstol eller förmyndarmyndighet som reglerar det fortsatta umgänget mellan barnet och den andra föräldern när det inte finns något internationellt fördrag eller reciprocitet.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Som framgår under punkt 1 får föräldern föra barnet till ett annat land även utan den andra förälderns samtycke, om resan inte avser en längre period. I det fallet måste allmänna villkor för gränspassage vara uppfyllda för att barnet ska få resa utomlands (barnet måste till exempel ha ett giltigt pass).
Senaste uppdatering:
15/01/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Situationerna varierar efter omständigheterna, men normalt behövs inte den andra förälderns samtycke när dennas bostadsort är okänd. Enligt artikel 56.5 i Civil Code kan domstolen upphäva en förälders rätt till föräldraansvar. Den förälder som har vårdnaden om barnet behöver därför inget samtycke från den förälder som fått sitt föräldraansvar upphävt.
Föräldern ska dock alltid ta reda på om han eller hon får föra ett barn till ett annat land utan den andra förälderns samtycke genom att ansöka om tillstånd från behörig domstol, dvs. Civil Court (Family Section).
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om en förälder vill föra ett barn till ett annat land enligt nationell lagstiftning, måste den andra föräldern alltid ge sitt samtycke, särskilt om den andra föräldern har en rättighet som kränks om barnet flyttas. Sådana rättigheter omfattar umgängesrätt och rätt att delta i beslut om barnets liv (t.ex. den plats, miljö och kultur som barnet ska växa upp i). I denna situation kan den andra föräldern motsätta sig flytten av flera skäl, t. ex. att flytten skulle hindra möjligheten till umgänge med barnet.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Barn får föras till ett annat land utan den andra förälderns samtycke om den behöriga domstolen har gett sitt tillstånd.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Ja, samma bestämmelser gäller för tillfälligt bortförande. En förälders samtycke kan se ut så här:
I, the undersigned, who is the parent of __________________________________________(för- och efternamn, födelsedatum, id-kortsnummer) authorise that my son/daughter (stryk det som inte är tillämpligt) leaves the Island of Malta for the purpose of _________________ _______________________________________ (skäl att lämna Malta) and that the such period shall be for an indefinite period/ for the duration of_______________(tidsperiod – stryk det som inte är tillämpligt).
_________________________________
Underskrift som ska följas av förälderns för- och efternamn samt id-kortsnummer
Senaste uppdatering:
17/07/2019
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
En förälder får lovligen föra ett barn till ett annat land utan den andra förälderns samtycke endast om föräldern har ensam vårdnad om barnet.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om det är nödvändigt att föra barnet till ett annat land, men den andra föräldern med gemensam vårdnad om barnet inte ger sitt samtycke till detta, kan en ansökan om alternativt samtycke inges till domstolen (artikel 253A i bok I i den nederländska civillagen (Nederlands Burgerlijk Wetboek)).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Ja, i Nederländerna gäller samma regler för tillfälligt bortförande som för permanent bortförande. Klicka här för relevant formulär. ”toestemming om te reizen” (på nederländska).
(288 Kb)
”consent letter for minors travelling abroad” (på engelska)(298 Kb)
Senaste uppdatering:
17/11/2021
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
1.1 För det första bör det hänvisas till den omfattande revideringen av barnrätten i Österrike då 2013 års ändringsrättsakt om barn- och namnrätt (Kindschafts- und Namensrecht-Änderungsgesetz 2013) trädde i kraft den 1 februari 2013 och publicerades i Österrikes officiella kungörelseorgan (Bundesgesetzblatt) BGBl. I 2013/15. Sedan dess har hemvistkrav funnits som reglerats i § 162 i den österrikiska civillagen (Allgemeines bürgerliches Gesetzbuch). Denna bestämmelse ska emellertid inte tolkas separat för sig, utan som en helhet tillsammans med andra barnrättsliga bestämmelser.
1.2 Den ena föräldern får hur som helst föra barnet till ett annat land utan samtycke från den andra föräldern om den förälder som för barnet till utlandet för det första har beviljats ensam vårdnad, för det andra har meddelat detta till den andra föräldern i förväg, och för det tredje inte har underrättats inom en rimlig tidsfrist om att den andra föräldern vägrar godkänna detta. Dessutom ska den andra föräldern inte heller ha väckt talan i domstol om något motsvarande (dvs. fråntagande eller inskränkning av vårdnad). Om den andra föräldern väcker talan, ska domstolen avgöra om utlandsflytten är lagenlig eller inte. Domstolen kan också förordna ett förbud mot utresa med barnet för att garanterat få möjlighet att fatta beslut om ändrad hemvist (§ 107.3 fjärde raden i förbundslagen om rättsvårdsärenden, Bundesgesetz über das gerichtliche Verfahren in Rechtsangelegenheiten außer Streitsachen).
Om den förälder som inte har beviljats vårdnad uttalar sig om flytten till utlandet, måste den andra föräldern ta hänsyn till detta, om det önskemål som framförs i uttalandet beaktar barnets bästa på ett bättre sätt.
Om den förälder som har beviljats ensam vårdnad inte har informerat den andra föräldern om den planerade flytten, varvid det bör observeras informationsplikt råder om viktiga angelägenheter (§ 189.1 första raden i civillagen, där även flytt till utlandet ingår), eller om denna förälder trots att den andra föräldern motsätter sig det flyttar utlands med barnet, innebär detta ändå inget brott mot rätten till vårdnad (om den andra föräldern saknar vårdnadsrätt) enligt artikel 3 i Haagkonventionen om bortföranden av barn. Istället utgör detta endast en överträdelse av österrikisk familjerätt om föräldrarnas inbördes förhållande, vilket kan ha familjerättsliga konsekvenser (från en enkel tillsägelse till förlust av vårdnaden).
1.3 Om bägge föräldrarna beviljats vårdnad, ska de så vitt det är genomförbart och möjligt vårda barnet i ömsesidigt samförstånd (§ 137.2 sista meningen i civillagen).
Här bör det göras en åtskillnad beroende på vilkendera föräldern som flyttar till utlandet med barnet, antingen a) den förälder i vars hushåll barnet i huvudsak vårdas (dvs. boföräldern) eller b) den andra föräldern i vars hushåll barnet alltså inte i huvudsak vårdas (dvs. umgängesföräldern). Den förälder i vars hushåll barnet inte i huvudsak vårdas (dvs. umgängesföräldern) agerar hur som helst olovligt enligt artikel 3 i Haagkonventionen om bortföranden av barn. I fråga om den föräldern i vars hushåll barnet i huvudsak vårdas (dvs. boföräldern) är de rättsliga bestämmelserna mer komplicerade.
Hänvisningen ovan till skyldigheten att informera den andra föräldern om viktiga angelägenheter enligt § 189.1 första raden i civillagen gäller också i sådana fall där båda föräldrarna beviljats vårdnad (§ 189.5 i civillagen). Experterna har olika åsikter om huruvida underlåtelse att informera den andra föräldern som också beviljats vårdnaden i enlighet med § 189.5 jämförd med § 189.1 första raden i civillagen, ensamt utgör ett brott mot rätten till vårdnad i den mening som avses i artikel 3 i Haagkonventionen om bortföranden av barn. Högsta domstolen (Oberster Gerichtshof) har besvarat frågan jakande (6Ob 170/16t).
Uttalandet från den förälder i vars hushåll barnet inte vårdats (dvs. umgängesföräldern) ska även beaktas i detta hänseende, om det önskemål som framförs i uttalandet beaktar barnets bästa på ett bättre sätt. Om den förälder som flyttar med barnet underlåter att informera den andra föräldern, kan detta tolkas som en överträdelse av österrikisk familjerätt i fråga om det inbördes förhållandet mellan föräldrarna, och kan således medföra ovannämnda påföljder, oavsett om det klassificeras som olagligt och som ett brott mot rätten till vårdnad enligt Haagkonventionen om bortföranden av barn.
1.4 Om båda föräldrarna beviljats vårdnad utan att det fastställts i vilket hushåll barnet i huvudsak ska vårdas (dvs. vem som är boförälder och vem som är umgängesförälder), ska den andra föräldern ge sitt samtycke till flytten. Om den andra föräldern inte har givit sitt samtycke till flytten, kan ett avgörande begäras av behörig familjedomstol (Pflegschaftsgericht). Vid avgörandet ska domstolen beakta såväl barnets bästa som föräldrarnas rättigheter till skydd mot våld, samt rätten till fri rörlighet och fritt yrkesval (§ 162.3 i civillagen). Även här har bägge föräldrarna behörighet att företräda barnet i förhållande till tredje part, men endast så länge det inte finns något beslut som vunnit laga kraft eller något interimistiskt beslut om att vårdnaden (vad gäller fastställande av hemvist) har fråntagits någondera föräldern.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Här behövs hur som helst den andra förälderns samtycke, om den förälder som för barnet till utlandet antingen a) inte har beviljats vårdnad eller b) visserligen har beviljats vårdnad, men barnet vårdas inte i huvudsak i denna förälders hushåll (dvs. denna förälder är inte boförälder).
I sådana fall där a) den förälder i vars hushåll barnet i huvudsak vårdas (dvs. boföräldern), eller där b) föräldern med ensam vårdnad vill flytta till ett annat land med barnet, måste denna förälder fullfölja sin skyldighet att informera den andra föräldern i deras inbördes förhållande i enlighet med § 189 i civillagen (se fråga 1) samt beakta uttalandet från den förälder som informerats, om detta uttalande beaktar barnets bästa på ett bättre sätt.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
3.1. Om båda föräldrarna beviljats vårdnad utan att det fastställts i vilket hushåll barnet i huvudsak ska vårdas (dvs. vem som är boförälder och vem som är umgängesförälder), ska den förälder som vill flytta utomlands med barnet utan den andras samtycke ringa till den behöriga familjedomstolen (Pflegschaftsgericht). I samband med avgörandet om tillstånd till utlandsflytt ska domstolen beakta såväl barnets bästa som föräldrarnas rättigheter till skydd mot våld, samt rätten till fri rörlighet och fritt yrkesval (§ 162.3 i civillagen).
3.2. Om den förälder som vill flytta utomlands med barnet inte alls beviljats vårdnad eller om barnet inte i huvudsak vårdas i denna förälders hushåll (dvs. denna förälder är inte boförälder), har denna förälder när som helst möjlighet att väcka talan i domstol om fråntagande eller inskränkning av vårdnaden (samt vårdnadsöverflyttning, eventuellt också bara till vissa delar) från den andra föräldern. Som en lindrigare åtgärd jämfört med fråntagande av vårdnaden skulle domstolen framför allt kunna frånta den ena föräldern de lagstadgade rättigheterna till samtycke och godkännande eller på annat sätt ersätta ett sådant lagstadgat samtycke eller godkännande, om det inte finns några motiverade skäl till att förvägra den berörda föräldern dessa rättigheter (§ 181.1 i civillagen).
3.3. Den förälder som beviljats vårdnad och i vars hushåll barnet i huvudsak vårdats (dvs. boföräldern) ska visserligen informera den andra föräldern och ge denne möjlighet att uttala sig (§ 189 i civillagen), men informationen till den andra föräldern eller dennes samtycke utgör inget villkor för utresan.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Också då ett barn tillfälligt förs bort ska föräldrar med delad vårdnad ta hand om barnet i ömsesidigt samförstånd så vitt det är genomförbart och möjligt (§ 137.2 sista meningen i civillagen). Intyg på sådant samförstånd behöver emellertid inte föreläggas, då det inte utgör ett villkor för utresa.
Kravet på samförstånd kan också falla bort på helt lagenlig väg, till exempel om barnet spontant ska åka iväg till utlandet över helgen för att hälsa på sina far- eller morföräldrar och om den andra föräldern i alla fall inte hade tänkt ha någon kontakt med barnet under denna tid (och i sådana fall vore det överhuvudtaget inte genomförbart att försöka nå samförstånd).
Motsvarande principer tillämpas på sådana fall där den andra föräldern bara ska informeras (§ 189.1 i civillagen), varvid det beror på omständigheterna i varje enskilt fall (t.ex. resans varaktighet, resmålet och resans syfte), om det tillfälliga bortförandet överhuvudtaget ska anses ha någon betydelse.
Senaste uppdatering:
05/06/2023
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Föräldraansvar utövas till sin natur av båda föräldrarna tillsammans. Detta följer av artikel 97.2 i den polska familje- och förmyndarskapslagen (kodeks rodzinny i opiekuńczy), enligt vilken föräldrarna gemensamt fattar beslut i väsentliga frågor som rör deras barn. Om föräldrarna inte är överens avgörs dessa frågor av en förmyndarskapsdomstol (sąd opiekuńczy). Endast i mindre viktiga frågor som rör ett barn kan en förälder självständigt fatta ett beslut utan att behöva rådfråga den andra föräldern och inhämta hans eller hennes samtycke. Enligt de polska domstolarnas rättspraxis betraktas att, permanent eller tillfälligt, föra ett barn till ett annat land (även i samband med semesterresor) som en väsentlig fråga.
Mot bakgrund av artikel 97.2 i familje- och förmyndarskapslagen får en förälder föra ett barn till ett annat land utan den andra förälderns samtycke endast om någon av följande omständigheter föreligger:
- Den andra föräldern har fråntagits föräldraansvaret genom ett beslut i en polsk domstol (artikel 111 i familje- och förmyndarskapslagen).
- Den andra förälderns föräldraansvar har tillfälligt upphävts genom ett beslut av en polsk domstol (artikel 110 i familje- och förmyndarskapslagen).
- Den andra föräldern har begränsat föräldraansvar (artikel 109 i familje- och förmyndarskapslagen). Domstolen avgör hur föräldraansvaret ska begränsas genom att tillämpa den åtgärd som skyddar barnets välmående på bästa sätt. Framför allt kan den förälder vars föräldraansvar har begränsats fråntas rätten att delta i alla eller vissa beslut i väsentliga frågor som rör barnet. Om den andra föräldern i en sådan dom har fråntagits rätten att delta i beslut om barnets hemvist, kan den föräldern inte motsätta sig att barnets hemvist ändras från hemvist i Polen till hemvist i utlandet.
- Föräldrarnas rättigheter och skyldigheter gentemot barnet kan ändras till följd av en dom som meddelas i ett mål om äktenskapsskillnad (artikel 58.1 och 58.1a i familje- och förmyndarskapslagen), annullering av äktenskap (artikel 58.1, jämförd med artikel 21 i familje- och förmyndarskapslagen) eller hemskillnad (artikel 61.3.1 i familje- och förmyndarskapslagen). Detta gäller även beslut som utfärdas i faderskapsmål (artikel 93.2 i familje- och förmyndarskapslagen), mål om ändring av en dom om föräldraansvar och utövandet av detta som meddelas i ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad, annullering av äktenskap eller fastställande av föräldraskap (artikel 106 i familje- och förmyndarskapslagen) och i mål om att anförtro föräldraansvaret till en av föräldrarna när dessa inte bor ihop (artikel 107.1 och 107.2 i familje- och förmyndarskapslagen). Framför allt får domstolen i mål som dessa anförtro föräldraansvaret till en av föräldrarna och begränsa den andra förälderns rättigheter till specifika skyldigheter och rättigheter gentemot barnet. Om en skilsmässodomstol anförtror föräldraansvaret till en av föräldrarna och begränsar den andra förälderns föräldraansvar får den föräldern, även om en sådan dom inte fråntar denne föräldraansvaret över barnet, endast utöva sina rättigheter och skyldigheter i den utsträckning som domstolen tillåter. Om domstolen inte överlåter rätten att delta i beslut om barnets hemvist till den andra föräldern fattas sådana beslut i princip självständigt av den förälder som utövandet av föräldraansvaret har anförtrotts till (se dock punkt 2).
- Den andra föräldern har fråntagits rätten att delta i beslut om ändring av barnets hemvist genom en dom av en utländsk domstol som erkänns i Polen.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Den andra förälderns samtycke krävs i samtliga fall som inte anges i föregående punkt, nämligen situationer där en förälder har ensamt föräldraansvar eller där hans eller hennes föräldraansvar har begränsats, utan att han eller hon har berövats rätten att medbesluta om barnets hemvist. Polsk rättspraxis går till och med ännu längre på detta område. Högsta domstolen (Sąd Najwyższy) klargjorde i avgörandet av den 10 november 1971 i mål III CZP 69/71 att det för att en minderårig ska få resa utomlands permanent med en förälder som har anförtrotts utövandet av föräldraansvar vid en skilsmässa krävs förmyndarskapsdomstolens samtycke om den andra föräldern, dvs. den som har anförtrotts tillsynen över barnets uppfostran, inte har lämnat ett medgivande i vilket han eller hon samtycker till att barnet reser utomlands. Om domstolen, t.ex. i ett mål om äktenskapsskillnad, inte har överlåtit rätten att delta i beslut om barnets hemvist till den andra föräldern, får denne mot bakgrund av detta avgörande således begära att barnet ska återföras om han eller hon inte kan utöva sin rätt till umgänge med barnet. Högsta domstolen konstaterade i avgörandet av den 6 mars 1985 i mål III CRN 19/85 att eftersom ett barns semesterresa till utlandet betraktas som en väsentlig fråga, krävs de båda föräldraansvarsutövande föräldrarnas samtycke eller, i avsaknad av sådant samtycke, ett avgörande från förmyndarskapsdomstolen.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
I sådant fall måste en ansökan inges till förmyndarskapsdomstolen i Polen om alternativt samtycke till ett barns utlandsresa.
En ansökning om sådant samtycke kan inges av en förälder som inte har fråntagits föräldraansvaret eller vars föräldraansvar inte har upphävts. Ansökningen kan inges av den sökande själv. I denna typ av ärende finns det inget krav i den polska lagstiftningen om att parterna i domstolen måste företrädas av en advokat. Den domstol som är behörig att pröva sådana ansökningar är distriktsdomstolen (sąd rejonowy) (avdelningen för familje- och ungdomsmål), i egenskap av domstol i första instans, medan den domstol som har territoriell behörighet är domstolen på den plats där barnet har hemvist eller är bosatt.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Som nämnts ovan krävs den andra förälderns samtycke för att föra ett barn till ett annat land för en kortvarig vistelse.
Formulär för samtycke till att föra ett barn till ett annat land (permanent eller tillfälligt) används inte i Polen. Samtycke kan därför ges på valfritt sätt. Det rekommenderas dock att ett skriftligt samtycke inhämtas, eftersom detta kan användas som bevis i en rättsprocess om återförande av barn med stöd av Haagkonventionen från 1980. Det kan vara bra att be en polsk advokat, juridisk rådgivare eller notarie om hjälp med att utarbeta sådant samtycke.
Senaste uppdatering:
29/12/2023
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Båda föräldrarna har ansvar för att hantera frågor av särskild betydelse (artiklarna 1901, 1902, 1911 och 1912 i civillagen (Código Civil)).
När föräldrar går skilda vägar (skiljer sig eller separerar) behåller båda föräldrarna ansvaret för att hantera frågor av särskild betydelse (artikel 1906.1 i civillagen), såvida inte domstolen, genom ett motiverat beslut, beslutar att den ena föräldern ensam bör utöva ansvaret, eller när gemensamt utövande av ansvaret inte anses främja barnets bästa (artikel 1906.2 i civillagen).
Det finns ingen särskild definition av ”frågor av särskild betydelse”. Begreppet syftar på ett begränsat antal aspekter i ett barns liv eller på svåra och ovanliga existentiella frågor som rör barnets grundläggande rättigheter.
Platsen för eller valet av ett barns centrala punkt i livet, med andra ord var han eller hon ska bo är en fråga av särskild betydelse. Båda föräldrarna har ansvar för detta beslut. Om föräldrarna inte är överens i denna fråga ska barnets hemvist fastställas av domstolen (artikel 1906.5 i civillagen).
En förälder får därför lovligen föra ett barn till ett annat land utan den andra förälderns samtycke endast om han eller hon har ensam vårdnad om barnet eller barnets hemvist har fastställts eller ändrats av en domstol, så att bortförandet utomlands tillåts.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Samtycke krävs alltid när båda föräldrarna utövar föräldraansvaret. Detta är för närvarande den allmänna regeln enligt artikel 1906.1 i civillagen.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om en av föräldrarna inte ger sitt samtycke till att barnet förs till ett annat land och båda föräldrarna utövar föräldraansvaret, får ett sådant bortförande av ett barn till ett annat land bara ske efter ett domstolsbeslut (artikel 1906.5 i civillagen).
I detta fall ska förfaranden inledas inför en domstol eller en domstolsavdelning med territoriell behörighet och med behörighet i familje- och ungdomsfrågor (se artiklarna 122–125 i lag nr 62/2013 om organisationen av domstolssystemet). Förfarandena ska ske i den form som fastställs i processreglerna rörande förmyndarskapsförfaranden enligt lag nr 141/2015 (se artiklarna 3, 9 och 67).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia
I rättsdoktrinen och rättspraxis har tillfälligt bortförande i samband med semester- eller fritidsresor inte ansetts utgöra en fråga av särskild betydelse om bortförandet inte innebär en ändring av den plats som utgör den centrala punkten i barnets liv. Undantag görs bland annat för länder där det pågår en väpnad konflikt, länder som är särskilt osäkra eller länder som har drabbats av en pandemi, där barnets hälsa eller säkerhet därför hotas.
Sjukvård betraktas emellertid som en fråga av särskild betydelse. Beroende på den specifika vård det rör sig om i det aktuella fallet, och de återverkningar som vården skulle kunna få på barnets grundläggande rättigheter, krävs därför att båda föräldrarna är överens. Det kan röra sig om viktig medicinsk behandling (cellgiftsbehandling, experimentella behandlingar) eller att barnet behöver åtföljas på grund av att han eller hon inte förstår det språk som talas av vårdpersonalen eller att vårdpersonalen tycker det är svårt eller omöjligt att få exakta uppgifter från barnet om dess symtom, och översättning därför behövs.
När sådan viktig sjukvård kräver tillfälligt bortförande av barnet och båda föräldrarna godkänner behandlingen omfattar detta godkännande även bortförande av barnet.
Formulär
Den portugisiska utlännings- och gränstjänsten (SEF) har standardformulär för bortförande av minderåriga.
De finns på följande länkar.
Tillämplig lagstiftning
Regler för förfaranden som rör förmyndarskap
Civillagen
Lagen om organisationen av rättssystemet
Anm.:
Varken kontaktpunkten för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller andra organ och myndigheter är bundna av informationen i detta faktablad. Även om informationen här uppdateras regelbundet bör gällande lagstiftning alltid kontrolleras. Tolkningen av rättspraxis kan förändras med tiden.
Senaste uppdatering:
08/03/2022
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Enligt artikel 30.1 c i lag nr 248/2005 om fri rörlighet för rumänska medborgare får en minderårig med eget resedokument eller, i förekommande fall, id-kort, enkelt id-kort eller elektroniskt id-kort, som reser utomlands tillsammans med en av sina föräldrar, lämna Rumänien utan att den andra förälderns skriftliga samtycke krävs, förutsatt att den åtföljande föräldern kan styrka att han eller hon har anförtrotts vårdnaden om barnet i en lagakraftvunnen dom som inte kan överklagas eller utövar föräldraansvar enligt en lagakraftvunnen dom och/eller en dom som inte kan överklagas, för mål som inletts den 15 februari 2013 eller senare.
Det krävs inte heller något skriftligt samtycke om den andra förälderns föräldrarättigheter har upphävts eller, beroende på omständigheterna, om den andra föräldern enligt lag har förklarats saknad, om den åtföljande föräldern kan styrka detta.
Enligt artikel 30.6 första strecksatsen i lag nr 248/2005 är det skriftliga samtycket från den andra föräldern, från båda föräldrarna eller, i förekommande fall, från den förälder som anförtrotts barnet, den förälder som utövar ensamt föräldraansvar, den överlevande föräldern eller hans/hennes juridiska ombud, som godkänner att barnet lämnar Rumänien, inte heller nödvändigt när en rumänsk minderårig som har sin bosättningsort eller hemvist i destinationslandet reser dit med en åtföljande vuxen, enligt definitionen i lag nr 248/2005.
Gränspolisen kommer att tillåta att minderåriga med åtföljande vuxen lämnar Rumänien om den åtföljande föräldern motiverar utlandsresan med att det minderåriga barnet ska få medicinsk behandling som inte går att få i Rumänien, och utan vilken hans/hennes liv eller hälsa är allvarligt hotad, och föräldern kan styrka detta genom bevis som har utfärdats eller godkänts av rumänska sjukvårdsmyndigheter och som anger när och var (i vilket land eller i vilka länder) behandlingen ska ges. Sådana utlandsresor tillåts även om samtycke inte har getts av båda föräldrarna, den andra föräldern, den överlevande föräldern eller det juridiska ombudet. Gränspolisen kommer även att tillåta att minderåriga barn med åtföljande vuxen lämnar Rumänien om den åtföljande föräldern kan styrka att det minderåriga barnet reser utomlands för studier eller officiella tävlingar. Styrkandet kan ske genom att visa upp lämpliga dokument som anger när och var (i vilket land eller i vilka länder) studierna ska genomföras eller tävlingarna hållas, även om bara en av föräldrarna har gett sitt samtycke.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Den andra förälderns samtycke krävs för att föra ett barn till en annan medlemsstat, om båda föräldrarna gemensamt utövar föräldraansvaret.
Föräldrarna har därmed gemensamt och likställt föräldraansvar, oavsett om de var gifta när den minderårige föddes eller inte (artikel 503.1 i civillagen).
Om föräldrarna skiljer sig behåller de gemensamt föräldraansvaret, såvida inte domstolen beslutar annat. Om det finns rimliga skäl beslutar domstolen, med hänsyn till barnets bästa, att föräldraansvar endast ska utövas av en av föräldrarna (artiklarna 397 och 398.1 i civillagen).
I enlighet med artikel 30.1 b i lag nr 248/2005 ska den åtföljande föräldern, för att föra en rumänsk minderårig ut ur landet, till gränspolismyndigheterna lämna in ett skriftligt samtycke från den andra föräldern till den minderåriges utlandsresa Samtyckeshandlingen gäller i högst tre år från och med den dag då det upprättades.
Samtyckeshandlingen måste bestyrkas av en notarius publicus i Rumänien och utomlands av en rumänsk diplomatisk eller konsulär beskickning. Om samtyckeshandlingen däremot har upprättats inför en utländsk myndighet måste det uppfylla de villkor om extra legalisering som fastställs i lag eller ha en apostill i enlighet med konventionen om slopande av kravet på legalisering av utländska officiella handlingar, som antogs i Haag den 5 oktober 1961. Undantag gäller för samtyckeshandlingar från stater som Rumänien har ingått fördrag, konventioner eller avtal med om rättsligt bistånd, i civil- eller familjefrågor, som slopar kravet på extralegalisering. Samtyckeshandlingen ska upprättas i två exemplar, varav det ena ska behållas av den åtföljande personen och det andra ska fästas i den minderåriges pass.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om oenighet uppstår mellan föräldrarna beträffande utövandet av deras rättigheter eller fullgörandet av deras skyldigheter som föräldrar ska familjedomstolen avgöra vad som är bäst för barnet efter att ha hört båda föräldrarna och efter att ha beaktat slutsatserna från rapporten om den psykosociala utredningen (artikel 486 i civillagen). Den andra förälderns samtycke till att ett barn reser utomlands kan således ersättas av ett domstolsavgörande.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Den andra förälderns samtycke krävs om syftet med att resa utomlands med barnet är att ändra barnets bosättningsort, såvida inte den förälder som vill flytta utövar ensamt föräldraansvar.
I civillagen föreskrivs därför att om utövandet av föräldraansvar eller föräldrarättigheter påverkas får barnets byte av bosättningsort, tillsammans med den förälder som barnet bor med, endast ske med den andra förälderns samtycke. Familjedomstolen ska avgöra om oenighet råder mellan föräldrarna (artikel 497 i civillagen).
I lag nr 248/2005 görs ingen åtskillnad mellan tillfällig och permanent flyttning utomlands.
I enlighet med artikel 34 i regeringsbeslut nr 94/2006 om godkännande av tillämpningsföreskrifterna för lag nr 248/2005 ska formuläret för det samtycke som krävs för att minderåriga ska få lämna landet fastställas genom beslut från generalinspektören vid gränspolisens generalinspektorat.
Texten i lag nr 248/2005 finns här.
Relevanta filer
Formulär för föräldrars samtycke till att ett minderårigt barn lämnar landet åtföljt av den andra föräldern (100 Kb)
Formulär för föräldrars samtycke till att ett minderårigt barn lämnar landet åtföljt av en annan vuxen (194 Kb)
Senaste uppdatering:
14/12/2021
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
En förälder får lagligen föra ett barn till ett annat land utan den andra förälderns samtycke om den föräldern har fråntagits sina föräldrarättigheter eller rättsliga handlingsförmåga. När en av föräldrarna har förlorat sina föräldrarättigheter eller rättsliga handlingsförmåga har bara den andra föräldern föräldrarättigheter (artikel 115 i lagen om äktenskap och familjerelationer, Zakon o zakonski zvezi in družinskih razmerjih).
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Den andra föräldern måste alltid samtycka till att barnet förs till ett annat land, förutom när endast den föräldern har föräldrarättigheter.
Enligt lagen om äktenskap och familjerelationer har fadern och modern gemensamma föräldrarättigheter i (artikel 4.3).
Föräldrarna utövar sina rättigheter i samförstånd och i barnets intresse (artikel 113.1 i lagen om äktenskap och familjerelationer). Det handlar bland annat om rätten att besluta vilket land barnet ska bo i.
När föräldrarna inte lever tillsammans och inte har gemensamt vårdnadsansvar beslutar de i samförstånd och i barnets intresse (artikel 113.2 i lagen om äktenskap och familjerelationer) om frågor som har en stor inverkan på barnets utveckling. Hit hör frågor om att flytta barnet till ett annat land.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om föräldrarna inte kan enas om hur föräldrarättigheterna ska utövas får de hjälp från de sociala myndigheterna med att nå en överenskommelse. De sociala myndigheterna hjälper också föräldrarna att nå en överenskommelse när de har olika åsikter om frågor som har stor inverkan på barnets utveckling, och när de inte samlever och inte har gemensam vårdnad.
Om föräldrarna inte heller med de sociala myndigheternas hjälp lyckas enas om frågor som har stor inverkan på barnets utveckling beslutar domstolen i saken genom ett rättsvårdsförfarande på begäran från en eller båda föräldrarna. Förslaget måste åtföljas av en styrkande handling från de sociala myndigheterna där det anges att föräldrarna har försökt nå en överenskommelse om utövandet av föräldrarättigheterna med de sociala myndigheternas hjälp. Innan domstolen fattar sitt beslut är den skyldig att inhämta ett yttrande om barnets intresse från de sociala myndigheterna. Domstolen beaktar också barnets åsikt om barnet själv uttrycker den, eller åsikten från en person som barnet litar på och har valts av barnet självt, under förutsättning att barnet har förmåga att förstå vikten av beslutet och dess konsekvenser.
Denna bestämmelse anges i artikel 113 i lagen om äktenskap och familjerelationer.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Om frågor som har en stor inverkan på barnets utveckling uppstår i samband med en tillfällig omflyttning av ett barn gäller samma regler för detta som för längre tidsperioder.
Senaste uppdatering:
05/03/2018
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
När det endast rör sig om en kort vistelse i samband med t.ex. kortvariga studier, besök hos släktingar, ett läger eller semester. Det viktiga är att varken barnet eller föräldern har för avsikt att permanent bosätta sig i det andra landet.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Vid en permanent utlandsflytt.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Ett sådant ärende måste hänskjutas till en förmyndarskapsdomstol (poručenský súd). Det ankommer på denna att avgöra denna viktiga fråga om föräldraansvar. Framför allt kan domstolen ge sitt samtycke till att barnet permanent flyttar till ett annat land.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Se ovan. Det finns inte några sådana formulär.
Senaste uppdatering:
22/04/2022
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Barnets vårdnadshavare och beslut som rör barnet regleras i lagen angående vårdnad av barn och umgängesrätt (361/1983).
Om en förälder har ensam vårdnad om barnet bestämmer den föräldern i frågor som rör barnet, däribland var barnet ska bo, och får i praktiken därför föra barnet till ett annat land utan den andra förälderns samtycke.
Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har de gemensamt föräldraansvar och fattar tillsammans beslut i frågor som rör barnet.
Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kan en domstol besluta hur föräldraansvaret ska fördelas mellan dem. Domstolen kan med andra ord utfärda ett beslut som ger en av föräldrarna rätt att ensam fatta beslut i vissa vårdnadsfrågor. I vårdnadsbeslutet kan domstolen förordna att en av föräldrarna ensam får besluta var barnet ska bo.
Om domstolen i sitt beslut har förordnat att en vårdnadshavare har rätt att ensam fatta beslut om var barnet ska bo, får den vårdnadshavaren föra barnet till ett annat land utan den andra förälderns samtycke.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kan i praktiken ingen av föräldrarna föra barnet till ett annat land utan den andra förälderns samtycke.
Se även svaret på föregående fråga.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Om en förälder inte ger sitt samtycke till att barnet förs till ett annat land, kan ärendet hänskjutas till domstol för avgörande.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
I Finland finns inga särskilda regler om tillfälligt bortförande, t.ex. i samband med semester, och inga formulär för samtycke används.
Ett domstolsbeslut om rätt till umgänge med barnet kan innehålla bestämmelser om huruvida en förälder får resa utomlands med barnet under umgänget.
Senaste uppdatering:
19/04/2024
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Om ett barn har två vårdnadshavare krävs som utgångspunkt gemensamma beslut i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, däribland såväl kortare utlandsvistelser som permanenta flyttar. Om barnet bor hos bara den ene av två vårdnadshavare, anses dock den förälder barnet bor hos ha rätt att bestämma om var barnet ska vistas på sin fritid, inbegripet kortare utlandsbesök, så länge det inte inkräktar på den rätt barnet kan ha till umgänge med den andre vårdnadshavaren.
En förälder som är ensam vårdnadshavare har rätt att ta med sig barnet på utlandsresa eller att flytta permanent utomlands med barnet utan den andre förälderns samtycke. Om barnet har rätt till umgänge med den andre föräldern, bör detta emellertid beaktas av den förälder som är vårdnadshavare. Den kvarvarande föräldern, med vilken barnet har rätt till umgänge, kan ansöka om verkställighet av umgängesavgörandet i barnets nya vistelseland, i den mån detta är möjligt enligt reglerna i det nya vistelselandet. En sådan kvarvarande förälder kan också ansöka om umgänge enligt 1980 års Haagkonvention, om den konventionen är tillämplig i förhållande till det land där barnet vistas. Om en ensam vårdnadshavare inte respekterar ett umgängesavgörande, och därigenom inte tillgodoser barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar, får detta normalt betydelse för hur en svensk domstol bedömer vårdnadsfrågan i en eventuellt efterföljande rättstvist. Föräldrarna har således ett gemensamt ansvar för att se till att umgänget fungerar.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Som framgår av svaret på fråga 1 ska föräldrar som båda är vårdnadshavare fatta beslut gemensamt i frågor som rör barnet, däribland utlandsvistelser. Vidare följer av svaret på fråga 1 att även om bara den ene av föräldrarna är vårdnadshavare, så finns det vissa situationer där denne vårdnadshavare bör anpassa utlandsvistelser, både kortare och permanenta sådana, med barnet efter det som eventuellt är bestämt om barnets rätt till umgänge med den andre föräldern. Att olovligen bortföra ett barn kan vara ett brott enligt svensk lag.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
Det finns en möjlighet för en vårdnadshavare, som har gemensam vårdnad om barnet tillsammans med den andre föräldern, att i vissa situationer ensam fatta beslut i frågor som rör vårdnaden om ett barn. Förutsättningen för denna möjlighet är att den andra vårdnadshavaren till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att vara med och fatta ett beslut som inte utan olägenhet kan skjutas upp. Det får inte heller vara beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Dessutom finns det en möjlighet för socialnämnden att besluta om psykiatrisk eller psykologisk behandling trots att endast den ene vårdnadshavaren samtycker, om det krävs med hänsyn till barnets bästa.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Samma bestämmelser gäller för en förälder som är ensam vårdnadshavare. Om barnet bor hos bara den ene av två vårdnadshavare, anses den förälder som barnet bor hos ha rätt att bestämma var barnet ska vistas på sin fritid, inbegripet kortare utlandsbesök (jfr svaret på fråga 1). En vårdnadshavare som har gemensam vårdnad om barnet med den andre föräldern kan också, efter beslut av socialnämnden, ta med sig barnet utomlands för psykiatrisk eller psykologisk behandling utan samtycke från den andre föräldern (jfr svaret på fråga 3).
Senaste uppdatering:
09/03/2015
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Lagstiftningen i England och Wales innehåller bestämmelser om när ett barn lagligen får bortföras från Förenade kungariket. Ett beslut om barns boende (child arrangements order) är ett beslut från domstolen om vem barnet ska bo hos och tillbringa tid med. Enligt avsnitt 13.2 i 1989 års barnalag (Children Act 1989) får en person, som omfattas av en child arrangements order, föra ut barnet från Förenade kungariket dock mindre än en månad (exempelvis för semester).
Detta är förenligt med avsnitt 1.4 i 1984 års lag om bortförande av barn (Child Abduction Act 1984), enligt vilken en person inte begår ett brott genom att föra ut eller skicka barnet från Förenade kungariket om personen i fråga omfattas av en giltig child arrangements order och utlandsvistelsen varar mindre än en månad.
Om det inte finns någon giltig child arrangements order kan en förälder med ensam vårdnad lagligen föra barnet från Förenade kungariket utan den andra förälderns tillstånd. Den person som inte har föräldraansvar får hindra att barnet förs från jurisdiktionen genom att ansöka om ett beslut om förbud mot vissa handlingar (prohibited steps order) hos domstolarna i England och Wales. Personen får även ansöka hos domstolarna om ett domstolsbeslut om föräldraansvar. ”Föräldraansvar” definieras i avsnitt 3.1 i Children Act 1989.
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
I avsnitt 13 i Children Act 1989 föreskrivs att om det finns en giltig child arrangements order får ingen föra det barnet från Förenade kungariket utan samtycke från den andra personen med föräldraansvar eller utan domstolens tillstånd.
I avsnitt 1 i Child Abduction Act 1984 anges dessutom att en förälder (och vissa andra personer, däribland en förmyndare till barnet, en person som omfattas av en child arrangements order eller en person som barnet bor hos) gör sig skyldig till ett brott (bortförande av barn) om han heller hon tar med sig eller skickar iväg barnet från Förenade kungariket utan det samtycke som krävs (dvs. utan samtycke från barnets mor och eller barnets far, om denne har föräldraansvar, eller utan samtycke från de övriga personer som anges ovan).
Om det inte finns någon child arrangements order men fler än en person har föräldraansvar för barnet får ingen av personerna med föräldraansvar för barnet föra barnet från Förenade kungariket utan samtycke från den andra personen med föräldraansvar eller utan domstolens tillstånd.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
En förälder som omfattas av en child arrangements order som permanent vill flytta från Förenade kungariket med barnet, kan lagligen flytta med barnet utan att domstolen ingriper om föräldern har inhämtat samtycke från den andra föräldern med föräldraansvar eller från någon annan person med föräldraansvar. Om samtycke inte ges måste en ansökan om tillstånd att permanent flytta från Förenade kungariket med barnet inges till domstolen (avsnitt 13.1 i Children Act 1989).
Om det inte finns någon child arrangements order måste en person som har föräldraansvar för barnet och som permanent vill flytta från Förenade kungariket med barnet ansöka om tillstånd hos domstolen, om personen inte har fått samtycke från någon annan med föräldraansvar.
Vid mål om internationell flytt med barn sätts barnets bästa alltid i främsta rummet i England och Wales. Domarna ska ta hänsyn till alla uppgifter som de förfogar över i varje enskilt fall innan de meddelar en oberoende dom. De strävar framför allt efter att fatta beslut som är till barnets bästa. Barnets välbefinnande sätts alltid i främsta rummet vid prövningen av sådana mål. Children Act 1989 ger lagstadgat skydd för barn vid en flytt från England och Wales.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
I svaret på fråga 1 ovan anges vad som krävs för att lagligen få lämna Förenade kungariket tillsammans med ett barn mindre än en månad. En person som omfattas av en child arrangements order kan resa utomlands med barnet mindre än en månad och behöver därför inte den andra förälderns tillstånd för att åka på en semesterresa med barnet.
Senaste uppdatering:
10/08/2021
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Lagstiftningen i Nordirland innehåller bestämmelser om när ett barn lagligen får föras från Förenade kungariket. Enligt artikel 13.1 i 1995 års barnalag (Children (Northern Ireland) Order 1995) får en person som är vårdnadshavare på basis av ett beslut (residence order) föra ut barnet från Förenade kungariket mindre än en månad (exempelvis för semester).
Detta är förenligt med artikel 3.2A i 1985 års lag om bortförande av barn (Child Abduction Act (Northern Ireland) Order 1985), enligt vilken en person inte begår ett brott genom att föra ut eller skicka barnet från Förenade kungariket om personen i fråga omfattas av en giltig residence order och utlandsvistelsen varar mindre än en månad (under förutsättning att det inte finns någon beslut om att barnet inte får lämna landet).
Saknas giltig residence order kan en förälder med ensam vårdnad lagligen föra barnet från Förenade kungariket utan den andra förälderns tillstånd. En far som inte har föräldraansvar kan dock försöka hindra att barnet förs från jurisdiktionen genom att ansöka om ett beslut om förbud mot vissa handlingar (prohibited steps order) hos domstolarna i Nordirland. Han får även ansöka hos domstolarna om ett domstolsbeslut som ger honom föräldraansvar (”föräldraansvar” definieras i artikel 6.1 i Children (Northern Ireland) Order 1995) eller en residence order (om domstolen beslutar att barnets ska bo hos honom måste den också bevilja honom föräldraansvar).
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
I artikel 13 i Children (Northern Ireland) Order 1995 föreskrivs att om det finns en giltig residence order får ingen föra det barnet från Förenade kungariket i mer än en månad utan samtycke från den andra personen med föräldraansvar eller utan domstolens tillstånd.
I artikel 3.1 i Child Abduction (Northern Ireland) Order 1985 föreskrivs dessutom att en person med anknytning till ett barn gör sig skyldig till ett brott (bortförande av barn) om han heller hon tar med sig eller skickar iväg barnet från Förenade kungariket utan det samtycke som krävs.
Saknas residence order men fler än en person har föräldraansvar för barnet får ingen av personerna med föräldraansvar för barnet föra barnet från Förenade kungariket utan samtycke från den andra personen med föräldraansvar eller utan domstolens tillstånd.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
En förälder som omfattas av en residence order som permanent vill flytta från Förenade kungariket med barnet, kan lagligen flytta med barnet utan att domstolen ingriper om föräldern har inhämtat samtycke från den andra föräldern med föräldraansvar eller från någon annan person med föräldraansvar. Om samtycke inte ges måste en ansökan inges till domstolen om tillstånd att permanent flytta från Nordirland med barnet (artikel 13.1 i Children (Northern Ireland) Order 1995).
Vid mål om internationell flytt med barn sätts barnets bästa alltid i främsta rummet i Förenade kungariket. Domarna i familjedomstolarna i Nordirland ska ta hänsyn till alla uppgifter som de förfogar över i varje enskilt fall innan de meddelar en oberoende dom. De strävar framför allt efter att fatta beslut som är till barnets bästa.
Saknas residence order måste en person som har föräldraansvar för barnet och som permanent vill flytta från Förenade kungariket med barnet inhämta den andra förälderns samtycke eller domstolens tillstånd. I annat fall kan föräldern anklagas för bortförande av barn.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
I svaret på fråga 1 ovan anges vad som krävs för att lagligen få lämna Förenade kungariket tillsammans med ett barn mindre än en månad. En person som omfattas av en residence order kan resa utomlands med barnet mindre än en månad och behöver därför inte den andra förälderns tillstånd för att åka på en semesterresa med barnet.
Senaste uppdatering:
10/08/2021
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Antingen med särskilt samtycke från skotsk domstol eller i situationer då den andra förälderns samtycke inte behövs (se svar på fråga 2 nedan)
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Samtycke från den andra föräldern behövs om föräldern ”för närvarande har och utövar” någon av följande föräldrarättigheter:
- Barnet bor hos föräldern eller reglerar på annat sätt barnets hemvist.
- Om barnet inte bor hos föräldern, regelbundna personliga relationer och direktkontakt med barnet.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
(Se svaret på fråga 1).
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
Ja.
Senaste uppdatering:
09/08/2021
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
1 I vilka situationer får en förälder lovligen föra ett barn till ett annat land, utan den andra förälderns samtycke?
Enligt artikel 30 i Children Act 2009 får en person med ett beslut om att barnet ska bo hos honom eller henne lämna Gibraltar med barnet i högst en månad.
Om det inte finns något beslut om var barnet ska bo får en förälder med ensam vårdnad lämna Gibraltar med barnet utan den andra förälderns tillstånd. Den förälder som inte har vårdnad kan dock hindra att ett barn förs från jurisdiktionen genom att ansöka om att domstol ska utfärda ett beslut om förbud mot vissa handlingar (prohibited steps order).
2 I vilka situationer krävs den andra förälderns samtycke för att barnet ska få föras till ett annat land?
Enligt artikel 30 i Children Act 2009 får ingen, så länge det finns ett giltigt beslut om var ett barn ska bo, föra bort barnet från Gibraltar (i mer än en månad) utan skriftligt samtycke från alla som har föräldraansvar för barnet, eller tillstånd från domstolen.
I artikel 184 i Crimes Act 2011 anges dessutom att en förälder (och vissa andra personer, däribland en förmyndare till barnet, en person med ett giltigt beslut om att barnet ska bo hos honom eller henne eller en person som har vårdnad om barnet) gör sig skyldig till ett brott (bortförande av barn) om han heller hon tar med sig eller skickar iväg barnet från Gibraltar utan det samtycke som krävs (dvs. utan samtycke från barnets mor och far, om han har föräldraansvar, eller utan samtycke från de övriga personer som anges ovan).
Om det inte finns något beslut om var barnet ska bo men fler än en person har föräldraansvar för barnet får ingen av personerna med föräldraansvar för barnet föra bort barnet från Gibraltar utan samtycke från den andra personen med föräldraansvar eller utan domstolens tillstånd.
3 Om den ena föräldern inte samtycker till att barnet förs till ett annat land, även om detta är nödvändigt, vad krävs för att barnet lovligen ska få bortföras till ett annat land?
En förälder med ett beslut om att barnet ska bo hos honom eller henne, och som permanent vill flytta från Gibraltar med barnet, kan lagligen flytta med barnet utan att domstolen ingriper om föräldern har inhämtat samtycke från den andra föräldern med föräldraansvar eller från någon annan person med föräldraansvar. Om samtycke inte ges måste en ansökan inges till domstolen om tillstånd att permanent flytta från Gibraltar med barnet (artikel 30 i Children Act 2009).
Vid mål om internationell flytt med barn ska barnets bästa alltid sättas i främsta rummet. Domarna ska ta hänsyn till alla uppgifter som de förfogar över i varje enskilt fall innan de meddelar en oberoende dom. De strävar framför allt efter att fatta beslut som är till barnets bästa.
Om det inte finns något beslut om var barnet ska bo måste en person som har föräldraansvar för barnet och som permanent vill flytta från Gibraltar med barnet ansöka om tillstånd hos domstolen, om personen inte har fått samtycke från någon annan med föräldraansvar.
4 Gäller samma bestämmelser för tillfälligt bortförande (till exempel i samband med semester eller för vård) som för permanent bortförande? Om ni använder formulär för samtycke, vänligen bilägg en kopia.
I svaret på fråga 1 ovan anges vad som krävs för att lovligen få lämna Gibraltar tillsammans med ett barn i högst en månad. En person med ett beslut om att barnet ska bo hos honom eller henne kan resa utomlands med barnet i högst en månad och behöver därför inte den andra förälderns tillstånd för att åka på en semesterresa med barnet.
Senaste uppdatering:
09/08/2021
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
