Fråga om ett bolags skyldighet att återbetala biljettkostnaden när en fotbollsmatch
flyttats fram ett år på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid
allmänna sammankomster samt om bolaget ifråga är förmedlare eller säljare av
biljetterna. Även fråga om ett avtalsvillkor, som ger bolaget rätt att behålla hela
biljettkostnaden när en match flyttats fram på grund av omständigheter utanför
bolagets kontroll (force majeure), är att anse som oskäligt.
Beslut 2020-06-29; 2020-04664
Mf begärde i första hand återbetalning av 20 000 kr och i andra hand leverans av fyra fysiska
gällande biljetter.
I sin anmälan till nämnden uppgav MF följande. Den 10 december 2019 köpte han per telefon
av bolaget fyra biljetter till matchen Sverige-Spanien vid Fotbolls-EM den 15 juni 2020 i
Bilbao. Biljetterna kostade totalt 20 000 kr och han fick en faktura via e-post som betalades,
men själva biljetterna har han inte fått.
Nu har Fotbolls-EM ställts in och flyttats fram till år 2021 i stället. Han och hans sällskap kan
inte åka år 2021, varför han har begärt att få pengarna tillbaka. Företaget vill dock inte betala
med hänvisning till att det blir match år 2021, något han själv menar är osäkert. Han har inte
själv orsakat att matchen inte blir av, och det kan då inte krävas av honom att han och hans
sällskap ska godta att se denna match utomlands nästa år i stället.
Bolaget motsatte sig kravet.
I sitt svar till nämnden uppgav bolaget följande. När kunden fick fakturan så framgick det
klart och tydligt i villkoren vad som gäller, nämligen följande: ”Om evenemanget skjuts upp,
behåll dina biljetter eftersom de kommer att gälla till det nya datumet. Det är ingen
återbetalning för uppskjutna event.” I detta fall har EM skjutits upp till nästa år; då sker ingen
återbetalning, utan biljetterna gäller till nästa match. UEFA brukar alltid skicka ut biljetterna i
slutet av maj innan ett mästerskap, men nu dröjer det alltså ett år till innan biljetterna kommer.
Vill man ha pengarna tillbaka så är det ”face value” som gäller, dvs. priset som står på
biljetten. Företaget kan då göra en återbetalning av 4 x 50 euro.
Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning.
Är bolaget att anse som enbart förmedlare av biljetterna eller som säljare av biljetterna?
En förmedlare av biljetter till ett evenemang är bara ansvarig gentemot köparen av biljetterna
för fel eller försummelser i utförandet av själva förmedlingsuppdraget. Det är i stället
arrangören av evenemanget som i förhållande till biljettköparen ansvarar för att köparen får
den prestation som biljetterna ska ge tillgång till. Frågan är då om bolaget vid försäljningen av
biljetterna till MF bara handlat i egenskap av förmedlare och därför inte bär något ansvar för
att prestationen inte kommit till stånd på utsatt dag. Av handlingarna i ärendet framgår att
biljetterna vid köp från arrangören kostar 50 euro per biljett. När biljetter köps genom en
förmedling får det godtas att förmedlaren tar ut en avgift för förmedlingsuppdraget. För att det
2020-04664
2020-06-29
019
ska framstå som enbart ett förmedlingsuppdrag krävs dock att förmedlingsavgiften uppgår till
ett skäligt belopp. Det betyder normalt att förmedlingsavgiften måste stå i rimlig proportion
till förmedlingsuppdragets omfattning och svårighet. En förmedlingsavgift som överstiger
priset på biljetten kan normalt inte anses rimlig. I det nu aktuella fallet har bolaget tagit betalt
med 5 000 kr per biljett. Av de villkor för köpet som bolaget gett in i ärendet framgår att
bolaget oftast inte har någon direkt anknytning till någon arena, artist eller idrottslag vid sena
bokningar till slutsålda evenemang och att inköpskostnaden därför kanske inte avspeglar det
nominella värdet tryckt på biljetten utan kan vara högre eller lägre. I villkoren framhålls också
att priset på dessa biljetter alltid är högre än ordinarie pris. Enligt nämndens mening visar
dessa villkor att bolaget bedriver handel med evenemangsbiljetter och alltså inte är enbart en
förmedlare av biljetterna för arrangörens räkning. Mot denna bakgrund finner nämnden att
bolaget ska anses ha ställning som säljare av biljetterna och att bolaget därför är ansvarigt
gentemot MF för att denne ska erhålla den prestation som biljetterna berättigar till.
Grundläggande avtalsrättsliga regler
Utgångspunkten för nämndens bedömning är alltså att bolaget är att anse som säljare av
biljetterna till fotbollsmatchen och MF är att anse som köpare. Någon särskild lagstiftning
som tar sikte på brott mot avtal om tillhandahållande av platser på ett sådant evenemang finns
inte. Det är i stället allmänna avtalsrättsliga regler som ska tillämpas.
En grundläggande princip inom avtalsrätten är att avtal ska hållas. Den som har sålt en vara
eller en tjänst och som sedan inte levererar den har normalt inte rätt till betalning. Högsta
domstolen har i rättsfallet NJA 2008 s. 642 framhållit att det är en grundläggande
avtalsrättslig princip att den som inte erhåller en avtalad prestation inte heller är skyldig att
betala för den.
Utifrån dessa allmänna regler skulle alltså bolaget vara skyldigt att till MF återbetala vad han
har betalat för fotbollsbiljetterna.
Betydelsen av erbjudandet om ersättningsarrangemang
Bolaget har erbjudit MF att i stället få platser på motsvarande fotbollsmatch på det uppskjutna
EM 2021. Frågan är om detta är ett sådant erbjudande som MF är skyldig att acceptera. Vid
bedömningen av den frågan kan det konstateras att lagar på det konsumenträttsliga området
innebär att näringsidkaren normalt bör ges möjlighet att vid försenad prestation leverera
prestationen på ett senare stadium (se t.ex. 9-13 §§ konsumentköplagen och 24-29 §§
konsumenttjänstlagen). Gemensamt för dessa fall är dock att näringsidkarens dröjsmål med att
leverera inte får vara alltför långt. Skulle dröjsmålet vara av väsentlig betydelse för
konsumenten har denne rätt att häva avtalet. I förarbetena till dessa lagar anges att även ett
kort dröjsmål i vissa fall kan vara av väsentlig betydelse för konsumenten (se t.ex. prop.
1989/90:89 s. 81).
I det nu aktuella fallet framgår det att avtalet om fotbollsmatchen inneburit att den skulle
fullgöras en viss dag, nämligen den 15 juni 2020. Detta får anses ha utgjort ett avgörande
inslag i avtalet. Enligt nämndens uppfattning har det därför inte varit möjligt för arrangören
att utan godkännande av biljettköparen eller utan stöd av avtalsvillkor tvinga denne att godta
att biljetterna skulle gälla för ett motsvarande arrangemang en annan dag. Även om
framflyttningen av arrangemanget skulle – till skillnad från vad som skett i det nu aktuella
fallet – ha avsett en tidpunkt ganska nära den 15 juni 2020 skulle MF därför inte ha varit
skyldig att acceptera att inte få återbetalning av biljettkostnaden, om det inte funnits
avtalsvillkor som inneburit en sådan skyldighet.
Begränsning av återbetalningsskyldigheten genom avtalsvillkor
Det är inte uteslutet att en säljare av biljetter till ett evenemang genom villkor i avtalet med
köparen av en biljett till arrangemanget kan begränsa sin skyldighet att göra återbetalning (jfr
prop. 2013/14:15 s. 53, där det som ett exempel anges att det får avtalas att skyldigheten för
näringsidkaren att återbetala vad konsumenten har betalat inte ska gälla, om en fritidsaktivitet
måste ställas in på grund av vädret). Det ankommer i så fall på säljaren att visa att det finns
sådana avtalsvillkor. I ärendet har bolaget åberopat ett villkor i parternas avtal där det anges
följande: ”Om evenemanget skjuts upp, behåll dina biljetter eftersom de kommer att gälla till
det nya datumet. Det är ingen återbetalning för uppskjutna”. I ärendet har framgått att detta
villkor funnits tillgängligt för MF vid utskicket av fakturan och att det måste anses ha kommit
till hans kännedom innan han betalade för biljetterna. Villkoret måste därför anses utgöra en
del av avtalet mellan MF och bolaget.
Nämnden anser att avtalsvillkoret får anses innebära att MF inte har rätt att få tillbaka priset
för biljetterna vid uppskjuten match.
Finns det skäl att jämka avtalsvillkoret eller att lämna det utan avseende?
Det återstår dock för nämnden att pröva om avtalsvillkoret skulle kunna jämkas eller lämnas
utan avseende med stöd av någon avtalsrättslig bestämmelse. I blickpunkten kommer då
bestämmelserna i 36 § avtalslagen. Av dessa framgår att ett villkor i ett avtal kan jämkas eller
lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll,
omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna
i övrigt. Vid prövningen av detta ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i
egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.
Avtalet om köp av biljetterna avser som redan framhållits en fotbollsmatch som enligt avtalet
skulle spelas den 15 juni 2020. För en köpare av biljetterna får matchdatum anses utgöra en
väsentlig del i avtalet, särskilt som matchen skulle spelas i ett annat land långt ifrån köparens
hemort. Att matchen flyttas till annat datum kan innebära kostnader för köparen som denne
inte får tillbaka. Det kan också innebära att det uppstår hinder för köparen att utnyttja
biljetterna. En köpare av fotbollsbiljetter har dock möjligen anledning att räkna med att det
finns en risk för att matchen kan komma att flyttas från den avtalade matchdagen till en
näraliggande annan dag. Den risken framhålls också i de avtalsvillkor som gäller för parternas
avtal. I det nu aktuella fallet har dock matchen flyttats ett år framåt i tiden. Det är knappast
något som parterna räknat med när avtalet ingicks och som parterna därför haft anledning att
förutsätta att avtalsvillkoret om uppskjuten match skulle tillämpas på. Det berörda
avtalsvillkoret utgör standardvillkor som ensidigt utformats av bolaget. Nämnden konstaterar
att avtalsvillkoret innebär att hela risken för att arrangemanget måste skjutas upp på grund av
omständigheter utanför säljarens kontroll läggs på biljettköparna. Den risk som härigenom
läggs på MF är inte beloppsmässigt obetydlig. I ärendet har inte framkommit att den
riskpåläggningen balanseras av någon annan fördel för MF. Vidare konstaterar nämnden att
bolaget bedriver en näringsverksamhet som syftar till vinst. I en sådan verksamhet är alltid
involverat vissa affärsrisker. Bolaget har valt att lasta över risken på biljettköparna genom det
berörda avtalsvillkoret. Mot nu angiven bakgrund anser nämnden – som därvid tar särskild
hänsyn till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument intar en underlägsen
ställning i avtalsförhållandet – att det berörda avtalsvillkoret i den nu uppkomna situationen
framstår som oskäligt gentemot MF och ska lämnas utan avseende.
Sammanfattande slutsats
Eftersom avtalsvillkoren som lastar över risken för uppskjuten match på MF ska lämnas utan
avseende med stöd av 36 § avtalslagen, gäller i stället huvudregeln att en köpare inte är
skyldig att betala för en utebliven prestation. Nämnden anser därför att bolaget är skyldigt att
till MF återbetala hela priset som han betalat till bolaget för de biljetter som han köpt, alltså
20 000 kr.
