Vad är syftet med brottsutredningen?
Syftet med brottsutredningen är att ta reda på om ett brott har begåtts och vilka omständigheterna kring brottet var. Under utredningen samlar man in bevisning för det påstådda brottet, omständigheterna klarläggs och ett beslut fattas om bevisningen räcker för att åtala dig för brottet.
Vilka är de olika skedena i brottsutredningen?
Det straffrättsliga förfarandet inleds
Det straffrättsliga förfarandet inleds av en utredande myndighet (polisen eller någon annan statlig myndighet som har behörighet att göra detta) eller av åklagar myndigheten. Det straffrättsliga förfarandet inleds när polisen eller åklagarmyndigheten har informerats om det påstådda brottet.
Frihetsberövande och anhållande
Om den utredande myndigheten har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott kan du frihetsberövas som misstänkt i upp till 48 timmar. Om du frihetsberövas måste du omgående förhöras av en utredande myndighet.
Om det under utredningen visar sig att det inte finns något som berättigar frihetsberövandet, måste du omedelbart försättas på fri fot. Om åklagarsidan är övertygad om att du måste frihetsberövas längre så att du inte avviker från utredningen eller begår nya brott, måste de begära ett beslut från domstolen om att anhålla dig.
Om detta inträffar kommer du att få träffa domaren inom 48 timmar efter frihetsberövandet. Domaren beslutar om det är lämpligt att anhålla dig. Om domaren anser att det inte är berättigat att anhålla dig, kommer du att omgående försättas på fri fot.
Förhör och insamling av bevisning
Utredningens syfte är att samla in bevisning som bekräftar omständigheterna kring brottet. I detta syfte kommer den misstänkta personen, brottsoffret och vittnena att förhöras, bevisning att samlas in, kriminaltekniska analyser att utföras och övervakningsaktiviteter att utföras. Alla åtgärder som vidtas för att samla in bevisningen måste samlas in enligt lag. Vid ett åtal kan man endast använda bevisning som föreskrivs enligt lag och som har samlats in på laglig väg.
Tillgång till akten, förhandlingsansökningar och presentationen av åtalet
En akt skapas som innehåller uppgifter om brottsutredningen och bevisningen. När brottsutredningen har avslutats överlämnar åklagarsidan en kopia av akten till försvarsadvokaten. Din advokat kommer att informera dig om bevisningen som har samlats in och om grunden för åtalspunkterna mot dig.
Du och din försvarsadvokat har rätt att lämna önskemål till åklagarsidan (exempelvis om att ta med ytterligare bevisning i akten, att avsluta det straffrättsliga förfarandet etc.). Åklagarsidan måste fatta beslut om dessa önskemål. Om åklagarsidan inte uppfyller ett önskemål kan du lägga fram samma önskemål igen i domstolen under rättegången.
När du har tagit del av akten och man har tagit ställning till eventuella önskemål från dig kommer åklagarsidan att utarbeta en redogörelse över åtalspunkterna, om han anser att det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal mot dig.
Detta är ett dokument som innehåller fakta och som visar den bevisning som anklagelsen bygger på. Åklagarsidan presenterar redogörelsen för åtalspunkterna för försvarsadvokaten och skickar det till domstolen. Utifrån redogörelsen för åtalspunkterna kommer domaren att inleda rättegången.
Mina rättigheter under brottsutredningen
Det straffrättsliga förfarandet inleds (1)
Varför inleds det straffrättsliga förfarandet?
Det straffrättsliga förfarandet inleds, eftersom den utredande myndigheten har fått information som antyder att ett brott har begåtts. Denna information kan bygga på en anmälan som har lämnats in av en person eller upptäckten av ett faktum som antyder att ett brott har begåtts.
Syftet med det straffrättsliga förfarandet är att fastställa om ett brott har begåtts och om bevisningen är tillräcklig för att åtala den misstänkta för brottet.
Vem utför brottsutredningen?
Det straffrättsliga förfarandet leds av 
åklagarmyndigheten och brottsutredningen utförs av ett utredande organ i enlighet med åklagarmyndighetens instruktioner. I allmänhet är det polisen som utför utredningen. Utredningen kan också utföras av säkerhetspolisen, tull- och skattemyndigheten, miljöinspektionen, fängelsemyndigheten vid justitieministeriet, militärpolisen och konkurrensmyndigheten.
De utredande organen kan endast utföra vissa åtgärder med tillstånd från antingen åklagarmyndigheten eller domstolen.
Hur får jag veta att det straffrättsliga förfarandet har inletts?
Det straffrättsliga förfarandet inleds med den första åtgärden. Om du är misstänkt för att ha begått ett brott, kommer du att få reda på att det straffrättsliga förfarandet har inletts genom att du frihetsberövas som en misstänkt eller kallas till utredaren för förhör.
På vilka grunder kan jag misstänkas för att ha begått ett brott?
Du kan behandlas som misstänkt om den utredande myndigheten har tillräckliga skäl att tro att du har begått ett brott. Dessa skäl kan berättigas av olika orsaker, exempelvis:
- du greps på bar gärning eller direkt efter du hade begått brottet,
- ett vittne till brottet eller brottsoffret identifierar dig som den person som har begått det,
- bevis för brottet eller annan information antyder att du är den person som har begått det.
Vilka är mina rättigheter som misstänkt?
Dina huvudsakliga rättigheter är
- rätten att få veta vad du misstänks för, att yttra dig om misstanken eller vägra att göra det,
- rätten att veta att dina utsagor kan användas mot dig,
- rätten att få assistens av en tolk,
- rätten att få assistans av en försvarsadvokat,
- rätten att träffa försvarsadvokaten i enrum,
- rätten att utfrågas i försvarsadvokatens närvaro,
- rätten att delta i domstolsförhandlingen där åklagaren begär ett häktningsbeslut,
- rätten att lägga fram bevismaterial,
- rätten att lämna in ansökningar och klagomål,
- rätten att undersöka protokoll som rör processhandlingar och yttra dig om villkoren i, gången för och resultaten av en processhandling och om protokollen (dessa uttalanden ska också protokollföras), att godkänna en medlingsöverenskommelse, hur medling tillämpas, att delta i förhandlingarna som part i medlingsförfarandet, att lägga fram förslag om vilken typ av straff och hur långt straff som ska utdömas samt godta eller vägra godta en medlingsöverenskommelse.
Vilka är mina skyldigheter?
Du är skyldig att
- inställa dig när den utredande myndigheten, åklagarsidan eller domstolen begär det,
- delta i åtgärder och lyda order från den utredande myndigheten, åklagarsidan och domstolen.
Vad kommer jag att få veta om de förfaranden som äger rum?
Om du är misstänkt, måste den utredande myndigheten förklara dina rättigheter och skyldigheter för dig. Du kommer att uppmanas att skriva under det skriftliga förhörsprotokollet och när du gör detta bekräfta att dina rättigheter och skyldigheter har förklarats för dig.
Efter detta kommer du att få veta vad du misstänks för. Detta innebär att du får en kort beskrivning av den gärning du är misstänkt för att ha begått. Du kommer också att få uppgifter om lagen som definierar gärningen som ett brott. Varken den utredande myndigheten eller åklagarsidan är skyldig att ge dig mer information innan förfarandet före rättegången har avslutats.
När kan jag tala med min advokat?
Från den stund då du är misstänkt i ett straffrättsligt förfarande har du rätt att träffa och tala med din advokat. Du har rätt att tala med din advokat innan den utredande myndigheten börjar förhöra dig.
Frihetsberövande och anhållande (2)
Under vilka omständigheter kan jag frihetsberövas?
Du kan frihetsberövas som misstänkt om:
- du grips på bar gärning eller direkt efter du har begått brottet,
- ett vittne till brottet eller brottsoffret identifierar dig som den person som har begått det,
- bevisningen till brottet antyder att du kan ha begått det.
Du kan också frihetsberövas om den utredande myndigheten har annan information som antyder att du är misstänkt och:
- du försöker fly,
- din identitet inte kan fastställas,
- den utredande myndigheten anser att du kan fortsätta begå brott, avvika från det straffrättsliga förfarandet eller försvåra det på något annat sätt.
Du kan frihetsberövas och anhållas i syfte att överlämnas eller utlämnas till ett annat land (se förhör och insamling av bevisning (3)).
Vem kan frihetsberöva mig?
Den utredande myndigheten har rätt att frihetsberöva dig. Om du grips på bar gärning eller direkt efter att du har begått ett brott eller om du försöker fly, kan vilken person som helst ta dig till polisen för att frihetsberövas.
Hur får jag reda på varför jag frihetsberövades och vad händer sedan?
När du frihetsberövas måste en tjänsteman på den utredande myndigheten informera dig om skälet för frihetsberövandet och förklara dig dina rättigheter och skyldigheter. Tjänstemannen utarbetar ett dokument om frihetsberövandet som innehåller den rättsliga grunden för frihetsberövandet och omständigheterna kring det brott du misstänks för. Du har rätt att framföra önskemål och kräva att dessa tas med i dokumentet om frihetsberövandet.
Jag talar inte det lokala språket. Hur ska jag göra för att förstå vad som händer?
Den utredande myndigheten måste omgående informera dig om skälet för frihetsberövandet och om dina rättigheter på ett språk och ett sätt som du förstår. Den utredande myndigheten måste ge dig en tolk om du behöver en sådan. Du får endast tolkning (inte skriftlig översättning).
Kan jag informera mina närstående om frihetsberövandet?
Du har rätt att informera minst en närstående person som du själv väljer. Du får meddela personen genom den utredande myndigheten. Detta innebär att du har rätt att begära att ett meddelande överlämnas till en person som du väljer och detta görs av den utredande myndigheten.
Om den utredande myndigheten anser att det kan skada det straffrättsliga förfarandet att meddela din utvalda person om frihetsberövandet, kan myndigheten neka dig detta. Åklagarsidan måste godkänna nekandet.
Hur länge kan jag frihetsberövas?
Du kan frihetsberövas i högst 48 timmar. Om domstolen inte har utfärdat ett anhållningsbeslut inom 48 timmar från den tid då du frihetsberövades, måste den utredande myndigheten omedelbart försätta dig på fri fot.
Under vilka omständigheter kan jag anhållas?
Du kan anhållas på begäran av åklagarsidan, om det finns goda skäl att tro att du kan avvika från de straffrättsliga förfarandena eller begå nya brott. Endast en domare kan ge tillstånd till anhållande.
Hur fattas beslut om anhållande?
Den utredande myndigheten tar dig till en domare för att få ett anhållningsbeslut. Även åklagaren och – om du vill – din advokat kallas till domaren. Domaren läser igenom akterna i ditt brottmål och förhör dig för att kontrollera skälen för anhållandet. Efter att har utfrågat parterna i målet godkänner eller avvisar domstolen anhållandet. Om anhållandet avvisas, måste du omedelbart försättas på fri fot.
Hur länge kan jag vara anhållen?
Under förfarandet före rättegången kan du inte kvarhållas i mer än sex månader. I extraordinära fall kan denna tidsfrist förlängas. Efter varje tvåmånadersperiod har du rätt att begära att domstolen granskar skälen för anhållandet, och domstolen måste inom fem dagar besluta om det är berättigat att du fortsätter vara anhållen eller inte. Om domstolen anser att det inte längre är berättigat att du är anhållen, måste du omedelbart försättas på fri fot.
Kan jag försättas på fri fot genom borgen?
Du har rätt att begära borgen i stället för anhållande. Då måste du lämna in en begäran om detta till domstolen. Du förs till en domare som beslutar om din begäran om borgen och domaren måste pröva din och din advokats åsikt.
Om domstolen samtycker till begäran, kommer du att friges från häktet efter att borgensbeloppet har överförts till domstolens konto.
Har jag rätt att överklaga anhållningsbeslutet?
Du har rätt att överklaga anhållningsbeslutet. Du och din advokat måste du lämna en ett skriftligt överklagande till appellationsdomstolen genom den domstol som utfärdade det ursprungliga anhållningsbeslutet. Du måste lämna in överklagandet inom tio dagar från den dag du informerades om anhållningsbeslutet.
Förhör och insamling av bevisning (3)
Vilket är syftet med förhöret och insamlingen av bevisning?
Syftet med förhöret och insamlingen av bevisningen är att fastställa omständigheterna kring det påstådda brottet och föra ett skriftligt protokoll över dessa omständigheter så att de kan kontrolleras i domstolen. Den utredande myndigheten och åklagarsidan är skyldiga att samla in både de uppgifter som tyder på att du varit inblandad i brottet och uppgifter som talar till din fördel. Du behöver inte bevisa din oskuld.
Kommer man att begära information från mig?
Om du är misstänkt, måste den utredande myndigheten förhöra dig omedelbart.
Måste jag lämna information till den utredande myndigheten?
Du behöver inte lämna information till den utredande myndigheten eller besvara frågorna de ställer till dig. Du har rätt att tiga. Tystnad kan aldrig tolkas som erkännande. Du kan inte tvingas att lämna bevisning mot dig själv eller mot närstående personer.
Hur går förhöret till?
När förhöret börjar måste du informeras om att du har rätt att vägra uttala dig och att din utsaga kan användas mot dig. Först frågar man dig om du har begått det brott du misstänks för.
Du får möjlighet att berätta vad du vet om brottet under utredningen. Du kommer också att få frågor. Ett skriftligt förhörsprotokoll utarbetas. Innan du skriver under protokollet har du rätt att läsa igenom det. Du har rätt att få dina kommentarer antecknade i protokollet.
Vad händer om jag säger något som är till nackdel för min talan?
Den utsaga du ger kan användas som bevisning mot dig.
Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?
Under förhöret kan du erkänna alla eller vissa åtalspunkter. Du har också rätt att göra detta när som helst efter förhöret, även om du nekade under förhöret.
Det straffrättsliga förfarandet avslutas inte om du erkänner din skuld. Den utredande myndigheten måste fortfarande utreda omständigheterna kring brottet och bevisa det. Du kan inte dömas för brottet enbart utifrån ditt erkännande.
Har jag rätt att dra tillbaka erkännandet senare?
Om du har erkänt din skuld, har du rätt att gå tillbaka till ditt tidigare vittnesmål och förneka skuld senare i det straffrättsliga förfarandet och även i domstolen. Men i ett sådant fall kan ditt tidigare erkännande presenteras i domstolen och användas som bevisning mot dig. Om annan bevisning bekräftar din skuld kommer man att ignorera att du drog tillbaka erkännandet, eftersom det är otillförlitligt.
Kan jag få information om de vittnen som har lagt fram bevisning mot mig?
Under brottsutredningen är den utredande myndigheten inte skyldig att informera dig om vilka vittnen som har lagt fram bevisning mot dig och vad dessa vittnen har sagt. Du kommer inte att få veta något om dessa vittnen och deras bevisning förrän du får tillgång till akten mot slutet av utredningen (se tillgång till akten, förhandlingsansökningar och presentation av åtalet (4)).
Kommer jag att få frågor om mina tidigare brott?
Det kan hända att man frågar dig om tidigare brott, men du har rätt att vägra att upplysa om detta. Den utredande myndigheten har rätt att ta reda på om du har begått brott tidigare genom att undersöka olika register. Eventuella tidigare brott anges i redogörelsen av åtalet.
Förekommer kroppsvisitation?
Den utredande myndigheten har rätt att kroppsvisitera dig för att finna spår från brottet, särskilt särdrag på din kropp och annan information som är viktig för brottsutredningen.
Kommer man att be mig lämna fingeravtryck, DNA-prov (t.ex. hår eller saliv) eller andra kroppsvätskor?
Den utredande myndigheten har rätt att ta spårbevisning och prov från dig, inklusive fingeravtryck och biologiskt material för en DNA-analys.
Om du vägrar lämna proven, har den utredande myndigheten rätt att tvinga dig att lämna dem. Men om du vägrar lämna proven eller om det skadar din fysiska integritet att lämna dem, kan det endast göras med hjälp av ett beslut från den utredande myndigheten. Du har rätt att se beslutet.
Kan mitt hem, mina affärslokaler, min bil etc. genomsökas?
Ditt hem, dina affärslokaler eller din bil etc. kan genomsökas i syfte att finna bevisning från brottet eller andra föremål som är nödvändiga för att kunna lösa brottet. Åklagarsidan eller domstolen måste utfärda ett beslut om husrannsakan. Om husrannsakan måste göras brådskande, är det tillåtet att göra det med hjälp av ett beslut från den utredande myndigheten.
Beslutet om husrannsakan måste visas för personen som äger egendomen där genomsökningen utförs och denna person måste också överlämna föremål som nämns i beslutet. Om föremålet inte överlämnas, kommer tjänstemän på den utredande myndigheten att utföra genomsökningen.
Kan jag lämna in ett klagomål om mina rättigheter kränks?
Om dina rättigheter kränks, har du rätt att klaga över den utredande myndighetens aktiviteter och lämna in ett klagomål till åklagarsidan. Om klagomålet rör åklagarsidans aktiviteter, kan det lämnas till åklagarmyndigheten. Klagomålet behandlas inom 30 dagar. Du kommer att få en kopia av beslutet skickad till dig. Om du inte samtycker till åklagarmyndighetens beslut, har du rätt att lämna in ett överklagande till domstolen inom tio dagar.
Tillgång till akten, ansökningar och presentation av åtalet (4)
Vad är syftet med att få tillgång till akten?
Akten innehåller all bevisning som har samlats in under brottsutredningen och sammanfattningen av förfarandet före rättegången, där omständigheterna kring brottet beskrivs. Det är nödvändigt att du som misstänkt får möjlighet att få tillgång till akten så att du känner till vilka anklagelser som riktas mot dig och hur de är berättigade.
När får jag se akten?
Om du är misstänkt, kommer du att få tillgång till akten när brottsutredningen har avslutats.
Hur beviljas jag tillgång till akten?
Du måste ha en advokat när akten görs tillgänglig för dig (se faktablad 1). Åklagarsidan ger en kopia av akten till din advokat. Din advokat informerar dig om innehållet i akten.
Hur lång tid har jag på mig att granska akten?
Det finns ingen specifik tidsfrist för att granska akten. Om åklagarsidan anser att granskningen av akten är fördröjd, kan de fastställa en sådan tidsfrist. De måste ge dig tillräckligt mycket tid, så att du faktiskt kan utöva din rättighet att försvara dig själv.
Vad är syftet med att lämna in ansökningar?
När du har granskat akten, har du och din advokat rätt att lämna in ansökningar till åklagarsidan. Syftet med att lämna in ansökningar är att garantera att brottsutredningen utförs grundligt och rättvist.
Du har rätt att begära att:
- fler utredningsförfaranden utförs,
- ny bevisning som presenterats av dig tas med i akten,
- material som är irrelevant för målet tas bort från akten etc.
Du har också rätt att begära att åklagarsidan avslutar det straffrättsliga förfarandet, om du anser att det inte finns någon grund för att fortsätta. Dessutom har du rätt att begära att målet hanteras i ett förenklat förfarande, som föreskrivs enligt lag (exempelvis överenskommelseförfarande) utan komplett rättegång.
Hur lämnar jag in ansökningar?
Ansökningar lämnas in till åklagarmyndigheten i skriftlig form. De måste lämnas in inom tio dagar från den dag då du granskade akten. Om akten är omfattande och komplicerad, kan åklagarmyndigheten förlänga denna tidsfrist till 15 dagar. (Avsnitt 225 i straffprocesslagen, som trädde i kraft den 1 september 2011.)
Hur hanteras ansökningarna?
Åklagarsidan tar ställning till ansökningarna inom tio dagar. Om åklagarsidan inte godkänner en begäran, kommer ett beslut att utarbetas och en kopia av det skickas till dig. Om din ansökan avvisas i detta skede, kan du ta upp den igen under rättegången.
När presenteras åtalet?
När du har granskat akten och åklagarsidan har fattat beslut om dina ansökningar, kommer du att åtalas om åklagarsidan är övertygad om att det finns tillräcklig bevisning för att inleda en rättegång mot dig.
Hur presenteras åtalet?
Åklagarsidan utarbetar en redogörelse för åtalspunkterna. Redogörelsen för åtalspunkterna är ett dokument som innehåller de uppgifter som åtalet bygger på och den bevisning som bekräftar dem. Åklagarsidan ger dig och din advokat redogörelsen för åtalspunkterna för försvarsadvokaten och skickar den till domstolen.
Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?
Domstolen kan endast pröva målet utifrån redogörelsen för åtalspunkterna. Åklagarsidan kan ändra eller komplettera åtalspunkterna, men i detta fall måste en ny redogörelse för åtalspunkterna läggas fram.
Jag har redan prövats för samma åtalspunkter i ett annat land. Vad händer då?
Om du har förklarats skyldig till samma åtalspunkter i ett annat land eller om det straffrättsliga förfarandet har avslutats i förhållande till åtalspunkterna, kan du inte åtalas igen för samma brott. I denna situation måste det straffrättsliga förfarandet som har inletts mot dig i Estland avslutas utan att du åtalas för brottet.
Kan mitt mål lösas genom överenskommelse?
När du har granskat akten, har du rätt att begära att åklagarsidan inleder det förhandlade förfarandet. Om åklagarsidan samtycker, inleds förhandlingarna med dig och din advokat om den rättsliga definitionen av den gärning du anklagas för och straffet för denna.
Om ni når fram till en överenskommelse som en följd av förhandlingarna, skrivs den ner och överlämnas till domstolen för bekräftelse. Om domstolen bekräftar överenskommelsen, döms du för brottet utifrån den överenskommelse ni har gjort.
Mer information för personer som inte är bosatta i landet (5)
Vad är en europeisk arresteringsorder?
En europeisk arresteringsorder är en ansökan gjord av en myndighet i en EU-medlemsstat till en annan EU-medlemsstat om frihetsberövande, anhållande eller överlämnande av en viss person till det land som ansöker om det, så att detta land kan inleda åtal eller fängsla den aktuella personen.
Vilka rättigheter har jag om jag frihetsberövas utifrån en europeisk arresteringsorder?
När du frihetsberövas måste skälen för frihetsberövandet förklaras för dig och du måste informeras om att du kan samtycka till att överlämnas till en annan medlemsstat. Om du samtycker till att överlämnas kan du inte ändra ditt beslut senare. När du har frihetsberövats har du rätt till kostnadsfri rättshjälp och en tolk.
Hur beslutas överlämnandet till en annan medlemsstat?
Domstolen beslutar om överlämnande eller avvisat överlämnande. Du, din advokat och åklagarsidan deltar i domstolsförhandlingen. Domstolen måste höra din åsikt om överlämnandet. Domstolen utfärdar ett beslut där överlämnandet godkänns eller avvisas. Du har tre dagar på dig att överklaga till appellationsdomstolen från den dag då du tog emot beslutet. Appellationsdomstolen ska behandla överklagandet inom tio dagar och detta beslut kan inte överklagas.
Hur snabbt beslutas överlämnandet till en annan medlemsstat?
Om du har samtyckt till överlämnandet måste ett beslut fattas inom tio dagar. Om du inte har samtyckt till överlämnandet, måste ett slutgiltigt beslut om överlämnande eller avvisat överlämnande fattas inom 60 dagar från den dag då du anhölls. I extraordinära fall kan denna tidsfrist förlängas till 30 dagar. Om domstolsbeslutet om ditt överlämnande har trätt i kraft, måste du skickas till ansökningslandet inom tio dagar. Om du inte har överlämnats inom denna period, måste du försättas på fri fot.
Under vilka omständigheter kan jag utlämnas till ett annat land?
Om ett annat land har inlett ett straffrättsligt förfarande och utarbetat en arresteringsorder eller om en domstol i det landet har dömt dig till fängelse, kan det landet ansöka om att du utlämnas. Om Estland har fått en ansökan om utlämning från ett annat land eller en anhållningsbegäran via Interpol, kan du frihetsberövas och anhållas under utlämningsförfarandet. Under utlämningsförfarandet kan du hållas kvar i häkte i högst ett år. Domstolen avgör om en utlämning ska godkännas.
Kan jag kontakta mitt lands ambassad när jag har anhållits?
Om du är medborgare i ett annat land skickas en kopia av arresteringsordern till utrikesministeriet. Utrikesministeriet informerar ditt lands ambassad eller konsulära representation om att du har anhållits. Du har rätt att ansöka om ett möte med en konsulattjänsteman från ditt land.
Kommer jag att få en tolk om jag inte talar det lokala språket?
Den utredande myndigheten och åklagarsidan måste se till att du får hjälp av en tolk. Tolken måste vara närvarande vid alla processrättsliga aktiviteter som du deltar i. Tolken är skyldig att korrekt och till fullo översätta allt som hänger samman med den processrättsliga aktiviteten. Du får endast tolkning (inte skriftlig översättning).
Du kan ansöka om att få redogörelsen för åtalspunkterna översatt i skriftlig form till ditt modersmål eller till ett annat språk som du talar. Andra dokument som ingår i det straffrättsliga förfarandet översätts inte i skriftlig form.
Måste jag vistas i landet under det straffrättsliga förfarandet? Kan jag lämna landet?
Du behöver inte vistas i landet under det straffrättsliga förfarandet utan kan lämna landet, men du är skyldig att inställa dig hos den utredande myndigheten när man begär detta för att myndigheten ska kunna utföra en processrättslig handling. Den utredande myndigheten kan förbjuda dig från att lämna din bostadsort utan deras tillstånd.
Om du vill lämna din bostadsort i mer än 24 timmar, måste du har tillstånd i förväg från den utredande myndigheten. Om du inte inställer dig hos den utredande myndigheten när man begär detta eller om du bryter mot förbudet att lämna bostadsorten, kan du anhållas.
Kan jag förhöras från ett annat land med hjälp av telekommunikation, t.ex. videolänk?
Den utredande myndigheten kan förhöra dig i ett annat land via videolänk. Ett sådant förhör kan endast äga rum med ditt samtycke.
Länkar
Lagen om rättegångar i brottmål
Lagen om rättegångar i brottmål på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Var äger rättegången rum?
Alla brottmål prövas i distriktsdomstolar. I allmänhet fattas beslutet av en enda domare, men i brottmål som rör svårare brott är domstolen sammansatt av ordföranden och två lekmannadomare.
Är rättegången offentlig?
Rättegången är offentlig.
Domstolen kan besluta att delar av eller hela rättegången ska hållas bakom stängda dörrar
- för att skydda stats- eller affärshemligheter,
- för att skydda seder, familj eller privatliv,
- för att skydda en minderårig,
- i rättvisans intresse inklusive i mål där en offentlig rättegång kan hota säkerheten för domstolen, parterna i målet eller vittnen.
Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?
Innan domstolsförhandlingen avslutas kan åklagarmyndigheten ändra åtalspunkterna eller lägga till nya åtalspunkter mot dig. Om detta görs, kommer åklagarmyndigheten att utarbeta en ny redogörelse för åtalspunkterna. Detta görs inte om åtalspunkterna har ändrats till din fördel. Om åtalspunkterna ändras, har du och din advokat rätt att begära att rättegången skjuts upp så att ni kan förbereda försvaret.
Vad händer om jag erkänner mig skyldig till vissa eller alla åtalspunkter under rättegången?
Ditt erkännande behandlas som en del av bevisningen. Om du erkänner, måste åklagaren fortfarande bevisa din skuld med annan bevisning.
Måste jag vara närvarande under rättegången? Kan den hållas utan mig?
Det är obligatoriskt för den misstänkte att delta i rättegången. Rättegången kan undantagsvis hållas utan dig i följande fall:
- Om du har uppträtt störande under rättegången och ignorerat domarens tillsägelser med följden att du visats ut ur rättssalen.
- Om du befinner dig utanför Estland och inte har inställt dig vid domstolen och det är möjligt att pröva ditt mål i din frånvaro.
- Om du efter förhöret i domstolen är i ett sådant tillstånd att du inte kan fortsätta delta i rättegången och det är möjligt att pröva saken i din frånvaro.
Kan jag delta via videolänk om jag bor i ett annat land?
Domstolen har rätt att låta dig delta i rättegången via videolänk, om det är problematiskt för dig att inställa dig vid domstolen. Detta förutsätter ditt samtycke.
Kommer jag att få en översättning om jag inte förstår vad som händer?
Om du inte förstår rättegångsspråket, ska domstolen ge dig en tolk under rättegången. Du har endast rätt till tolkning (inte skriftlig översättning).
Måste jag ha en advokat? Kommer jag att få en advokat?
Du måste ha en advokat och om du inte själv har valt en advokat kommer det estniska advokatsamfundet (se faktablad 1) att utse en åt dig.
Kan jag uttala mig under rättegången? Måste jag uttala mig under rättegången?
Du har rätt att uttala dig under rättegången och framföra din åsikt om alla omständigheter i ditt mål, men det är inget krav och du har rätt att tiga.
Vad händer om jag inte talar sanning under rättegången?
Den tilltalade är inte skyldig att tala sanning i domstolen. Du kan inte domas till någon påföljd för att du inte talar sanning. Om det under rättegången bevisas att du har ljugit i domstolen kan hela ditt vittnesmål (inklusive den sanningsenliga delen) komma att betraktas som otillförlitligt. I detta fall betraktas ditt vittnesmål inte som bevisning.
Kan jag bestrida den bevisning som presenteras mot mig?
Du har rätt att göra invändningar till domstolen mot den bevisning som används mot dig. Bevisningen får inte användas i domstolen om den har samlats in på ett sätt som väsentligt bryter mot lagen. Du har rätt att bestrida bevisningens tillförlitlighet och tillåtlighet.
Du och din advokat kan bestrida bevisningen muntligt och skriftligt under varje skede av förfarandet tills rättegången avslutas.
Vilken typ av bevisning kan jag lägga fram?
Du har rätt att lägga fram all bevisning som är relevant för målet och som har samlats in på laglig väg.
Vilka villkor gäller för min bevisning?
För att få presentera ny bevisning måste du i allmänhet lämna in en begäran efter att du har granskat akten eller minst tre arbetsdagar före de inledande förhören. Men du kan också lägga fram ny bevisning under rättegången, om det av objektiva skäl inte var möjligt att lägga fram den tidigare.
Kan jag låta en privatdetektiv samla in bevisningen?
Du har rätt att låta en privatdetektiv samla in bevisning. Bevisning som har samlats in av en privatdetektiv är tillåtlig i domstol om privatdetektiven har samlat in den utan att bryta mot lagen.
Kan jag begära vittnen som uttalar sig till min fördel?
Du har rätt att begära att personer som har viktig information som är nödvändig för att avgöra ditt mål kallas till domstolen.
Kan jag eller min advokat ställa frågor till andra vittnen i mitt mål? Kan jag eller min advokat bestrida deras utsagor?
Du och din advokat har rätt att förhöra alla vittnen. Du har rätt att framföra din åsikt om vittnesutsagornas relevans och sanningsenlighet. Du har rätt att lägga fram bevisning som styrker att vittnesutsagorna är felaktiga eller ifrågasätter dess tillförlitlighet.
Kommer information om mina tidigare brott att beaktas?
Endast information om dina tidigare brott som har registrerats i straffregistret och som inte har raderats från ur detta (ett brott raderas ur straffregistret 1–15 år efter att du har avtjänat straffet beroende på hur allvarligt brottet är) kan beaktas i domstolen.
Information från andra länder om dina tidigare brott kan också beaktas. Brott som domstolen ska ta hänsyn till måste anges i redogörelsen över åtalspunkterna. För vissa brott kan påföljden skärpas om du tidigare har begått ett liknande brott.
Vilka resultat kan rättegången ge?
Efter förhandlingarna kan domstolen antingen frikänna dig eller fälla dig till ansvar för brott. Du frikänns om det under rättegången inte har bevisats att något brott är begånget eller att det är du som har begått brottet i fråga. Du kommer också att frikännas om åklagarsidan lägger ned åtalet. Du kommer att dömas om det bevisas i domstolen att du har begått brottet.
Om du förklaras skyldig, kommer domstolen att utfärda en påföljd straff för dig enligt lag. Du kan dömas till följande påföljder:
- Böter som kan vara 30 till 500 gånger din genomsnittliga dagliga inkomst.
- Fängelse på mellan 30 dagar och 20 år eller livstid.
Om du samtycker kan domstolen ersätta fängelsestraffet med samhällstjänst.
I vissa fall kan domstolen även välja att meddela villkorlig dom. I detta fall behöver du inte avtjäna det ursprungliga straffet eller behöver bara avtjäna en del av det, om du inte begår ett nytt brott under prövotiden. Prövotiden är tre till fem år.
Utöver det huvudsakliga straffet kan domstolen välja att döma dig till ytterligare påföljd, såsom att förbjuda dig från att utöva vissa aktiviteter eller att utvisa dig från Estland. Dessutom kan egendom förknippade med brottet beslagtas.
Vilken roll har brottsoffret under rättegången?
Brottsoffret har rätt att delta i rättegången, yttra sig och lägga fram bevisning, begära skadestånd för att täcka skador orsakade av brottet och uttrycka sin åsikt om åklagarens förslag till påföljd.
Länkar
Lagen om rättegångar i brottmål
Lagen om rättegångar i brottmål på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Strafflagen
Strafflagen på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Kan jag överklaga domen?
Du har rätt att överklaga domen. Du kan överklaga både den fällande domen och påföljden. Överklagandet kan avse hela domen eller delar av den.
Hur överklagar jag?
Du måste informera domstolen som dömde dig att du vill lämna in ett överklagande. Du måste göra detta skriftligen inom sju dagar efter att domen har offentliggjorts. Detta kan också göras med fax.
Överklagandet ska lämnas till den domstol som meddelade domen inom 15 dagar från den dag då du för första gången fick möjlighet att granska domen. Överklagandet ska göras skriftligt och skickas till domstolen med post eller fax. Överklaganden som görs av åklagarmyndigheten och det juridiska ombudet ska också skickas elektroniskt till domstolen.
Domstolen som meddelat domen skickar överklagandet och akten till appellationsdomstolen.
Vad händer om jag överklagar?
Om du överklagar kommer den ursprungliga domen inte att verkställas förrän appellationsdomstolen har fattat sitt beslut. Om du har anhållits innan domen utfärdades eller efteråt, kommer du inte att försättas på fri fot mot bakgrund av överklagandet. Du kan kvarhållas i häkte tills ett beslut har fattats om överklagandet. Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för prövning av överklagandet, men det måste ske inom en skälig tid.
Kan jag lägga fram ny bevisning till överklagandet? Vilka villkor gäller?
Du har rätt att lägga fram ny bevisning till överklagandet, om du har ett giltigt skäl för att inte ha lagt fram bevisningen tidigare.
Vad händer vid förhandlingen i appellationsdomstolen?
Vid förhandlingen i appellationsdomstolen prövas argumenten i överklagandet. Om du inte inställer dig i domstolen, kan appellationsdomstolen pröva överklagandet utan att du är närvarande. När appellationsdomstolen har prövat överklagandet kan den:
- avvisa överklagandet,
- ändra förstainstansdomstolens dom eller meddela en ny dom,
- undanröja förstainstansdomstolens dom och avsluta det straffrättsliga förfarandet,
- undanröja förstainstansdomstolens dom och återförvisa målet för omprövning.
Går det att överklaga igen om det första överklagandet misslyckas?
Det går att lämna in ett "kassationsöverklagande" av appellationsdomstolens beslut till högsta domstolen. "Kassationsöverklagandet" kan endast lämnas in via en advokat.
Om du vill göra ett "kassationsöverklagande" måste du informera appellationsdomstolen inom sju dagar från den dag då beslutet om överklagandet offentliggjordes.
"Kassationsöverklagandet" måste lämnas in inom 30 dagar från den dag då du fick möjlighet att granska appellationsdomstolens beslut. "Kassationsöverklagandet" presenteras för högsta domstolen genom appellationsdomstolen som utfärdade beslutet om överklagandet.
Högsta domstolen har rätt att besluta om "kassationsöverklagandet" ska prövas eller inte. Om domstolen avvisar "kassationsförfarandet" får du ingen förklaring.
När vinner den fällande domen laga kraft?
Den fällande domen blir slutlig i och med att den vinner laga kraft. Detta inträffar när tidsgränsen för att lämna in ett överklagande eller ett kassationsöverklagande har löpt ut. Vid kassationsöverklagande träder domen i kraft när högsta domstolen antingen avvisar kassationsförfarandet eller fattar ett beslut i målet.
Kommer den fällande domen att registreras om överklagandet lyckas?
Den fällande domen registreras endast i straffregistret om den verkställs. Om högsta domstolen upphäver avgörandet från den domstol som dömde dig, kommer den fällande domen inte att registreras i straffregistret.
Kan jag få ersättning om det första beslutet var felaktigt?
Du har rätt till ersättning för den skada du tillfogats om du berövats din frihet utan skäl. Du kan skriftligen ansöka om ersättning från finansministeriet inom sex månader från ikraftträdandet av ditt frikännande eller det beslut som avslutade det straffrättsliga förfarandet.
Ersättningsbeloppet är fast och motsvarar sju gånger den dagliga minimilönen som gäller i Estland för varje dag du har varit häktad. Dessutom har du rätt att begära att staten ersätter de pengar du har betalt till din advokat.
Jag kommer från ett annat land. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?
Om du är utländsk medborgare, bor i Estland på laglig väg, har dömts för ett uppsåtligt brott och dömts till fängelse, kan domstolen som ytterligare straff besluta att utvisa dig från Estland och förbjuda dig att återvända till Estland i tio år. Eftersom utvisning från Estland också är ett straff, har du rätt att överklaga detta också.
Om du inte har rätt att bo i Estland, kommer du automatiskt att utvisas från Estland utan domstolsbeslut. Du har rätt att bestrida utvisningen genom att lämna in ett klagomål till förvaltningsdomstolen. Utvisningen kommer inte att skjutas upp under domstolsförhandlingarna när du har bestridit den.
Jag fick en fällande dom. Kan en ny rättegång inledas mot mig utifrån samma anklagelser?
Om du fick en fällande dom, kan en ny rättegång inte inledas mot dig utifrån samma anklagelser.
Kommer information om min fällande dom att registreras och hur lagras
Information om din fällande dom registreras i straffregistret. Registret hålls av inrikesministeriet och förvaltas av Centrumet för register och informationssystem. De uppgifter som förs in i registret är inte offentliga utom i fall som fastställs i lag.
Informationen kan överlämnas till myndigheter i andra länder om detta är tillåtet enligt internationella avtal. Information om ditt straff sparas utan ditt samtycke. Uppgifterna raderas efter en lagstadgad tidsfrist (1–15 år från avtjänandet av straffet beroende på hur allvarligt brottet är).
Länkar
Lagen om rättegångar i brottmål
Lagen om rättegångar i brottmål på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Lagen om straffregister
Lagen om straffregister på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Lagen om ersättning för skador orsakade av staten till en person som oberättigat berövats sin frihet
Lagen om ersättning för skador orsakade av staten till en person som oberättigat berövats sin frihet på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Lagen om skyldighet att lämna landet och förbud mot att resa in i landet
Lagen om skyldighet att lämna landet och förbud mot att resa in i landet på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Hur handläggs smärre trafikbrott?
Straff för fortkörning och brott mot parkeringsregler och andra trafikregler utdöms i ett särskilt förfarande för brott med ringa straffvärde (förseelser).
Förfarandet vid förseelser handläggs av polisen antingen på den plats där brottet upptäcktes eller på polisstationen.
Det finns inget krav om att bestraffa dig på platsen. I stället kan du få en varning eller varningsböter (på upp till 15 euro). Man kan också besluta att använda ett påskyndat förfarande på platsen och utfärda böter på upp till 400 euro. Detta förfarande på platsen kan endast användas om du samtycker till det. Ljud- eller bildinspelningar får göras av uttalanden som görs av personen angående brottet.
Om du överskrider hastighetsgränsen och registreras av en fartkamera kan varningsböter utfärdas till bilens ägare eller den registrerade användaren. Den högsta varningsboten är 190 euro. Meddelandet om böterna skickas till dig med posten. Om du inte samtycker till böterna, har du rätt att överklaga detta inom 30 dagar från den dag du tog emot dem. Överklagandet ska skickas till den polisstation som skickade meddelandet om böterna till dig. Om den person som är ansvarig för ett motorfordon ifrågasätter böterna med hänvisning till att fordonet användes av någon annan vid tillfället, måste han eller hon i sitt klagomål ange för- och efternamn på den person som använde bilen vid den tidpunkt som noterats i meddelandet om böter, liksom den berörda personens adress, körkortsnummer, födelsedatum eller personligt id-nummer/personnummer.
Om du inte delar polisens bedömning om det påstådda brottet, har du rätt att invända mot förfarandet på platsen. I ett sådant fall kommer polisen att utfärda dokument om brottet på platsen, men påföljden fastställs senare.
Dokumenten skickas till polisstationen och tjänstemännen måste samla in bevisning om brottet. Om du förhörs, har du rätt att inte uttala dig. Du har rätt att ha en advokat och en tolk närvarande. Du har rätt att granska det material som har samlats in under förfarandet för förseelser och invända mot anklagelserna.
Du kan lämna in dina invändningar inom 15 dagar från den dagen då du tog emot rapporten om förseelsen. Du kommer att få veta att det är möjligt för dig att få en kopia av beslutet som fattas om förseelsen från polisstationen. För att få en kopia måste du eller din advokat gå till polisstationen. Den skickas inte med posten.
Trafikbrott kan straffas med ett högsta bötesbelopp på 1200 euro. För allvarliga trafikbrott kan du anhållas i upp till 30 dagar. Beslutet om anhållande kan endast fattas av domstolen. Du kan även få förbud mot att köra ett fordon i upp till två år.
Om du inte samtycker till polisens beslut har du rätt att lämna in ett överklagande till distriktsdomstolen. Du måste lämna in överklagandet inom 15 dagar från den dag då beslutet blev tillgängligt.
Medborgare från andra EU-medlemsstater kan också straffas för trafikbrott.
Kommer förseelser att synas i straffregistret?
Påföljder för trafikförseelser förs in i straffregistret med undantag för information om varningsböter. Informationen om påföljden raderas ur registret och överförs till arkivet ett år efter det att böterna betalades, samhällstjänsten genomfördes eller körförbudet utdömdes som huvudpåföljd.
Länkar
Trafiklagen
Trafiklagen på engelska (innehåller inte alla ändringar)
Lagen om förfarande för lindringa brott
Lagen om förfarande för lindriga brott på engelska (innehåller inte alla ändringar)
